Intervjuade förskollärares bakgrundsinformation
I studien beskriver respondenterna att lärplattan används i undervisningen relativt kontinuerligt, som minst 3–4 dagar i veckan och som mest dagligen. Genom att bruka verktyget i vardagen kan det vara ett sätt att visa på hur verktyget kan användas i samspel med resterande verksamhet. I det sociokulturella perspektivet är samspelet mellan individer i den sociala kontext de befinner sig i en form av sekundär
socialisation där lärande kan förekomma (Säljö, 2014; Smidt 2010).
25
Deltagande förskollärare i studien beskriver vidare att tillgången till lärplattor varierar emellan deltagande förskoleavdelningar. Två förskollärare anger att de har två lärplattor att tillgå i sin undervisning medan en av deltagarna redogör för att det finns sju
lärplattor på avdelningen samt att en redogör för tillgång till en lärplatta. Detta skulle i sin tur kunna påverka i vilken omfattning som verktyget kan användas i undervisningen.
Enligt Skolverket (2019) ska låg tillgång till lärplattor i verksamheten inte påverka möjligheten till digitala lärdomar utan menar att barns användning och lärande gynnas av att användas tillsammans med andra. Även Kjällander och Riddersporre (2019) hänvisar till gemensamt lärande i processer där tekniska resurser används. Något som också stämmer mer det sociokulturella perspektivet där barn i förskolans kontext socialiseras och lär tillsammans med andra och när det använder sig av olika kulturella verktyg (Säljö, 2014; Smidt 2010).
Det framkommer också i resultatet att flertalet av förskollärarna inte har någon form av kompetensutveckling för att arbeta med lärplattan i undervisningen. Studier som (Bourbour, 2020; Otterborn et al., 2018) diskuterar det faktum att förskollärarnas kunskap om verktyget och hur tekniken används i undervisningen kan påverka hur och vad barn lär sig tillsammans med den tekniska resursen. Även Skolverket (2018) belyser vikten av att förskollärare har eller får tillgång till kunskaper om hur de kan använda digitala verktyg i verksamheten. Kjällander (2016) menar att förskollärarnas roll kan handla om kompetensen att utforma digitala lärmiljöer som stimulerar barns digitala kompetenser. Just det som Utbildningsdepartementet (2017) menar att digitalisering av förskolan innebär, nämligen att verksamheterna använder sig av tekniska resurser och dess fördelar i sin undervisning. För att förskollärare ska kunna utveckla dessa digitala kompetenser och tekniska miljöer kan rektor för förskolan ha en betydande roll för att möjliggöra kompetensutveckling till förskollärarna (Skolverket, 2018). I det
sociokulturella perspektivet redogörs för den proximala utvecklingszonen som innebär att en mer erfaren stödjer en mindre erfaren från en fas av att inte ha kunskapen till nästa fas av att inhämtat nya kunskaper (Säljö, 2014; Smidt 2010). För att det ska kunna bli realiserat i en förskoleverksamhet så krävs det ju att förskollärarna har kunskaper om hur de använder lärplattan för att genomföra målstyrda lärprocesser som stimulerar utveckling och lärande.
Förskollärarnas användning av lärplattan i undervisningen
26
Medverkande förskollärare i undersökningen redogör för olika sätt som de använder lärplattan i undervisningen. Bland annat redogörs verktyget nyttjas till att förtydliga undervisningens innehåll och bidra till barns utveckling och lärande genom att nyttja lärplattans digitala styrkor. Vidare belyses verktyget användas vid
dokumentationsprocesser och som stöd vid skapande aktiviteter. Dessa former av användning som skulle kunna bidra till att barnen utvecklar bland annat olika digitala kompetenser när lärplattan används inom undervisningen (Furman et al., 2019). Att använda lärplattan i undervisningen sammanfaller även med syftet med satsningarna med lärplattor i förskolan nämligen att barnen ska få ta del av en digital lärmiljö (Skolverket. 2018; Kjällander, 2016). Samtidigt som användandet kräver en del reflektion just när det kommer till vilken form av lärande som lärplattan bidrar till.
Studier som Furman et al. (2019) redogör för att lärplattan gynnade digitala erfarenheter som att hantera teknik mer än den kunskap i naturvetenskapliga ämnen som var
förväntat. Förskolans undervisning belyses som betydelsefull för barns möjligheter att införskaffa varierande digitala lärdomar just genom att verksamheterna utformar digitala miljöer och i sin undervisning använda sig av teknikens fördelar
(Utbildningsdepartementet, 2017). Inom det sociokulturella perspektivet är mediering är en dominerande uppfattning som innefattar hur människor samspelar och använder kulturella verktyg för att kunna vara en del av sin omgivning. (Säljö, 2014; Smidt 2010).
Studiens resultat visar att lärplattan nyttjas i det sociala samspelet, nämligen med hänsyn till vad barnen visar intresse för i verksamheten, vilket visar sig bidra till både barnens och förskollärarnas ökande lärande om verktyget. Kjällander och Riddersporre (2019) belyser just hur barn och förskollärare tillsammans kan lära sig om och med digitala verktyg. Forskare som använder sig av sociokulturellt perspektiv menar att i den sociala kontext som individer befinner sig i sker ett konstant lärande tillsammans med andra (Säljö, 2014; Smidt 2010).
I studien belyser samtliga deltagande förskollärare att de tillämpar lärplattan i sin undervisning genom att nyttja olika applikationer. Varvid dessa applikationer kan utgöra teknikens potential för att vara den digitala lärmiljön (Utbildningsdepartementet, 2017). Flertalet studier påvisar att i den digitala lärmiljön finns möjligheten att barns
27
lärande stimuleras när det digitala verktyget används i samspel med undervisningen och dess innehåll (Bourbour, 2020; Kjällander & Riddersporre; Skolverket, 2018:
Kjällander, 2016). Forskare som använder sig av sociokulturellt perspektiv diskuterar lärande som en konstant process i sociala sammanhanget och fokus ligger på hur individerna lär sig och inte på vad (Säljö, 2014; Smidt 2010). Samtidigt som att nyttjandet av applikationerna genom lärplattan erbjöd barnen möjligheten att använda digital teknik vilket möjliggjorde att barns digitala kompetenser stimulerades. Att använda digitala verktyg i undervisningen kan bidra till att barn utvecklar varierande digitala kunskaper (Furman et al., 2019; Skolverket, 2018; Skolverket, 2019). I
samspelet med det kulturella verktyget kan lärande infinna sig om verktyget bland annat används som ett hjälpmedel för just detta (Dysthe, 2003). Detta i sin tur påverkas utav hur förskollärarna hanterar tekniken och utformar undervisningstillfällen påverka vad och hur barnen lär tillsammans med digitala verktyg (Bourbour, 2020).
Utmaningar med att använda lärplattan i undervisningen
En del svårigheter med att använda lärplattan i undervisningen belyses i studien. Några av deltagarna resonerar kring problematiken kring att frigöra tid för både digital
kompetensutveckling och möjligheten att använda verktyget tillsammans med barnen.
Kjällander och Moinian (2014) diskuterar just förskollärarnas kompetens och betydelse för barns lärande tillsammans med digitala verktyg och menar att detta kan ha betydelse för vilket lärande som tillkommer tillsammans med verktyget. Även Kjällander (2019) och Bourbour (2020) redogör för hur förskollärarnas val av att använda digitala verktyg och hur de använder dem kan påverka vilka lärdomar barnen får ta del utav. Studiens resultat av förskollärarnas intresse för att använda lärplattan tillsammans med barnen överensstämmer med det som både Kjällander och Riddersporre (2019) och Skolverket (2019) redogör för nämligen att lärplattan kan erbjuda ett gemensamt utforskande av verktyget i undervisningen. Detta belyses även för i det sociokulturella perspektivet där lärande kan infinna sig i sampel tillsammans med en mer erfaren (Säljö, 2014; Smidt 2010).
I studien framkommer även utmaningar med att lärplattans pedagogiska syfte i
undervisningen inte sammanfaller med barnens intresse för hur verktyget kan användas.
Detta i sin tur skapar problematik för hur förskollärarnas pedagogiska tankar med
28
lärplattan kan genomföras i verksamheten. Kjällander och Moinian (2014) belyser det faktum att barn via leken kan modellera om användandet av applikationer när dessa används i verksamheten vilket då också ändrar förutsättningarna för hur förskollärarna kan planera och styra användandet. Resultatet visar att lärplattan ska enligt
förskollärarna användas av barnen som ett verktyg där de är producenter av tekniken och som ett verktyg för att stödja undervisningen. Detta diskuteras av Petersen (2020) och Kjällander och Riddersporre (2019) nämligen vikten av att barnen är medvetna om att de producerar tekniken. Även Skolverket (2018) belyser vikten av att barn får lära sig styra och hantera teknik för att kunna använda dess fördelar i framtiden. Studien visar på problematiken som uppstår i och med att uppmuntra barnen att återfå intresset för lärplattan när användningsområdena skiljer sig åt. Sett till andra tidigare studier som exempelvis Otterborn et al. (2018) visar resultatet att dilemman uppstår när barnens vilja att använda lärplattan på sitt sätt krockar med förskollärarnas pedagogiska tankar.
Samtidigt som Kjällander och Moinian (2014) belyser vikten av att ta hänsyn till barns intresse och erfarenheter kring hur lärplattan kan användas i förskolans verksamhet.
Forskare som stödjer sina studier i det sociokulturella perspektivet diskuterar samspelet emellan individer som viktig för vilken form av lärande och utveckling som sker i en kontext (Säljö, 2014; Smidt 2010).
7 Slutsatser
Examensarbetets syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärplattan i undervisningen. Utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att förskollärare använder lärplattan utifrån sina förutsättningar som ett hjälpmedel för att utveckla digitala lärmiljöer och på detta sätt möjliggöra barns tillgång till att utveckla kunskaper och digitala erfarenheter. En annan slutsats som kan dras av undersökningen är behovet av en ökad samverkan mellan förskollärarna och rektors ansvar för att tillgodose
tillgång till både kompetensutveckling och digitala resurser. Studien visar även på att dilemman kan uppstå när intresset för hur lärplattan kan användas skiljer sig åt mellan barn och förskollärare.
8 Vidare forskning
29
För vidare forskning med hänsyn till studiens resultat skulle det vara intressant att undersöka förskollärarnas didaktiska och genomtänkte val för att stimulera lärande och utveckling genom att använda lärplattan i undervisningen. Det skulle exempelvis vara intressant att ta del utav förskollärarnas planering när lärplattan används i
undervisningen.
Det skulle också vara av intresse att ta del av rektorers åsikter och val av hur de arbetar för att bidra till förskolans utvecklingsarbete med avseende lärplattan i undervisningen.
Likaså så skulle det vara nyttigt att undersöka hur lärplattan kan användas i samverkan med barn intresse och tidigare erfarenheter om hur de vill använda lärplattan i sin vardagliga vistelse inom förskolans undervisning.
30
9 Referenslista
App (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 20 oktober 2020 från https://www.ne.se/
[Artikel i uppslagsverk, osignerad, utan år, hämtad från nätet, ej fritt tillgänglig]
”Applikation”. (u.å.) I Nationalencyklopedin. Hämtad den 20 oktober 2020 från
https://www.ne.se/ [Artikel i uppslagsverk, osignerad, utan år, hämtad från nätet, ej fritt tillgänglig]
Bourbour, M. (2020). Digital technologies in preschool education: The interplay between interactive whitboards and teachers` teacher practices. (Avhandling, Örebro studies in education, 62). Örebro: Örebro universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1401975
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm:
Liber.
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat - Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Codex, (2020) Regler och riktlinjer för forskning, hämtad den 10, september, 2020, från http://www.codex.vr.se/index.shtml
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, J. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. (1. uppl.) Stockholm: Bonnier utbildning.
Löfdahl Hultman, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Furman, M., De Angelis, S., Dominguez Prost, E., & Taylor, I. (2019). Tablets as an educational tool for enhancing preschool science, International Journal of Early Years Education, 27: (1), 6–19, DOI: 10.1080/09669760.2018.1439368
31
Kjällander, S. (2016) Plattan i mattan– digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan 2013–2016 (Rapport om digitala lärplattor i Uppsalas kommunala förskolor 2013–2016). Stockholm: Stockholms universitet.
Kjällander, S., & Moinian, F. (2014). Digitala surfplattor och applikationer i förskolan- Förskolebarnens kreativa transformation av didaktisk design. Designs for learning, 7 (1), 10–33. Hämtad från:
https://eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=EJ1235584
Kjällander, S. & Riddersporre, B. (red.) (2019). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Otterborn, A., Schönborn, K. 1977, & Hultén, M. 1970. (2019). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: general and technology education related findings.
International Journal of Technology and Design Education, 29(4), 717–737.
https://doi.org/10.1007/s10798-018-9469-9
Petersen, P. (2020) Delaktighet och digitala resurser Barns multimodala uttryck för delaktighet i förskolan i flerspråkiga områden. (Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik och didaktik) Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-178558
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Hämtad 10 augusti 2020 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö 10. Stockholm: Skolverket, Hämtad 3 december 2020 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Skolverket. (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Stockholm:
Skolverket. Hämtad 8 september 2020 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4041
32
Skolverket (2018) Digitalisering i skolan– möjligheter och utmaningar. Stockholm:
Skolverket. Hämtad 14 oktober från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971
Skolverket (2015) IT-användning och IT-kompetens i skolan Skolverkets IT-uppföljning 2015. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3005
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Surfplatta (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 20 oktober 2020 från
https://www.ne.se/ [Artikel i uppslagsverk, osignerad, utan år, hämtad från nätet, ej fritt tillgänglig]
Svenska datatermgruppen (u.å.). Datorplatta. Hämtad 8 september, 2020, https://www.termado.com/DatatermSearch/?ss=datorplatta
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.
(Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Hämtad från
www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nation ell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wikipedia. (u.å.). Lärplattan i förskolan Hämtad 15, december, 2020, från https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4rplatta_i_f%C3%B6rskolan
33