AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för utbildningsvetenskap
Lärplattan i förskolans undervisning
En kvalitativ studie om förskollärares användning av lärplattan
Anna Dahlqvist
2020
Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Didaktik
Förskollärarprogrammet Handledare: Davoud Masoumi
Examinator: Annika Elm
Dahlqvist A. (2020) Lärplattan i förskolans undervisning. En kvalitativ studie om förskollärares användning av lärplattan. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder lärplattan i
undervisningen inom förskolans verksamhet. Studien har ett sociokulturellt perspektiv på förskolan som social kontext där kulturella verktyg används i det sociala samspelet och med syftet att stimulera lärande. För att samla in empiriskt material nyttjas en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer, där fyra förskollärare intervjuades om hur de använde lärplattan i sin undervisning. Som verktyg vid analysprocessen
användes bland annat begrepp från det sociokulturella perspektivet som mediering och den närmsta utvecklingszonen. Resultatet visar på att förskollärarna använder lärplattan för att skapa förskolans digitala lärmiljöer och som pedagogiskt hjälpmedel för att stödja barns lärande. Studien belyser även att lärplattan används i undervisningen på ett sätt som stimulerar olika digitala kompetenser hos barnen som att kunna använda verktygets tekniska funktioner till sin fördel. Studien visar på att det finns utmaningar med att använda lärplattan i undervisningen och bland annat beskrivs förskollärarnas behov av kompetensutveckling och skillnader mellan hur barn och förskollärare anser att lärplattan kan användas.
Nyckelord: Digitalisering, digital kompetens, digital lärmiljö, förskolan,
förskollärarperspektiv, läroplan för förskolan, lärplattan, sociokulturellt perspektiv, undervisning
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 2
1.1 Syfte ... 4
1.2 Forskningsfråga ... 4
1.3 Begreppsförklaringar ... 4
1.4 Digitalisering i förskolan ... 5
1.5 Digital teknik och digital kompetens i förskolans läroplan ... 6
1.6 Användning av lärplattan i förskolan ... 8
3 Tidigare forskning ... 9
2.1 Användning av lärplattor i förskolans undervisning ... 9
3 Teoretiskt perspektiv ... 11
4 Metod ... 12
4.1 Metodval ... 12
4.2 Urval ... 13
4.3 Genomförande ... 13
4.4 Bearbetning av data ... 14
4.5 Undersökningens trovärdighet ... 16
5 Resultat... 17
6 Diskussion ... 23
6.1 Metoddiskussion ... 23
6.2 Resultatdiskussion ... 24
7 Slutsatser ... 28
8 Vidare forskning ... 28
9 Referenslista ... 30
10 Bilagor ... 33
Bilaga 1: Intervjufrågor ... 33
Bilaga 2: Information och samtyckesblankett ... 35
1
2
1 Inledning
Digitala verktyg och dess användningsområden ökar i det svenska samhället och inom förskolans undervisning. Tillsammans med den snabbt ökade tillgången infinner sig ett behov av att lära sig hantera tekniken för att kunna nyttja den. Både Skolverket (2018) och Utbildningsdepartementet (2017) presenterar svenska medborgares demokratiska rättighet att utveckla en digital kompetens och förståelse för hur digitaliseringen påverkar samhället för att även kunna använda dess fördelar. Skolans verksamheter belyses som viktiga för att uppnå delar digitaliseringsstrategins mål som bland annat är att Sverige ska vara världsledande med att invånarna ska kunna nyttja digitaliserade alternativ i samhället (Utbildningsdepartementet, 2017).
Det finns stora satsningar för att införa lärplattor i förskolans undervisning (Skolverket, 2018; Kjällander, 2016). Lärplattorna har syftet att bidra till förskolornas digitala lärmiljöer och fungera som ett verktyg vid undervisningen. Men hur lärplattorna ska används i undervisningen framgår inte tydligt i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) Samtidigt som digitala resurser inom förskolans verksamhet ännu är i behov av ytterligare forskning (Bourbour, 2020; Skolverket, 2018). Förskolans läroplan betonar förskollärarnas pedagogiska uppdrag att i enlighet med styrdokument planera och genomföra pedagogisk undervisning som stimulerar barns lärande och utveckling där bland annat digitala verktyg används (Skolverket, 2018). Skolverket (2019) beskriver dock att förskollärare återger att lärplattan används i liten utsträckning men också att förskollärare uttrycker ett intresse för att använda verktyget mer i verksamheten.
Lärplattan i förskolans verksamhet diskuteras som ett pedagogiskt verktyg för att skapa digitala lärmiljöer där barn kan möjlighet att utveckla intresse och kunskaper i bland annat olika kunskapsområden relaterade till förskolans läroplan (Bourbour, 2020;
Kjällander & Riddersporre, 2019; Utbildningsdepartementet, 2017). De digitala
lärmiljöerna ska vidare uppmuntra barnen till att vara producenter av tekniken, alltså att barnen själva styr användandet av lärplattan (Petersen, 2020; Kjällander &
Riddersporre, 2019). För att kunna vara producent av tekniken kan kännedom om den digitala gränspunkten, mötet emellan människa och teknik, vara betydelsefull. Alltså vetskapen om att det är människan som skapar med stöd av tekniken och inte tvärtom (Kjällander & Riddersporre, 2019).
3
Lärplattan belyses som ett område som kräver både förskollärarnas eget intresse och tekniska kunskaper för att användas i verksamheten på ett sätt som stärker lärmiljön och digitalt lärande (Bourbour, 2020; 0tterborn et el., 2018; Skolverket, 2018). Vilket i sin tur ställer flerfaldiga krav på förskollärarnas olika kunskaper (Otterborn, Schönborn, &
Hultén 2019; Kjällander, 2016; Kjällander & Moinian, 2014). Flera studier skriver fram förskollärarnas betydande roll vid användandet av lärplattan och inom förskolans undervisning (Bourbour, 2020; Kjällander, 2016 Kjällander & Moinian, 2014). Enligt Kjällander (2016) blir förskollärarnas roll vid användning av lärplattan i undervisningen bland annat att ansvara för att skapa digitala lärmiljöer som kan stödja undervisningen och erbjuda barnen digitala lärdomar.
Men det finns utmaningar med att använda lärplattan inom förskolan vilket diskuteras av bland annat Kjällander och Moinian (2014) som menar att verktyget i sig inte är synonymt med att barn bara lär sig utan redogör för lärarnas stödjande roll och kompetens som betydande för hur och om verktyget bidrar till barns lärande och
används till sin fulla potential. Ytterligare problematiseringar av lärplattans påverkan på lärande diskuteras av Furman, De Angelis, Dominguez Prost och Taylor (2019).
Författarna problematiserar vilket sorts lärande som tillkommer med lärplattan och belyser digitala kompetenser som mer framträdande i deras studier än det förväntade lärandet om naturfenomen. Bourbour (2020) belyser även i sin studie att beroende på hur förskollärare stödjer och strukturerar användningen av tekniska verktyg på olika vis så påverkar det vad barn lär sig. Men Kjällander och Moinian, (2014) ifrågasätter förskollärarnas pedagogiska planering och belyser betydelsen av att ta hänsyn till barnens intresse och erfarenheter av lärplattan vid undervisningen. Författarna menar att barn via leken kan forma om och styra användandet med lärplattan vilket i sin tur gör barnen till producenter av tekniken och lärotillfället blir meningsfullt för dem men ändrar undervisningens didaktiska förutsättningar. Barns egna initiativ till och intresse för hur lärplattan ska användas diskuteras också i Otterborn et al. (2018) som något som förskollärare i undersökningen både redogör som något positivt men samtidigt något som blir problematiskt när barnens vilja att använda lärplattan på sitt sätt inte
sammanfaller med undervisningens pedagogiska syfte.
4
Det finns alltså inte en tydlig bild av hur lärplattan ska användas i undervisningen i förskolan så därför kommer detta arbete att undersöka hur förskollärarna arbetar med lärplattan inom förskolans utbildning.
1.1 Syfte
Syfte med studien är att undersöka hur förskollärarna arbetar med lärplattan i undervisningen.
1.2 Forskningsfråga
Studien ska svara på denna forskningsfråga:
Hur arbetar förskollärare med lärplattan i undervisningen?
1.3 Begreppsförklaringar
Lärplatta
Enlig Wikipedia är begreppet (”Lärplatta”, u.å.) ett vedertaget uttryck för det digitala verktyget när det används i pedagogiska situationer. Verktyget har egentligen många olika benämningar och användningsområden exempelvis surfplatta eller datorplatta.
Nationalencyklopedin förklarar (”Surfplatta”, u.å.) vara en bärbar dator med touch, svenskt ord röra, vänlig skärm. Svenska datatermgruppen (2020) talar också för att begreppet datorplatta, som beskrivs besitta samma funktioner som ovan nämnda surfplatta, ska användas för att själva användningen inte ska begränsas av en språklig begränsad definitionen av mediet. I denna text kommer dock begreppet lärplattan användas med anledning av att studien just undersöker en pedagogisk praktik. Med detta förtydligas dock att när lärplattan diskuteras i studien förväntas verktyget vara ett bärbart media med funktioner som användaren kan styra genom att röra skärmen. Dock kommer begreppet lärplatta att frångås under rubrikerna bakgrund och tidigare
forskning ifall författarna i sina texter i sin tur använt andra begrepp för samma verktyg.
Applikation
5
I Nationalencyklopedin beskrivs definitionen av begreppet (”Applikation”, u.å.) som ett program till datorn som har ett specifikt syfte. Begreppet (”App”, u.å.) förklaras vara en förkortning av ovan nämnt applikation. Applikation eller app verkar vara det begrepp som florerar när gemene man diskuterar funktioner till digitalt verktyg så därav används begreppet applikation eller app i denna text. När begreppet applikation eller app
används i texten menas det vara den funktion som grundar sig till användningen av lärplattan så som förskollärarna beskrivit eller litteraturen diskuterat. Vikten av att förtydliga vad begreppen applikation och app innefattar kan ha betydelse för hur läsaren tolkar innehållet i studien.
Digital kompetens
I den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet Utbildningsväsendet (2017) rubriceras digital kompetens som att handla om insikten i hur digitaliseringen påverkar individer både privat och även det samhälle som vi lever i. Varje individ beskrivs äga ett behov att utveckla en kompetens att hantera olika tekniska medier, följa med i utvecklingen och använda digitala artefakter som en styrka i framtiden. Digitala kompetens kan vara en förutsättning för att kunna ta del av samhällets olika digitala krav som exempelvis söka eller behålla ett förvärvsarbete (Utbildningsväsendet).
Bakgrund
I kommande kapitel presenteras digitaliseringen i förskolan och hur digital teknik och digital kompetens beskrivs i läroplanen. Som avslutning kommer användningen av lärplattan i förskolan att belysas.
1.4 Digitalisering i förskolan
Syftet med digitaliseringsstrategin inom skolans verksamheter är att alla barn ska få möjligheten att tillgodogöra sig digitala erfarenheter som gynnar dem inför att vara en del av det allt mer digitala samhället. Barn i förskolan ska bland annat kunna värdera och hantera information som tillkommer dem i allt större omfattning nu än tidigare.
Vidare ska barn erbjudas möjligheten att utveckla kunskaper om att förstå och hantera
6
teknik samt själv kunna producera den teknik som kanske kommer att behövas i framtiden (Skolverket, 2018).
Denna digitala kunskapsinhämtning ska förmedlas genom att skolans verksamheter i sin tur använder sig av digitaliseringens potential i undervisningen. Förskolans verksamhet är första steget i det svenska utbildningsystemet och beskrivs som betydelsefull för barns likvärdiga tillgång till att utveckla digitala kompetenser Ansvaret för hur eller vilka digitala verktyg som används för att bedriva denna undervisning är upp till varje enskild förskola och dess medarbetare (Utbildningsdepartementet, 2017).
Förskollärare har i sitt läraruppdrag direktiv från läroplan för förskolan att erbjuda en undervisning där deltagarna får ta del av och använda olika digitala verktyg i
verksamheten (Skolverket, 2018). Detta möjliggörs av digitala satsningar inom förskolan som bland annat införskaffandet av lärplattor vilket i sin tur gör att
förskollärarna kan utveckla digitala lärmiljöer (Skolverket, 2018; Kjällander, 2016).
För att verkställa och bedriva dessa digitala miljöer beskrivs förskollärares digitala kompetenser att nyttja, värdera och välja vilket digitalt verktyg som ska användas i undervisningen som betydelsefulla (Skolverket, 2018). Men likaväl som läroplanen för förskolan befäster förskollärarnas ansvar för en undervisning som erbjuder digitala lärdomar så belyser både Skolverket (2019) och Skolverket (2018) rektors ansvar i digitaliseringsarbetet. Rektor har det överliggande ansvaret för att stödja förskollärarnas arbete med digitala verktyg både genom att möjliggöra kompetensutveckling för
personalen och genom att bedriva förskolans utvecklingsarbete.
1.5 Digital teknik och digital kompetens i förskolans läroplan
Redan för 10 år sedan beskrev Skolverket (2010) digitala lärdomar som något som skulle vara en del av förskolans verksamhet och då under benämningen information och kommunikationsteknologi (IKT). Den 1 juli 2019 började en ny läroplan för förskolan att gälla och även då påverkades målen kring digital kompetens (Skolverket, 2018).
Styrdokumenten betonar barnens rättigheter att ta del av en undervisning som erbjuder ett digitalt innehåll och tillgång till tekniska verktyg för att inhämta olika digitala kompetenser. Bland annat står det att ”Utbildningen ska också ge barnen förutsättningar
7
att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen” (Skolverket, 2018, s 9).
Just begreppet förutsättningar ger en ökad förväntan på att det är verksamheten som ska erbjuda digitala erfarenheter till barnen genom förskolans undervisning. Vilket är en del av förskollärarnas pedagogiska ansvar för att erbjuda och möjliggöra en undervisning där barnen ges tillgång till olika digitala upplevelser. Exempelvis redogörs för alla barns rätt att ”…använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande”
(Skolverket, 2018, s 15) och ”…. att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra”
(Skolverket, 2018, s 9).
Vidare skildrar även läroplan för förskolan rektors ansvar för att verka för förskolans undervisning kan bli genomförd tillsammans med digitala resurser och rektors ansvarsområden redogörs vara bland annat att ”….en god och tillgänglig miljö
utformas, med tillgång till såväl digitala som andra lärverktyg” (Skolverket, 2018, s 19).
Läroplanen för förskolan beskriver också ytterligare riktlinjer för hur digitala verktyg ska användas i undervisningen vilket kan belysa det faktum att den digitala resursen ska användas som ett verktyg för barns kunskapssökande och även kompetensen att kritiskt förhålla sig till den information som tillkommer dem. Förskolans läroplan belyser följande ” Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla .… intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasatta och samtala om dessa” (Skolverket, 2018, s.13–14).
Läroplan för förskolan beskriver en variation av hur barn har rättigheter av att möta olika digitala upplevelser inom förskolans undervisning. Kjällander och Riddersporre (2019) skildrar hur lärplattan kan vara ett verktyg för gemensamt utforskande mellan förskollärare och barn där processen innefattar bland annat att lära sig om verktyget.
Författarna redogör även för skillnaden emellan att producera och konsumera teknik som viktigt när förskollärare använder digitala verktyg i verksamheten. Petersen (2020) diskuterar också om vikten av att när barnen använder lärplattan blir de delaktiga i det som händer i aktiviteten och då kan välja hur de hur de vill delta. Även om dessa gemensamma möjligheter kan var fördelaktiga så diskuterar Kjällander (2016) förskollärarnas ansvar för att skapa digitala lärmiljöer. Dessa miljöer som kan stödja
8
undervisningen och erbjuda barnen olika digitala lärdomar där barnen kan vara de som skapar med lärplattan. Studien visar på att lärplattan uppmuntrade till en mångfald av uttrycksformer hos barnen trots att barnen sakande läs eller skrivkunnighet.
Sammanfattningsvis menar författaren att undervisningstillfällen med lärplattan handlar om att skapa lärotillfällen, genomföra, analysera, omvärdera och återigen skapa nya lärotillfällen. Något som förväntas utifrån strävansmålen i och med förskolans kontinuerliga utvecklingsarbete (Skolverket, 2018).
1.6 Användning av lärplattan i förskolan
Med alla tekniska möjligheter som infinner sig med lärplattan inom förskolans undervisning (Skolverket, 2019; Skolverket, 2018) kommer även en del utmaningar med verktyget som kräver reflektion. En stor del av utmaningarna med en lärplatta i förskolan tas upp i litteraturen och bland annat diskuteras olika sätt att arbeta med lärplattan på och vad det gör för undervisningen och lärandet.
Bland annat diskuteras hur förskollärare använder lärplattan för att uppfylla mål
beskrivna i läroplan för förskolan (Otterborn et al., 2018) vilket i sig inte innebär given kunskapsutveckling hos barnen. Direktiven från styrdokument som läroplan för
förskolan är ju dock det som förskollärare ska förhålla sig till i sin yrkesprofession (Skolverket, 2018). Men andra faktorer kan också påverka om och hur lärplattan används inom undervisningen. Bourbour (2020) diskuterar förskollärarnas eget intresse och kunskaper kring tekniken som betydelsefulla för hur digitala verktyg används i verksamheten. Författaren menar att beroende på hur förskollärarna utformar sin
undervisning, använder sig av tekniken och hur barnen inkluderas i aktiviteten påverkar vad barnen lär sig tillsammans med digitala verktyg.
Kjällander och Moinian (2014) ifrågasätter dock hur mycket som förskollärare egentligen kan planera sin undervisning utan att barnen själva också styr användandet av lärplattan. Författarna redogör i sin studie hur barn via leken strukturerade om applikationers innehåll till något som var betydelsefullt för dem vilket i sin tur också ändrade de didaktiska förutsättningarna vid undervisningstillfället. Författarna
framställer förskollärarnas omfattande uppdrag att planera digitala lärmiljöer och menar
9
att faktorer som lärplattans tekniska funktioner, barns intresse, läroplan för förskolans mål kan påverka hur undervisningen bidrar till barnens lärande.
3 Tidigare forskning
I detta kapitel redovisas tidigare forskning om hur lärplattan används av förskollärare i förskolans verksamhet.
I sökandet efter tidigare forskning om lärplattan i förskolan/tidig barndom har jag använd databasen ERIC, SwePub, Libris samt sökportalerna Discovery på Högskolan i Gävle och Google Scholar. Jag har begränsat sökningen till en särskild åldersgrupp och har använt mig av söktermerna: Preschool*, “Early childhood education” och
kindergarten. För att hitta artiklar som var relevanta till mitt valda ämne har jag använt termerna: Datorplatta*, surfplatt*, lärplatta*, ipad*, tablet*, “touch screen*” och teacher*. I Libris och SwePub så användes också termerna “thesis”, “disertation” och
“diss.”. Samtliga vetenskapliga artiklar som jag har sökt fram har också varit “peer reviewed” och de sökta avhandlingarna var “refereegranskade”.
2.1 Användning av lärplattor i förskolans undervisning
Det finns flera studier som visar på hur förskollärare använder lärplattan i sin undervisning och hur digitala verktyg kan användas inom förskolans utbildning (Bourbour, 2020; Petersen, 2020; Kjällander & Riddersporre, 2019).
Bourbour (2020) skriver exempelvis i sin doktorsavhandling om hur digitala verktyg kan samverka med förskollärarnas undervisning. Studien visade bland annat på att verktyget kan vara ett pedagogiskt hjälpmedel som stödde barns lärande, uppmuntrade deltagande, samarbete, kommunikation, problemlösning och hur individer tillägnar sig erfarenheter från andra i gruppen. Även diskuteras förskollärarnas roll och betydelse för vad och hur barnen lärdes sig beroende på hur undervisningstillfällen utformades, hur tekniken nyttjades och hur barnen inkluderades. Så på sätt och vis belyses vikten av förskollärarnas olika kompetenser gällande både didaktiska, tekniska och inkluderande kunskaper vara eftersträvansvärda vid utformningen av digitala lärmiljöer.
10
Kjällander och Riddersporre (2019) hänvisar också till förskollärarnas betydande roll för digitala lärdomar och belyser bland annat förskollärarnas val kring hur verktyget används som påverkande för barnens möjligheter att inhämta olika digitala kunskaper.
Ytterligare hänvisar författarna till att lärande via internet kan ha potential inom
förskolans verksamhet i framtiden och att digitala erfarenheter kommer att bli en viktig framtidskompetens. Digitala verktyg kan användas i förskolan och författarna adresserar dessa som hjälpmedel för att stödja inlärningen och som redskap där gemensamt
utforskande emellan förskollärarna och barnen är fördelaktigt. Författarna diskuterar vidare det digitala gränssnittet, mötet mellan människa och teknik, det vill säga betydelsen av att veta att det människor som styr hanteringen av verktyget vilket kan göra användarna till producenter av tekniken.
Även i en annan studie Petersen (2020) diskuteras barns digitala kompetenser och betydelsen av att vara producenter av tekniken. Författaren undersöker hur pekplattan kan bidra till barns delaktighet i förskolan och hur verktyget kan bidra till att barnen kan utvecklar både språkliga erfarenheter och även digitala kompetenser. Pekplattan
diskuteras då som en utgångspunkt där barn och vuxna tillsammans under mer likvärdiga förutsättningar kan samspel med varandra. Pekplattans kommunikativa möjligheter där bland annat bilder och tecken som alla kan förstå, utan att vara skriv eller läskunniga, återges som en fördel för delaktighet i undervisningen.
I Otterborn et al. (2018) resonerar författarna i sin studie kring det faktum att
förskollärare bland annat använder lärplattan som en metod för att uppnå måluppfyllelse i förskolans undervisning. Men författarna menar att endast användning av lärplattan med syftet att uppnå mål i läroplan för förskolan i sin tur inte nödvändigtvis innebär att verktyget används som det är tänkt eller ens gynnar barns lärande. För att kunna skapa digitala läromiljöer som förväntas av styrdokumenten i förskolan beskrivs behovet av förskollärares kompetensutveckling.
Furman et., (2019) diskuterar vilken form av lärande som faktiskt lärplattan genererar för barn vid användandet av lärplattor i undervisningen. Resultatet visar på minimala skillnader emellan den kunskapsinhämtning som uppstår i läroämnen i
undervisningstillfällen där lärplattan används i jämförelse med lärande där ingen lärplatta användes. Dock belyses det digitala lärande gynnas av lärotillfället så som
11
hantering av verktyget vilket barnen utvecklade tillsammans med lärplattan när den användes i undervisningen.
3 Teoretiskt perspektiv
Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärarna framställer deras arbete med lärplattan i sin undervisning.. För att undersöka detta har studien ett sociokulturellt perspektiv på förskolan som en social kontext där en form av sekundär socialisation och stadielärande händer när individer samverkar med varandra och använder kulturella verktyg. Lärplattan anses i studien vara en av vår tids kulturella verktyg, något som utvecklas och förs vidare av deltagare i olika sociala kontakter medan detta också i sin tur ställer krav på kunnande i andra (se Säljö, 2014; Smidt 2010).
I det sociokulturella perspektivet hänvisas individers kunskapsinhämtning till att utformas tillsammans med andra i olika situationer, men för att detta ska kunna ske belyses bland annat vikten av olika sätt att kommunicera (Dysthe, 2003). Att
kommunicera är en förutsättning för att både kunna dela med sig utav kunskap likaväl som kunna eftersöka nya erfarenheter. Det verbala språket beskrivs som det mest frekventa användandet av kulturella verktyg som människan har (Säljö, 2014; Smidt, 2010; Dysthe, 2002). Men kulturella verktyg kan också vara olika former av utvecklade hjälpmedel för att förenkla och kunna verka i vardagen, som exempelvis lärplattan (Säljö, 2014). Användandet av kulturella verktyg som språk eller teknik möjliggör att individer kan lära med och av varandra. Inom det sociokulturella perspektivet benämns denna aktivitet som mediering som menas med att någon form av stöttning, av
medmänniska eller verktyg, i samverkan med andra bidrar till ett lärande (Dysthe, 2003).
För studien är även Vygotskijs teori om den närmsta utvecklingszonen betydelsefull då förskollärarna genom att använda lärplattan kan stödja barnen att gå från ett stadie av okunnighet till ett stadie av kunnighet (Säljö, 2014; Smidt, 2010). I och med att barnen får ta del av lärplattan tillsammans med förskollärarna i undervisningen möjliggör detta att barnen får möjlighet att inhämta lärdomar som hen inte ännu hade. Denna
intellektuella förflyttning beskrivs genomföras med stöd av att en mer kunnig,
12
exempelvis en förskollärare, som fyller det är hålrummet som uppstår emellan de olika utvecklingsstadierna, icke kunnig och kunnig, med möjligheter till lärande och då även utvecklas barnen i sitt kunnande (Säljö, 2014; Smidt, 2010).
4 Metod
I det här kapitlet introduceras studiens metod följt av urval av deltagare, genomförandet av intervjuerna och hur det insamlade materialet har bearbetats.
4.1 Metodval
För att svara på studiens forskningsfråga om hur förskollärarna arbetar med lärplattan i undervisningen, nyttjades en kvalitativ metod. Där semistrukturerad intervju användes för att samla material till min studie. Metoden semistrukturerad intervju innefattar ett antal förutbestämda frågor som intervjuaren använder sig av vid intervjun, men frågorna behöver inte nödvändigtvis användas i den ordning som de först skrevs ner. Utöver det kan även intervjuaren vid behov ställa följdfrågor om det betyder att det generar information som kan anses som viktig från intervjudeltagaren (Bryman, 2018).
Användning av semistrukturerad intervju kan även ge alla respondenter likvärdiga frågor, även om eventuella följdfrågor skulle kunna vara olika, och på det sättet skulle sammanställningsarbetet underlättas och genera ett mer jämförbart material (Bryman, 2018). I jämförelse med exempelvis metoden enkätundersökning hade intervju som metod fördelen med att förskollärarna själv satte ord på sina upplevelser tillsammans med mig och jag kunde förklara eventuella oklarheter i frågorna. Respondenterna blev heller inte styrda av eventuella låsta svar eller kände sig tvungna att svara på skriftliga frågor så som det skulle kunna bli vid en enkätundersökning (Bryman, 2018).
Intervjuerna genomfördes via webbmötesplattform, vilket bidrog till möjligheten att utföra intervjuer trots geografiskt avstånd emellan mig och respondenten utan att någon av oss behövde resa eller träffas fysiskt (Bryman, 2018). Det finns behov av forskning inom området då intervjuer via webbmötesplats genomförs enligt Bryman (2018).
Därför har jag särskilt beaktat de etiska val jag gjort i samband med genomförandet.
Bland annat att uppmuntra deltagande genom att skicka ut information om
13
webbmötesplatsen, hur intervjudeltagaren hittar till webbmötet och vart det insamlade materialet sparades. Undersökningar är i en beroendeställning av att deltagaren ska vara villig att svara och delta för att kunna genomföras (Codex, 2020; Vetenskapsrådet, 2017). Det kändes därför viktigt att föra en förberedande dialog om metodvalet med alla intervjudeltagare som ett försök att tillgodose eventuella funderingar som skulle kunna tala emot deltagande i intervjun. Studiens olika etiska ställningstaganden var en viktig del för att värna om deltagarnas välbefinnande (Codex, 2020; Vetenskapsrådet, 2017).
4.2 Urval
Studiens urval består av fyra utbildade förskollärare som har förskollärarutbildning och arbetslivserfarenhet längre än ett år inom förskolans verksamhet (Bryman, 2018;
Löfdahl. Hultman, Hjalmarsson & Franzén, 2014). Valet av att intervjua utbildade förskollärare grundade sig i förskollärarnas pedagogiska ansvar att bedriva undervisning (Skolverket, 2018). I studien användes ett målinriktat urval eftersom samtliga
intervjupersoner skulle vara lämpliga att besvara studiens forskningsfråga (Bryman, 2017). För det ändamålet utgjorde utbildade förskollärare en betydelsefull målgrupp som gjorde studien genomförbar.
4.3 Genomförande
Inför intervjun utformades relevanta intervjufrågor, se bilaga 1, med fem startfrågor för att skapa en öppen atmosfär och bekräfta deltagarnas samtycke till studien (Bryman, 2018: Bjørndal, 2005). Sedan följde 4 bakgrundsfrågor om förskollärarna för att verifiera min urvalsgrupp och möjligheten att vid sammanställningen kunna jämföra eventuella likheter eller skillnader emellan intervjudeltagarnas bakgrund som hade betydelse för studien. Vidare planerades studiens huvudfrågor som hade syftet att besvara studiens forskningsfråga. Frågorna hade rak karaktär och koppling till studiens syfte så att intervjupersonen skulle förstå frågan och att svaret blev relevant för
undersökningen Bryman (2018).
Jag kontaktade tre rektorer vid tre olika förskolor inom två olika kommuner via e post där de blev tillfrågade om att vidarebefordra information till förskollärare inom deras
14
rektorsområde vilket resulterade i att fyra förskollärare tog kontakt med mig via e- post och bekräftade att de ville delta i min studie. Inför deltagande vid intervjun fick
intervjupersonerna ett förberedande informations- och samtyckesbrev, se bilaga 2. I information och samtyckesbrevet beskrevs studiens syfte, dokumentationsmetod, vad insamlad data ska användas till, hur insamlade data skulle förvaras och även studiens etiska ställningstaganden. Studien har tagit hänsyn till forskningsetiska principer som att belysa forskningsavsikten, respekt för deltagarnas integritet och rätten att när som helst avsluta intervjun samt intervjudeltagarens tillgång till det färdiga materialet (Codex, 2020; Vetenskapsrådet, 2017).
Efter samtycke från deltagarna spelades intervjun in via inspelningsfunktionen som fanns på webbmötesplatsen med syfte att dokumentera intervjun (Bjørndal, 2005;
Kylén, 2004). Jag var medveten om att när samtal spelas in kan det påverka intervjun på det viset att intervjupersonen blir begränsad i sina beskrivningar om hen känner sig obekväm. Jag var tydlig med att fråga om det kändes bra att jag började spela in
samtalet innan intervjun genomfördes (Bjørndal, 2005). Först steget vid intervjun var att etablera ett muntligt samtycke med intervjudeltagaren på grund av att intervjun utfördes utan att jag och respondenten träffades personligen (Codex, 2020; Vetenskapsrådet, 2017). I anslutning till intervjun informerades deltagarna om deras rätt att när som helst avsluta intervjun och att medverkande var frivilligt (Bryman, 2018). Under intervjun var fokus på att lyssna på intervjudeltagarna och visa intresse för det som sades utifrån syftet att inhämta kunskaper som bestod av förskollärarnas erfarenheter (Löfdahl et al., 2014; Kylén, 2004). Intervjuerna tog mellan 17 minuter och 8 minuter och genomfördes via webbmötesplattform vilket gjorde att jag och intervjudeltagarna inte fysiskt träffades. Detta påverkade intervjun på det viset att jag inte kunde påverka i vilken miljö förskollärarna valde att utföra intervjun vilket påverkade intervjun genom störande ljud.
4.4 Bearbetning av data
Bearbetningsprocessen började med att allt insamlat material från intervjuerna transkriberades. Transkriberingsarbetet utfördes via datorn av mig fortlöpande efter varje genomförd intervju och sammanlagt transkriberades 47 minuters intervjutid. Med hänsyn till EU:s generella dataskyddsförordning (2016/679), GDPR, har deltagarna
15
rättigheter att få ta del av insamlade uppgifter och om behov uppstår kan de få möjliga fel korrigerade och likaså har även hanteringen av personuppgifter begränsats.
Samtliga intervjudeltagares personliga uppgifter och material som berörde dem i studien behandlades konfidentiellt och förvarades så att ingen obehörig kunde få tillgång till informationen. Studiens insamlade material användes endast för att genomföra denna enskilde studie. Deltagarnas personliga uppgifter innefattar samtliga fakta som är relaterade till förskollärarna och det innefattar namn, nationalitet, ålder med mera som möjligt kommit fram i intervjun. Med hänsyn till detta är samtliga namn på
intervjudeltagare och eventuella namn på förskolor som nämns i undersökningen fingerade.
Materialet analyserades utifrån studiens forskningsfråga och studiens teoretiska
ramverk, sociokulturellt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet kan förskolan ses som en sekundär socialisation där lärande är en konstant process och det kulturella verktyget medieras i interaktion med andra (Säljö, 2014; Smidt, 2010; Dysthe, 2002).
Vid kodningen användes det som Bryman, (2018) beskriver som öppen kodning där materialet sammanställs, krypteras och översätts utifrån studiens syfte.
Efter att intervjuerna transkriberats så kodade jag förskollärarnas svar med relevanta begrepp, kopplat till lärande och hur nyttjandet av lärplattan beskrevs av förskollärna i intervjun. Jag skapade ett digitalt analysdokument med studiens intervjufrågor. Det kodade materialet antecknades i det digitala analysdokumentet. Först antecknade jag förskollärarnas svar på bakgrundsfrågorna och den första kategorin som växte fram var intervjuade förskollärares bakgrund. Syftet med bakgrunden var att förtydliga
deltagarnas arbetslivserfarenhet inom förskolan, digitala kompetensutveckling, tillgång till lärplattor och hur ofta lärplattan användes i undervisningen. I bakgrunden kunde jag också urskilja eventuella likheter eller skillnader som kunde ha betydelse för studien som även kan kopplas till studiens ramverk sociokulturellt perspektiv.
Sedan utfördes samma procedur med studiens huvudfrågor med syftet att svara på studiens forskningsfråga, vilket resulterade i studiens andra kategori, förskollärarnas användning av lärplattan i undervisningen. I studien används begrepp som jag tagit till mig i vid inläsnings processen och fyllt den egna begreppsliga kunskapsbasen som i sin
16
tur gjorde det möjligt att tolka förskollärarnas svar och inte bara onyanserat återge deras ord (Kylén, 2004). Studiens tredje kategori, Utmaningar med att använda lärplattan i undervisningen, skapades när jag jämförde svaren som förskollärarna redogjort för utifrån studiens frågeställning gällande vilka utmaningar som fanns med lärplattan.
Intervjupersonernas svar jämfördes med varandra för att kunna finna möjliga likheter och skillnader mellan dessa som kunde ha betydelse för undersökningen och användes sedan i studiens resultatdel. Materialets sanningsgrad stärks av infogade citat från intervjudeltagarna i sammanband med redovisningen av resultat. Synonymer tilldelades även fabrikatnamn på digitala verktyg eller applikationer med eventuellt vinstintresse för att forskningen inte ska bidra till kommersialisering (CODEX, 2020;
Vetenskapsrådet, 2017).
4.5 Undersökningens trovärdighet
Då jag i studien använde mig av semistrukturerade intervjuer fick deltagarna chansen att sätta sina egna ord i svaren med fokus på intervjufrågorna, som hade utformats utifrån studiens syfte och frågeställning. Intervjupersonerna erbjöds också möjligheten att få ta del av det transkriberade materialet för att bekräfta att deras svar återgivits sanningsenligt och att inga missförstånd uppstått vid transkriberingen (Bryman, 2018). Två av respondenterna tackade nej till att ta del av det transkriberade materialet medan två av deltagarna inte svarade på min förfrågan om att få ta del av det transkriberade materialet.
Samtliga delar i undersökningsprocessen har beskrivits alltigenom hela arbetet som ett sätt att säkerställa undersöknings pålitlighet (Bryman, 2018).
Vidare har jag som skribent förhållit mig objektiv under studiens gång vilket innebär att inga personliga värderingar påverkat mitt arbete eller resultatet som redogörs för i studien.
Samtliga steg i processen i studien har även beaktas med hänsyn till etiska överväganden och forskningsetiska principer. I studien har jag även tagit hänsyn till de riktlinjer som finns när det gäller att skriva fram resultatet utifrån vad som sägs i intervjuerna och inget annat. Jag har beaktat att vara sanningsenlig i framtagandet av undersökningens resultat (CODEX, 2020; Vetenskapsrådet, 2017).
17
5 Resultat
Resultatdelen kommer att presenteras i tre kategorier som utgörs av Intervjuade förskollärares bakgrundsinformation, Förskollärarnas användning av lärplattan i undervisningen och Utmaningar med att använda lärplattan i undervisningen.
Vissa delar i citaten i resultatet kommer att beskrivas med synonymer om intervjupersonerna använder fabrikatnamn på det digitala verktyget eller
applikationerna, istället för vad respondenten anger beskrivs i texten [applikation för…]
eller [lärplatta].
Intervjuade förskollärares bakgrundsinformation
För att förtydliga deltagande förskollärares bakgrund så redovisas deras
arbetslivserfarenhet inom förskolan, digitala kompetensutveckling, tillgång till lärplattor och hur ofta verktyget används i undervisningen.
Förskollärare 1 har arbetat som förskollärare i dryga 6 år och beskriver att hon inte har någon kompetensutveckling för att arbeta med lärplattan. Vidare berättar hon att det finns ett privat intresse för teknik i allmänhet och att hon ansvarar för att kontrollera avdelningens digitala innehåll. Inom avdelningen finns sammanlagt 7 lärplattor som används i undervisningen varje dag.
Förskollärare 2 har 28 års erfarenhet av att arbeta som förskollärare och beskriver sin syn på lärplattan som en tidsenlig teknisk möjlighet som de flesta barn är har haft någon form av kontakt med. Vidare återberättas för en kort grundutbildning och kollegialt lärande som den kompetensutveckling som erbjudits henne under åren. Hon beskriver att på avdelningen finns sammanlagt 2 lärplattor som används 3–4 gånger i veckan.
Förskollärare 3 har dryga två års erfarenhet av att jobba inom förskolan och har inte fått någon vidareutbildning som avser användandet av digitala verktyg. Hon beskriver sin syn på lärplattan som ett verktyg för lärande och redogör för att på avdelningen finns två lärplattor som används inom undervisningen varje dag.
18
Förskollärare 4 har arbetat som förskollärare i nästan 2 års tid och har ingen vidareutbildning kring digitala verktyg i förskolans undervisning. Hon beskriver lärplattan som ett tillgängligt och användbart verktyg som kan vara bland annat ett komplement till undervisningen. Hon beskriver att avdelningen har en lärplatta och att verktyget används i undervisningen varje dag.
I resultatet redogörs för att lärplattan används flertalet av dagarna i veckan av samtliga förskollärare vilket visar på att i den sociala kontext som förskolans undervisning kan vara erbjuder barnen tillgång till hur det digitala verktyget kan användas i vardagen. Det framkommer skillnader i bakgrunden som blir belyst emellan de deltagande
förskollärarna. Exempelvis är det en förskollärare som redogör för att hon fått tillgång till kompetensutveckling kring digitala verktyg medan resterande inte har någon form av kompetensutveckling i avseendet digitala verktyg i undervisningen. Vidare belyses att tillgången till lärplattor på avdelningarna skiljer sig åt då en förskoleavdelning finns en lärplatta medan på andra finns det lärplattor i större omfattning vilket i sin tur kan vara påverkande för i vilken omfattning som lärplattan används. För att kunna använda lärplattan, samverka med det kulturella verktyget, är ju tillgång till lärplattor en
förutsättning för att detta ska kunna genomföras i undervisningen. Inom det sociokulturella perspektivet är mediering ett centralt begrepp vilket huvudsakligen innebär hur människor samspelar med tekniska föremål för att kunna vara verksam i sin omgivning. Den proximala utvecklingszonen diskuteras också som avgörande för barns lärande och för att kunna bedriva en undervisning med hänsyn till detta krävs att den vuxna är mer kunnig än barnen.
Förskollärarnas användning av lärplattan i undervisningen
Deltagande förskollärare i studien redogör för olika sätt som de använder lärplattan i undervisningen och bland annat beskrivs verktyget användas för att förstärka innehållet genom att använda tekniska fördelar hos lärplattan, erbjuda olika tillfällen för att lära genom applikationer, dokumentera, hantera verktyget och möjliggöra skapande aktiviteter. I enighet med det sociokulturella perspektivet kan då den interaktion som förekommer med lärplattan stimulera barns lärande tillsammans med det kulturella verktyget som i sin tur bidrar till ökade digitala lärdomar. Det framkommer i studien att lärplattan används i samspelet med barnens visade intresse och hur det i sin tur kan
19
generera erfarenheter för både barnen och förskollärarna. Deltagarna uttryckte följande om hur de använder lärplattan i undervisningen:
Förskollärare 1
Så ganska lång tid har vi hållit på med digitalisering liksom som en övergång. Så vi har ju liksom, vi har ju gjort den här resan från att vara i…. där man bara använder appar där det liksom är rent spel.Till att komma dit vi är idag och idag så anser jag att lärplattan är, det är liksom ett komplement till både den undervisningen som vi bedriver som lärare och den liksom undervisning som barnen kan tillägna sig själva. De kan ju hitta jättemycket information…. Den är liksom någonting som kan förstärka det vi jobbar med.(Förskollärare 1, 6 november 2020)
Förskollärare 2
…barngruppen hade ju ett stort intresse av musik och då använde vi oss av [applikation för skanning] kopplat till låtar inom [musikprogram på tv], så att barnen själva aktivt skulle kunna använda plattan och det fixar ju dom galant. Alltså dom hittade ju vägar som inte jag kunde, dom fick ju lära mig lite med dom här [applikation för skanning]. Den här barngruppen som vi har nu, här har vi tolv 3 åringar och åtta 4 åringar och tre 5 åringar. Och då är det inte lika intresse så, utan dom här barnen är väldigt intresserade av bokstäver. Dom vill känna igen sin bokstav i sitt namn och dom jämför lite och så, så det vi har fokus på just nu på vår avdelning är [applikation om alfabetet]. (Förskollärare 2, 13 november 2020)
Förskollärare 4
… har vi varit på utflykt så kan vi kolla på en fakta film om kanske maskar, kollade vi på härom veckan för att dom hittade en mask ute och lite sådär och sedan tar vi med den för att fotografera och dokumentera när vi är ute…. lika tycker dom ju om att ta fram pärlplatte [sic] bilder, det brukar vi ju också använda [lärplattan] till. Dom pärlar mönster och sådant där. Det är inte alltid att man har tid att skriva ut så då är det lätt,
20
då kan man ha [lärplattan] framme och så kan dom titta på den.
(Förskollärare 4, 24 november 2020)
Förskollärarna ger beskrivningar av hur de använder lärplattan för att införliva digitaliseringen i sin verksamhet och att verktyget används som ett sätt att förstärka lärande och undervisningens innehåll. Det framkommer också att lärplattan används på sådant vis att barnen själva ska kunna använda verktyget och även som en metod för att stödja skapande verksamhet.
För att utveckla dessa lärmiljöer med stöd av lärplattan framkommer att merparten av deltagande förskollärare tillämpar lärplattan i sin undervisning genom att använda olika applikationer. Denna användning av lärplattan möjliggör att barnen får tillgång till digitala erfarenheter genom samspelet med det kulturella verktyget. När de pedagogiska applikationerna är en del av undervisningen belyses vikten av att miljön är tillgänglig och att applikationen utgår från barnens intresse. I det sociokulturella perspektivet är samspel emellan individer och miljön betydelsefullt för lärandet och lärplattan kan bli ett redskap för att inhämta kunskaper.
Förskollärerare 1
… just nu håller vi på med matematik så då har vi en app som heter [matematik applikation] som vi använder lärplattan till….Så att
lärplattorna finns alltid tillgängliga och vi har tydliggjort… … vad det är man göra med dem. Det har också, vi har funderingar på om vi ska en av de här lärplattorna som är en bok [lärplatta], för vi har [applikation för skanning] i våran [sic] lästrappa. Så dom kan ta en [lärplatta]och så går de och skannar för de vet var [applikation för skanning] appen är.
(Förskollärare 1, 6 november 2020)
Förskollärare 2
Den här barngruppen som vi har nu…. dom här barnen är väldigt intresserade av bokstäver. Dom vill känna igen sin bokstav i sitt namn och dom jämför lite och så, så det vi har fokus på just nu på våran [sic]
avdelning är [applikation om alfabetet] … (Förskollärare 2, 13 november 2020)
21
Förskollärare 3 beskriver också att hon använder sig av applikationer inom undervisningen och uttrycker följande ”Vi använder den med [applikation för bokläsning]. Ja men barnen, ja för ett lärande för barnen…. Vi har också [applikation för bokstavskunskap] då är det ju lite, nämen bokstäver och känna igen dem”. Även förskollärare 4 redogör för att hon nyttjar applikationer i sin undervisning och
kommunicerar följande ”vi har….[applikation för bokläsning] har vi ju sådär, men vi alltså det är ju mestadels kameran och [webbläsare].
Utmaningar med användning av lärplattan i undervisningen
Vid förskollärarnas svar om vilka utmaningar finns med användningen av lärplattan återberättar två av respondenterna tidsbrist som en utmaning. När förskollärarna uttalar sig om att de saknar tid innefattar det att tid saknas till både att söka efter lämpliga applikationer, lära sig hantera apparna inför att använda dem och även ha tiden att vara delaktigt i barnens användande med lärplattan. Deltagande förskollärare ger uttryck för att vilja vara insatt i lärplattans funktioner när verktyget används tillsammans med barnen och även behovet av att känna sig bekväm med att använda tekniken. I det sociokulturella perspektivet kan den proximala utvecklingszonen utmanas och lärande möjliggöras när mellanrummet som finns emellan att vara kunnig eller icke kunnig fylls med möjligheter för att inhämta lärdomar. För att kunna fylla det tomrummet krävs det att förskollärarna har tid att vidareutveckla sina kompetenser gällande lärplattan för att kunna erbjuda barnen utvidgade kunskaper som de redan inte besitter vilket innebär att förskollärarna behöver kompetensutveckling för att verktyget ska används som den resurs som den är tänkt. Förskollärarna uttrycker sig så här om tidsperspektivet som utmaning:
Förskollärare 2
Så det är ju egentligen, en utmaning är ju tiden, alltså våran [sic] planeringstid som förskollärare ska räcka till så himla mycket. Så det kan ju göra kanske, jag tror ibland att det kan göra så att pedagoger kanske väljer bort lärplattan för att man inte känner sig så hemma på det och det tar liksom, det tar ju lite tid att sitta klicka och lära sig. En del känner sig osäkra, jag tror att har man ett personligt intresse, att man har kanske en [telefon] med
22
appar och man känner sig säker. Jag märker ju det att det är dom pedagogerna som kanske använder den mer här i verksamheten. (Förskollärare 2, 13 november 2020)
Förskollärare 3
Ja men det är väl, tiden och sedan är det väl dom som, jag känner mig ju ganska ändå hemma på namn” [lärplattan] och tekniska biten liksom. Det finns ju dom som inte gör det och då kanske man inte tar fram den på grund av osäkerhet….Ja men tiden och sen att det kan kanske inte, ja man kanske har den här ambitionen att man vill att det ska sitta med en personal och det kanske inte heller alltid går för att det är inte många gånger man är så många på avdelningen. (Förskollärare 3, 18 november 2020)
Förskollärarna diskuterar både tiden som en utmaning som påverkar hur och om lärplattan används i undervisningen på det viset att de inte har tid att planera för att inkludera lärplattan i undervisningen eller att själva inhämta kunskaper de behöver kring verktyget. Det framkommer att det saknas det möjligheter att förbereda sig inför att använda lärplattan i undervisningen och även för att använda verktyget tillsammans med barnen. Detta påverkar förskollärarnas möjligheter att bidra till barnens lärande när tillsammans med lärplattan.
Vidare framkommer av intervjuerna att det uppstår svårigheter med att samspela med barns intresse vid användningen av lärplattan, något som är centralt inom det sociokulturella perspektivet för att lärande ska kunna ske. I studien menar förskollärarna att spela på lärplattan är ett intresse som barnen ger uttryck för och att detta sätt att använda verktyget inte sammanfaller med syftet med lärplattan i undervisningen. Två av förskollärarna uttrycker det så här:
Förskollärare 1
Ja utmaningen skulle väl i såna [sic] fall vara just det som jag sa att försöka komma ifrån det här att barnen ser det som en, ett tidsfördriv med spel, vi vill ju komma till de att barnen ska förstå att det här är något som jag gör det här är något jag producerar…. Det är en utmaning att få dem att bli intresserade igen då…. Samtidigt som jag kan tycka att det är, det är ett dilemma på ett sätt, därför att när man säger att nej du får inte spela spel men du får jobba att dom då tappar intresset och inte alls är intresserade av
23
[lärplattan]. Att man då plötsligt sätter in det i en annan kontext. (Förskollärare 1, 6 november 2020)
Förskollärare 4
…som spel och sådant där uppmuntrar inte vi till att göra på [lärplattan] i förskolan… För att det är väldigt många som har lärplattor hemma där dom spelar, så vi försöker använda den till andra saker till än just sånt [sic].
(Förskollärare 4, 24 november 2020)
Det framkommer av förskollärarnas svar att aktiviteter som att spela spel på lärplattan inte är något som ska förekomma inom förskolan och att det är något som förskollärarna försöker styra bort barnen från. När barnens och förskollärares intressen skiljer sig åt för hur verktyget får användas beskrivs en form av svårighet med att barnen ska återfå intresset för lärplattan igen. Samspel mellan individer i en social kontext är en väsentlig del av det sociokulturella perspektivet för lärande ska kunna möjliggöras.
6 Diskussion
I detta avsnitt diskuteras studiens resultat med återkoppling till studiens syfte,
frågeställning och med hänsyn till litteratur och tidigare forskning. Avsnittet är indelat i två rubriker som benämns som metoddiskussion och resultatdiskussion. Under avsnitt metoddiskussion kommer val av metod att reflekteras utifrån dess för- och nackdelar.
6.1 Metoddiskussion
Intervju som metod upplevdes som en gynnsam metod för att få svar på studiens forskningsfråga, men också svår och krävde erfarenhet (Löfdahl, el al. 2014). Vid detta examensarbete saknades vana av intervjuteknik, vilket påverkade min möjlighet att bland annat ställa relevanta följdfrågor, och i sin tur förklarar den korta intervjutiden.
Det hade varit intressant om jag hade haft mer erfarenheter kring metoden intervju och hur frågor kan och bör följas upp för att få en djupare förståelse för hur förskollärare använder lärplattan i undervisningen. Dock anser jag att de intervjufrågor jag använde studien var relevanta och användbara till studiens syfte.
24
I samband med genomförandet av undersökningen fick en del modifikationer utföras i studien då det infann sig vissa svårigheter med att hitta intervjudeltagare. En
forskningsfråga togs bort och studiens syfte komprimerades med avsikten att korta ner intervjutiden och på det viset uppmuntra deltagande. Vilket fick konsekvensen att en del av intervjuerna blev väldigt korta och stressade. Transkriberingsarbetet var tidskrävande men fördelaktigt vid analysprocessen då jag kunde använda mig av sparat material för att både analysera studiens resultat och för att stödja minnet. Att transkribera på datorn underlättade analysarbetet då jag kunde använda datorns sökfunktion och söka efter olika frågor, svar, begrepp och annat som jag använde mig av i analysarbetet (Bryman, 2018).
Studien modifierades också med att inhämta samtycket digitalt vilket gjorde det möjligt öka det geografiska området där jag sökte intervjudeltagare. Det resulterade dock i att jag inte träffade intervjudeltagarna i ett fysiskt möte. En fördel, med grund i rådande omständigheter Covid-19, var att undersökningen genomfördes med social distans. Men kan ha påverkat intervjutillfället enligt Bryman (2018) som menar att personliga träffar möjliggör en djupare kontakt vid intervjutillfället. Något som missgynnade studien med att använda webbmöten innebar att jag inte kunde påverka var förskollärarna valde att genomföra intervjun vilket påverkade intervjuerna med störande ljud och avbrott i samtalet. Men det som talade för deltagande just på grund av att det utfördes digitalt var det ökande användningsområdet av webbmöten.
6.2 Resultatdiskussion
Intervjuade förskollärares bakgrundsinformation
I studien beskriver respondenterna att lärplattan används i undervisningen relativt kontinuerligt, som minst 3–4 dagar i veckan och som mest dagligen. Genom att bruka verktyget i vardagen kan det vara ett sätt att visa på hur verktyget kan användas i samspel med resterande verksamhet. I det sociokulturella perspektivet är samspelet mellan individer i den sociala kontext de befinner sig i en form av sekundär
socialisation där lärande kan förekomma (Säljö, 2014; Smidt 2010).
25
Deltagande förskollärare i studien beskriver vidare att tillgången till lärplattor varierar emellan deltagande förskoleavdelningar. Två förskollärare anger att de har två lärplattor att tillgå i sin undervisning medan en av deltagarna redogör för att det finns sju
lärplattor på avdelningen samt att en redogör för tillgång till en lärplatta. Detta skulle i sin tur kunna påverka i vilken omfattning som verktyget kan användas i undervisningen.
Enligt Skolverket (2019) ska låg tillgång till lärplattor i verksamheten inte påverka möjligheten till digitala lärdomar utan menar att barns användning och lärande gynnas av att användas tillsammans med andra. Även Kjällander och Riddersporre (2019) hänvisar till gemensamt lärande i processer där tekniska resurser används. Något som också stämmer mer det sociokulturella perspektivet där barn i förskolans kontext socialiseras och lär tillsammans med andra och när det använder sig av olika kulturella verktyg (Säljö, 2014; Smidt 2010).
Det framkommer också i resultatet att flertalet av förskollärarna inte har någon form av kompetensutveckling för att arbeta med lärplattan i undervisningen. Studier som (Bourbour, 2020; Otterborn et al., 2018) diskuterar det faktum att förskollärarnas kunskap om verktyget och hur tekniken används i undervisningen kan påverka hur och vad barn lär sig tillsammans med den tekniska resursen. Även Skolverket (2018) belyser vikten av att förskollärare har eller får tillgång till kunskaper om hur de kan använda digitala verktyg i verksamheten. Kjällander (2016) menar att förskollärarnas roll kan handla om kompetensen att utforma digitala lärmiljöer som stimulerar barns digitala kompetenser. Just det som Utbildningsdepartementet (2017) menar att digitalisering av förskolan innebär, nämligen att verksamheterna använder sig av tekniska resurser och dess fördelar i sin undervisning. För att förskollärare ska kunna utveckla dessa digitala kompetenser och tekniska miljöer kan rektor för förskolan ha en betydande roll för att möjliggöra kompetensutveckling till förskollärarna (Skolverket, 2018). I det
sociokulturella perspektivet redogörs för den proximala utvecklingszonen som innebär att en mer erfaren stödjer en mindre erfaren från en fas av att inte ha kunskapen till nästa fas av att inhämtat nya kunskaper (Säljö, 2014; Smidt 2010). För att det ska kunna bli realiserat i en förskoleverksamhet så krävs det ju att förskollärarna har kunskaper om hur de använder lärplattan för att genomföra målstyrda lärprocesser som stimulerar utveckling och lärande.
Förskollärarnas användning av lärplattan i undervisningen
