Resultatdiskussion

I detta avsnitt kommer föreliggande studies mest intressanta resultat att diskuteras och vävas samman med tidigare forskning. Resultatdiskussionen kommer att baseras på resultatkapitlet och studiens syftesfrågor med tillhörande kategorisering (Se Figur 1 s.21)

6.2.1 Integrering av lek och lärande i små barns fria lek i

förskolans inomhusmiljö

I små barns fria lek i förskolans inomhusmiljö förekommer olika sorters lekar i olika miljöer på förskolan. Barnen i föreliggande studie leker bearbetningslekar och konstruktionslekar. Enligt en tolkning som gjorts i föreliggande studie sker det lärande i leken i form av att barnen bearbetar sin omvärld och lär sig hur de ska förhålla sig till livet på olika sätt vilket man kan se i studiens resultat. Jensen (2007) resultat stärker föreliggande studies resonemang när forskarens studie visar att lärande är en följd av lek, barn lär sig hur världen fungerar med hjälp av leken. Detta synliggörs i studiens resultat då barnen bearbetar vad de varit med om tidigare. Barnen lär sig om hur världen fungerar genom att spela upp tidigare händelser i leken. Även Almons (2003) studie stärker föreliggande studies resultat då han uttrycker att lek är en del av barndomen och genom leken bearbetar barn sin verklighet och gör den till sin egen. Denna aspekt är genomgående i studiens resultat då barnen i nästintill alla situationer bearbetar tidigare upplevelser och lär sig olika saker genom detta.

6.2.2 Bearbetningslek

Barnen i studien leker olika lekar såsom svininfluensalek, hem- och docklek och fordonslek. Barnen bearbetar hur det är att gå till doktorn och ta svininfluensasprutan genom att leka svininfluensalekar. De antas lära sig och bearbeta hur det kan vara att gå till doktorn, hur man beter sig i den situationen och liknande. Lindahl (1998) menar att när barn låtsasleker bearbetar de tidigare erfarenheter som de upplevt. De bearbetar minnesbilder och återskapar händelser som de har tidigare erfarenhet av. Detta sker oftast med hjälp av konkreta objekt som finns till hands.

Situationer i studiens resultat visar att barnen bearbetar sina upplevelser via leken och antas lära sig hur de ska förhålla sig till omvärlden, till doktorer, till sprutor och att stå i kö och vänta på sin tur. De lär sig olika sociala regler som situationen bär med sig eller hur det kan vara att vara doktor. De assimilerar verkligheten till de tidigare nedärvda kunskaperna. Barnen lär sig att samspela med varandra både verbalt och icke verbalt i leken, vilket man kan se i en av situationerna då en pojke försöker förklara med hela sin kropp för en liten flicka att hon ska lägga sig på en kudde som ligger bredvid henne. Pojken försöker på alla sätt att få henne att förstå vad han menar vilket hon förstår efter en stund. När barnen inte har tillägnat sig ett

utvecklat verbalt språk får de använda sitt kroppsspråk och förklara för varandra vad de vill i leken vilket synliggörs här. De antas de lära sig att uttrycka sig på det språk som är tillgängligt för dem i leken.

Svininfluensaleken förkommer även i ensam lek vilket man kan se i en situation i resultatet då en pojke sitter och leker med dockor. Pojken leker med läkarväskan med dess sprutor och stetoskop. Pojken lyssnar på sig själv och ger sig själv en spruta för att sedan göra samma sak på dockan för att bearbeta sin egen upplevelse av hur det är att ta en spruta. I svininfluensaleken vill de flesta barnen på förskolan vara med vilket framgår av resultatet och kan bero på att många av barnen tagit denna spruta. De byter roller med varandra, det är olika patienter hela tiden, vid ett tillfälle byts även doktorn ut. Detta belyser Tellgren (2004) som i en studie funnit att barn använder olika strategier för att få tillträde till leken. För att få komma in i leken är det viktigt att barnen hittar strategier som fungerar för just den situationen. Om en lek pågår står ofta något barn utanför och iakttar vad som händer i leken i hopp om att få vara med. Funderingarna hos barnet går ofta kring hur de ska ta sig in i leken och få en roll i den, vilket man kan se i studiens resultat då en flicka står med handen på hakan och beskådar svininfluensaleken och så småningom ger sig in i leken genom att lägga sig på golvet och dra upp tröjan då hon får rollen som patient. En annan situation där detta förekommer är när en pojke står och iakttar leken och en annan pojke ställer sig framför honom. En tanke som kommit fram är om barnen över huvudtaget hade lekt svininfluensaleken om inte samhällsdebatten varit så enorm? Ett antagande är att det inte alls förekommit om inte svininfluensan och dess vaccination uppmärksammats oerhört mycket i media, i samhället i övrigt och bland familjer. Eftersom debatten blossats upp som den gjort är ett antagande att barnen behövde bearbeta detta i sin lek för att de möter debatten överallt i sina liv. Det är bara tur att föreliggande studie fick förmånen att uppmärksamma detta. Det blir som bekant inte en sådan stor debatt av enbart en vanlig vaccination. I resultatet av föreliggande studie uppmärksammades även att det är av stor vikt att som pedagog erbjuda barn olika erfarenheter för att stimulera lek och därmed också lärande, vilket visas ovan då erfarenheter av svininfluensan med dess spruttagning gjorts. I övriga resultatet har olika erfarenheter bearbetats vilket ni kan finna i både resultatkapitlet och här nedan.

Hem- och docklek är en annan bearbetningslek som förekommit under videoobservationerna på förskolan. I hem- och docklek antas barnen träna på vardagliga aktiviteter som sker i hemmet och bearbetar exempelvis vad som händer hemma när föräldrarna ska handla, laga mat, fika eller lägga sina barn. En tolkning är att barnen lär sig hur det går till att sköta ett hushåll, de lär sig matematik genom att räkna pengar och hur de ska anpassa sig till verkligheten. Öman (1991) menar att Fröbel ansåg att barnet genom leken kunde förstå sin omvärld utifrån ett annat sätt att tänka. I leken lär sig barnet om sig själv och vad de gör i olika situationer.

I lekens värld kan allt användas och förvandlas till vad som helst. Man kan transformera ett kycklinglår till en elvisp för att man inte hittar en elvisp. Här antas barnen utveckla sin fantasi via kreativitet. Enligt Löfdahl (2002) ser barnen helheten och sammanhanget i leken. Barn beskriver även lekmaterial som inte direkt är med i leken men som är där för att skapa helheten. Även Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar att barn börjar leka lekar där något föreställer något annat

oerhört tidigt i sina liv. Detta kunnande är även viktigt och en central aspekt i lärandet.

I fordonsleken gräver barnen och lastar på flak, krockar och antas lära sig hur man inte ska göra med bilar. En tolkning är att de imiterar varandra och lär sig att lekarna inte alltid blir som man tänkt sig. De förbereder sig inför kommande vuxenliv. Några av barnen bearbetar vad en bil är och hur den låter och observerar denna in i minsta detalj. Ett barn undersöker ett biltorn och om små bilar får plats och inser att stora bilar inte får plats. Vilket är en matematisk erfarenhet. Björklid (2005) och Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) skriver att när barn leker kommunicerar de med varandra, utforskar, provar sig fram, möter nya och oväntade saker, erövrar sin omvärld och bearbetar intryck och erfarenheter. Genom leken upptäcker barnen sina intressen och förmågor. Detta har uppmärksammats flertalet gånger i studien.

6.2.3 Konstruktionslek

I föreliggande studie förekommer även konstruktionslekar då barnen leker legolekar, mekanolekar eller skapar med hjälp av lera. I dessa situationer kan en tolkning vara att barnen tillägnar sig matematiska kunskaper då de exempelvis i legolek räknar legobitar och sorterar dem i färg eller storlek. Sorteringslekar utgör ett lärande när barnen sorterar efter storlek och utseende detta lägger grunden för geometri (Eklund, 2009). Barnen undersöker aktivt klossarna och löser problem av olika slag med hjälp av dem. Trageton (1996) menar att barn ofta leker konstruktionslekar med hjälp av materialen som finns tillgängliga i det här fallet legobitar. Han menar att barn lär sig mycket på att arbeta och leka med olika material såsom lera, sand, byggklossar, fast material, flexibla material med mera vilket visas i studiens resultat. I övriga konstruktionslekar som förekommer på förskolan antas barnen lära sig att ha tålamod när de bygger. De sorterar och sätter ihop, sätter legobitar på rätt plats och mycket mer. Det ser ut att ske ett lärande i leken genom att de får prova sig fram och undersöka olika saker samtidigt som de får möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Även här kan ett antagande göras, om inte materialet skulle ha varit tillgängligt för barnen skulle troligen inte den här sortens lek ha förekommit.

Ett antagande är att barnen växer oerhört mycket i sin roll på förskolan de får tillåtelse att använda material som de inte brukar använda. Exempelvis när Jesper får tillåtelse att bygga med mekano och det går bra för honom är oerhört positivt för honom. Jesper använder sin kreativitet och fantasi i leken när han skapar sin flygplansbil. Jesper lär sig något nytt han assimilerar den nya kunskapen till sina gamla konstruktionskunskaper vilket Piaget (2006:1971) tar upp.

Genom att barnen leker med lera antas de lära sig att skapa och konstruera olika föremål. De använder sin fantasi och kreativitet för att skapa olika figurer i leran. De pratar med varandra om vad de gör för figurer. De lär sig hantera olika material som kavel, vitlökspress och olika formar. Vygotskij (1995) belyser detta. I studiens resultat kan man finna detta då en liten flicka tittar på de äldre barnen och ser hur de gör innan hon själv börjar dega för att sedan göra likadant själv. De små barnen som inte brukar leka med lera antas växa i sin roll genom att få lov att utföra detta moment utan att stoppa leran i munnen vilket pedagogen starkt poängterar innan flickan får sätta sig vid bordet och börja dega. Det vill till att pedagogerna är aktiva i barnens lek i form av att skapa miljöer som är stimulerande för barnens lek och

lärande. Att pedagogerna fungerar som ett stöd för barnen i leken med leksaker och liknande för att både lek och lärande ska ske. Det är viktigt att material finns tillgängligt för barnen för att ge leken näring på bästa sätt. I studiens resultat kan man se i några av situationerna att pedagogerna finns tillgängliga om barnen behöver hjälp eller material. Exempelvis i situationen med den lilla flickan som ska dega. Tullgren (2004) menar barn förväntas lära genom lek och arbete. Barnen behöver även förskolepersonal som stödjer och ser till att tid, material och utrymme finns tillgängligt för dem. Slutligen skriver Johansson och Pramling Samuelsson (2006) att det finns lekdimensioner i lärandet samtidigt som det finns lärandedimensioner i leken. Lek och lärande hänger oupplösligt samman enligt författarna och detta förespråkas i föreliggande studie och synliggörs i studiens resultat.