Resultatdiskussion

Pedagogernas tankar kring att arbeta med hållbar utveckling:

Här såg vi att problemet med att jordens resurser håller på att ta slut engagerar pedagogerna på förskolorna. Pedagogerna lyfter problemet med att någonting måste göras för att vår värld ska kunna leva kvar. De menar att lära barnen att ta vara på vår natur och att återvinna olika material är ett steg mot en mer hållbar värld.

Miljömedvetet lärande genom att förmedla och inspirera

Pedagogerna är överrens om att det i förskolan måste arbetas med hållbar utveckling, på ett förmedlande och inspirerande sätt för att barnen ska bli miljömedvetna individer. Vi författarna funderar över om det är möjligt att påverka barnen till att bli miljömedvetna i framtiden, detta kan ju inte mätas i någon form av kunskapstest, oavsett hur pedagogerna lär eller förmedlar och inspirerar barnen. Hur mycket kunskap tar barnen med sig in i vuxenlivet? Detta kan enbart framtiden visa, ingen kan idag förutspå vad barnen tar till sig genom det miljömedvetna lärande som pedagogerna vill förmedla och inspirera barnen till att få. Barr & Nettrup & Rosdahl, (2011) menar att barn som tidigt får lära sig vara rädda om naturen i sin omgivning, tar med sig ett hållbart förhållningssätt in i framtiden som gör att barnen får ett bättre miljötänk.

Pedagogerna berättar om hur de gör för att föra in arbetet med hållbar utveckling

i verksamheten:

Upplevelsebaserat lärande som ger erfarenheter

Fröbel menade att det är viktigt att låta barnen pröva på nya saker för att själv kunna bilda sig en mening. Pedagogerna skall under tiden vidareutveckla barnens funderingar för att de ska kunna se och upptäcka olika sammanhang (Egidius, 1999). Upplevelsebaserat lärande som ger erfarenheter är det som vi ser som en gemensam faktor förskolorna emellan. Pedagogerna arbetar på olika sätt, den ena förskolan har ett naturtema som pedagogerna utgår ifrån. På den andra förskolan arbetar pedagogerna med hållbar utveckling på ett spontant sätt genom vardagliga situationer som till exempel genom att låta barnen skrapa sin tallrik efter maten ner i återvinningspåsarna. Pramling Samuelsson och Sheridan (2008) menar att för att barnet ska kunna skapa sig en mening måste de ha tidigare erfarenheter. Erfarenheterna använder de sig

31

av i samspelet med andra barn och vuxna, som till exempel att plocka skräp, något de har gjort vid ett tidigare tillfälle.

Det som vi känner helt spontant är frågan om pedagogerna som arbetar efter ett naturtema tappar arbetet med hållbar utveckling när temat tar slut? Detta eftersom vi ser att de inte utnyttjar de vardagliga situationerna på förskolan med att arbeta med hållbar utveckling. Räcker det att arbeta med hållbar utveckling lite då och då, eller måste pedagogerna arbeta med detta hela tiden för att kunna påverka barnen till att bli miljömedvetna individer?

Återvinningsmaterial som begrepp

Ytterligare en fråga som vi ställer oss är om barnen, som pedagogerna tror är en självklarhet, vet att vissa skapandematerial är återvinningsmaterial? Är det viktigt att använda återvinningsmaterial som ett begrepp för att barnen ska förstå vad de använder i en del skapandesituationer? Fröbel menade att om barn ska kunna få kunskap, krävs det att de vuxna som leder dem, anpassar materialet efter dess mognad och att de lär sig mycket bara genom att de vuxna benämner allt som finns runt omkring dem (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008).

Negativt synsätt

En del av pedagogerna hade ett negativt synsätt genom att de upprepade gånger beskrev att arbetsbelastningen på förskolan hela tiden ökar. Detta genom att bland annat kommunen ger dem nya uppgifter att arbeta med. Vi funderade på om detta skulle kunna påverka barnens möjlighet att lära sig bli miljömedvetna individer och om detta på något sätt skulle vara negativt för att i framtiden få en hållbar utveckling i världen? Kanske drabbas inte barnen av pedagogernas negativitet eller också gör de det, men på vilket sätt vet vi inte.

Barnens tankar kring skräp och återanvändning:

Samspel, diskussioner och lärande

Det som upptäcktes genom observationerna var att samspelet och diskussionerna mellan barn och barn och barn och pedagoger ledde till lärande. Hur mycket barnen tog till sig av kunskap, kan i och för sig inte mätas, men genom reflektioner av arbetet såg vi att barnen lär tillsammans med andra. I några av barnens egna teorier uppmärksammades att mjölk som är vit och vit färg kopplades samman med papperstillverkning. Detta gav funderingar om den

32

vita färgen kan kopplas till att barnen oftast använder sig av vita papper när de ritar? Barnet som hade teorin om att papperstillverkningen hade något att göra med mjölk som är vit röstades snabbt ner av de andra barnen som övertygade barnet om att pappret kommer från träden. Samspelet mellan barnen och pedagogerna ledde till lärande genom diskussioner.

Upplevelsebaserat meningsskapande

Genom observationerna uppmärksammades att barnens samspel genom upplevelsen leder till ett meningsskapande lärande. Upplevelsen blev intressant för barnen och barnen diskuterade tillsammans om till exempel hur papper blir till och på så sätt skapade de sig en mening om hur det går till att framställa papper.

Lärande och kreativitet

Genom att kreativt utföra experimenten blev det en upplevelse för barnen när de fick använda sina sinnen genom att känna, riva och lukta, funderingarna som vi, författarna har är om barnen på detta sätt kanske lättare kommer ihåg det som de har lärt sig? Vygotskij (2010), menar att när människan är kreativ görs en bild i fantasin där hjärnan med hjälp av tidigare erfarenheter kreativt bearbetar och skapar nya föreställningar. Fantasin är grunden till all kreativ verksamhet, såsom konstnärliga, vetenskapliga tekniska skapanden. Barnen utryckte att de tyckte att det var roligare att skapa med återvinningsmaterial än med färdigt material. Varför, hade de svårt att svara på, men kanske var det för att de själva fick välja vad de ville göra, att de fritt fick skapa någonting ur sin egen fantasi. Det fanns ingen pedagog som styrde deras skapande med hjälp av någon mall som skulle följas.

Socialt samspel lärande och språk

Under observationerna med att skapa med skräp eller återvinningsmaterial upptäcktes att barnen var väldigt hjälpsamma mot varandra, deras sociala samspel var fantastiskt. Dysthe (2003) menar att omgivningen, språket och kommunikationen har stor betydelse för lärandeprocesserna. De hamnade inte i några konflikter, ville flera barn ha samma sak diskuterade de sig fram till en lösning. Vi författarna funderade på om det var den kreativa uppgiften som gjorde barnen så samarbetsvilliga? Men varför? Barnen var väldigt koncentrerade på sin uppgift att skapa ett nytt konstverk, kan detta ha en betydelse, eller är det att barnen tyckte att det var så kul att skapa med återvinningsmaterial att de blev mer positiva till uppgiften? Två helt olika grupper med barn och inga som helst konflikter, det ger oss en

33

tankeställare, kan detta upprepas genom någon annan upplevelse? Var det barnens intresse för skapande som gav detta?

Flow

Under experimentet med att skapa nya saker av skräp eller återvinningsmaterial hamnade barnen i en form av flow, där barnen gick in i sitt skapande med hela sin själ. Vi uppfattade det som om barnen njöt av uppgiften. Detta vill vi koppla till Klein (1990) som menar att hamna i ett ”flow” skulle kunna jämföras med att ha roligt under tiden man utför en njutningsfull handling. En ”flow”-upplevelse beskrivs enligt Klein (1990:41) ”som en spännande, självförverkligande, njutningsrik, en upplevelse som är sin egen belöning snarare än ett medel att vinna någon yttre belöning”. När en människa hamnar i ett ”flow” (flöde) kan man säga att de hamnar i en djup koncentration kring en händelse av tillfredställande, eller sinnesintryck som den personen anser vara relevanta (Klein 1990:41). En intensiv koncentration, där individen blir totalt uppgående i uppgiften, som gör att ingenting kan störa den som är koncentrerad. Individen hamnar i en sluten värld där den blir uppslukad av uppgiften, med ett engagemang utan något som helst tvivel på sig själv. Frågan här är om vi skulle kunna locka fram denna känsla i fler ämnen eller om det måste vara genom en kreativ skapande uppgift?