1
Examensarbete
Hållbar utveckling i förskolan
med fokus på återanvändning
Sustainable development in pre-school with focus on reuse
Marie Nilsson
Maria Wedeberg
Lärarexamen Examinator: Annika Åkerblom Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Kyriaki Doumas
Lärarutbildning 210hp
2013-01-18
Malmö högskola
Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle
3
Sammanfattning
Syftet med examensarbetet var att undersöka hur förskolor arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Studien har utförts med strävansmålen inom området naturvetenskap och lärande från förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 2010) som bakgrund. Genom intervjuer med pedagoger har vi studerat hur olika förskolor arbetar med hållbar utveckling. Genom observationer med barn, där vi har varit deltagande genom att utföra två olika experiment, har vi tagit del av barnens kunskaper och tankar kring återvinning och återanvändning. Intervjuerna gav oss resultatet att pedagogerna gärna arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Pedagogerna vill kunna ge barnen erfarenheter och inspiration att ta hand om vår miljö i framtiden. Pedagogerna använder sig av upplevelser för att barnen lättare ska lära sig om hållbar utveckling. Det som pedagogerna är överrens om, är att de måste bli bättre på är att benämna olika återvinningsmaterial när de skapar med barnen. Under observationerna med barnen uppmärksammades, i vilka situationer barnen lär sig om hållbar utveckling. Experiment utfördes med barnen på två olika förskolor, för att komma underfund med vad dessa situationer leder till när det gäller lärande, och hur barnen tänker kring återvinning. Här såg vi att i samspel med andra sker lärande genom att barnen diskuterar tillsammans med andra barn och pedagoger. Arbetet har även utforskat vad barnen har för tankar om skräp och återanvändning, och här framkom att barnen såg återvinningsmaterialet som ”pyssel”, att bygga någonting av. I denna kreativa uppgift när barnen fick skapa med skräp som material upptäcktes att barnen hamnade i en form av flow, där barnen gick in i sitt arbete med alla sina sinnen, de sjöng, de kände på och experimenterade med materialet. Sist kan vi säga att det är genom alla sina sinnen som barnen lär sig, att genomföra en upplevelse leder till lärande, och barnen verkligen älskade att skapa med hjälp av återvinningsmaterial.
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning………3
Innehållsförteckning……….5
1 Inledning ...7
1.1 Syfte och problemställning...8
2. Litteraturgenomgång…...……….9
2.1 Hållbar utveckling………...…..9
2.2 Samspel och lärande……….…..10
2.3 Lärande och språk...11
2.4 Lärande och kreativitet………..…..…11
2.5 Friedrich Fröbel 1782-1852……….12
2.6 Lev Vygotskij 1896-1934………..13
2.7 Grön flagg………..13
3 Metod...15
3.1 Metodval...15
3.2 Urval…………...16
3.3 Genomförande……...17
3.4 Analysbeskrivning...18
3.5 Forskningsetiska överväganden………18
3.6 Reflektion över metod……….………19
4 Resultat………...…21
4:1 Intervjer………21
6
5 Diskussion och slutsatser ………....29
5.1 Metoddiskussion………. 29
5.2 Resultatdiskussion...30
5.3 Slutsats... ………...33
5.4 Fortsatt forskning...34
Referenser………..35
Bilaga1: Intervjufrågor till pedagoger...37
7
1 Inledning
Det påstås ofta, inte minst bland forskare och politiker, att jordens resurser håller på att ta slut. Samtidigt förutspås ett förändrat klimat till följd av den så kallade växthuseffekten. Enligt Världsnaturfonden (2009) beror problemen på att västvärldens befolkning överkonsumerar jordens resurser. Skulle alla människor leva som en del av oss i Sverige gör skulle det behövas tre planeter. När konsumtionen ökar, ökar även resursuttagen och befolkningen på planeten, vilket gör att naturen drabbas. Världsnaturfonden (2009) menar att dessa trender måste vändas och därför måste vi börja redan i förskolan att arbeta för en hållbar utveckling. Målen i Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev 2010:7) som handlar om naturvetenskap har förtydligats, numera förväntas det bland annat att:
”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid”.
Denna undersökning inriktar sig på hur förskolor arbetar med miljöfrågor, och hållbar utveckling. Det som undersöks är bland annat hur pedagoger i förskolan tänker kring att arbeta med hållbar utveckling. Två olika experiment utfördes tillsammans med barn där vi författarna var delaktiga observatörer. I det första experimentet undersöktes vad barnen har för tankar och kunskaper om återvinning. I det andra experimentet undersöktess vilka tankar barn har kring skräp och återanvändning. Vi, författarna var nyfikna på om barnen hade några idéer om vad skräp skulle kunna användas till istället för att slänga det. Med skräp eller sopor, menas här sådant som ska slängas och inte längre tycks användbart och som naturen har svårt att bryta ner.
8
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskolor arbetar med hållbar utveckling, med fokus på återanvändning.
Vi kommer att utgå ifrån dessa frågor i vår undersökning.
Hur tänker pedagoger kring att arbeta med hållbar utveckling?
Hur för pedagogerna in arbetet med hållbar utveckling i verksamheten?
9
2 Litteraturgenomgång
I litteraturgenomgången definieras begreppet hållbar utveckling. Det berättas även hur det sociala samspelet och diskussioner tillsammans med andra påverkar lärandet. Vidare berättas det om hur ett kreativt synsätt, där barnen lär med alla sina sinnen påverkar lärandet. Det definieras vad som krävs för att en förskola ska få profilera sig med grön flagg. Eftersom både Fröbel och Vygotskijs teorier har påverkat den svenska förskolan av idag, har vi tittat på vad de säger om lärande.
.
2.1 Hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling blev känt när FN under 1980-talet tillsatte Brundtlandkommissionen. ”Brundtlandkommissionen definierade hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, 2004).
Hållbar utveckling är ett brett område som inte enbart handlar om miljö, utan även om demokrati, mänskliga rättigheter och hälsa. Alla dessa områden utgör tillsammans en helhetssyn i arbetet med hållbar utveckling. (Regeringens skrivelse, 2003).
”Ju tidigare barnen blir medvetna om sin omgivning, och lär sig att värna om den, desto tidigare skapar de ett hållbart förhållningssätt som i framtiden kan leda till ett vidgat miljötänkande”(Barr & Nettrup & Rosdahl, 2011:15). Björneloo (2011), menar att grunden till ett hållbart lärande som i framtiden kan påverka världen, läggs innan barnet fyllt åtta år. Det är under denna tid som barnet har den största kapaciteten till att lära. Det räcker inte med att gå till skogen och låta barnen uppleva naturen, förskolan måste arbeta för att barnen ska få en grundläggande förståelse för natur och miljö, och att allt hänger ihop och påvekar varandra. (Barr & Nettrup & Rosdahl, 2011). När förskolan ger barnen möjligheter att utveckla ett varsamt förhållningssätt till naturen och närmiljön, kan detta i sin tur leda till en hållbar utveckling i ett längre perspektiv (Barr & Nettrup & Rosdahl, 2011). När barnen får arbeta i meningsfulla sammanhang med hjälp av alla sina sinnen, ute i naturen kan man säga att ”lärandet sätter sig i kroppen” (Barr & Nettrup & Rosdahl, 2011:14).
10
När begreppet hållbar utveckling nämns kopplas ofta detta till natur och miljö. Men för att få en hållbar utveckling måste miljö, ekonomi och sociala frågor bilda en helhet. Dessa tre måste fungera för att det ska kunna bli ett hållbart samhälle. Som exempel, om det inte finns en miljövänlig natur, kan detta få ekonomiska konsekvenser och då blir det inga pengar till utbildning. Allt har ett sammanhang, miljö, ekonomi och sociala frågor påverkar varandra (Björneloo, 2011).
2.2 Samspel och lärande.
Barn lär sig en mängd olika saker genom att samspela med andra människor, genom samtalet, leken, under de skapande stunderna, genom utforskning av olika material, som till exempel papper, pärlor, lera. Även genom att experimentera, lyssna, jämföra och reflektera (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2008). Detta tar sig även uttryck i förskolans läroplan, att förskolan ska sträva efter att barnen ”utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv” (Lpfö 98, rev 2010:10).
Pramling Samuelsson och Sheridan (2008) menar att barnet skapar mening av sina erfarenheter och omvärld. Sina erfarenheter tar barnen sedan med sig i det sociala samspelet med andra barn och vuxna. Även detta står med i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010:10), att det ska strävas efter att barnen ”tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld”. Vidare menar Pramling Samuelsson och Sheridan (2008) att barn lär sig genom att socialt samspela med sin omgivning och att detta är centralt i barnens lärande för att få in mer kunskaper, färdigheter och för att kunna uttrycka sina tankar och kommunicera. Pramling Samuelsson och Asplund Karlsson (2003) menar att både skolan och förskolans läroplaner lyfter fram samspelet och samverkan mellan barnen som en förutsättning för lärandet och barnets utveckling.
Piaget (1948) menar att barn i samspel med andra barn eller vuxna kan få syn på olika sorters tänkande och genom det utveckla sin tanke för olika sorters problemlösning. Detta är Piaget och Vygotskij överens om men även om att det är det som lägger grunden för ett livslångt lärande.
Kunskap och lärande har sin grund i den sociala omgivningen som barnet tillhör, relationer och erfarenheter. Utifrån detta så utvecklas lärandet i förskolan och även det sociala samspelet
11
mellan barn-barn och barn-vuxna och dess miljö (Sheridan & Pramling Samuelsson & Johansson, 2011)
2.3 Lärande och språk
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp
samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra” (Lpfö 98, rev. 2010:10). För att kunna göra detta är det pedagogens roll att kunna ta tillvara situationer för att utveckla barnens lärande genom att ställa frågor och samtala om olika ämnen. Pedagogen måste också utmana varje barn i sin språkliga utveckling för att denna ska utvecklas. (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006).
”Lärande har med relationer att göra; språk och kommunikation är grundläggande element i lärandeprocesserna; balansen mellan det individuella och det sociala är en avgörande aspekt på varje läromiljö; lärande är mycket mer än det som sker i elevens huvud och har att göra med omgivningen i vid mening” (Dysthe 2003:31).
Förskolepersonalens kunskaper och kvalifikationer påverkar de utvecklings och lärandemöjligheterna som barnen erbjuds i förskolan (Lindahl 1998). Pedagogen ska använda sig av barnets intressen för att skapa meningsfulla situationer där pedagogen använder uttrycksformer som ligger strax över barnets uttrycksförmåga. Pedagogen ska även samtala om sådant som är nytt för barnet så att barnets lärande utvecklas men att barnet samtidigt behåller sitt intresse och blir engagerad i samtalet (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006).
2.4 Lärande och kreativitet
”Kreativitet kallar vi en sådan mänsklig aktivitet som skapar någonting nytt” (Vygotskij, 2010:11). Det som skapas återspeglar någonting ur vårt minne, ett spår från tidigare intryck. Alla intryck människan utsätts för lämnar ett spår i hjärnan. För att förklara detta menade Vygotskij (2010:12) att
”i hjärnan försiggår någonting i stil med det som händer med ett pappersark när vi viker det på mitten: På den plats där vikningen skett blir det ett spår kvar – ett resultat av förändringen – och en benägenhet att återupprepa denna förändring i framtiden”.
12
När människan är kreativ görs en bild i fantasin där hjärnan med hjälp av tidigare erfarenheter kreativt bearbetar och skapar nya föreställningar. Fantasin är grunden till all kreativ verksamhet, såsom konstnärliga, vetenskapliga tekniska skapanden. Alltså, allt vi omges av, alla vardagens föremål härstammar från fantasi (Vygotskij, 2010).
2.5 Friedrich Fröbel 1782-1852
År 1782 föddes Friedrich Fröbel i Sydtyskland han var en forskare som har betytt mycket för svenska förskolor och dess utformning. Det var bland annat hans tankar och idéer om det skapande barnet, en allsidig utveckling och om lekens betydelse är det som har format förskolan i Sverige. Han ansåg att det var viktigt att låta barnen pröva på saker själva för att göra egna upptäckter. Pedagogerna skulle bara vidareutveckla barnens funderingar så de själva kunde se och upptäcka sammanhangen (Egidius, 1999).
Fröbel skapade ett pedagogiskt lekmaterial vars syfte var att främja barnens fantasi och lärande. Lekmaterialet, som bland annat består av bollen, klosslådor, flätmattor, origami mm har en strikt pedagogisk uppbyggnad, geometrisk och symmetrisk – som naturen själv.
I Fröbelpedagogiken är naturen, miljön och årstiderna liksom leken viktig. Att uppleva saker i naturen med alla sinnen som lukt, känsel och smak. Han tryckte även på att en av pedagogernas viktigaste uppgift var att ge barnen en bra miljö både inne och ute som alla barn kan utvecklas i (Egidius, 1999).
Pramling Samuelsson & Sheridan (2008) menar att Fröbel skapade förskolans program för att ge barn möjligheten att bildas och utvecklas till fria människor.
Fröbel menar att om barn ska kunna få kunskap krävs det att de vuxna som leder dem, anpassar materialet efter dess mognad och att de lär sig mycket bara genom att de vuxna benämner allt som finns runt omkring dem (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008).
13
2.6 Lev Vygotskij 1896 – 1934
Under sin korta levnadstid skrev Vygotskij 270 vetenskapliga arbeten, en del av dessa har haft betydelse för förskolan och dess pedagogik. Hans ”arbeten gick främst ut på att förstå det mänskliga medvetandet, och hur detta utvecklas, och han var särskilt intresserad av hur högre psykologiska processer uppstår” (Dysthe, 2003:78). Till sådana kunskapsmässiga och kulturella funktioner räknade han språk, skrivande, räkning, minne och begreppsbildning. Vygotskij menade att alla dessa funktioner hos individen utvecklas i sociala aktiviteter, tillsammans med det kulturella som varje individ bär med sig (Dysthe, 2003). Vygotskijs teorier om hur utveckling och lärande hänger ihop sammanfattade han som att utveckling kommer före lärandet, utvecklingen är oberoende av lärandet, medan lärandet är en yttre utvecklingsgång som kommer efter utvecklingen. Vygotskij menade att det inte är någon mening att lära ut något som barn inte är mogna för. Samtidigt menade Vygotskij att utveckling och lärande är sammanlänkade. Mognad möjliggör lärande och lärande möjliggör mognad. Vygotskij menade också att lärande medför utveckling och att en del utvecklingsprocesser inte skulle vara möjliga utan lärande. För att förklara detta menade Vygotskij att för att ett barn ska lära sig något måste någon hjälpa barnet vid till exempel påklädning för att barnet ska veta hur detta ska gå till. Barnet mognar i processen att klä sig själv genom lärande (Dysthe, 2003).
2.7 Grön flagg en metod för hållbar utveckling
Grön Flagg är ett verktyg för alla pedagogiska verksamheter som vill arbeta med hållbar utveckling i såväl undervisning som daglig verksamhet. Skolan/förskolan bestämmer själv vilka mål och aktiviteter de arbetar med och detta gör att det blir lätt att lyckas och utvecklas (Håll Sverige rent, 20121022).
Hur blir man medlem i grön flagg?
När man införskaffat ett konto så får man tillgång till en mall, där målen för att uppfylla kraven, för att få profilera sig med grön flagg beskrivs. När skolan/förskolan sen valt vilket tema de vill arbeta med väljs mål från denna mall. Sedan används dessa mål i 6-18 månader. Arbtetet måste dokumenteras regelbundet och läggas in på kontot, som finns tillgänglig på
14
”Håll Sverige rents” hemsida. När ”Håll Sverige rent” har godkännt rapporten så skickas ett cerifikat ut. Detta måste sedan fortsätta. Inom sex månader måste man skickat in nya mål för att behålla sin gröna flagga.
Teman i grön flagg
Det finns sex olika teman som man kan arbeta med i grön flagg:
Närmiljö:Där barn och pedagoger studera närmiljön och därigenom kan man öka förståelsen för hur samspelet mellan oss och miljön fungerar. (hsr.se/gronflagg).
Klimat och energi: Hur mycket energi gör vi av med i vårt boende, vårt resande, vårt ätande? (Håll Sverige rent, 20121022).
Kretslopp: Grunden till hållbar utveckling är att förstå kretsloppstanken. (Håll Sverige rent, 20121022).
Livsstil och hälsa: Hur lever vi egentligen ett gott liv? Hur mår vi och vilka värderingar styrs vi av? (Håll Sverige rent, 20121022).
Konsumtion: Konsumtionstemat handlar mycket om att titta närmare på hur vi lever i vårt moderna samhälle. (Håll Sverige rent, 20121022).
Vattenresurser: Hur använder vi egentligen vårt vatten idag? Hur väl respekterar vi våra vattendrag? (Håll Sverige rent, 20121022).
15
3 Metod
Under metoddelen beskrivs vilka metoder som använts under vår undersökning. Här går vi igenom hur vi har samlat in vårt empiriska material. Här presenteras även urvalsgrupperna, hur genomförandet har gått till och hur analysen har framkommit.
3.1 Metodval
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagogerna på förskolorna arbetar med hållbart lärande i verksamheten. För att kunna undersöka detta valde vi att arbeta med kvalitativa intervjuer, där vi undersökte vad pedagogerna anser om hållbar utveckling och hur de arbetar med hållbart lärande i verksamheten på förskolorna. Vi undersökte även genom deltagande observationer med barn, hur barnens tankar kring skräp och återanvändning utvecklas. Ett studiebesök på en förskola som arbetar med grön flagg genomfördes.
Intervjuer
Vi har valt att arbeta med kvalitativa intervjuer. Med kvalitativa intervjuer menas att pedagogerna själva formulerar sina svar och inte svarar genom att kryssa i svarsalternativ, där svaren redan är givna (Larsen 2007). Intervjuerna är semistrukturerade vilket innebär att samma frågor har ställts till alla pedagoger. Frågorna har öppna svarsmöjligheter och detta ger pedagogerna chans att säga sin åsikt. Innan intervjuaren startade med frågorna klargjordes syftet för den eller de personerna som skulle intervjuas så att de hade något att relatera till (Patel och Davidson 2003). Intervjuerna handlade om vad pedagogerna tänker när de hör orden hållbar utveckling, och hur de arbetar med detta i förskolan. Arbetet kretsar kring återanvändning och därför ville vi veta om pedagogerna pratar om återvinningsmaterial med barnen. Under intervjun är det viktigt att visa stort intresse till intervjupersonen så de känner att det de berättar är viktigt för oss som intervjuar (Patel och Davidson 2003). Under våra intervjuer användes diktafon för att kunna ägna uppmärksamhet mot intervjupersonen eller personerna, och ha lättare att få med alla viktiga detaljer. Intervjuerna har skett i grupp eftersom pedagogerna kände sig mest bekväma med det.
16
Observationer
Under observationerna finns det några grundfrågor att ta ställning till, vad som ska observeras, hur vi ska registrerar dem och hur vi som observatörer ska förhålla oss till dem. Det finns olika förhållningssätt för observatören, ska observatören vara deltagande eller icke deltagande (Patel och Davidson 2003). Under uppsatsens gång använde vi oss av deltagande observationer som innebär att observatörerna är med i till exempel leken eller aktiviteten som ledande eller deltagande pedagog (Patel och Davidson 2003), denna form valdes för att då är det lättare att få fram barns reflektioner av experimentet. En deltagande observatör är en aktiv part i den situationen som ska observeras och en icke deltagande sitter avsides och observerar, helst utan att märkas (Patel och Davidson 2003). För att kunna undersöka hur barnen tänker kring skräp och återanvändning, valde vi att utgå från två olika experiment som utfördes på tre olika förskolor. Under det första experimentet återanvändes papper som barnen kastat i en låda som skulle till återvinningsstationen. Det kastade pappret användes för att återvinna pappret, och tillverka nytt papper, med avsikt att få barnen att fundera över sitt slöseri av papper, och hur det påverkar miljön. Barnen fick under första dagen riva pappret i små bitar, dessa små pappersbitar lades sedan i blöt i vatten. Dag nummer två fick barnen vara med och vispa pappret till en massa som vi sedan tryckte ut på en handduk för torkning. På den tredje dagen fick de känna på pappret för att se om det torkat, sedan fick de välja vad de ville skapa med sitt nya återvunna papper.
Under experiment nummer två har vi presenterat en massa olika skräp, i många olika återvinningsmaterial, som vi har lagt upp på ett bord där barnen har placerats runtomkring. Här har vi frågat barnen vad det är som ligger på bordet, och vad vi ska göra med det. I båda experimenten har vi använt oss av diktafon, som har legat på under hela arbetets gång, för att vi ska kunna ta del av barnens resonerande tankar.
3.2 Urval
Vi har intervjuat förskollärare och barnskötare på två olika förskolor i Skåne. En förskola arbetar med ett tema som handlar om natur medan den andra inte arbetar med något tema alls. Ingen av förskolorna har någon miljöprofil. Sammanlagt har fem förskollärare och två barnskötare, blivit intervjuade. Kombinerade intervjuer och observationer har gjorts med barn
17
i åldern 4-6 år på de olika förskolorna. En del barn kände vi sedan tidigare, men några hade vi aldrig träffat förut. För att de barn som vi inte kände skulle känna sig trygga med oss valde vi att vara med barnen en stund innan vi började vårt experiment. Under observationerna har vi varit deltagande och samtidigt intervjuat barnen om vad som kan skapas av skräp, om det inte slängs. Återigen är det återanvändning som står i fokus. Antalet medverkande barn har intresset från barnen fått styra, men även föräldrars tillåtelse, de som ville vara med var naturligtvis välkomna, det rör sig om 25 barn som har ingått i undersökningen. Ett studiebesök har gjorts på en förskola som arbetar med profilen grön flagg.
3.3 Genomförande
Vi tog kontakt med förskolor där undersökningarna skulle göras, förklarade syftet för undersökningen så att pedagogerna skulle vara förberedda. Materialinsamlandet fortsatte med kombinerade observationer och intervjuer på tre olika förskolor. Ett experiment utfördes med att återvinna papper. Barnen fick tillsammans med oss författare tillverka eget papper, av papper som barnen hade slängt i en back som skulle gå till återvinningsstationen. Efter detta gjordes kombinerade observationer och intervjuer när barnen skapade nya saker av återvinningsmaterial, eller skräp, även detta tillsammans med oss. Det har även gjorts kombinerade observationer och intervjuer med barn som skapat med återvinningsmaterial på en förskola som arbetar med miljöprofilen grön flagg, för att undersöka om barnen har liknande tankar som barnen på den icke miljöprofilerade förskolan. Vi har även gjort ett studiebesök på en förskola som arbetar under profilen grön flagg när de hade utställning och visade upp sina alster efter ett års skapande i återvinningsmaterial.
Materialinsamlandet fortsatte med att intervjuer med pedagoger utfördes. Båda intervjuerna utfördes i grupp, den ena om två förskollärare och två barnskötare, och den andra med tre förskollärare.
18
3.4 Analysbeskrivning
Resultatet baseras på den analys som har gjorts utifrån den empirin som har samlats in genom intervjuer och observationer på två förskolor. Både intervjuer och observationer har spelats in med hjälp av diktafon. Materialet har senare lyssnats av och transkriberats. När allt material var färdigtranskriberat har det lästs igenom åtskilliga gånger, för att kunna se olika mönster. Empirin sammanfattades, och här utgick vi, författarna från våra frågeställningar:
Hur tänker pedagoger kring att arbeta med hållbar utveckling?
Hur för pedagogerna in arbetet med hållbar utveckling i verksamheten?
Vad har barnen för tankar kring skräp och återanvändning?
Under hela arbetets gång har vi författarna diskuterat materialet, och det som vi kom fram till genom dessa diskussioner har lett oss fram till resultatet av analysen.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Vetenskapsrådet (2012-05-14) har sammanställt forskningsetiska principer och lyft fram fyra huvudkrav för att skydda de individer som deltar i forskningen. Den första är
informationskravet, som innebär att alla pedagoger och barn blir tillfrågade om de vill vara
med i projektarbetet. De blir informerade om vilka villkor som gäller för deras deltagande och vilket syfte forskarna har med projektet. Det är helt frivilligt att ställa upp på intervjuer och observationer, och de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst under arbetets gång. Alla medverkande har blivit informerade om vad syftet med vårt projektarbete är. Vi har frågat alla medverkande personer om de vill vara med, och om de vill göra intervjun i grupp eller enskild. Vi har förklarat för barnen att vi kommer att spela in det som de säger under de kombinerade intervjuerna och observationerna, och att om de inte vill medverka stänger vi av diktafonen.
Det andra är samtyckeskravet, här skall forskarna inhämta alla uppgiftslämnares samtycke och när det gäller barnen har vi lämnat ut information till föräldrarna, för att få deras samtycke. Informationsblanketten har föräldrarna skrivit under och lämnat till oss, där har de kunnat bestämma om deras barn får medverka eller inte. Även här gäller att uppgiftslämnarna har rätt att avbryta intervjuerna när de vill, utan någon negativ påföljd. Pedagogerna har blivit
19
informerade om hur svaren på intervjufrågorna kommer att användas, och om att deras identitet kommer att vara konfidentiella för att det inte ska ske några missuppfattningar mellan de som intervjuar och de som intervjuas.
Den tredje regeln är konfidentialitetskravet som innebär att alla personer och förskolor som medverkar kommer att anonymiseras, och alla lämnade uppgifter skall förvaras så att inga obehöriga kan ta del av dem. Alla personer och förskolor som medverkar i våra intervjuer och observationer kommer att anonymiseras. Alla namn i resultatdelen är fingerade. Alla uppgifter som lämnas till oss kommer endast att användas av uppsatsens författare och kommer att förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dessa.
Den sista regeln är nyttjandekravet som innebär att alla insamlade uppgifter som gäller enskilda personer endast får användas för forskningsändamål. Vi kommer inte att samla in något material som handlar om någon enskild person.
3.6 Reflektion över metod
Kvalitativa intervjuer genomfördes i grupp med förskollärare och barnskötare i förskolan. Metoden valdes eftersom vi upplevde att en del pedagoger inte kände sig bekväma med diktafonen, och vi upplevde att de var mer bekväma tillsammans med sina kolleger. Våra reflektioner är huruvida vi skulle fått andra svar om vi hade valt att genomföra intervjuerna enskilt. Ändå tror vi att pedagogerna var till hjälp till varandra när de svarade, de hjälpte varandra att berätta om hur de arbetar i sin verksamhet.
Observationerna utfördes i grupp med barn i åldrarna 4-6 år. Denna metod valdes för att barnen skulle känna sig bekväma och att vi ville ha en diskuterande observation. Våra reflektioner över observationerna är att vi ser ett samband mellan det sociala samspelet, lärandet och upplevelsen, men vi funderar samtidigt över hur mycket barnen egentligen lär sig under arbetets gång. Barnets lärande kan vi bara förmoda, vi kan aldrig veta hur mycket kunskap barnen får med sig.
Under både intervjuer och observationer har vi använt oss av diktafon för att kunna återge det som pedagoger och barn berättat på ett rättvist sätt. Vår reflektion är att diktafonen är ett
20
mycket bra verktyg att använda när man ska dokumentera, reflektera och analysera över verksamheten. Det finns dock en nackdel med diktafonen, och det är att det tar väldigt lång tid att transkribera.
21
4 Resultat
I detta avsnitt redovisas resultaten av analysen och tolkningen av materialet från både intervjuerna med pedagogerna och observationerna utifrån experimenten som utfördes tillsammans med barnen. Resultatet redovisas utifrån studiens tre forskningsfrågor.
Hur tänker pedagoger kring att arbeta med hållbar utveckling?
Hur för pedagogerna in arbetet med hållbar utveckling i verksamheten?
Vad har barnen för tankar kring skräp och återanvändning?
4:1 Intervjuer
Under denna rubrik presenteras resultatet av intervjuerna med pedagogerna. Intervjusvaren analyseras utifrån studiens forskningsfrågor och olika teman urskiljdes i pedagogernas svar. Dessa teman beskrivs som: Miljömedvetet lärande genom att förmedla och inspirera,
upplevelsebaserat lärande som ger erfarenheter, att benämna och tala om återvinningsmaterial samt känsla av uppgivenhet. Temana beskrivs med hjälp av utdrag ur
intervjuerna.
Pedagogernas tankar kring att arbeta med hållbar utveckling:
Miljömedvetet lärande genom att förmedla och inspirera
En av pedagogerna svarade om vad hon tänker när hon hör hållbar utveckling att det är: ”…den utveckling vi måste göra med barnen för att vi ska få en hållbar miljö. Det är det som
e grunden i hållbar utveckling, för att vår värld ska kunna leva vidare” (Karin)
Pedagogerna är överrens om att någonting måste göras för att vår värld ska kunna leva vidare. Pedagogerna vill förmedla till och inspirera barnen om hur de ska bete sig i naturen, och när det gäller återvinning. Pedagogerna menar att de vill ge barnen erfarenheter som gör att barnen blir miljömedvetna i framtiden. Pedagogen Lisa berättar vad som hände efter ett experiment där barnen fick skapa vad de ville av sopor eller återvinningsmaterial.
”Två barn tog dagen efter med sig egna sopor hemifrån att fortsätta pyssla med. Då har vi lyckats påverka barnen i rätt riktning. Det är det som är meningen att få barnen inspirerade
22
och att få barnen medvetna om att allt inte måste slängas, utan att det kan bli något nytt” (Lisa)
Lisa anser att det är ett lyckat experiment när barnen själv tar initiativ till att fortsätta att använda sig av återvinningsmaterial i sitt skapande. Hon menar även att lärandesituationen har gett barnen ett nytt perspektiv på vad återvinningsmaterial kan användas till, och att barnen har blivit inspirerade efter att ha deltagit i experimentet.
Pedagogerna är överrens om att förskolan måste arbetas med hållbar utveckling, på ett förmedlande och inspirerande sätt för att barnen ska bli miljömedvetna individer i framtiden.
Pedagogerna berättar om hur de gör för att föra in arbetet med hållbar utveckling
i verksamheten:
Upplevelsebaserat lärande som ger erfarenheter
Båda förskolorna arbetar med upplevelsebaserat lärande. Den ena förskolan arbetar med ett naturtema och den andra förskolan arbetar inte efter något speciellt tema, men detta gör inte någon skillnad, de arbetar ändå med upplevelsebaserat lärande för en hållbar utveckling. Pedagogerna på den ena förskolan berättar om hur de arbetar:
”Vi har grävt ner en kretsloppspinne med olika material för att se vilka material som
försvinner i naturen, och här har vi pratat om nedbrytarna och hur de jobbar för att bryta ner olika material” (Emma)
Vid flera tillfällen har kretsloppspinnen grävts upp, för att barnen ska få se och prata om vad som händer med de olika materialen. Pedagogerna menar att de vill förmedla vad som händer med de olika materialen om de slängs i naturen och inte på återvinningsstationen. De menar även att upplevelsen ger barnen erfarenheter att ta med sig i framtiden. Genom att diskutera sig fram till svar gemensamt, pedagoger och barn skapas ett lärande för framtiden.
Vidare berättar pedagogerna vid den ena förskolan att de brukarhälsa på ett träd för att kunna följa:
”Trädets kretslopp, genom att besöka vårt träd ofta för att se hur det ändrar sig efter de olika årstiderna, och vi samlade in sav från björken som barnen fick smaka på”(Lisa)
23
Även här blev det upplevelser genom att barnen såg vad som hände med trädet under de olika årstiderna och att de fick smaka på saven från trädet. Den andra förskolan åker ibland till skogen och då har barnen själva tagit initiativ till att plocka skräp i naturen. Pedagogerna menar att
”någonstans är det ju förstås vi som planterat detta, men de gör det själva och de får oftast med varandra så de sätter igång en liten soppatrull. Det är ju på deras initiativ” (Karin)
Här är det barnens tidigare erfarenheter som styr dem i sitt skräpplockande, eftersom pedagogerna tillsammans med barnen har plockat skräp vid andra tillfällen. En av förskolorna låter barnen skrapa tallriken, i den bruna återvinningspåsen och pratar med barnen om vad som händer med matavfallet. Båda förskolorna arbetar med olika saker för en hållbar utveckling, där barnen får erfarenheter med sig, oavsett om de arbetar efter ett speciellt tema eller inte.
Att benämna och tala om återvinningsmaterial som begrepp
Pedagogerna talade om hur de talar om återvinningsmaterial i exempelvis skapande aktiviteter. Pedagogerna på båda förskolorna är överrens om att de är dåliga på att benämna att det är just återvinningsmaterial som de använder i olika skapande situationer, där de till exempel använder toalettrullar och glasspinnar. Stina säger så här:
”Jag tror att vi är dåliga på att benämna att vi använder återvinningsmaterial. Jag tror att vi
tänker att det är självklart, men vi pratar inte om att det är återvinningsmaterial vi använder”(Stina)
Pedagogerna på båda förskolorna är överrens om att de kan bli bättre på att prata med barnen om att det är återvinningsmaterial de använder i olika skapanden.
Känsla av uppgivenhet
Det fanns skillnader i hur pedagogerna på de olika förskolorna såg på styrdokumentens intentioner om arbete med hållbar utveckling. Pedagogerna på en av förskolorna uttrycker ett mer öppet och positivt synsätt till hur de kan arbeta utifrån alla styrdokument som finns i förskolan, och verkar inte se dem som ett problem. Pedagogerna på den andra förskolan däremot känner att de är styrda utifrån till att arbeta på ett visst sätt på grund av alla
24
styrdokument, något som de känner att de inte alltid har tid till. Carina säger bland annat så här:
”vi brukade sortera allt skräp innan, men det kommer så mycket man ska göra från kommun och ännu högre upp att man tappar all ork” (Carina)
Citatet tolkas som att pedagogerna har en negativ syn på styrdokumenten som reglerar hur arbetet med hållbar utveckling i förskolan ska gå till. Känslan under intervjuerna var att pedagogerna på en av förskolorna har ett mer öppet synsätt till hur de kan arbeta utifrån alla styrdokument som finns i förskolan, och verkar inte se dem som ett problem.
4.2 Deltagande observationer
Barnen på två olika förskolor bjöds in att delta i experiment, och i samband med
experimenten fördes en dialog med barnen om skräp och återvinning. Barnens agerande och samtal har analyserats utifrån forskningsfrågan om barnens tankar kring skräp och återvinning och presenteras under den här rubriken. Barnens tankar och aktiviteter beskrivs under
rubrikerna: Barns egna teorier om papper, upplevelsebaserat meningsskapande, lärande och
kreativitet, samspel, lärande och språk, samt flow.
Barnens tankar kring skräp och återvinning:
Observation av experiment av papperstillverkning
I det första experimentet bjöds barnen in att själva tillverka papper:
Ett experiment utfördes med barnen. Barnen samlades i olika grupper, om sammanlagt 13 barn. Barnen fick börja med att titta i återvinningslådan som fanns på avdelningen där barnen slänger teckningar och papper. Papper från barnens återvinningslåda användes till att börja rivandet av papperet i småbitar som lades ner i en balja. När det började bli mycket rivet papper i baljan hälldes vatten över och barnen fick vispa med en stor ballongvisp så att pappret och vattnet bildade en massa.
Barnens egna teorier om papper:
Barnen var överrens om att papper som inte är ritat på, eller har väldigt lite ritat på ska sparas. Under arbetets gång diskuterade barnen om var pappret kommer ifrån. De flesta barnen hade klart för sig att trädet är ursprungskällan till att papper kan framställas, men de hade inte riktigt kunskapen om hur det går till att framställa papper. Diskussionerna ledde vidare till
25
samtal om varför vi bör spara på papper, och vad träden har för funktion mer än att göra papper: ”så att vi kan andas in och ut” ansåg Ellen.
Under arbetet med att göra nytt papper av papper som skulle slängas i återvinningen, uttryckte barnen sina egna teorier utifrån egna erfarenheter. Julia hade en egen teori om var pappret kommer ifrån: ”Korna de gör ju mjölk, sen kommer det att bli papper”(Julia). Hon tänker att vitt papper har någonting med vit mjölk att göra, som på något sätt blir vit färg på pappret. Julia blev efter lite protester övertygat av de andra barnen om att pappret kommer från träden. Efter att de kom fram till att pappret kommer från träden ställdes frågan om hur kan trädet bli papper, och barnen hade olika teorier om detta: ”Jag vet inte, man hugger väl ner dem” trodde Axel. Andra barn var inne på samma idé: ”Ja, man tar en motorsåg sen gör man
plankor först, sen kommer det några hackspettar och hackar bort så att det blir som papper”,
trodde Erik. Ali hade en tanke där den vita färgen åter igen kopplas till papperstillverkningen:
”man tar kanske löv och målar vita”, var ytterligare en teori.
I samband med att det hälldes vatten bland pappersbitarna gjorde Ellen en upptäckt: ”Ju mer
vatten man tar i ju klibbigare blir det på fingrarna, när man tar i vattnet och tar på pappret, så sitter det fast” (Ellen)
Barnens kunskaper om pappersåtervinning
Barnen bjöds in till samtal om var de slänger papper. En del barn säger i soptunnan, andra säger att slänger inte några tidningar, de läser dem. Andra sparar tidningarna andra åker till återvinningsstationen med sina. Sara tycker att man slänger alla saker på samma ställen på återvinningsstationen: ”Ja, allt på ett ställe” tycker Sara. Men att allt kastas på samma ställe betyder inte för barnen att allt kastas i samma hål: ”Kastar man allt i samma hål? ”frågar intervjuaren ”Nej, i fyrkanter, det sitter bilder så att man kan se”, svarar Ali. Ali hade
erfarenheter av att slänga skräp i containers med sig eftersom barnet visste att det finns bilder på containrarna. Sara saknade den erfarenheten.
Vi fortsätter genom att ställa frågan: Var ska man slänga papper?
I samtal med barnen en dag senare visste alla barnen att det var nytt papper som tillverkades. Barnen fick berätta vad som lades i baljan, och de kom ihåg att det var vatten och papper som placerats i baljan.
26
Upplevelsebaserat meningsskapande
Upplevelsen under experimentet ledde till lärande som barnen senare talade om, genom att barnen fick använda flera av sina sinnen, och tillsammans med kamrater och pedagogen diskutera olika teorier för att bilda sig en mening om vad som hände med pappret som skulle slängas på återvinningsstationen. De rev pappret, kände på det när det var blött, vissa såg det som en angenäm upplevelse andra inte. Under observationen blev en upplevelse där barnen själva fick komma med egna teorier och upptäckter, som till exempel under experimentets gång när barnen fick beskriva hur papperssmeten såg ut och då sa barnen att det såg ut som:
”Gegga, gröt, tyg, ägg och äggskal”, tyckte barnen att pappersmassan liknade.
Experimentet fortsatte vidare:
För att kunna tillverka papper användes en sil för att barnen skulle kunna få upp en liten klump av massan som de sedan tryckte ut med händerna på en handduk.
Barnen gav uttryck för hur de kände när de skulle trycka ut pappersmassan med händerna: ”Öhhh, det är äckligt, tycker jag, jag älskar inte detta, kan jag gå nu”, sa Fredrik. Alicia tyckte att det var: ”Klibbigt och - som en kaka” Det var skillnad på hur barnen kände inför att ta i pappersmassan:
Vissa barn satt kvar länge och arbetade med pappersmassan, och tyckte det var mysigt att ta i massan, medan andra bara stannade en liten stund och gjorde sitt papper snabbt, sen for de iväg och lekte. De barn som satt länge och arbetar med sitt papper var väldigt koncentrerade på sin uppgift och tyckte att det var mysigt att känna på pappersmassan.
Många sinnen stimulerades under arbetets gång, att lyssna på varandras teorier, att känna på uppblött papper och att se vilken färg det blev.
Barnen satte sig i samlingen, inomhus, och tittade på vad som hade hänt med deras pappersmassa under natten.
Fredrik, konstaterade att massan hade torkat. I samlingen pratade vi om vad som hade gjorts under de två
tidigare dagarna. Barnen fick säga vad de tyckte om att göra papper, och en del tyckte det var kul, och andra tyckte att det var äckligt att ta i massan. Barnen fick efter samlingen använda sig av sitt papper. Vissa ville rita på sitt, och andra ville spara och ta hem det för att visa sina föräldrar vad de hade gjort. Alla barnen fick ta hem sitt nytillverkade papper, och vissa var väldigt stolta när det visas upp för föräldrarna.
27
Observation av skapande aktivitet med sopor eller återvinningsmaterial.
Genom observationen med experiment 2 samlades två grupper med barn, med sex barn i varje grupp, på två olika förskolor. Barnen serverades massor av skräp som i vanliga fall slängs i återvinningen, till exempel plastburkar, pappkartonger, metallburkar, ljusmanschetter, tygbitar, godispapper med mera. Syftet med experimentet var även här att ta del av barnens tankar och erfarenheter kring skräp, eller återvinningsmaterial, och miljö.
Lärande och kreativitet
Barnen verkade inte som om de såg skräpet, eller återvinningsmaterialet, som sopor som skulle slängas, barnen såg skräpet som ”pyssel, ett helt bord fullt med pyssel”(Max). Barnen ville göra någonting med sakerna som fanns på bordet: ”Kan vi inte gå till
återvinningsstationen och slänga alltihop”? Tyckte Sigrid, ”Nej, nej, nej, vi kan väl bygga nått av det”? ville Max. Barnens synsätt visade sig vara öppet för att se materialet som
resurser och inte bara som något som ska slängas i återvinningen. Barnen såg återvinningsmaterialet som någonting att bygga något nytt av.
När barnen sedan byggde olika saker av återvinningsmaterialet, gick de in i sitt arbete med fantasi och kreativitet. Ett av barnen gjorde ett lasersvärd, detta barn pratar under skapandets gång om Star Wars, och menar att det är kul att leka Star Wars.
Barnen uttryckte sin erfarenhetsvärld genom kreativiteten som till exempel lasersvärdet som är kopplat till barnets Star Wars-lek.
Ett barn tillverkade kattleksaker av tidningspapper, andra gjorde raketer, mikrofoner och maracas.
28
Under en diskussion som kom upp, om vad barnen tyckte om att pyssla med sopor tyckte nästan alla barn att det var roligt. Av tolv barn var det bara ett barn som tyckte att det var konstigt att pyssla med återvinningsmaterial. De andra barnen var helt överrens om att det var mycket roligare att skapa nya saker av återvinningsmaterial än att skapa med hjälp av färdigt material. ”De é bättre än att pyssla med vanligt pyssel”, sa Ines.
Socialt samspel, lärande och språk
Barnens sociala samspel gynnades i det kreativa samarbetet när de delade med sig av alla sakerna, de diskuterade vem som skulle ha vad, utan att komma i konflikt med varandra, samarbetade och hjälpte varandra vid svårigheter, diskuterade vad de skulle bygga, och hur de skulle gå till väga. Diskussioner fördes om vad de olika sakerna var gjorda av.
I: ”Vad é flaskan gjord av?” Sofia: ”Plast”.
I:”Hur vet man det?”
Sofia: ”Det känns, eller så kan man fråga någon”
Sofia, tycker inte att det är något problem, om inte kunskapen finns om vilket material flaskan
är gjord av, då är det bara att fråga någon som vet.
Flow
Under experimentet såg det ut som att barnen hamnade i en form av ”flow” (flöde), som en känsla av välbefinnande, som inte kan definieras. De sjöng eller också blev de alldeles tysta under arbetets gång, barnen blev trollbundna av sitt skapande. De uttryckte också att de tyckte att det var mycket roligare att skapa med återvinningsmaterial i stället för färdigköpt pysselmaterial. ”Jag älskar det här”, sa Max.
29
5 Diskussion och slutsatser
I detta avsnitt diskuteras metodval där en reflektion görs över hur det empiriska materialet har insamlats. Resultatet diskuteras utifrån studiens syfte och frågeställningar, som är att undersöka hur förskolor arbetar med hållbart utveckling, med fokus på återanvändning. Frågeställningar lyder så här:
Hur tänker pedagoger kring att arbeta med hållbar utveckling?
Hur för pedagogerna in arbetet med hållbar i verksamheten?
Vad har barnen för tankar kring skräp och återanvändning?
5:1 Metoddiskussion
Att göra gruppintervjuer var en ny upplevelse för oss, som vi såg många fördelar med. Det gav fler diskussionsmöjligheter eftersom alla kom med infallsvinklar kring ämnet hållbar utveckling. När det är fler pedagoger som intervjuas hjälper de varandra att komma ihåg det som de arbetat med när det gäller hållbar utveckling, därför fick vi ta del av ett stort empiriskt material. Ytterligare en fördel var att både vi och pedagogerna kände en trygghet som gav en form av gemenskap som var ömsesidig. Det som var negativt med att utföra intervjuerna i grupp, var att det inte fanns tid utanför barngruppen, därför utfördes en del av intervjuerna medan barnen på avdelningen lekte bredvid, och därför avbröts intervjuerna emellanåt.
Observationerna som utfördes genom två experiment tillsammans med barnen, där vi själva var deltagande och ledande pedagoger, gav oss en del olika infallsvinklar. Metoden att arbeta som deltagande och ledande pedagog kändes bra, men det hade varit bättre om vi hade någon assistans från de övriga pedagogerna på förskolorna. Detta på grund av att vi själva fick avbryta vissa diskussioner med barnen när alla ville ha uppmärksamhet samtidigt. Vissa barn kom inte till tals då andra pratade hela tiden, även om vi försökte dra in de tystlåtna barnen i diskussionerna så drog de sig gärna undan. I övrigt var experimenten ett bra sätt att samla in empiri, för att vi såg många fördelar för barns lärande i situationerna. Barnen lärde sig nya saker genom experimenten och av varandras olika erfarenheter.
30
5.2 Resultatdiskussion
Pedagogernas tankar kring att arbeta med hållbar utveckling:
Här såg vi att problemet med att jordens resurser håller på att ta slut engagerar pedagogerna på förskolorna. Pedagogerna lyfter problemet med att någonting måste göras för att vår värld ska kunna leva kvar. De menar att lära barnen att ta vara på vår natur och att återvinna olika material är ett steg mot en mer hållbar värld.
Miljömedvetet lärande genom att förmedla och inspirera
Pedagogerna är överrens om att det i förskolan måste arbetas med hållbar utveckling, på ett förmedlande och inspirerande sätt för att barnen ska bli miljömedvetna individer. Vi författarna funderar över om det är möjligt att påverka barnen till att bli miljömedvetna i framtiden, detta kan ju inte mätas i någon form av kunskapstest, oavsett hur pedagogerna lär eller förmedlar och inspirerar barnen. Hur mycket kunskap tar barnen med sig in i vuxenlivet? Detta kan enbart framtiden visa, ingen kan idag förutspå vad barnen tar till sig genom det miljömedvetna lärande som pedagogerna vill förmedla och inspirera barnen till att få. Barr & Nettrup & Rosdahl, (2011) menar att barn som tidigt får lära sig vara rädda om naturen i sin omgivning, tar med sig ett hållbart förhållningssätt in i framtiden som gör att barnen får ett bättre miljötänk.
Pedagogerna berättar om hur de gör för att föra in arbetet med hållbar utveckling
i verksamheten:
Upplevelsebaserat lärande som ger erfarenheter
Fröbel menade att det är viktigt att låta barnen pröva på nya saker för att själv kunna bilda sig en mening. Pedagogerna skall under tiden vidareutveckla barnens funderingar för att de ska kunna se och upptäcka olika sammanhang (Egidius, 1999). Upplevelsebaserat lärande som ger erfarenheter är det som vi ser som en gemensam faktor förskolorna emellan. Pedagogerna arbetar på olika sätt, den ena förskolan har ett naturtema som pedagogerna utgår ifrån. På den andra förskolan arbetar pedagogerna med hållbar utveckling på ett spontant sätt genom vardagliga situationer som till exempel genom att låta barnen skrapa sin tallrik efter maten ner i återvinningspåsarna. Pramling Samuelsson och Sheridan (2008) menar att för att barnet ska kunna skapa sig en mening måste de ha tidigare erfarenheter. Erfarenheterna använder de sig
31
av i samspelet med andra barn och vuxna, som till exempel att plocka skräp, något de har gjort vid ett tidigare tillfälle.
Det som vi känner helt spontant är frågan om pedagogerna som arbetar efter ett naturtema tappar arbetet med hållbar utveckling när temat tar slut? Detta eftersom vi ser att de inte utnyttjar de vardagliga situationerna på förskolan med att arbeta med hållbar utveckling. Räcker det att arbeta med hållbar utveckling lite då och då, eller måste pedagogerna arbeta med detta hela tiden för att kunna påverka barnen till att bli miljömedvetna individer?
Återvinningsmaterial som begrepp
Ytterligare en fråga som vi ställer oss är om barnen, som pedagogerna tror är en självklarhet, vet att vissa skapandematerial är återvinningsmaterial? Är det viktigt att använda återvinningsmaterial som ett begrepp för att barnen ska förstå vad de använder i en del skapandesituationer? Fröbel menade att om barn ska kunna få kunskap, krävs det att de vuxna som leder dem, anpassar materialet efter dess mognad och att de lär sig mycket bara genom att de vuxna benämner allt som finns runt omkring dem (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2008).
Negativt synsätt
En del av pedagogerna hade ett negativt synsätt genom att de upprepade gånger beskrev att arbetsbelastningen på förskolan hela tiden ökar. Detta genom att bland annat kommunen ger dem nya uppgifter att arbeta med. Vi funderade på om detta skulle kunna påverka barnens möjlighet att lära sig bli miljömedvetna individer och om detta på något sätt skulle vara negativt för att i framtiden få en hållbar utveckling i världen? Kanske drabbas inte barnen av pedagogernas negativitet eller också gör de det, men på vilket sätt vet vi inte.
Barnens tankar kring skräp och återanvändning:
Samspel, diskussioner och lärande
Det som upptäcktes genom observationerna var att samspelet och diskussionerna mellan barn och barn och barn och pedagoger ledde till lärande. Hur mycket barnen tog till sig av kunskap, kan i och för sig inte mätas, men genom reflektioner av arbetet såg vi att barnen lär tillsammans med andra. I några av barnens egna teorier uppmärksammades att mjölk som är vit och vit färg kopplades samman med papperstillverkning. Detta gav funderingar om den
32
vita färgen kan kopplas till att barnen oftast använder sig av vita papper när de ritar? Barnet som hade teorin om att papperstillverkningen hade något att göra med mjölk som är vit röstades snabbt ner av de andra barnen som övertygade barnet om att pappret kommer från träden. Samspelet mellan barnen och pedagogerna ledde till lärande genom diskussioner.
Upplevelsebaserat meningsskapande
Genom observationerna uppmärksammades att barnens samspel genom upplevelsen leder till ett meningsskapande lärande. Upplevelsen blev intressant för barnen och barnen diskuterade tillsammans om till exempel hur papper blir till och på så sätt skapade de sig en mening om hur det går till att framställa papper.
Lärande och kreativitet
Genom att kreativt utföra experimenten blev det en upplevelse för barnen när de fick använda sina sinnen genom att känna, riva och lukta, funderingarna som vi, författarna har är om barnen på detta sätt kanske lättare kommer ihåg det som de har lärt sig? Vygotskij (2010), menar att när människan är kreativ görs en bild i fantasin där hjärnan med hjälp av tidigare erfarenheter kreativt bearbetar och skapar nya föreställningar. Fantasin är grunden till all kreativ verksamhet, såsom konstnärliga, vetenskapliga tekniska skapanden. Barnen utryckte att de tyckte att det var roligare att skapa med återvinningsmaterial än med färdigt material. Varför, hade de svårt att svara på, men kanske var det för att de själva fick välja vad de ville göra, att de fritt fick skapa någonting ur sin egen fantasi. Det fanns ingen pedagog som styrde deras skapande med hjälp av någon mall som skulle följas.
Socialt samspel lärande och språk
Under observationerna med att skapa med skräp eller återvinningsmaterial upptäcktes att barnen var väldigt hjälpsamma mot varandra, deras sociala samspel var fantastiskt. Dysthe (2003) menar att omgivningen, språket och kommunikationen har stor betydelse för lärandeprocesserna. De hamnade inte i några konflikter, ville flera barn ha samma sak diskuterade de sig fram till en lösning. Vi författarna funderade på om det var den kreativa uppgiften som gjorde barnen så samarbetsvilliga? Men varför? Barnen var väldigt koncentrerade på sin uppgift att skapa ett nytt konstverk, kan detta ha en betydelse, eller är det att barnen tyckte att det var så kul att skapa med återvinningsmaterial att de blev mer positiva till uppgiften? Två helt olika grupper med barn och inga som helst konflikter, det ger oss en
33
tankeställare, kan detta upprepas genom någon annan upplevelse? Var det barnens intresse för skapande som gav detta?
Flow
Under experimentet med att skapa nya saker av skräp eller återvinningsmaterial hamnade barnen i en form av flow, där barnen gick in i sitt skapande med hela sin själ. Vi uppfattade det som om barnen njöt av uppgiften. Detta vill vi koppla till Klein (1990) som menar att hamna i ett ”flow” skulle kunna jämföras med att ha roligt under tiden man utför en njutningsfull handling. En ”flow”-upplevelse beskrivs enligt Klein (1990:41) ”som en spännande, självförverkligande, njutningsrik, en upplevelse som är sin egen belöning snarare än ett medel att vinna någon yttre belöning”. När en människa hamnar i ett ”flow” (flöde) kan man säga att de hamnar i en djup koncentration kring en händelse av tillfredställande, eller sinnesintryck som den personen anser vara relevanta (Klein 1990:41). En intensiv koncentration, där individen blir totalt uppgående i uppgiften, som gör att ingenting kan störa den som är koncentrerad. Individen hamnar i en sluten värld där den blir uppslukad av uppgiften, med ett engagemang utan något som helst tvivel på sig själv. Frågan här är om vi skulle kunna locka fram denna känsla i fler ämnen eller om det måste vara genom en kreativ skapande uppgift?
5.3 Slutsats
Genom detta examensarbete framkommer att alla pedagogerna som vi intervjuade ville fortsätta arbeta för en hållbar utveckling. En del tyckte dock att de hade dåligt tid till det, men arbetade ändå en hel del med hållbar utveckling. Pedagogerna arbetade mest med upplevelser när det gäller hållbar utveckling, som till exempel med kretsloppspinnen, som grävdes upp vid ett flertal tillfällen. Det blev en spännande och meningsfull upplevelse varje gång barnen skulle se vad som hade hänt, med de olika materialen. De pedagoger som åkte till skogen med barnen, där barnen började plocka skräp utan att någon vuxen hade planerat för detta, utnyttjade tillfället utifrån barnets intressen för ett hållbart lärande.
Barnen hade lite olika kunskaper om återvinning, men det märktes tydligt att vissa hade varit med på återvinningsstationen. När det gäller återanvändning tillverkades det allt ifrån mikrofoner till lasersvärd. Barnens sätt att tänka kring sopor, eller återvinningsmaterial var
34
öppet, och de gick in i sitt skapande med alla sina sinnen. De hamnade i ett ”flow” som var fantastiskt att se, barnen hade ett lugn och en tilltro till sin egen förmåga i sitt skapande, som var en enorm kraft.
5.4 Fortsatt forskning
Intervjuerna gav nya idéer om vad ett fortsatt arbete skulle kunna fokuseras på. Efter att ha intervjuat flera pedagoger om hur de benämner de olika återvinningsmaterialen i olika skapanden, eller pyssel, blev vi intresserade av hur barnen lär sig olika begrepp. Att observera hur pedagogerna pratar med barnen, när de använder sig av återvinningsmaterial, kunde vara ett forskningsområde. Här skulle forskarna kunna titta på hur barnen lär sig nya begrepp. Hur vet barnen att toalettrullen är tillverkad av papper och att den går att återvinna om inte någon berättar detta? I detta forskningsområde skulle diskussioner om vad språket har för betydelse för en hållbar kvalité i förskolan kunna tas upp.
Ett annat område som är värt att forska om, är om det har någon betydelse hur pedagogerna ser på arbetet med hållbar utveckling. Då menar vi om det har någon betydelse om pedagogerna har en positiv syn på sitt arbete, eller om de har en negativ syn på arbetet. Hur skulle detta påverka barnens lärande och kvalitén i förskolan?
35
Referenser
Barr, A & Nettrup, A & Rosdahl, A (2011). Naturförskola – lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundet.
Björneloo, I (2011). Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber.
Bruce, B & Riddersporre, B (2012). Kärnämnen i förskolan – nycklar till ett livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Dysthe, O (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Egidius, H (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur.
Håll Sverige rent (2012). Grön flagg.[Elektronisk] Tillgänglig 2012-10-22,
http://www.hsr.se/gronflagg
Klein, G (1990). Om kreativitet och flow. Stockholm: Brombergs.
Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (2004). Att lära för hållbar
utveckling.[Elektronisk] Stockholm 2004. Tillgänglig 2012-06 13, http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/41/44/0fe2bc94.pdf
Lakén, M, Inspira förskolor & skolor i Sollentuna tillsammans med WWF (2009). WWF for a living planet (2009). Förskolan för en hållbar utveckling, handledning. [Elektronisk] Tillgänglig 2012-04-09,
http://www.wwf.se/source.php/1275444/F%F6rskolan%20f%F6r%20en%20h%E5llbar%20ut evckling.pdf
Larsen, A (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Glerups.
Lindahl, M, (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan, Lpfö98, reviderad 2010. [Elektronisk] Tillgänglig 2012-04-09,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Patel, R & Davidson, B (2003). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och
36
Piaget, J (1948). To understand is to invent - The future of education: UNESCO 1948, 1972. Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S & Asplund Karlsson, M (2003). Stockholm: Liber. Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Regeringens skrivelse (2003). En svensk strategi för hållbar utveckling – ekonomisk, social
och miljömässig, reviderad 2004.[Elektronisk] Tillgänglig 2012-06-13, http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/76/42/cb1f06c1.pdf
Sheridan S & Pramling, Samuelsson I & Johansson E (2011). Förskolan- arena för barns
lärande. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer. [Elektronisk] Tillgänglig 2012-05-14, http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf Vygotskij, L S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.
37
Bilaga 1
Intervjufrågor till pedagoger
Vad tänker du när du hör orden hållbar utveckling?
I förskolans läroplan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Hur arbetar ni med detta?
38
