6.1.1 Hur reflekterar socialsekreterare och familjebehandlare över sitt bemötande i sin yrkesroll?
Socialsekreterarna och familjebehandlarna som intervjuades i studien, beskrev liknande egenskaper som de ansåg vara av vikt vid bemötandet av klienten. Dessa egenskaper kan förklaras vara något som den professionelle bör besitta. Egenskaper som konstaterades som viktiga av respondenterna var; lyhördhet, respektfullhet, ärlighet, tydlighet, empati,
delaktighet samt val av klädsel. Tidigare forskning bekräftar dessa egenskaper då Gordan (1996) konstaterar att förmågan att känna empati och vara ärlig bidrar till ett gott
bemötande. Ärlighet i form av att förklara den nuvarande situationen för klienten. Ärlighet menar respondenterna innebär att vara öppen för klienten. Lyhördhet och delaktighet beskrivs av Damiani-Tarabi m.fl. (2017) som ett sätt att få klienterna att känna sig
engagerade och därför är det en viktig egenskap vid bemötandet. Något som framfördes av respondenterna var att det var av vikt att ha ett synsätt där klienten är expert på sin situation och att den professionelle därmed måste lyssna in klienten. Ruch (2014) menar även han att delaktighet är viktigt i form av att få klientens röst hörd. Johansson och Herz (2016) förklarar att upplevelsenivån handlar om att förstå hur klienten upplever att mötet utspelat sig. En del av upplevelsenivån är att klienten och den professionelle är ärliga och berättar ifall de
upplever att det uppstått eventuella problem. För att klienten ska uppleva att hen blivit gott bemött, bör således ärlighet vara en aspekt som den professionelle har i beaktning.
Respondenterna förklarade att klädval är en aspekt som de har i beaktande gällande bemötandet. Detta i form av att de exempelvis inte väljer opassande kläder eller
märkeskläder. Ett exempel som nämndes under intervjuerna var att respondenten inte skulle välja en superurringad tröja till jobbet, då det anses som opassande. Samtidigt nämnde åtta av åtta respondentera att de tänker att val av klädsel kan bidra till en ökad maktobalans, i
form av att klienten möjligtvis inte har råd med dyra märkeskläder. Gordan (1996) såväl som Scholar (2013) beskriver att val av klädsel påverkar bemötandet då klädsel kan markera att socialarbetarens arbete är legitimt samtidigt som det kan öka maktskillnaden.
Ytterligare aspekter som belystes i tidigare forskning var flexibilitet och tillgänglighet. Dessa faktorer var inget respondenterna uttryckte som viktiga delar i bemötandet, men Ruchs (2014) studie belyste flexibilitet som viktigt och respondenterna i Lindhals (2019) studie förklarade att tillgänglighet var grundläggande vid bemötandet.
6.1.2 Hur förhåller sig socialsekreterare och familjebehandlare i sitt arbete till allians- och relationsskapande?
Respondenterna ansåg att allians- och relationsskapande var en central del av det sociala arbetet. Detta bekräftar även Alexander och Charles (2009) i form av att relationen mellan klient och socialarbetare länge har definierats som en grundläggande del i det sociala arbetet. Genom att skapa en relation möjliggör det att klienten och den professionelle kan uppnå mål tillsammans. Sammantaget nämnde respondenterna ett flertal olika faktorer som grundar allians- och relationsskapandet och som förklarar deras sätt att förhålla sig till allians- och relationsskapande. En av faktorerna var att det i mötet med klienten ska finnas möjlighet till humor. Det nämndes av respondenterna att det är av vikt att kunna skämta och skratta, då det kan leda till en mer lättsam stämning. Hydén (2001) hävdar att humor och glädje är av vikt även vid allvarliga situationer. Glädje och humor bidrar vidare till att klienten känner viljan att träffa den professionelle igen. Även Johansson och Herz (2016) teori om mötets olika nivåer antyder att humor och glädje är en del av upplevelsenivån och att det är en förutsättning för att det ska bli ett gott möte. Kroppsspråk ansågs även som en viktig egenskap som var återkommande både i tidigare forskning och respondenternas svar. Respondenterna beskrev bland annat att det är betydande i mötet med klienten att anpassa både språk och beteendet, utifrån klientens behov då alla klienter är unika.
Tillit ansåg respondenterna också var en faktor som var av vikt vid allians- och
relationsskapandet. En av familjebehandlarna i studien uppgav att det är viktig att klienten känner att hen kan öppna upp sig, samt att det som sägs stannar mellan honom och klienten. En socialsekreterare förklarade däremot komplexiteten i att ha en beslutsfattande roll, då hon inte kan garantera att det som sägs stannar mellan henne och klienten, då hon utför en utredning. Socialsekreterare Nadja nämnde dock att det är av vikt att få klienten att öppna upp sig, vilket även är något respondenterna i Rollins (2019) studie bekräftar. Upplever klienten att hen känner tillit till den professionelle, leder det möjligen till att hen vill berätta mer om sin livssituation. Johansson och Herz (2016) menar att ett gott möte består av att klienten kan vara ärlig och öppen, då det leder till ökad tillit. Att minimera den fientliga inställningen var även återkommande hos respondenterna. Respondenterna påpekade specifikt vikten av att komma förbi den fientliga inställningen och därmed få klienten att vilja återkomma till socialarbetarna. De Bour och Coady (2006) bekräftar även de betydelsen av att socialarbetaren tillämpar sin makt på ett respektfullt sätt för att förändra den förutfattade bilden av socialtjänsten.
6.1.3 Vad innefattar socialsekreterares och familjebehandlares professionella yrkesroll för rollkonflikter och hur förhåller de sig till dessa?
Familjebehandlarna och socialsekreterarna förklarade att deras yrkesprofessioner innefattar olika roller. Socialsekreterarna och familjebehandlarna beskriver att deras yrken innehåller en del liknande roller såsom den stödjande rollen, föräldrarollen samt kompisrollen. Det som skiljer de olika yrkesprofessionerna är att socialsekreterarna beskriver att de har en
myndighetsroll, medan familjebehandlarna nämnde att de har en roll som behandlare. Med myndighetsroll menar socialsekreterarna att de har en beslutsfattande roll, vilket innebär att de måste förhålla sig till olika lagrum och professionen. Socialsekreterare Carin förklarade att hon har en skyldighet att genomföra bedömningar på barns skydd och fullfölja sitt uppdrag som socialsekreterare. Lindahl (2019) beskriver även han att myndighetsrollen innebär att den professionelle fattar beslut och genomför bedömningar. Respondenterna berättade att denna myndighetsroll kan leda till att det uppstår rollkonflikter. Smith (2008) och Ahrne (1993) förklarar att socialsekreteraren måste förhålla sig till både det organisatoriska och det mänskliga arbetet. Å ena sidan måste socialsekreteraren fatta beslut och fullfölja sin roll som utredare, men å andra sidan ha det mänskliga i beaktande i form av att vara en stödjande person till klienten. Denna rollkonflikt är även kopplingsbar till familjebehandlarnas yrkesutövande då de måste förhålla sig till det professionen beslutar, samtidigt som de vill genomföra bästa möjliga behandling.