Resultatdiskussion

Mobbningsincidenter var mest förekommande under raster där förskolepedagogerna inte var närvarande. Gemensamt för alla informanter var att de hade samma rutiner gällande incidenter som uppkom under raster. Informanterna berättade att om de inte är närvarande under raster så berättar andra lärare som är rastvakter det som föregår under rasterna till klassläraren och då får klassläraren ta upp det med barnen. Mobbningsincidenterna som förskolepedagogerna nämnde var exempelvis att eleverna kränkte andra elever genom utfrysning att den utfrysta eleven inte fick vara med i leken. Mobbnings incidenter som förkommer under raster har även stöd i tidigare studier som bedrivits.

Nu på senare tid har det även kommit att eleverna har börjat kränka varandra angående vilken religionstillhörighet som berörande parter hade, informant 6 berättade att eleverna kunde säga exempelvis ”Gud vad äcklig du är som äter gris”. Eleverna hade även en tendens vid hämtning och lämning av elever börjat kränka familjemedlemmar med svordomar. Även grimaser var något som förskolepedagoger föreställde som en mobbningsincident som förekommer, och hur dessa grimaser kunde vara svåra att märka, då detta inte sker verbalt. Detta leder till att förskolepedagogerna måste ha extra mycket koll på vissa elever som har en tendens att vara lite stökigare än andra. Indirekt mobbning var även en faktor som skedde i förskoleklass, där en person eller flera personer säger åt en individ att vara elak mot en annan elev. Vissa barn började även skrattade åt en annan elev på grund av barnets uttal. Barnet kunde inte uttala bokstaven ”R” korrekt, eller att en annan individ inte kunde skriva siffran 5 åt rätt håll. Åtgärder som förskolepedagogerna har använt till dessa incidenter, har varit olika, även när en kränkningsanmälan bör göras eller när föräldrarna ska behöva få reda på information som skett har det även sett olikt. Många informanter menade att de kontaktade föräldrarna till ett elevsamtal med de berörda eleverna samma dag. Medans en annan informant svarade att föräldrarna inte alls skulle bli kontaktade samma dag för då skulle det inte kännas bra för eleven då eleven skulle känna sig ”utpekad”. Strategierna som användes för att förebygga mobbning

32

berättade informanterna var olika. En viktig punkt som betonades i förebyggande arbetet av pedagogerna var kommunikation med föräldrarna.

Informanterna berättade även att det fanns hjälpmedel i skolan som exempelvis kurator och socialpedagog. Många informanter berättade även att det är viktigt att prata om värdegrunden och detta utövades genom böcker som hette ”kaninen och igelkotten” där barnen fick lära sig och tänka själva hur de skulle agera i vissa kritiska händelser. Informant 2 nekade till en början att det förekom mobbning i klassen, men när vi ställde en följdfråga då ändrades informantens åsikt ganska snabbt. Informanten berättade då att det faktiskt förekom mobbning i skolan och att det blivit mer mobbning nu än förr, och att mobbningen blivit grövre. Informanten betonat att det vid många tillfällen behövts skriva en kränkningsanmälan men att det aldrig skrivits en. Informant 5 berättade att förskolepedagoger har tystnadsplikt och på så sätt inte kunde berätta om allvarliga incidenter som skett i förskoleklass. Vi anser att tystnadsplikten som förskolepedaoger har kan ha påverkat informanternas svar. Vidare betonade informanterna om att det existerade en skillnad på hur flickor och pojkar tenderar att mobba. Informanterna berättade att pojkar är mer fysiska och raka på sak och använder kroppen mycket medan flickor är mer subtila när det gäller mobbning. Informant 4 berättade att flickor är mer intrigerande, flickorna skvallrar på varandra och stjäl varandras bästa vänner och att pojkar mäter sin fysiska styrka. Informanterna beskrev snarlika beskrivningar när det gäller hur pojkar och flickor mobbar, och vi drar slutsatsen att flickorna tenderar att mobba varandra på grund av utseende och materiella ting, detta kan exempelvis vara vilken tjej som har längst hår, finaste läppglanset eller finaste väskan. Pojkar mobbar på ett annat sätt än vad flickor gör, pojkarna rangordnas genom fysisk styrka där den pojk som är starkast blir ledare i gruppen. Vi märkte att det fanns informanter som beskrev och var medvetna om att mobbning pågick i förskoleklass.

Informant 7 berättade följande om mobbnings incidenter ”det skulle vara väldigt speciellt om det skulle förekomma noll mobbning på en skola. Då är man ju ganska naiv om man tror det”. Informanten tydliggör att det mycket väl sker mobbning i förskoleklass bland barn i yngre åldrar. Informant 6 hade arbetat på samma skola som förskolepedagog i 26 år och menade att mobbningen aldrig varit ett problem, och att informanten inte upplevt att det skett mobbningsincidenter. Informanten berättade även att mobbningen kanske kan ha förbisetts. Vi hade en uppfattning om att mobbningsincidenter skulle förekomma i allt högre grad gällande utseende, vilket Saracho (2017) tydliggör som att utseende är en av de faktorer som mobbare använder som strategi för mobbning. Detta blev inte utfallet i vår studie. Faktorer som informanterna klargjorde existerade bland eleverna var exempelvis religion och dialekt.

Litteraturgenomgången har bidragit till att inhämta kunskap inom forskningsfältet vi undersökt vilket har varit väldigt givande då vi har kunnat läsa på om vad som framkommit tidigare. Olweus (2007) tydliggör att mobbare söker efter yttreavvikelser detta nämnde inga av våra informanter. Vi trodde att det skulle förekomma mobbning i form av yttre avvikelser men vi hade fel. Svaleryd (2002) betonar hur genusmönster konstrueras kulturellt då pojkar och flickor associeras olikt beroende på vilket kön eleven har. Pojkar är mer krävande då pojkar förväntas vara mer fysisk aktiva än flickor och hur flickor förväntas leka med dockor och pojkar med bilar (Svaleryd 2002). Detta resonemang kunde vi se i vår empiri då Informant 7 berättade om att pojkar bråkar mer fysisk. Informant 5 betonade att pojkar mer är fysiska när de bråkar och

33

flickor mer subtila. Carlsson och Kimblad (2011) lyfter visten med kamratstödjare i skolor, då kamratstödjarens uppgift är att se till att ingen hamnar utanför. Problematik kring att det inte finns resurs i skolan för kamratstödjare berättade informant 7 om. Den enda informanten som berättade om någon form av mobbningsteam var informant 7 detta tyckte vi var oroväckande då vi tycker att det behövs ett antimobbningsteam i varje skola.

Ramfaktorteorin har bidragit till att vi har kunnat se vårt material genom inre och yttre ramar för att sedan kunna analysera vad informanterna säger som är betydelse fylla. Ramfaktorteorin tyckte vi var svår att analysera vårt material med, men detta blev enklare då vi förstod att vi inte behövde täcka alla delar inom ramfaktorer utan enbart de som vi såg i vårt material. Genom ramfaktorteorin har vi kunnat hitta viktig information som informanterna berättat, men även hur informanterna resonerar och tänker kring mobbning.

Studiens resultat visar att mobbningsincidenter är förekommande, graden för att en mobbningsincident ska kunna definieras som mobbning uppfattas olikt av informanterna vi intervjuat. Studien visar även att det råder brist på antimobbning arbete. Informanterna betonade att mobbning sker mer under mindre bevakad tid exempelvis under raster.