Mobbningsincidenter : Förskolepedagogers syn på mobbingsincidenter, åtgärder och förbyggande

1

Mobbningsincidenter

Förskolepedagogers syn på mobbningsincidenter, åtgärder och

förbyggande.

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Handledare: Dan Tedenljung Pedagogik Examinator: Hans Öberg Kandidatuppsats i Pedagogik,15 hp.

2

Sammanfattning

Amanda Murad, Amira Adem Mobbningsincidenter

Förskolepedagogers syn på mobbningsincidenter, åtgärder och förbyggande.

2019 (43)

Syftet med vår studie är att utifrån förskolepedagogernas perspektiv undersöka mobbningsincidenter, åtgärder och förebyggande metoder för att motverka mobbning bland barn i yngre åldrar. Metodansatsen vi tillämpar är inspirerad av en Critical Incident Technique där vi följer upp kritiska mobbningsincidenter. Empirin samlades in genom intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet har analyserats med stöd av ramfaktorteorin. Studiens resultat visar att det förekommer mobbningsincidenter i förskoleklass. Resultatet visar även att brister gällande förebyggande arbete förekommer. Studien är användbar för alla som arbetar inom skolverksamheten då den belyser vilka åtgärder och förebyggande metoder som finns tillgängliga.

Nyckelord: förskoleklass, pedagoger, mobbning, skola, CIT, ramfaktorteori

3

Innehållförteckning

1. Inledning ... 5

1.1 Syfte och frågeställning ... 6

2. Litteraturgenomgång ... 6

2.1 Mobbning ... 6

2.2 Olika former av mobbning och dess orsaker ... 7

2.3 Orsaker till varför mobbning förekommer ... 7

2.4 Mobbning och kön ... 8

2.5 Förebyggande och åtgärder ... 8

3. Tidigare forskning ... 9

3.1 Internationella studier ... 9

3.2 Nationell forskning ... 10

4. Metod ... 12

4.1 Kvalitativ metod ... 12

4.1.1 Äkthet och tillförlitlighet ... 13

4.1.2 Forskningsetiska ställningstaganden ... 13 4.1.3 Urval ... 14 4.1.4 Genomförande ... 14 4.1.5 Analysmetod ... 15 5.Teori ... 16 5.1. Ramfaktorteori bakgrund ... 16 5.2.Ramfaktorer i skolan ... 17 6. Resultat ... 18 6.1 Inre ramar ... 18 6.1.1 Tid ... 18 6.1.2 Kultur ... 19 6.1.3 Yttre ramar ... 20

6.1.4 Kontroll och Gruppstorlek ... 23

6.1.5 Föräldrar ... 24

7. Analys ... 25

7.1.1. Kritiska händelser i form av våld ... 25

7.1.2 Kritiska händelser i form av kränkning ... 27

7.1.3 Kritiska händelser i form av utfrysning ... 29

8. Diskussion ... 30

8.1 Diskussion ... 30

8.2 Resultatdiskussion ... 31

8.3 Besvara forskningsfrågor ... 33

4

8.5 Resultat kopplat till tidigare forskning nationellt ... 34

9. Teoretisk återföring ... 35

10.Metoddiskussion ... 35

11. Vidare forskning ... 36

5 1. Inledning

I föreliggande studie undersöks mobbning bland barn i yngre åldrar. Studien utgår från förskolepedagogers förebyggande arbete och åtgärder vid mobbningsincidenter. Vi vill öka förståelsen för de åtgärdsmetoder och förebyggande insatser som nyttjas när mobbningsincidenter sker i förskoleklass. Dan Olweus (1986) betonar att mobbning bland barn har förekommit mycket länge, kanske alltid. ”En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer” (a.a., s.4). Olweus (1986) belyser att en negativ handling är när en person tillfogar eller försöker tillfoga en individ skada eller obehag. Dessa negativa handlingar kan utföras verbalt och genom fysisk kontakt. Verbala handlingar kan innebära att eleven hotar, hånar eller säger elaka och obehagliga kommentarer som inte är önskvärt. När eleven sparkar, slåss, knuffar sparkar och nyper är det en negativ handling genom fysisk kontakt. Men det finns andra sätt att utföra negativa handlingar utan att vara verbal eller genom fysisk kontakt, exempelvis igenom att göra grimaser, fula gester och genom att vända ryggen till andra elever för att irritera eller såra andra elever. Mobbning kan utföras av en enskild individ men även av en större eller mindre grupp. Enligt Skolverket (2019) används inte mobbning som ett begrepp i skollagen, utan benämns som kränkande behandling vilket innefattar trakasserier vid upprepade tillfällen. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera individer och riktas mot en enskild individ eller flera. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och upprepande. Kränkningarna kan vara synliga men likaväl dolda och subtila. Exempel på kränkande behandling kan vara utfrysning, hot, nedsättande ord, slag eller sparkar. Skolverket (2019) betonar även att kränkande behandling är ett uppträdande som kränker individens värdighet, det är ett beteende som är oönskat för den som blir utsatt. För att det ska vara en fråga om kränkande behandling enligt lag, måste kränkningen vara märkbar och tydlig. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte uppenbart uppvisas måste individen klargöra för den som kränker, att beteendet inte är välkommet. Vad som är kränkande behandling avgörs i varje enskilt fall. Det är barnet som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat (a.a.).

Förskolepedagoger måste anmäla dessa händelser till rektorn om de har kännedom om att det sker mobbning bland barnen (Skolverket 2019). Rektorn skall då i sin tur anmäla vidare till huvudmannen, som har som uppgift att se till att förskolor genomför åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för mobbning. Skolverket betonar även att elever enligt diskrimineringslagen och skollagen ska ha en trygg skolmiljö som ska vara fri från kränkande behandling och mobbning. En miljö som är fri från kränkande behandling och mobbning ska bidra till att eleverna ska känna sig trygga men även skapa goda förutsättningar för lärande och studie ro. Trygga elever har respekt för varandras olikheter och en trygg miljö bidrar till ömsesidig respekt mellan elever och lärare (a.a.).

Erik Flygare et al. (2011) har genomfört en utvärdering för Skolverket angående tillvägagångssätt som förskolepedaoger tillämpar vid mobbningsincidenter. Med fokus på skolornas arbete mot mobbning och kränkning genomfördes intervjuer med skolledning, elevhälsopersonal, lärare och elever. Förvånades värt pågick mobbning ofta på skolgården, vid toaletterna i korridoren eller i klassrummet och ofta när läraren var närvarande. Forskarna

6

betonar att samarbete är en grundläggande förutsättning för att ett arbete mot mobbning ska fungera effektivt. Vilket exemplifieras med uppföljning, rutiner, rastvaktsystem och att ett antimobbningsteam bör finnas tillgänglig för att mobbning skall upphöras. Dessa insatser ska minska mobbning och utöka relationsfrämjandet mellan eleverna. Insatser som minskar andelen mobbare är utvärderingar som regelbundet följs upp, och personalutbildning för pedagogerna som arbetar i skolor. Elever och pedagoger skall aktivt medverka tillsammans i ett förebyggande arbete mot mobbning. De ovannämnda insatserna skall leda till positiva effekter när de kombineras.

Erik Flygare et al. (2011) betonar att insatser som ökar mobbning är kamratstödjare då elever rapporterar och observerar mobbning som förekommer i skolan till de vuxna, detta leder till konflikter elever emellan. Forskarna rekommenderar att skolor inte bör generalisera mobbningsinsatser utan bör istället anpassas efter varje enskild skola. Vidare ska skolan anpassa mobbningsinsatser med hänsyn till kön, då pojkar och flickors utsatthet är olikt. Mobbning uppvisar olika mönster och därmed olika orsaker som kräver att skolan bör anpassa sig efter de åtgärder som är lämpligast (a.a.)

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med föreliggande studie är att visa på strategier som används i förskoleklass för att förebygga mobbningsincidenter. Studien kan användas av verksamma inom skolan som önskar förstå hur arbetet bedrivs och vilka åtgärder som brukar vidtas.

i Hur ser mobbningsincidenter ut bland förskolebarn enligt förskolepedagogerna? ii Vilka strategier används för att åtgärda mobbning?

iii Vilka strategier används för att förebygga mobbning? 2. Litteraturgenomgång

2.1 Mobbning

Eva Larsson (2000) tydliggör att mobbning uppkommer på grund av att en eller flera individer behöver få utlopp för sin aggressivitet. Då väljer mobbaren eller mobbarna en lämplig person vars integritet och sociala status ifrågasätts av de övriga i gruppen, detta leder till att mobbaren känner sig trygg i övertygelsen om att angreppen kommer att lyckas. Med övertygelser om att mobbaren lyckas förklarar Larsson (2000) att angreppet som då är verbalt eller kroppsligt träffar den punkt som mobbaren siktar på, och att angreppen som äger rum inte kommer att klandras eller ifrågasättas av de övriga i gruppen. Mobbaren är i det här fallet en social, säker och en trygg person som stärker sin position via människor som är rädda för att själva bli måltavla för mobbaren. Larsson (2000) belyser även hur tryggt det är att spela med mobbaren eftersom mobbaren anses vara stark och dominant i en grupp. Olweus (1986) betonar dock att måltavlan för mobbningen både kan vara en enskild individ, eller en större grupp. Olweus (1986) förklarar även att det inte bör kallas mobbning när det handlar om två fysiskt eller psykiskt ungefär lika starka personer som grälar eller slåss. Om det ska kallas mobbning bör det vara en viss obalans i styrkeförhållandet, då den som blir utsatt inte har lätt att försvara sig och är hjälplös gentemot den eller de som angriper (a.a.).

7 2.2 Olika former av mobbning och dess orsaker

Barbara Coloroso (2014) tydliggör att mobbning är en medveten och avsiktlig handling som avser att skada, hota eller skrämma. Mobbningen kan vara överlagd men lika gärna orsakas av impulsiva handlingar. Mobbningen kan vara burdus men även diskret. Mobbningen kan ske öppet eller bakom offrets rygg men den kan också vara dold bakom en låtsad vänskap. Men oavsett hur mobbningen sker kan man visa på att mobbning har dessa fyra kännetecken. Mobbning kan förekomma för att det pågår en viss maktobalans mellan mobbaren och mobboffret. Mobbaren kan vara äldre, större, starkare och mer verbalt begåvad än mobboffret. Mobbning kan även ske genom att mobbaren har en avsikt att skada mobboffret. Mobbaren avser att orsaka skada genom fysisk eller psykisk smärta och mobbaren njuter av att bevittna smärtan hos mobboffret. Parterna, både mobbaren och mobboffret är medvetna om att mobbningen med stor sannolikhet kommer att upprepas. Mobbning är alltså konsekvent våld som används för att skrämma och dominera mobboffret. Den skräck som mobbaren avsiktligt skapar hos offret är inte bara en väg till målet, det är målet i sig (a.a.).

Enligt Coloroso (2004) finns det tre typer av mobbning. Verbal mobbning innebär att ord används som redskap, exempelvis glåpord och öknamn. Denna typ av mobbning utgör uppskattningsvis 70 procent av all rapporterad mobbning och anses vara den enklaste att komma undan med, eftersom den kan pågå utan att någon lägger märke till det. Den sociala mobbningen innefattar exkludering, utfrysning och isolering. Den social mobbningen är svår att upptäcka och är vanlig kring barn i tidiga tonår. Fysisk mobbning innefattar att mobbaren använder fysiskt våld i form av örfilar, sparkar och bett (a.a.).

2.3 Orsaker till varför mobbning förekommer

Elever som blir tillfrågade varför vissa barn blir mobbade kan som svar peka på yttre avvikelser som fetma, hårfärg, glasögon, avvikande klädsel eller dialekt (Olweus, 2007). Ändå är inte mobboffren mer avvikande i yttre avseenden är någon annan som inte blivit offer för mobbning. Det som orsakar mobbningen är enligt Olweus (2007) skillnader i fysisk styrka. Mobboffren är lite ängsligare och mer osäkra än andra elever. De är oftast försiktiga, känsliga och tystlåtna och tenderar att känna sig dumma, misslyckade och oattraktiva. De har också en tendens att känna sig ensamma och övergivna i skolan och har vanligtvis inte en enda god vän i sin klass. Men mobboffren är inte alls retsamma i sitt beteende och är ofta negativt inställda till våld.

Olweus (2007) belyser att vi alla egentligen är ”avvikande” och därför kommer den som söker efter yttre avvikelser hos ett mobboffer att finna skäl till mobbning. Olweus (2007) skriver även att elever beter sig mer aggressivt om de ser en annan elev som de ser upp till agerar aggressivt. Effekten blir starkare om den aggressiva eleven uppfattas som en tuff, stark och orädd förebild. De elever som sannolikt blir påverkade av aggressivitet är de elever som själva känner sig som osäkra, osjälvständiga och utan status bland kamraterna och därför gärna vill hävda sig. När elever ser sina förebilder bli belönade för aggressivt beteende, minskar deras spärrar och kontrollen mot att vara aggressiva försvinner. (a.a.)

8 2.4 Mobbning och kön

Enligt Olweus (2007) är mobbning vanligare bland pojkar än flickor. Men Olweus (2007) betonar samtidigt att det är svårare att upptäcka mobbning bland flickor, då flickor som mobbar vanligtvis är mindre synliga och mer utstuderande. Flickor mobbar genom indirekta metoder som exempelvis att baktala, sprida falska rykten och manipulera vänskapsförhållanden (a.a.). En tänkbar anledning till att mobbning sker på olika sätt mellan könen kan kopplas till stereotypa könsförutsättningar. Enligt Kajsa Svaleryd (2002) associerar vi pojkar med brottning- och fäktningslekar, blåmärken, bilar, klätterträd och hög ljudnivå. Flickor däremot får oss att tänka på målarböcker, rosetter, dockor och bästisar (a.a.).

Svaleryd (2002) betonar att flickor och pojkar inte fullt ut passar in i dessa genusmönster som konstrueras kulturellt. Flickor förväntas vara söta, snälla och hjälpsamma; de förväntas vara mammas hjälpreda och hjälpfröken i skolan. Pojkar ska däremot vara aktiva, dominerande och kräva uppmärksamhet. Även om flickor och pojkar går i gemensamma skolor är de ändå åtskilda, pojkar väljer pojkar och flickor väljer flickor när de har tillgång till att bestämma arbetskamrater, placering i klassrummet och på raster. Pojkar umgås ofta i stora grupper, de tränar ledarskap, kroppsuppfattning, jagkänsla, självständighet, mod och styrka. Leken som pojkarna karakteriseras av innefattar fysisk aktivitet och tävlingsmoment. Pojkar förväntas vara mer fysiska än flickor och har ett större rörelsebehov än flickor. Pojkarna får vicka på stolen eller gå omkring, medan flickor möter kravet att sitta stilla. Flickors umgänge består av nära vänner och en nära relation med bästa vänner. Flickor tränar i grupp på lyhördhet, anpassning och samspel (a.a.). Vi finner det troligt att denna könsordning kan vara orsaken till att mobbning i högre grad förkommer bland pojkar.

2.5 Förebyggande och åtgärder

I arbetet med att förebygga mobbning förordar Gunnar Höistad (1994) att skolorna tillsätter mobbningsteam som består av kamratstödjare, klassföreståndare och föräldrar. Personal som jobbar med dessa frågor måste ha god kännedom om förebyggande arbete mot mobbning. Teamet ska kunna hantera konflikter genom tydlig och direkt konflikthantering och rapportera mobbningsincidenter. Kamratstödjarens uppgift är att vara en schysst kompis och se till att ingen hamnar utanför gemenskapen. Kamratstödjare har även i uppgift att ingripa vid mobbningssituationer. (a.a.) Enligt Karin Utas Carlsson och Anette Rosenberg Kimblad (2011) kan skolan även förebygga mobbning genom rastvaktsystem. Skolan kan på så sätt bidra med en rad åtgärder för att träna eleverna att kommunicera konstruktivt, visa empati och samarbeta. När konflikter uppstår kan skolan hantera dessa aktivt, genom att avbryta konflikter och följa upp dess orsaker (a.a.). Detta har stöd i Skollagen (2010:800 kapitel 1 § 5)

”Utbildningen ska utformas i överenstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde. Jämställdhet samt solidaritet mellan människor” (Carlsson & Kimblad 2011 s.106).

9 3. Tidigare forskning

Här nedan kommer vi presentera tidigare forskning inom det området vi valt att forska inom. Varje artikel kommer att presenteras med en rubrik och en sammanfattning. Vi har tillämpat olika databaser som ERIC (PROHOST), Primo, SwePub för att finna tidigare forskning. För att hitta tidigare forskning som var relevant till vår studie har följande sökord använts: mobbning, exkluderande situationer, utanförskap. Första sökdatum var 2019-10-21 och sista sökdatum 2019-12-16. Forskning visar att mobbaren är social, självsäker och trygg men även att de är sårbara och otillräckliga.

3.1 Internationella studier

Internationell forskning visar på att vad som tidigare anförts i litteraturgenomgången gällande bemötande och genusaspekter även gäller i yngre åldrar. En studie skriven av Reunamo Jyrki, Kalliomaa Mila, Repo Laura, Salminen Essi, Lee, HuiChun och Wang Li-chen (2015) beskriver att mobbning är ett fenomen som är vanligt förekommande bland barn i yngre åldrar. Elever fick besvara frågan om hur de skulle agera om de retades och hur de skulle gå tillväga för att bemöta detta. Barnen uppgav att de skulle gå tillväga på följande sätt: jag berättar för läraren, jag berättar för mamma, jag slår tillbaka, jag går därifrån (a.a.).

En studie skriven av Olivia Saracho, (2016) visar att förskolebarn intar olika roller i mobbningssituationer. Rollerna kan vara dominerande vilket även inkluderar mobboffren eller perifera vilket inkluderar utomstående. Den första kategorin handlar om barn som mobbar och blir mobbade i mobbningssituationen. Den andra kategorin handlar om barn som intar rollen av assistent, förstärkare eller försvarare i mobbningssituationen. I den förstärkande rollen ger barnen positiv feedback till mobbarna genom att jubla och skratta. I den försvarande rollen ingår de barn som tar de utsatta barnens sida och stödjer och stöttar. Bland perfiera ingår barn som är inaktiva i mobbandet dessa barn varken godkänner eller avbryter situationen. Enligt Saracho (2016) har smala, yngre, inte lika mogna eller barn som saknar eller har färre vänner lättare att falla offer för mobbning. Skälen till att mindre barn mobbar liknar i stort vist samma som skälen till varför barn i skolan mobbar. (a.a.)

Cameron David Lansing och Velibor Bobo Kovac (2017) har bedrivit en studie om jämförelsen mellan förskolepedagoger och föräldrarnas uppfattning om mobbning. Forskarnas avsikt med studien var att jämföra kompetensen, samarbetet och attityder som förskolepedagoger och föräldrar intar när mobbningsincidenter förekommer. Studien utfördes genom att föräldrar och förskolepedagoger betygsatte påstående relaterat till mobbning i förskolan, detta utfördes med hjälp av en punktskala. Resultatet visade likheter mellan de två grupperna exempelvis generell positiv syn på samarbete, kompetens och vikten av barns välbefinnande. Resultat visar även att det finns tre handlingar som föräldrar och förskolepedagoger betonar som mobbning, dessa innefattar uteslutning av andra kamrater från lek, offrets upplevelse av mobbning och villkorad hot. Studiens resultat visar att barnens subjektiva upplevelser lyfts mer än objektiva förhållanden detta argumenteras i studien av forskarna, deltagarna instämmer att barns handlingar bör vara uppsåtliga beteenden för att beskrivas som mobbning. Majoriteten av båda grupperna i studien betonar att en enda incident ibland kan generaliseras som mobbning (a.a.).

10

En studie som också har bedrivits i förskolan som berör förskolepedagoger och föräldrar är Åsa Söderström och Annica Löfdahl Hultmans (2017) studie. Studien betonar förskolors dokumentation av förebyggande mobbning. Fokus i studien avser föräldrar och förskolemiljö medan barnen uteslöts. Studiens resultat visar att förskolepedagogerna lyckats skapa en väl värdebaserad miljö som involverar barnens föräldrar (a.a.).

Studiens slutsats visade att förskolorna som var deltagande i studien hade all sin fokus på dokumentation och på förebyggande arbete mot mobbning samtidigt som fokus på avhjälps arbete var sällsynt. Söderström och Löfdahl Hultman (2016) tydliggör att de deltagande förskolorna hade missat det allra viktigaste, nämligen barnen. Alla utmaningar och handlingar fokuserade på personalen, föräldrarna, miljön och pedagogiken medans barnen uteslöts (a.a). 3.2 Nationell forskning

En nationell studie genomförd av Björn Eriksson, Odd Lindberg, Erik Flygare och Kristian Daneback (2002) berör elever i skolan. Forskarna har skrivit en sammanställning av forskning kring mobbning och vilken kunskap som finns tillgänglig idag, men även vilka mobbningsåtgärder som behöver vidtas när incidenter uppkommer. Kunskap som finns tillgänglig kring mobbning i dagsläget är att mobbning som är våldsrelaterat förekommer vanligare hos pojkar än hos flickor. Direkt mobbning är vanligare hos pojkar och förekommer i form av sparkar, slag och är mer fysisk medan indirekt mobbning är mer förekommande hos flickor (a.a.).

Mobbare tenderar att vara manipulativa och saknar sociala färdigheter. Problem i hemmiljö är inte heller ovanligt hos en mobbare (Eriksson, et al., 2002). Mobbning bidrar till att offrets självbild påverkas negativt och detta bidrar dessutom till psykiska besvär. När mobbning uppstår spelar klassens storlek ingen roll metoder för att förhindra mobbning skall finnas tillgänglig i varje skola (a.a.)

En studie som även har fokus kring elever i skolan och mobbning är Carl Anders Säfström och Elisabet Langmann (2018) studie. Enligt forskarna blir cirka 60 000 barn och ungdomar mobbade varje år i den svenska skolan. Forskning visar att återkommande trakasserier inverkar negativt på barn och ungas självkänsla och deras psykiska hälsa. Trakasserier kan även leda till fallande skolpresentationer, avhopp från skolan och självmordsförsök. Att det sker socialt exkluderande incidenter i skolan är inte ett nytt fenomen utan har följt skolan så länge den har funnits som institution i samhället. Initiativen att förhindra och motverka mobbning har varit många under åren. Trots det fortsätter mobbningen.

Utgångspunkten i forskarnas artikel är att mobbning inte bör förstås på individnivå då den inte når grundproblemet (Langmann & Säfström 2018). Forskarna menar att grundproblemet ligger i att skolan utbildar barn till framtiden, inte för den situation som just då föreligger i barnens liv. Detta innebär att skolan främst är till för att barnen ska bli anställningsbara i framtiden. De menar att detta leder till två oönskade konsekvenser i arbetet med att förebygga och motverka mobbning. Den första oönskade konsekvensen är att elevernas engagemang i nuet förlorar sin mening vilket öppnar för att eleverna utsätter varandra för trakasserande handlingar. Den andra oönskade konsekvensen är att hierarkier skapas genom skolarbetet. I skolan intar lärare och

11

elever olika positioner. Läraren blir representant för skolan som intuition och för utveckling och lärande. Detta leder till att eleverna rangordnar varandra och tilldelar varandra olika positioner, grundade i deras uppfattningar om vilken kunskap och begåvning som eleverna tilldelats av lärarna. Det är vanligt att såväl elever och föräldrar som lärare och skolledning efter en upptäckt av mobbning ställer sig frågan till hur den har kunnat pågå utan att uppmärksammas. Men även efter en upptäckt av mobbning blir den mobbade ett förändringsobjekt för experter och antimobbningsprogram och detta leder till att den mobbade fråntas sin subjektivitet och röst. Antimobbningsåtgärderna som tillämpas brukar även leda till att den mobbade flyttas till en ny skola medan mobbaren rehabiliteras. Forskarna tydliggör att långvariga kränkningar i skolan inte är relaterade till normer kring kön, sexuell läggning, etnicitet eller funktionsnedsättning utan barnen kategoriserar varandra som ”töntiga” eller ”plugghästar” vilket är, en avspegling av de normer som existerar i samhället (a.a).

Lina Söderman Lago och Helene Elvstrand (2013) upplyser elevers exkluderande gentemot andra elever från sociala miljöer och hur fritidsmiljön bidrar till att social exkludering möjliggörs. Denna studie bedrevs i fritidshemmiljö vilket är en frivillig social och pedagogisk arena, där elever i olika åldrar vistas. Elever har möjlighet att vistas på fritidshem före och efter skoltid och även under lov. Forskarnas studie visar att kamratrelationer är viktiga men även att elever hamnar i utsatta situationer, exempelvis under aktiviteter som är självstyrda (a.a.). Exkludering ses som processer där individer agerar gentemot varandra det vill säga, individer handlar utifrån tolkningar av ett socialt sammanhang (Lago & Elvstrand 2013). Detta exemplifieras konkret i studien då elever hamnar i utsatta situationer i de fria och elevkontrollerade aktiviteterna. Enligt forskarna kan kritiska situationer förstås ur ett mobbningsförbyggande perspektiv då elever hamnar i situationer utan fritidspedagogers närvaro där inkludering och exkluderande situationer uppgörs elever emellan. (a.a.). En annan studie med fokus på barn i yngre åldrar och kamratanpassning är Fanny Johnsdottirs studie (2007). Enligt forskaren identifieras barn som vänner om de ömsesidigt och av fri vilja väljer varandra som vänner (a.a.).

Forskaren betonar att förskolan är en social arena för barns lek- och kunskapsskapande men även en arena för utveckling och identitetsskapande (Johnsdottir 2007). Studien resultat visar att förskolans sociala miljö kan ses som mångfaldens arena då verksamheten lägger grunden för ett livslångt lärande. Barn söker sig till jämlika kamrater och det mest centrala för barn i förskolan är att få delta i lek och aktivitetsgemenskap med sina kamrater. Barn är skickliga på att samspela med en eller flera kamrater under en kort eller längre period, men för att försäkra sig om en plats i gemenskapen utvecklar barn närmare relationer till ett handfull andra barn som barnen leker och arbetar med regelbundet. Barnens interaktioner och relationer har flera dimensioner men det finns två dimensioner som är mest framträdande och dessa är kamratanpassning och barns vänskap. Kamratanpassning handlar om att barn har lätt att ingå i samspel med andra barn och är accepterade i gruppen som helhet. Vänskapsband handlar om ett speciellt parförhållande mellan två barn som kännetecknas av ömsesidigt tycke och förkärlek för varandra men även en känsla av gemensamt förflutet (a.a.).

12

En studie skriven Ann-Carita Evaldsson och Claes Nilholm (2009) berör evidensbaserat arbete kring mobbning i skolarbetet. Forskarna syfte med artikeln är att kritiskt granska de antagande som evidensbaserad praktiker vilar på, men även att kritisk diskutera mobbningsforskning och dess innebörd gällande skolarbetet. Begreppet evidensbaserad praktik argumenteras av forskarna vilket har övergivits i den pedagogiska forskningen, vilket beror på hur gamla idéer om relationen mellan teori och praktik har betonats. Ett av problemen med evidensbasering i praktiken är att det bidrar till ett marknadsliberalt synsätt i skolor då mobbningsprogram kommit att ses som en affärsidé vilket beror på ett antal entreprenörskap kring förebyggande arbete mot mobbning (Evaldsson & Niholm 2009).

Evidensbasering i praktiken har ett antal grundläggande problem de fem som forskarna angivit är att lokalisera de arbetssätt som har goda effekter, avgöra vad som fungera, återge forskningsresultat till praktiken, exkludering av grundforskning på basala grunder och förtydliga faktorer utanför skolmiljöer (Evaldsson & Niholm 2009). Dessa fem problem diskuterar forskarna i sin artikel då den evidensbaserade pedagogiken bör ses som en förändring gällande undervisning och skola snarare än att hittat svar på problemen som benämns ovan. Eleverna bör vara involverade i mobbningsarbetet, då det blir större fokus på en lärarbaserad aspekt och mindre elevfokus (a.a.)

Ett mobbning program som definieras som evidensbaserat är Olweus programmet, då Olweus instruktörer säljer kurser till skolor och marknadsför tjänster (Evaldsson & Niholm 2009). Olweus programmet bidrar till att tjänster ses som en produkt och kommer ifrån att lösa de problem som finns. Det sker en viss förskjutning då arbetet kommer ifrån den professionella aspekten vilket bidrar att skolor kommer ifrån det demokratiska. Ett allt ökat intresse finns inom utbildningsvetenskaps forskning gällande evidenspedagogik vilket ses som ett nytt fenomen, det innebär att pedagogisk praktik ska gestaltas utifrån vetenskaplig kunskap som är mest bäst tänkbart ur beprövade erfarenheter. Forskarna argumenterar bland annat om hur en viss forskningstradition försöker få privilegium på hur relationen mellan forskning och praktik bör uppfattas (a.a.).

4. Metod

I detta avsnitt presenteras den kvalitativa metoden, äkthet och tillförlitlighet. Vidare presenteras forskningsprocessen, urval, genomförande och analysmetod.

4.1 Kvalitativ metod

En kvalitativ metod är ett tillvägagångsätt som möjliggör en bredare och utförligare beskrivning av ett ämne (Denscombe 2018). Metoden är lämplig att användas vid intervjuer när åsikter, erfarenheter, uppfattningar och känslor skall framföras. Fördelen med intervjuer innebär att samma frågor kan ställas och deltagare kan vara flexibla, den som blir intervjuad har möjligheter att utveckla sina idéer enligt Denscombe (2018).

13

Enligt Alan Bryman (2018) är inspelning av intervjuer viktiga. Fördelar med inspelning och transkribering av intervjuer medför att forskaren kan lyssna upprepade gånger på ljudinspelningen, detta underlättar även en noggrann analys av vad människor har sagt (a.a.). Enligt Cartin Norrby (2014) kan transkribering av samtal utföras genom olika metoder en metod är CA-typ där forskaren skriver ner allt som sägs vilket kan vara tidskrävande.

Studien är baserad på Steinar Kvale & Svend Brinkmann (2014) sju steg i en intervjuundersökning. Första steget är tematisering vilket innebär att formulera syfte och tankar kring ämnet som ska undersökas, forskaren ska tänka varför och vad som bör göras innan tillvägagångsätt. Andra steget är planering här ska forskaren ta hänsyn till att planera upplägget av studien utifrån vilken kunskap som är relevant att nå med omtanke till de sju stegen. Tredje steget innebär med hjälp av en intervjuguide genomföra intervjun på ett eftertänksamt sätt. Fjärde steget är att planera intervjumaterialet från ett talspråk till ett skriftspråk för att kunna materialet ska kunna förklaras på ett begripligt sätt. Femte steget är analys vilket innebär beroende på vilket syfte och intervjumaterial som studien har bestäms analysmetoder. Sjätte steget innebär att bestämma intervjuresultats reliabilitet, validitet och generaliseringsbarhet. Sjunde steget är att rapportera resultat som avser studien (a.a.).

4.1.1 Äkthet och tillförlitlighet

I en kvalitativ forskning används begrepp som äkthet och tillförlitlighet enligt Bryman (2018.) Tillförlitligheten i en forskningsstudie innehåller fyra olika kriterier, överförbarhet, trovärdighet samt en möjlighet att styrka och konfirmera. Överförbarhet handlar om huruvida studien är möjlig för andra forskare att komma fram till samma resultat, detta är svårt i en kvalitativ studie då de sociala förutsättningarna är styrande i den exakta tidpunkten. Trovärdigheten handlar om att forskarna skall skapa en trovärdighet i resultatet, att skapa en trovärdighet i resultaten innefattar att forskaren säkerhetsställt att forskningen utförts i enlighet med de regler som finns. Det är även viktigt att resultaten rapporteras till personerna som är en del av den sociala verkligheten. Resultaten ska bekräfta att forskaren uppfattat verkligheten på bästa sätt. Att kunna stryka och konfirmera innebär att forskaren agerat i god tro och att det inte går att få en fullständig objektivitet i samhällelig forskning. Det skall vara medvetet att forskaren inte låtit respondenternas personliga värderingar samt teoretisk inriktning påverka utförandet eller slutsatserna från en undersökning. I vår studie har vi tagit hänsyn och säkerhetsställt att forskningen utförts i enlighet med de regler som finns.

4.1.2 Forskningsetiska ställningstaganden

Enligt Vetenskapsrådet (2017) är det forskarens uppgift att meddela deltagare i studien vad studiens syfte är och helst i samband eller innan forskaren har startat studien. Det är även viktigt att informera deltagare att de när som helst kan avbryta och att deltagande i studien är frivilligt. Samtycke kravet innebär att deltagare i studien får själva bestämma om sin egen medverkan i studien men även om deltagare är under 15 år ska föräldrarnas samtycke finnas för deras barn att kunna delta i studien. Konfidentialitet skall ges till personen som medverkar i studien så mycket som möjligt då obehöriga parter inte ska ta del av personliga uppgifter. Nyttjandekravet innebär att all forskning som bedrivs av forskaren enbart ska användas för forskningsändamål (a.a.). Med konfidentialitet menas även att det som sägs i studien av deltagare inte går att koppla

14

till en specifik deltagare då det gäller att skydda intervjupersonernas integritet (Kvale & Brinkman, 2014). Det är viktigt som forskar att vara moralisk och ta ansvar i sitt forskningsbeteende därför är det viktigt att vara noggrann för att kunna uppnå en hög kvalitet i kunskapssökande (a.a.).

Enligt Denscombe (2018) finns det fyra olika forsknings principer att ta hänsyn till en av dessa fyra är att deltagarens intressen ska försvaras och skyddas. Den andra är att deltagandet är frivilligt och samtycket ska informeras. Den tredje är att falska uppgifter ska undvikas. Den fjärde är att följa den nationella lagstiftningen (a.a.).

4.1.3 Urval

Vi har valt att tillämpa ett målstyrt urval enligt Bryman (2018) grundar sig ett målstyrt urval på att välja ut fall eller deltagare på ett strategiskt sätt, så att de deltagare som valts ut till studien är relevanta för forskningsfrågorna. Kriterierna för att kunna delta i vår studie var att informanterna skulle vara legitimerade förskolepedagoger. Till denna studie har vi inte kriterium gällande ålder, kön eller erfarenhet då vi ansåg att detta inte var relevant. Alla informanter till vår studie har varit legitimerade förskolepedagoger och arbetat aktivt i olika skolor, i vissa fall har vi haft flera informanter från samma skola.

4.1.4 Genomförande

Vi påbörjade vår studie genom att använda Kvale & Brinkmans (2014) sju steg vid en intervjuundersökning. Vi diskuterade hur vi skulle planera utifrån vårt syfte och våra forskningsfrågor. Vi utformade en intervjuguide, då vi skulle intervju våra informanter. För att komma i kontakt med förskolepedagoger kontaktade vi först den lokala kommunen i en stad i mellan Sverige och presenterade oss själva och vår tänkta studie. Kommunen dirigerade oss till dess lokala hemsida där alla e-postadresser till kommunens förskolechefer fanns tillgänglig. Tanken med att mejla missivbrevet som innehöll mycket viktig praktisk och etisk information (se bilaga 2) till förskolecheferna var att cheferna skulle ge ett godkännande till att intervjua förskolepedagogerna som arbetar där.

Chefens roll var även att vidarebefordra missivbrevet till berörande individer, som därefter skulle kontakta oss om medverkan. Ett mejl om förfrågan om medverkan till studien sändes till 27 chefer som jobbar inom den kommunala verksamheten. Första tillfället så svarade två stycken förskolechefer nej till medverkan och 25 stycken chefer svarade inte. Vi har i vårt missivbrev informerat våra informanter om valet av urval, och vad undersökningen kommer att handla om. Vidare har vi informerat att vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer och att vi följt de råden som presenteras där. Vi var noggranna med att tala om att allt material som används i studien kommer att redovisas anonymt utan information om namn eller skola, transkriberingar och inspelningar kommer att arkivera utom räckhåll för obehöriga. Vi har även informerat att medverkan i studien är frivillig och att informanten när som helst kan avbryta sin medverkan i studien

Vi väntade i sju dagar och hade fortfarande inte fått besked om medverkan i studien, därefter tänkte vi att det var dags för ett påminnelsemejl som skickades till de förskolecheferna som inte

15

hade svarat. Då fick vi lite fler svar, varav (19) antal svarade inte, (5) svarade ja och (3) stycken verksamheter tackade nej till medverkan i studien. Vi kontaktade ganska snabbt de chefer som hade tackat ja till medverkan och kontaktade förskolepedagogerna via mejl som de olika cheferna hade skickat till oss. En vecka senare gjorde vi ett ytterligare försök med att mejla ut missivbrevet återigen till cheferna det bidrog till att vi fick kontakt med ytterligare en förskoleklass.

Vi hade nu 6 stycken olika förskoleklasser i olika skolor som var villiga att medverka i vår studie, och 9 stycken förskolepedagoger som skulle deltaga i vår studie. Därefter kontaktade vi förskolepedagogerna och bestämde datum, och plats för genomförande av intervjuer. Vi föreslog att intervjun skulle genomföras på en lugn och avskild plats på skolan där pedagogerna arbetar. Vi berättade även att intervjun skulle ta ungefär 30-40 minuter och vi tagit hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer och att all material kommer att redovisas anonymt utan information om deltagarnas namn eller skola. Vi valde att genomföra intervjuerna tillsammans, för att vi både skulle kunna flika in och ställa frågor. Till intervjun använde vi semistrukturerad intervju något som Bryman (2018) betonar som att intervjuaren har ett frågeschema men att det även fanns en viss benägenhet att ställa uppföljningsfrågor, i samband med det som uppfattas vara viktiga svar. Därför var det viktigt för oss att intervjufrågorna (se bilaga 1) innehöll frågor som var av öppen karaktär för att informanterna på så sätt kunde svara utifrån deras förmågor och kunskapsbakgrund. Därefter har vi transkriberat intervjuerna från ljudformat till skrift, vissa inspelningar har hörts bättre än andra då vissa informanter inte klarade av att se mobiltelefonerna på bordet.

En av oss skulle styra intervjun och den andra skulle anteckna, men det var viktigt för oss att vi båda två skulle vara närvarande på alla intervjuer för att inte missa något viktigt. Informanternas svar spelades in med bådas mobiltelefoner då vi inte ville riskera att det skulle ske något tekniskt fel. Vi informerade informanterna om att intervjun skulle spelas in innan intervjun påbörjades. Efter varje intervju har vi använt Kvale & Brinkmanns (2014) fjärde steg då vid transkribering allt material direkt efter intervjun ägts rum då vi ville vara så färska i minnet som möjligt. Vi har använt oss utav en transkriptions CA-typ då vi har transkriberat allt som har sagts inklusive pauser.

Vi kommer att bestämma oss vilken analysmetod som kommer att vara passande vilket är det femte steget i Kvale och Brinkmann (2014) sju steg. Beroende på vilket intervjuresultat vi får kommer vi använda oss utav det sjätte steget. Och sista steget används när vi är klara med resultatet som avser studien.

4.1.5 Analysmetod

I studien tillämpas Critical Incident Technique (CIT) för att lyfta fram hur personalen identifierar mobbningsincidenter i formen av kritiska händelser. Metoden hjälper oss att sortera och redogöra för direkta åtgärder och långsiktiga förebyggande åtgärder. Anette Sandberg och Margaretha Sandström (2012) beskriver ”Critical incident” som en teknik och metodik för att dra slutsatser om ett beteende som beskrivs i en given specifik situation och händelse som kan ha avgörande roll för arbetsresultatet. (a.a.) Sandberg & Sandström (2012) uppger att tekniken har fem olika steg, det första steget handlar om att relatera arbetsmålen för verksamheten med

16

utfall av arbetet. Det andra steget i nyttjandet av CIT-metoden är att upprätta en specifik plan för dokumentation detta utförs genom en noggrann datainsamling.

Datainsamlingen ska innefatta situationer och relevans. Beroende på vilka situationer som är betydelsefulla blir de även relevanta för att kunna studeras. I detta steg är det viktigt att markera kritiska händelser och vilka kritiska beteenden som är relevant för studien, forskarens uppdrag blir då att ha kännedom om huruvida individerna har den rätta kännedom som krävs till den verksamhet som skall studeras. I det tredje steget redogörs för kritiska händelser. Detta görs genom intervjuer, observationer eller enkäter. Det fjärde steget är analysera resultatet induktivt genom att klassificera kritiska händelser och identifiera framgångsrika åtgärder. Händelsens omfattning och giltighet är härav betydelse för att informationen som analyseras ska bli användbar i verksamheten. Arbetsmönster som uppvisas blir härmed hanterbara.

Sandberg och Sandrstöms (2012) beskrivning av CIT-tekniken överensstämmer i stort med John. C. Flanagans (1954) beskrivning av tekniken. Flanagan, som också är upphovsman till tekniken, rekommenderar att kategorierna framställs av ett antal incidenter ur samma kärnproblem, orsaker som angrips genom trial and error eftersom kategoriseringar inte är förutbestämda eller statiska (a.a.). Det femte och sista steget i CIT- tekniken är att återrapportera resultatet. Enligt Flanagan (a.a) är det viktigt att tydliggöra olika hinder med studien men även värdet av resultateten, vilket ska läggs tonvikten på i själva slutrapporteringen.

5.Teori

För att förstå hur förskolans uppdrag sätter ramarna för det praktiska arbetet väljer vi att beskriva verksamheten genom ett ramfaktor teoretiskt tänkande som redogörs för i detta kapitel. 5.1. Ramfaktorteori bakgrund

Ramfaktorteorins uppkomst i Sverige var cirka 1967–1977 med Urban Dahllöfs och Ulf. P. Lundgrens tydliggör Donald Broady (1999). De två forskarnas arbete grundades på statiska studier, teorin ses som ett genombrott inom den svenska forskningen inom undervisning och lärande vilket tidigare dominerats av amerikanska modeller inom samhällsvetenskap. Teorins begrepp ”ramar” förstods på ett fel sätt och utnyttjades i felaktiga sammanhang långt ifrån de ursprungliga frågeställningarna. Teorins betydelse över forskningen hade med dess svenskhet att göra då datamaterialet var inhämtad från svenska klassrum. Resultaten var bland annat skolreformernas konsekvenser vilket vände ramfaktorteorin uppmärksamhet vad som sker i skolan och den statliga styrningen i Sverige (a.a.).

Under senare tid har teorin utvecklats enligt Sverker Lindbland och Fritjof Sahlström (1999) berör ramfaktorer om vem som styr och har kontroll över praktiken. Kontrollen är relevant i den interna logiken i pedagogiska verksamheten för att kunna studeras ur processers begränsningar som i sig kan ses som ramfaktorer, detta ger en mer tydlig förståelse av hur externa kontroller har chanser att inverka på elevers socialisation och inlärning (a.a.). Enligt Gunn Imsen, Inger Almqvist och Jan-Erik Johansson (1999) kan ramfaktorteorin inte formas genom lärarens fria händer utan det finns aspekter som en rad ramar och hinder som pedagogen måste rätta efter sig efter. Ramar i denna kontext gäller regler i skolan, då skolan ska ta hänsyn

17

till strukturer, organisationsformer, lokaler, lagar, byggnader. Styrning av ramvillkoren är en viktig aspekt som staten korrigerar gällande verksamheten i klassrummen, detta blir väsentligt på vad pedagoger själva i skolor kan kontrollera och det som de inte kan kontrollera. Ramfaktorteorin lyfter därav upp det som är praktiskt möjligt, och på så sätt kommer närmare undervisningen då de formellt uppställda målen inte är prioriterade (a.a.).

Helena Ackesjö (2015) redogör ramfaktorteoretiska tänkandet viket handlar om att förstå och förklara samband mellan undervisningens ramar, villkor och dess inverkan då man vill betona skolans förutsättningar. Ramar ses som begränsningar inom verksamheter men även villkor begripliggörs i relation till den verksamhet som beskrivs och de resultat som verksamheter anger. Ramfaktorteorin utformades i kontext med implementering av skolreformer, för att förstå verksamheters förutsättningar. Skolans egen historia ses som en förutsättning när det gäller styrning, skolans ramar ska på så sätt skapa förutsättningar gällande arbetssätt och traditioner. Människors handlingar undersöks i relation till yttre ramar i praktiken för vad som är möjligt att göra gällande handlingar. Människors handlande undersöks även med en inre logik då vi utgår ifrån deltageras förnuft och intentioner i relation till specifika situationer då yttre ramar är ett redskap (a.a.).

5.2.Ramfaktorer i skolan

Gunnar Lindström och Lars Åke Pennlert (2009) tydliggör att tid är en av de faktorer som är styrande inom ramfaktor teorin vilket är relevant för att en elev ska lära sig något. Tid ger begränsat utrymme då varje ämne har en tidsram. Frågor som berör elevens tid för sin läroprocess inom olika ämnen är relevant, vilket blir en arbetsuppgift för läraren. Lärare har fria händer då målstyrningen inte kräver detaljbestämmelser gällande schema, undervisningstid men även hur mycket tid läraren får gällande planering, reflektion och utvärdering (a.a.). Gruppstorlek i en klass är relevant gällande hur mycket tid läraren har för varje enskild elev vilket även har betydelse för möjligheten för att kunna skapa relationer och kontakt med elever (Lindström & Pennlert, 2009). Betydelsefulla faktorer betonar hur elever och lärare under en fem dagars period känner delaktighet och vilken betydelse det har för gruppensstorlek för lärandet (a.a.).

En annan betydelsefull faktor inom ramfaktorer i skolan är lokaler i skolor gällande inre och yttre förhållanden, byggnader kan bidra till att elever stimuleras till att kunna studera exempelvis är ventilation, städning och bullerdämpning relevanta för elevers välmående (Lindström & Pennlert, 2009). Klassrumsmiljön har även en inverkan på elevers hälsa, faktorer som inredning, utsmyckning i de lokaler som används är betydelsefulla. Förutsättningar för elever och lärare att kunna påverka ordning, dekoration i de lokaler som används är relevanta (a.a.). Skolans ekonomi är en faktor då ekonomin baseras på den kommunala skolpeng beroende på vilken kommun en individ bor i varieras skolpengen, vilket är kopplat till politiska prioriteringar (Lindström & Pennlert, 2009). Beroende på hur många elever som går i en skola ger staten varje kommun en viss summa för att bedriva verksamheten, kommun gör ett stort avdrag innan skolpengen betalas ut för skötsel och lokalkostnader (a.a.).

Betygsystem har olika ändamål i skolan exempelvis kan betyg användas vid måluppfyllelse för vilka kunskapsmål eleven har uppfyllt men även som en motivation för eleven (Lindströms &

18

Pennlert, 2009). Genom betyg kan läraren både disciplinera och ha makt över eleven. Eleven har krav på sig att klara vissa ämnen för att kunna få betyg för att kunna rangordnas för vidare studier, läraren styrs av skolan då elevens kunskapskrav ska uppfyllas. På så sätt har betygsystemet en inverkan både för lärarens arbete och för elevernas friutrymme i skolan (a.a.). En av de faktorer inom ramfaktorteorin är kultur då skolan har en egen kultur och elever kommer från olika kulturella bakgrund och möts i skolan detta måste läraren kunna förstå sig på då olika kulturer påverkar relationer, miljön och arbetet i skolan (Lindström & Pennlert, 2009).

6. Resultat

I denna del av uppsatsen kommer vi att presentera olika faktorer ur ramfaktorteorin som kan förhindra men även möjliggöra förskolepedagogernas arbete när det kommer till hantering av mobbningsincidenter bland barn i yngre åldrar. Vi kommer även att presentera citat från olika informanter för att komma fram till ett resultat gällande huruvida elever förskolepedagoger och skolan påverkas av dessa ramfaktorer. Vi har valt att presentera resultat delen med hjälp av yttre och inre ramar för de olika faktorerna. De yttre ramar uppges som ekonomiska resurser, kontroll och gruppstorlek samt föräldrar. De inre ramarna uppges som tid och kultur. Dessa ramar redogör för vilka faktorer som synliggör och påverkar mobbningsincidenter genom att de antingen hämmar eller gynnar.

6.1 Inre ramar 6.1.1 Tid

Informanterna som medverkade i vår studie var eniga om att det löper tidsbrist i skolan. Informanterna förklarar att elevernas välmående påverkas negativt eftersom tiden inte alltid räcker till. Informant 2 nämner exempelvis att tiden inte räcker till att skriva en kränkningsanmälan, och spekulerar vidare att många kränkningsanmälningar hade skrivits om tiden funnits. Informant 2 uppger följande:

”jag är lite dålig på att skriva kränkningsanmälningar, vi ska ju gra det….eller så hinner man inte med, om man får säga så..Att skriva de där, kräkningsanmälningarna” (Informant 2).

Informanten berättar att tidsbrist är förekommande i skolan därför hamnar kränkningsanmälningarna åt sidan. Arbetet med att åtgärda och förebygga sker dock på olika sätt mellan informanterna. Informant 1 uppger att mobbningsincidenter ska åtgärdas direkt när de uppstår. Informanten tydliggör att det finns tid för att ingripa när mobbningsincidenter uppstår. Informanternas utsagor skiljer sig alltså åt, uppkommer händelsen under lektionstid finns det tidsutrymme att avbryta lektionen. Informant 1 berättar följande:

”De här barnen glömmer vad som händer efter 10 minuter, så man måste ta det, i alla fall vi här tar det direkt” (Informant 1).

Informant 3 berättar att mobbningsincidenter bör stoppas omedelbart för att alla elever ska ha möjlighet till positiva utvecklingskurvor.

19

”Känner du inte trygg och mår bra då kan du ju inte, får du inte samma utvecklingskurva i positiv. Så då får man prioritera det och avbryta man det andra och agerar man direkt, där och då” (Informant 3). Informant 3 berättar att det viktigaste för barnen är att de ska kunna må bra, om barnen inte mår bra kan utvecklingskurvan bli negativ. Informanten berättar att i den skolan brukar personalen fördela arbetsuppgifter för att kunna hinna prata med föräldrarna till det berörda barnet, och detta kan ske i samband med hämtning eller lämning av eleven.

Om en kritisk mobbningsincidenter skett så anser informant 6 att samtal med föräldrar till den berörda eleven inte ska ske i korridoren, samtal med föräldrar ska bokas för dialog med de vederbörande. Informanten återberättar en mobbningsincident som skett där barn retat en flicka som inte kunde uttala bokstaven R, då hade förskolepedagogen tagit sig tiden och pratat med de barn som var involverade och även fört en dialog med föräldrar till barnen som varit inblandade i händelsen. Informant 6 berättar svårigheter att uppmärksamma mobbning, men att barnen ofta brukar hjälpa till förskolpedagogerna med att upptäcka mobbning. Informant 6 betonar tidsbrist gällande upptäckten av mobbningsincidenter bland barnen i skolan.

”för barnen är ju smarta man vet ju inte vad som händer där jag inte ser” (Informant 6).

Informanterna berättar hur ansträngt det är för läraren då läraren får prioritera bort något annat vilket Lindström & Pennlert (2009) betonar om hur lärare ansätts med fler arbetsuppgifter. Lindström och Pennlert (2019) betonar att det tar tid att lära elever något nytt, men det finns även en timplan som lärare och elever måste förhålla sig till. Tid har ett samband med resultat och mål, vi anser att det är angeläget att eleven erbjuds den tid som behövs för att nå de kunskapskraven som skolan har.

6.1.2 Kultur

Enligt Lindström och Pennlert (2009) så möts elever i skolan med olika kulturella bakgrunder, dessa olika kulturer påverkar relationer, miljön och arbetet i skolan. Elever i skolan kommer från olika kulturella bakgrunder och har sin egen historia, i skolan förenas dessa med skolans lokala kultur. Skolan ska vila på demokratins grund, skolan ska förmedla och gestalta alla människors lika värde. Skolan ska erbjuda elever att lära och utvecklas oavsett kön, klass eller etniskt ursprung. Till följd av elevers olika kulturella erfarenheter råder det möjligheter men även svårigheter i undervisningen. Lärare ska utgå från varje enskild individs behov och skapa goda förutsättningar för lärande. Alla elever skall nå skolans kunskapsmål och detta är en av pedagogens svåraste uppgifter.

Informant 2 uppger att barn är olika i skolan och att sociala regler kan ställa till med komplikationer. Samspelet mellan barnen ser olikt ut då informanten berättar att det kan vara problematiskt när elever söker kontakt med andra barn och kan göra det på olika sätt.

20

Informant 6 tydliggör att det uppstår problematik gällande religionstillhörigheten eleverna har. Denna problematik uppstår exempelvis i matsalen när det serveras fläsk i skolan. Det uppstår negativa verbala handlingar då vissa elever kommenterar andra elevers matvanor.

”Då säger vi stopp direkt här bryr vi oss inte om religioner så är det bara, om du väljer att inte äta är det din sak och inte ska påverka någon annan. Och ingen är bättre eller sämre om de väljer att äta eller inte” (Informant 6).

Informanten 6 tydliggör att detta problem försöks åtgärdas på en gång där och då i matsalen för att undvika att händelsen skall uppstå under fler tillfällen.

Informant 7 berättar hur skolkulturen verkar i skolan och hur informanten klargör för eleverna med hjälp av material som finns tillgängligt i skolan. Informanten arbetar med olika böcker för att iscensätta olika situationer med hjälp av boken för att få eleverna att illustrera olika tillvägagångssätt under varierande händelser. Denna metod ska hjälpa eleverna att föreställa sig en verklig händelse. Syftet med metoden är att eleverna skall skapa en reell uppfattning och förståelse samt ta hänsyn till klasskamrater.

”Hur tror du att det känns när någon gör såhär, och om någon skulle gjort det med dig?” (Informant 7).

Informant 4 berättar följande:

”Sen har man ju de här klassiska bitarna, där du slåss och sparkas och säger fula ord, och du har ful telefon och du har inte det och så den biten, sen är det ju också att man säger fula saker om ens mamma det är ju väldigt vanligt, och det gör man ju för att såra någon” (Informant 4).

Informant 4 förklarar om incidenter där elever med olika kulturella bakgrunder möts och hur det uppstår komplikationer till följd av att föräldrar till elever inte har ekonomiska möjligheter till att konsumera exempelvis den nya mobiltelefonen. Enligt Lindström & Pennlert (2019) är lärarens roll viktig gällande förståelse och kunskapen i olika kulturella koder i verksamheten då tankemönster och uttryck är olikt hos elever.

6.1.3 Yttre ramar Ekonomiska resurser

Lindström och Pennlert (2019) betonar att skolans och kommunens ekonomi har en stor påverkan när det kommer till möjligheten att anställa personal, köpa läromedel och utrustning och har därmed en direkt och indirekt påverkan på undervisningen. Staten skall ge kommunen en summa pengar för att bedriva skolan, denna summa är baserad på hur många elever som går i skolan. Vi ansåg att mobbningsincidenter kan ha en koppling till ekonomiska resurser som skolan erbjuds av kommunen. Vad används egentligen skolans resurser till? Finns det tillräckligt med resurser i skolan? Till vilka och för vems intressen? Dessa var några av våra föreställningar under uppsatsens gång. Resultatet av studien visade att informanterna använde sig av olika tillvägagångssätt beroende på resurserna som fanns i skolan. Informanterna

21

betonade att det fanns tillräckligt med resurser i skolan för att hantera olika kriser och för att alla elever skall må bra.

”2 gånger varje termin då träffar vi våra psykologer, kurator, skolsköterska om det är några barn som vi behöver prata extra om.” (Informant 2).

Informant 2 uppger att förskolepedagogerna träffas två gånger per termin och att hjälp finns att få utifrån vilka resurser som finns tillgängligt i skolan.

Informant 1 berättar liknade gällande resurser som finns tillgängligt i skolan.

”Och sen kan du få hjälp av socialpedagogen, du kan få hjälp av kuratorn, du tar ju hjälp av det som finns i skolan” (Informant 1).

Informant 1 och 2 uppger att det finns olika tillvägagångsätt till hantering av mobbningsincidenter som skett i skolan. Informanterna tydliggör att det finns resurser i skolan i form av kuratorer psykologer, socialpedagoger och skolsköterskor. Förskolpedagogen tillämpar det tillvägagångsättet som anses vara mest lämplig till den givna incidenten och till den enskilde individen. Enligt Lindström och Pennlert (2009) är välutbildade vuxna en förutsättning för skolans kvalité, då skolans ekonomi är styrande för att anställa personal. Beroende på vilken kommun en individ bor i är resurser även olikt resurstilldelningen i skolor. (Imsen m.fl., 2009).

Brist på resurser berättar Informant 7 som problematisk. Informanten tydliggör att det förr fanns mobbningsteam för att motverka mobbning. Nu menar informanten att det är upp till varje klasslärare att motverka mobbningsincidenter som förekommer. Kamratstödjare är ett hjälpmedel som funnits på skolan, men som numera inte är tillgänglig. Informant 7 beskriver att kamratstödjarens uppgift är att ha uppsikt över eleverna och att prata med vuxna om klimatet i klassrummet. Informant 7 beskriver att mobbning kan missas av vuxna, men att det uppmärksammas av barnen, då barnen ser och är medvetna om vilka som blir mobbade och vilka som mobbar.

”Kamratstödjare, som liksom hade i uppgift att ja, vara en extra bra kompis för att liksom titta och se och prata med vuxna liksom hur är klimatet i klassen, i varje klass. För oftast är det ju, så ser ju vi vuxna inte mobbning, men barnen i klassen ser och vet” (Informant 7)

Informant 5 berättar om ett program som heter ICDP och som står för International Child Development Program och är enligt ICDP:s webbsida (2019) ett internationellt program som främjar för att förbättra omsorgskompetens hos individer som har ansvar för barns omsorg och villkor i hela världen. Informant 5 berättar följande:

”Många förskolor använder det och det handlar om att tillvägagångsättet med elever ser annorlunda ut, då pedagogen utgår ifrån att tala om vad eleven ska göra istället för att tala om vad de inte ska göra” (Informant 5).

22

Informant 5 poängterar att programmet kostar pengar och att kommunen dessvärre inte kan erbjuda alla förskolepedagoger programmet. Informanten berättar följande om en mobbningsincident och betonar vikten av kunskapen som erfarits från programmet, ICDP.

”Det skedde en incident nu tillexempel när de skulle rita sina favoritdjur då var det en utav pojkarna som ritade en gris och skrev en annan flickas namn i gruppen, istället för att du ska säga till honom att såhär får du inte skriva så talade jag ju bara för honom att nu du får du sudda det där och skriva eller hitta på ett annat namn” (Informant 5).

Informant 6 betonar resursproblematiken som uppstår i kontext med mobbningsincidenter. Informanten berättar att tidvis kräver förskolepedagog yrket att vissa situationer prioriteras bort. Men informanten tydliggör att det är viktigt att ”man som förskolepedagog verkligen tar sig an tiden och uppkopplar med elevens välmående och trygghet som självklart är det allra viktigaste”.

”Jag tar mig den tiden eftersom det är viktigaste då får något annat avstå, då får jag prioritera bort något annat. Det hära är ju viktigaste, alla ska ju må bra och vara trygga för det har ju med, om man inte är trygg och mår bra får du inte samma utvecklingskurva” (Informant 6).

Vi upplever att denna problematik kan medföra negativa konsekvenser för eleverna i klassen. Informanten betonar att vissa händelser ibland behöver prioriteras bort, detta lyfter problematiken gällande resursdelning och ekonomiska resurser i form av personal. Hur agerar förskolepedagogen om flera mobbningsincidenter sker i samma veva? Vem ska prioriteras, och vem ska prioriteras bort? Denna problematik påverkar även elevernas välmående om de kontinuerligt prioriteras bort. Enligt Imsen m.fl., (2009) kan resurser även ses som något som finns och styrs av skolan då fördelning av resurser ser olikt ut beroende vilken skola man jobbar i och hur resurser ska prioriteras Informant 6 betonar resursproblematiken som uppstår i kontext med mobbningsincidenter. Informanten berättar att tidvis kräver förskolepedagog yrket att vissa situationer prioriteras bort. Men informanten tydliggör att det är viktigt att ”man som förskolepedagog verkligen tar sig an tiden och uppkopplar med elevens välmående och trygghet som självklart är det allra viktigaste”.

”Jag tar mig den tiden eftersom det är viktigaste då får något annat avstå, då får jag prioritera bort något annat. Det hära är ju viktigaste, alla ska ju må bra och vara trygga för det har ju med, om man inte är trygg och mår bra får du inte samma utvecklingskurva” (Informant 6).

Vi upplever att denna problematik kan medföra negativa konsekvenser för eleverna i klassen. Informanten betonar att vissa händelser ibland behöver prioriteras bort, detta lyfter problematiken gällande resursdelning och ekonomiska resurser i form av personal. Hur agerar förskolepedagogen om flera mobbningsincidenter sker i samma veva? Vem ska prioriteras, och vem ska prioriteras bort? Denna problematik påverkar även elevernas välmående om de kontinuerligt prioriteras bort. Enligt Imsen m.fl., (2009) kan resurser även ses som något som finns och styrs av skolan då fördelning av resurser ser olikt ut beroende vilken skola man jobbar i och hur resurser ska prioriteras

23 6.1.4 Kontroll och Gruppstorlek

Informant 1 berättar om hur kontroll av elever används som ett tillvägagångsätt för att hindra mobbningsincidenter. Efter lunch när elever befinner sig ute i skolgården anses det vara nödvändigt att flera pedagoger är ute och kontrollerar att inga incidenter uppkommer bland barnen. Problematiken som brukar uppstå ute i skolgården är att vissa pojkar och flickor inte kan vistas utan uppsikt. Rastvakter som består av personal finns tillgängliga ute på skolgården för att kontrollera att inget urartas. Informanten tydliggör att klassläraren är väl medveten om vilka barn som kan leka med varandra utan att incidenter uppstår. Informanten beskriver händelser på följande sätt:

”några kanske tjejer inte kan vara själva, och vi vet ju vilka killar som inte kan vara själva då ställer vi oss runt de killarna så att vi vet att inget kommer hända och inget kommer inträffa, det är det som är så bra att jag vet ju min grupp bäst då, vet jag att den här personen kan inte vara med den andra personen eftersom det leder till olika konsekvenser” (Informant 1).

Informant 4 betonar vikten av att agera som rastvakt då det är betydelsefullt att ha ett stort fokus på de elever som blivit utsatta förr.

” ha extra koll på rasterna på dom barn som man vet varit utsatta” (Informant 4).

Informant 7 berättar följande om gruppstorleken och kontrollen förskolepedagoger har i skolan på eleverna.

”3-5 vuxna kanske. Men det är ju alltid, det är ju rasterna det händer. Vi har ju alltid vuxna ute på raster, vi har alltid vuxna i omklädningsrum där det ofta händer mycket såna saker” (Informant 7).

Informant 7,4 och 1 berättar om olika metoder gällande kontrollen på raster och hur gruppstorleken spelar roll för att förhindra mobbningsincidenter. Detta kopplar vi till ramfaktors teorin gällande gruppstorlek. Beroende på vilken gruppstorlek och utrymme som möjliggörs för pedagogerna, planerar pedagogerna vilken metod som är mest effektiv, läraren kan på så sätt skapa en relation med eleverna och kunna förutspå när en incident uppstår (Lindström & Pennlert 2009). Det är viktigt för pedagogerna att ha inflyttande och kontroll, då ramfaktorer inte bara ses som ett begränsande eller ett hinder gällande pedagogernas arbete, det möjliggör också till förändringar vilket givetvis knyter sig an till att lärarna har ett medvetet förhållningsätt gällande vilka faktorer de kan ha kontroll och inflytande över men även vad som står utanför lärarens kontroll (Imsen m.fl.,1999).

Informant 5 berättar hur kontroll vidmakttas i gruppen och hur olika metoder används för att följa vissa regler då klassen tillsammans med klasslärare varit med och utformat dessa regler. Till skillnad från de ovannämnda informanterna uppger informant 5 kontroll i klassrumsmiljö. Informant 5 berättar följande:

” Jag jobbar ju med ordning som stöd och då tycker jag att man kan ju smacka upp hur mycket som helst i väggen så här och säga nu ska vi följa alla dessa regler men de kommer ju att skita i med om de själva har varit med om och utformat de reglerna som ska vara med i klassrummet då de har varit med och diskuterat och kanske gjort en tankekarta och varit med och bestämt att så här ska vi ha det i klassrummet och så här vill vi ha det och vara mot varandra då får man ett levande dokument och sen så har jag och de får vara med att skriva på detta dokumentet så att de känner att jag är delaktig i det hära och varit med och

24

bestämt då är det väldigt enkelt att använda detta levande dokument eftersom det sitter som en plansch och är det så att de inte följer dessa regler som vi bestämt, då köper de det”(Informant 5).

6.1.5 Föräldrar

Informant 4 berättar att föräldrarna har det centrala ansvaret över sina barn. Men att många barn vistats många timmar i förskolan, informanten tydliggör att eleverna kommer hem sent på eftermiddagen. Detta förklarar informanten på följande sätt:

”det är föräldrarnas ansvar att fostra men när”? (Informant 4).

Informant 6 tydliggör att vissa barn inte vågar berätta för förskolepedagogen att de blivit utsatta för mobbning utan att de hellre pratar med föräldrar och att föräldrarna skall informera pedagogerna om händelser. Informanten betonar att det är väsentligt att föräldrar till eleven erfar information om hur barnet mår i skolan. Informanten tydliggör även att föräldrarna kontaktas omgående om det skett en incident i skolan med elever. Att involvera föräldrarna är en viktig aspekt då vissa incidenter kan förebyggas genom att föräldrarna är involverade och har kunskap om vad som försiggår i skolan. Lindström och Pennlert (2009) betonar att en viktig aspekt inom ramfaktorteorins är relationen mellan lärare och elevens föräldrar. Det är viktigt att föräldrar intresserar sig och engagerar sig i skolan då barn tillbringar en stor del av uppväxttiden i skolan. Men engagemanget från föräldrar varierar beroende på egna skolerfarenheter, social och kulturell tillhörighet men även tid och ork. Föräldrars förväntningar på skolan och skolans förväntningar på föräldrarna bör belysas. Det bör finnas en viss samverkan mellan dessa parter då det bidrar positiv personlig utveckling gällande elevers lärande.

Informant 1 belyser hur essentiellt en god relation till elevens föräldrar innebär på följande sätt: ”Ja, Gud ja, det är familjen vi jobbar med jättemycket med familjerna, familjen har en stor roll, de är bara med mig 2 pass sen är det ju föräldrarna, föräldrarna tar ju hand om dom, föräldrarna har jätte stor påverkan jätte jätte, det finns vissa barn som är som dom är på grund av deras föräldrar, det är deras föräldrar. Jätte mycket föräldrar det är därför jag i alla fall personligen när jag jobbar vill ha jätte bra kontakt med föräldrarna om man får, någonting av föräldrarna alls men jag försöker ringa och prata med dom hälsa på dom, alltid tar tag i dom, hur har det gått med deras barn, positivt, negativt. Allt. Men det beror ju på dom vill inte ge så mycket själv, så man ger ju det man får, tänker jag. Jag är inte deras psykolog eller kurator jag jobbar som lärare liksom så ja, det är tufft faktiskt att vara lärare även om man inte tror det” (Informant 1).

Informant 5 förklarar vikten av föräldrarnas påverkan på sina barn. Informanten uppger följande:

” 50 procent genetiskt arv och 50 procent är föräldrarna liksom väljer hur de vill uppfostra sina barn de har ju jättestort ansvar. men det är ju ändå det mamma och pappa säger som gäller” (Informant 5).

Lindström och Pennlert (2009) tydliggör att föräldrar skall engagera sig i vad som händer i skolan, och detta är en normal inställning då barnen spenderar en stor del av sitt liv i skolan.

25 7. Analys

Här nedan kommer vi att presentera olika tabeller i form av mobbningsincidenter i form av våld, kränkning och utfrysning, samt vilka åtgärder som vidtagits och vilka förebyggande medel som använts av förskolepedagogerna.

7.1.1. Kritiska händelser i form av våld

Tabellen visar kritiska händelser i form av våld. Informanterna berättar om kritiska händelser mobbingsincidenter i form av våld.

Informant.1 Mobbingincident Åtgärd Förebyggande

Våld upprepade gånger i fotbollsplan samma killar.

Direkt åtgärd i form av att stoppa händelsen och ha en dialog om incidenten med berörande.

Kommunikation, hjälp av skolan kurator och socialpedagog.

Informant.2

Våld i form av att slå i ansiktet för att få kontakt.

Direkt åtgärd i form av att

kommunicera med den som utövar våld och föra dialog med

specialpedagoger och om nödvändigt med EHT-team.

Kommunikation och prata med föräldrarna.

Informant.3

Våld i form av knuffar och slag.

Direkt åtgärd med kommunikation och kontakt med föräldrar.

Samarbete med kollegor och EHT.

Informant.6

Våld i form av att en kille slog till någon när han inte fick som han ville.

Då tog jag tag i det direkt och pratade med barnet.

Handlingsplan som bekräftar hur hon och vi ska agera när det händer igen.

Värdegrund. Prata om hur man är mot varandra.

Informant.7

Pojkar bråkar med varandra om materiella saker som sker i fysiskt form.

Kommunicerar med barnet. Team som förebygger händelser som är på det sättet.