Resultatdiskussion

I vår studie har vi valt ut tre barnböcker som förekommer i förskolan. Syftet med vår studie är att få syn på hur normer beskrivs och illustreras i barnlitteratur som förekommer i förskolans

utbildning. Vi har tagit hjälp av genusteori och normkritiskt perspektiv för att undersöka hur normer tas i uttryck i barnböcker som riktas till barn i förskoleålder. Vår studie visar att normer kommer i uttryck i både text och illustration i barnlitteratur. I vår studie har vi använt begrepp som maskulin, feminin och yttre markörer för att kunna besvara våra frågeställningar: Vilka könsnormer framträder i de utvalda böckerna? och hur framträder könsnormer i text respektive bild i de utvalda böckerna?

Våra frågeställningar handlar om könsnormer och genus, då det är något som förekommer i förskolebarns vardag. Förskolan har som uppdrag att barn ska utveckla intresse för språk och texter (Lpfö 18).Därför valde vi att göra vår studie om barnlitteratur inom förskolans utbildning. Kåreland (2013) skriver att läsning är könsbundet och att det finns skillnader mellan vad pojkar och flickor väljer att läsa. Kåreland menar att flickor läser mer än pojkar. Brink (2005) skriver att pojkar har svårare att läsa böcker som är genusöverskridande men det har inte flickor. Både Simonssons (2004) och Filipovics (2018) studier visar att barnlitteratur är en del av barnens förskolemiljö och har en inverkan på vad barnen får för tillgång till texter.

Vårt resultat visar att de tre böckerna vi har valt lyfter fram normer om hur en ska vara som flicka/pojke, normen om hur en ko ska vara och normen om hur flickor ska klä ut sig på maskerad. Dessutom framkommer vilka könsmönster som råder i böckernas texter och illustrationer. I vår analys framkommer det i böckerna att karaktärerna är normbrytande mot traditionella könsmönster framförallt i Pirater och prinsessor (1999) där flickan klär ut sig till pirat istället för prinsessa. I Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) bryter Tilda mot traditionella könsmönster, då flickorna tillskrivs och illustreras med feminina markörer som långt

33

hår medan Tilda illustreras med kort hår. I slutet av Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) illustreras Tilda med kort hår och klänning. I Mamma Mu läser (2011) bryter hon mot normen om hur en ko ska vara, då Mamma Mu vill skaffa sig egenskaper som människor besitter som till exempel att kunna läsa.

Teorin vi har nämnt (se kapitel 3, Teoretiska perspektiv) visar att det kan upplevas som svårt att vara normbrytande och “avvikande”. Hellman (2013) skriver att normer handlar om makt och den som följer normen har utrymme att ändra normen eller stanna kvar i den. Vår studie visar att en person inte behöver vara i normen för att den ska ändras. I slutet på Pirater och Prinsessor (1999) ändrar huvudkaraktären på normen om vad flickor bör klä ut sig till på maskerad när de andra flickorna inser att vara utklädda till pirat är lika attraktivt som att klä ut sig till prinsessa. Connell och Pearse (2015) menar att människor har möjlighet att välja om de är maskulina eller feminina oavsett vilket kön de tidigare har. Att det krävs mod att gå emot normen. Vår studie visar att huvudkaraktärerna i våra valda böcker vågar gå emot normen. I vissa böcker gör huvudkaraktären det direkt som till exempel Mamma Mu Läser (2011) medan andra huvudkaraktärer behöver tid för att samla mod för att i slutet av böckerna gå emot normen.

I vår analys tar vi upp hur genusstrukturer lyfts i barnlitteratur. I boken Om jag inte bara råkat klippa taxfrisyr (2018) läggs det fokus på feminina och maskulina markörer som till exempel olika frisyrer. Tilda är tjej men på grund av att hon klippt sig korthårig så uppfattas hon som en pojke av omgivningen. Sebastian i barnklubben har könet pojke men är långhårig, dock så uppfattas han aldrig som tjej. Nordberg (2004) skriver att frisyrer är varken feminina eller maskulina. Det handlar snarare om hur personen tar hand om sitt hår, vilket leder till att

omgivningen tolkar frisyren som feminin eller maskulin. Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) är en kapitelbok och skiljer sig därför ifrån Pirater och Prinsessor (1999) och Mamma Mu Läser (2011) som är bilderböcker. Det förekommer däremot en bild till varje kapitel som symboliserar kapitlets innehåll i Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018). I Pirater och prinsessor (1999) framträder genusstrukturerna genom illustrationerna. Flickorna illustreras med feminina markörer som långt hår precis som flickorna i Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018), långa ögonfransar och med prinsessklänningar som har volanger och prinsesskronor på huvudet. Pojkarna illustreras med maskulina markörer som kort hår och cowboykläder. I Mamma

34

Mu läser (2011) illustreras Mamma Mu med feminina markörer som långa ögonfransar och juver.

Tidigare forskning visar på att det oftast är mammor som lägger över sina värderingar på sina barn, speciellt om utseende och vad som anses vara det rätta idealet (Harriger, Calogero,

Witherington och Smith 2010) men böckerna där det förekommer mammor så framkommer det inte att mammorna lägger fokus på utseende utan mammorna vill barnens bästa. I pirater och prinsessor (1999) förekommer bara en sorts kroppsideal och det är ett smalt ideal. De flesta flickorna i boken illustreras med blont vågigt hår medan huvudkaraktären illustreras med svart stripigt hår. I boken Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) framkommer det inte om det förekommer olika kroppsideal eller om alla karaktärer har samma kroppsideal, dock tillskrivs karaktärerna i boken olika frisyrer och hårfärg. I Mamma Mu läser (2011) läggs där inget fokus på kroppsideal utan Mamma Mu illustreras som en ko och Kråkan som en kråka.

Kåreland och Lindh-Munther (2005) skriver att det förekommer mer manliga huvudkaraktärer i barnlitteratur. Däremot i vår studie finns det tre kvinnliga huvudkaraktärer och en manlig. Men då vi har ett litet urval kan vi inte uttala oss mer om exakt hur stor skillnad det är mellan

kvinnliga och manliga huvudkaraktärer i barnlitteratur utan det kräver en större studie. I Mamma Mu läser (2011) förekommer det både en manlig och en kvinnlig karaktär. I början av boken tillskrivs båda karaktärerna lika stor del men senare i boken tar den manliga karaktären över och den kvinnliga karaktären ställs i bakgrunden. I Pirater och Prinsessor (1999) och Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr (2018) är det de kvinnliga huvudkaraktärerna som för handlingen framåt.