Vår studies syfte var att undersöka hur lärare ser på SO-ämnenas roll, med betoning på samhällskunskap. Dessutom ville vi undersöka om och hur lärare inom årskurs 1-3 använder nyheter och aktuella händelser inom samhällskunskap. Förutom detta undersöktes hur lärarnas didaktiska val och förhållningssätt förstås i relation till aktuella händelser och nyheter. I detta avsnitt diskuteras det resultat vi fått fram i relation till tidigare forskning.
6.1. Lärarnas syn på samhällskunskapens roll
I vårt resultat utläses att respondenternas syn på samhällskunskapsämnet riktas mot både kunskap och fostran. Respondenterna förklarar att fostran är viktigt för att eleverna ska utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare, vilket även står framskrivet i den aktuella läroplanen (Skolverket, 2019). Resultatet visar också att fostransuppdraget inte påverkas av kunskapsuppdraget, och vice versa. Däremot integreras värdegrunden inom flera ämnen. Lärarna beskriver att värdegrundsuppdraget finns med överallt, men kunskap i form av demokrati och valprocesser hamnar inom ramen för samhällskunskap. Svaren från
respondenterna som arbetar på samma skola tyder på att de ser på samhällskunskapsämnet som ett förberedande demokratiskt moment. Lärarna förmedlar att livslång lust att lära uppnås genom att eleverna får agera samhällsmedborgare och ta ställning till samhällsfrågor. Respondenternas svar tyder på att de kan bidra till lärande genom att illustrera sammanhang med hjälp av relevanta begrepp och diskussion. Detta kan betyda att lärarna anser att det är demokrati som utgör grunden för samhällskunskapen, men respondenterna framhåller även vikten av värdegrundsarbete i relation till kunskapsinnehållet. Alla respondenterna uttrycker att samhällskunskap finns med i andra skolsammanhang än samhällskunskapen. Dessa situationer består av värdegrundsveckor, klassråd och rastaktiviteter. Vi tolkar detta i relation till det Kristiansson (2014) säger, att ämnet samhällskunskap upplevs stort, eftersom det genomsyrar så många delar av skolans ämnen och situationer.
6.1.1 Om och hur använder sig lärarna av nyheter och aktuella händelser i
undervisningen?
Majoriteten av respondenterna uttrycker att undervisningen bör skapa delaktighet och ställningstagande, gärna genom att integrera aktuella händelser och nyheter. Detta är något läroplanen (Lgr11) också bedömer, att aktuella händelser och nyheter utgör en viktig del av samhällskunskapsämnet. Samtliga lärare lyfter valet som en användbar aktuell händelse.
Samtliga lärare lyfter även att undervisningen ska utgå från elevernas intressen och
erfarenheter. Dessa svar medför förståelse för att partier i lägre åldrar består av godis- eller pizzapartier då val inbegriper svåra begrepp. Samtliga respondenter visar stor entusiasm gentemot valet. Denna händelse utgör en aktuell händelse som går att planera inför. Vi tolkar av respondenternas svar, att lärarna föredrar undervisning som går att förutse och planera inför. Även om läraren inte har stora kunskaper om valet, finns möjlighet att söka information innan lektionen inträffar. Några respondenter uttrycker andra aktuella händelser på samma vis, som till exempel FN-dagen och fredsdagen. Detta skulle kunna leda till att kalendern bidrar till aktuella händelser i undervisningen medan nyheter uteblir. Respondenterna visar å andra sidan att de använder nyheter i undervisningen, dock verkar entusiasmen stå i närmre relation till aktuella händelser som kontinuerligt återkommer. De lärare som integrerar nyheter utvecklar gärna undervisningen med hjälp av diskussion inom samhällskunskap. Diskussionerna sker oftast muntligt, gärna i halvklass. Detta tyder på att respondenterna har stor erfarenhet, men också stora ämneskunskaper. Detta tror vi utvecklar lärarnas förmåga att ändra utefter rådande omständigheter. Respondenterna lyfter både för- och nackdelar med att integrera nyheter i samhällskunskapsämnet. Några menar att det tar för mycket tid att hålla sig uppdaterad, medan andra ser problem vid planering.
6.1.2 Hur kan lärarnas didaktiska val och förhållningssätt förstås till aktuella
händelser?
Olsson (2016) påpekar att nyheter inom samhällskunskap används för olika syften. Några lärare använder sig av nyheter som utgångspunkt för lektionen, med syfte att utveckla elevernas förmåga att orientera sig i samhället. Andra lärare utgår från kunskapsmålet och därefter integrerar nyheter som bidrar till jämförelser och begrepp. Vår studie visar att lärarna använder nyheter och aktuella händelser i undervisning, dock på olika sätt och med olika syften. Fyra av fem lärare använder Lilla aktuellt för att förmedla vad som pågår i världen. Lova har valt att vänta med införande av nyheter i undervisningen. Samtalet med Lova tyder på att det beror på elevernas låga ålder, men också hennes lägre erfarenhet. Olssons (2016) studie visar att lärares ämnesdidaktiska förmågor är viktigt vid integrering av nyheter och aktuella händelser i undervisningen. Samtliga respondenter uttrycker stor ämneskunskap och förmåga att exemplifiera och förklara, genom olika sammanhang i undervisningen. Lärarna med längst erfarenhet, delvis Elsa, Cecilia och Charlotte uttrycker entusiasm gentemot nyhetsintegrering. De visar flera gånger stor förmåga att illustrera och förklara för eleverna,
av aktuella händelser. Detta skulle kunna bero på lägre erfarenhet. Olsson (2016) menar att erfarenhet är en viktig faktor för att utveckla god ämnesdidaktisk kompetens. Om läraren är trygg inom ämnet, är det lättare att omforma en redan planerad undervisning. Carina brukar granska nyheter genom att prata om orsaker och konsekvenser, både från ett individ- och samhällsperspektiv. Precis som Lova har även Carina lägre erfarenhet, men trots det väljer hon att integrera nyheter i undervisningen. Dessutom väljer hon att granska nyheterna i relation till undervisningsinnehållet. Till skillnad från Lova har Carina större erfarenheter inom annan skolkontext, vilket vi anar kan vara en bidragande faktor till att Carina väljer att integrera nyheter i undervisningen. Läroplanen (Lgr11) betonar att samhällskunskapen ska utveckla elevernas förmåga att kritiskt granska nyheter, detta genom att se på samhället utifrån olika perspektiv. Detta påpekar även Olsson (2016) då nyheter annars tenderar att uppfattas som obehagliga. Respondenternas svar tyder på att nyheterna i viss mån diskuteras, men enbart en lärare använder orsaker och konsekvenser för att se på samhällsfrågan från olika perspektiv.
6.2. Slutsats
Forskning om användning av nyheter och aktuella händelser i lägre åldrar är väldigt liten. Det finns ett fåtal studier för ämnet inom högre åldrar, dock börjar flera bli gamla. Samhället förändras snabbt, vilket sätter större krav på skolan som arena. Detta medför i sin tur högre krav på lärare i samhällskunskap. Innan påbörjad studie såg vi nyheter som en naturlig del i undervisningen, för att förmedla vad som pågår i världen. Förståelsen för hur värdefull nyhetsintegrering är, upptäcktes först under studiens gång. För att nyheter och aktuella händelser ska utveckla förståelse för hur samhälle och individ påverkas av varandra har vår studie visat, att lärare behöver ha goda ämneskunskaper och engagemang. Studien har också visat att nyhetsintegrering skapar en djupare förståelse och mer kunskap, men det bidrar även till skolans uppdrag om värdegrund och fostran.
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Malmö: Liber Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (Red.) (2019), Handbok i kvalitativ analys Stockholm: Liber Ab
Kristiansson, Martin. (2014). Samhällskunskapsämnet och dess ämnesmarkörer på svenskt mellanstadium – ett osynligt eget ämne som bistår andra ämnen [Elektronisk resurs]. Nordidactica. (2014:1, 212-233)
Lilliestam, Anna-Lena, Carina Holmqvist Lidh & Christina Osbeck (2020). Lågstadielärare talar om sin undervisning i de samhällsorienterande ämnena. [Elektronisk resurs].
Norddidaktika. (2020:2 48-72)
Odenstad, Christina (2014). Ämnesdidaktik för SO-ämnena: för grundskolan. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Olsson, Roger (2016). Samhällskunskap som lärarämne och undervisningsämne –
Ämnesförståelse och nyhetsanvändning hos fyra erfarna gymnasielärare i samhällskunskap. Karlstads universitet
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (reviderad 2019) Hämtad från:
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap (reviderad 2017). Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
Bilaga
Intervjuguide - beräknad tid ca 60 min
Inledande frågor
- Berätta om din yrkesbakgrund.
- Kan du beskriva din nuvarande tjänst?
- Hur trivs du inom ditt yrke?
- (eventuella följdfrågor)
Intervjufrågor
- Hur ser du på So-ämnenas roll inom årskurserna 1–3?
- (vid samtal om värdegrund/demokrati. Ställ följdfrågor om bl.a fostran/kunskap)
- En utmaning för So-ämnena är att de förändras hela tiden i samma takt som samhället
förändras, hur ser du på det?
- Tar du in nyheter och aktuella händelser i samhällskunskapen? I så fall, hur?
- I vilken utsträckning arbetar du med dagsaktuella samhällsnyheter i din undervisning?
- Hur väljer du ut relevanta händelser och nyheter för din undervisning? Anpassar du
efter elevgrupp?
- Hur används dessa nyheter inom so-undervisningen? Läromedel? Arbetssätt?
- Finns det nyhetshändelser som du undviker att prata om? I så fall varför?
- Är det viktigt att skolan bekräftar vad som pågår i världen? Varför/Varför inte?
- Hur förhåller du dig till elevernas tankar och funderingar?