Nyheter och aktuella händelser i
SO-undervisningen på lågstadiet
Författare: Elin Eriksson & Sara Sättermann
Höstterminen 2020 Seminariedatum: 2020-11-06 Grundlärarprogrammet f-3
Självständigt arbete I, samhällsorienterande ämnen, 15 hp
Abstrakt
SO-ämnena med fokus på samhällskunskap är ett relativt outforskat område gällande elever i årskurs f-3. Denna studie handlar om att ta reda på hur lärare ser på SO-ämnena med
betoning på samhällskunskap. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur och om lärare arbetar med aktuella händelser och nyheter i samhällskunskapsundervisningen, på vilket sätt det används och för vilket syfte. Enligt tidigare forskning kan det förstås att nyheter fyller en funktion att uppnå ett kunskapsmål och ett fostransmål vilket vi har kunnat se likheter med i vår undersökning.
Undersökningen i examensarbetet genomfördes genom kvalitativ metod och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med fem aktiva lärare på lågstadiet. Resultatet i studien visar att lärares syn på samhällskunskapens roll fokuserar på kunskap och fostran. Vidare visar det att lärarna har liknande syn på aktuella händelser och nyheters i undervisningen men arbetar på något skilda sätt. Nyheter ses enligt lärarna som ett verktyg för att skapa delaktiga och ställningstagande elever. I studien använde vi oss av samhällskunskap som orienterings-, analys- och diskussionsämne (Odenstad, 2014). Vårt resultat visar både att profilerna kompletterar varandra, men även att orientering och diskussion dominerar.
Innehållsförteckning
1.INLEDNING ... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2
2. SKOLANS UPPDRAG ... 3
2.1SO-ÄMNENA I LÅGSTADIET ... 3
2.3SAMHÄLLSKUNSKAPSÄMNETS INRIKTNING ... 4
3. FORSKNING OM SO-UNDERVISNING OCH TEORETISKT RAMVERK ... 5
3.1FORSKNING OM SO-UNDERVISNING I TIDIGA SKOLÅR ... 5
3.2ANVÄNDNING AV AKTUELLA HÄNDELSER OCH NYHETER I UNDERVISNING ... 6
3.3TRE PERSPEKTIV PÅ SAMHÄLLSKUNSKAP SOM ORIENTERINGS,-ANALYS OCH DISKUSSIONSÄMNE ... 7
3.3.1 Samhällskunskap som ett orienteringsämne ... 7
3.3.2 Samhällskunskap som analysämne ... 7
3.3.3 Samhällskunskap som diskussionsämne ... 8
3.4LÄRARES ÄMNESDIDAKTISKA FÖRMÅGA ... 8
3.5UPPSATSENS TEORETISKA RAMVERK ... 9
4. METOD ... 10
4.1KVALITATIV INTERVJUSTUDIE ... 10
4.2URVAL AV INTERVJUPERSONER ... 10
4.3TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 12
4.4FORSKNINGSKVALITET OCH ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 13
5.RESULTAT OCH ANALYS ... 15
5.1LÄRARNAS SYN PÅ SAMHÄLLSKUNSKAP ... 15
5.2AKTUELLA HÄNDELSER OCH NYHETER I SAMHÄLLSKUNSKAPEN ... 20
5.3LÄRARES ÄMNESDIDAKTISKA FÖRMÅGOR OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 24
5.4SAMHÄLLSKUNSKAP SOM ORIENTERINGS-, ANALYS-, OCH DISKUSSIONSÄMNE ... 26
6. RESULTATDISKUSSION ... 30
6.1.LÄRARNAS SYN PÅ SAMHÄLLSKUNSKAPENS ROLL ... 30
6.1.1 Om och hur använder sig lärarna av nyheter och aktuella händelser i undervisningen? ... 30
6.1.2 Hur kan lärarnas didaktiska val och förhållningssätt förstås till aktuella händelser? ... 31
6.2.SLUTSATS ... 32
REFERENSLISTA ... 33
1.Inledning
Samhället och världen förändras kontinuerligt, vilket skolan i sin tur behöver anpassa sig efter. Samhällets föränderlighet påverkar inte minst SO-ämnena. För att elever ska kunna förstå och förhålla sig till aktuella händelser behövs stöd från vuxna i deras omgivning, både i skolan och hemmet. Skolan utgör därmed en viktig roll för de elever som inte har vuxna i sin närmaste omgivning, som kan förklara genom att placera händelser i relevanta sammanhang. Detta gäller framförallt under elevernas tidiga skolår, då deras egen förmåga att informera sig är begränsad. Dessutom ska skolan vara en plats som bidrar till olika perspektiv på
samhällsförhållanden och frågor, vilka ska kunna bidra till både utmaning och komplettering baserat på elevernas förförståelse från hemmet.
I dagens digitala samhälle förmedlas nyheter genom tv, radio, tidningar och sociala medier. Sociala medier utgör därmed en källa till information för många barn. Dessa mediers sätt att fungera innebär att det som presenteras för var och en anpassas till tidigare beteenden och användning över nätet. Skolan utgör därmed en viktig del för att nyansera barnens
nyhetsflöden.
Skolan och SO-undervisningen utgör alltså en viktig roll för yngre barns möjligheter att förstå och skapa en nyanserad bild av sådant som sker i samhället. Den pågående Covid-19-pandemin är ett tydligt exempel. Utöver folkhälsomyndighetens anpassningar och
restriktioner påverkas även skolans undervisning. Covid-19 och utvecklingen i Sverige och världen tar stor plats i nyhetsflödet och många människor är personligt berörda av
sjukdomens konsekvenser. Skola och lärare behöver göra flera didaktiska val i relation till denna aktuella samhällsfråga.
SO-ämnena är i de tidiga skolåren inte så tydligt åtskilda då de har ett gemensamt centralt innehåll. Enligt kommentarmaterialet (2017) ses aktuella händelser som särskilt kopplat till samhällskunskap. Samhällskunskapsämnet är brett och kan betraktas på lite skilda sätt. Christina Odenstad (2014 s.52) urskiljer tre olika inriktningar som ämnet kan ges: det kan främst fungera som orienteringsämne, som analysämne eller som diskussionsämne.
Den aktuella läroplanen (Lgr11) förmedlar att eleverna ska ges möjlighet att uttrycka ställningstaganden utifrån sin egen förförståelse i relation till vad som pågår i samhället och världen. Skolan som arena ska därmed utveckla elevernas förmåga att orientera sig i
samhället genom analys samt diskussion. Läroplanen (Lgr11) ger direktiv till lärare, vad som anses vara viktig kunskap inom samhällskunskap, men lämnar ett stort utrymme för egna didaktiska val. Samhället präglas av aktuella händelser, både förutsedda samt oförutsedda händelser. Användningen av aktuella händelser i klassrummet nyttjas både genom planerad undervisning, men även som ett spontant inslag.
I läroplanen (Lgr11) återfinns flera olika perspektiv på samhällskunskapsämnet. Bland annat står det skrivet att eleverna ska ges kunskap om samhällsfrågor för att enklare kunna orientera sig i samhället. Genom samhällskunskapen ska eleverna dessutom ges möjligheter att
diskutera och analysera samhällsfrågor utifrån sina egna erfarenheter och aktuella händelser i samhället. Då undervisningen ska bygga på aktuella händelser är det svårt för lärare att planera undervisningen i förväg. SO och samhällskunskap utgör mot denna bakgrund en viktig roll i relation till samhällets och världens aktuella händelser. Hur dessa händelser ska användas i undervisningen och var tonvikten bör finnas skapar i sin tur stora utrymmen för lärares didaktiska val.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska val lågstadielärare gör i relation till aktuella händelser i undervisningen i SO med tonvikt på samhällskunskap.
- Hur ser lärarna på samhällskunskapens roll i lågstadiet?
- Om och hur används nyheter och aktuella händelser inom samhällskunskap? - Hur kan lärarnas didaktiska val och förhållningssätt förstås i relation till aktuella
händelser och nyheter?
2. Skolans uppdrag
Nedan presenteras skolans uppdrag, SO-ämnen i tidiga skolår och samhällskunskapsämnets inriktning. Kapitlet utgår från styrdokument och tillhörande kommentarmaterial.
I läroplanen för grundskolan klargörs att skolans uppdrag handlar om att uppnå lärande vilket stimuleras av gemensamma kunskaper och värden. I samverkan med hemmet ska skolan skapa möjligheter till personlig utveckling för varje enskild elev. Detta ska skolan hantera genom att agera stöd för hemmen i deras ansvar för elevernas fostran och utveckling. För att eleverna ska kunna verka i samhället bör skolan också förmedla vilka kunskaper och förmågor som krävs för att orientera sig i det komplexa samhället vi lever inom.
Informationsflödet är stort i och med digitaliseringen, vilket i sin tur ställer krav på skolan. Eleverna ska ges möjligheten att utveckla sin källkritiska förmåga och förståelse för att människors handlande medför olika konsekvenser (Lgr11).
2.1 SO-ämnena i lågstadiet
I den aktuella läroplanen (Lgr11) består SO av fyra olika ämnen. Dessa ämnen består av geografi, historia, religion och samhällskunskap. Varje ämne och kursplan har ett eget syfte, men det centrala innehållet är samma för alla fyra ämnena. Det centrala innehållet beskrivs utifrån teman; att leva tillsammans, leva i närområdet, leva i världen och att undersöka verkligheten. Under varje tema finns det punkter som går att relatera till vardera ämne. Eleverna ska bland annat ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällets historia i närområdet, kartor, pengars värde, religioner och viktiga funktioner inom samhället.
Dessutom finns det punkter som berör fostran i form av normer och värderingar, vilket bland annat handlar om mänskliga rättigheter, kamratskap och människors lika värde. Detta ska utvecklas genom undersökande metoder och praktiska sammanhang för att utveckla källkritisk förmåga och förståelse för världen och samhället eleverna lever i tillsammans (Lgr11).
2.3 Samhällskunskapsämnets inriktning
Under samhällskunskapsämnets syfte i kursplanen klargörs att eleverna ska utveckla kunskaper gällande hur samhälle och individ påverkas av varandra. Inom detta fält ska eleverna utveckla en helhetssyn på samhället vilka består av olika centrala aspekter. Dessutom ska eleverna ges möjlighet till en större förståelse för människors olika levnadsvillkor, vikten av jämlikhet, demokratiska processer, ställningstaganden och samhällsvetenskapliga begrepp. Utöver detta ska eleverna lära sig att söka information via olika medier och reflektera kring dess trovärdighet och relevans (Skolverket, 2019). I Skolverkets kommentarmaterial för kursplanen i samhällskunskap (2017) klargörs att
samhällskunskapsämnet innehåller en mångvetenskaplig karaktär, men att blicken riktas mot samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Samhällsfrågorna bör väljas ut baserat på elevernas förförståelse, ålder och intressen i relation till övrigt undervisningsinnehåll. Dessutom står det att aktuella händelser i undervisningen införts för att skapa möjlighet till reflektion utifrån elevernas erfarenheter och känslor. Detta medför enligt kommentarmaterialet (2017) en större förståelse för vår samtid.
Att använda aktuella händelser innebär en utmaning för lärare vid lektionsplanering. Detta för att det kan uppstå svårigheter då lektionen ska utgå från vad som händer i världen här och nu. I Skolverkets kommentarmaterial (2017) står det att aktuella händelser kan undersökas genom olika perspektiv, vilket kan utveckla elevernas förståelse för kritisk granskning. Dessutom framhålls att aktuella händelser tenderar att betona vad som är negativt i världen. För att nyansera den negativa bilden klargör kommentarmaterialet (2017) att relevanta begrepp, gemensamma värden och faktakunskaper behövs i undervisningen.
3. Forskning om SO-undervisning och teoretiskt ramverk
I detta kapitel uppmärksammas forskning om hur SO-undervisningen fungerar i tidiga skolår och hur aktuella händelser samt nyheter kan användas i undervisningen. Tillsammans med teoretiska perspektiv på samhällskunskap, utgör detta grunden i uppsatsens analytiska ramverk.
3.1 Forskning om SO-undervisning i tidiga skolår
I en studie gjord av Anna-Lena Liliestam, Carina Holmqvist Lindh och Christina Osbeck (2020) undersöktes vad lärare inom årskurs 1-3 ville att deras elever ska ha lärt sig inom SO-undervisningen efter årskurs 3. Studien utfördes tillsammans med tretton erfarna lärare. Undersökningen visade att lärarna lade tonvikten på olika delar av samhällskunskapens centrala innehåll. Några lade tonvikten på närsamhälle, värderingar och fostran, medan andra lade fokus på religion eller samhällets historia. Vidare visar studien att det förekom
svårigheter i att urskilja samhällskunskapens fostrande- och kunskapsinriktade aspekter. I de fall där fostran hamnade i centrum under samhällskunskapen, tenderade fokus på kunskap att minska, och vice versa. Liliestam m.fl (2020) beskrev att majoriteten av alla de intervjuade lärarna menade att både fostran- och kunskap är viktiga aspekter inom
samhällskunskapsämnet. Däremot visade studien att lärarna resonerade olika kring
aspekterna. De lärare som tidigare arbetat inom förskola lade större vikt vid fostran, medan de lärare som enbart arbetat inom skola lade större vikt vid kunskapsaspekten. Detta, menar forskarna, kan ha berott på, att förskolan till stor del arbetar med omsorg och relationer, hur barnen ska behandla varandra.
Martin Kristiansson (2014) utförde en studie tillsammans med sju lärare på mellanstadiet. Syftet med studien var att ta reda på vad som kännetecknar samhällskunskapsämnets
innehåll. Geografi och historia är självständiga ämnen medan samhällskunskapsämnet blir ett mindre synligt ämne enligt lärarna i studien. Ord som återkom i intervjuerna var “luddigt, flummigt, komplext, går in i allt” osv, vilket Kristiansson (2014) menar ger en större förståelse för hur lärarna såg på samhällskunskapsämnet.
Roger Olsson (2016) undersökte gymnasielärares övergripande bild av ämnet
samhällskunskap som konfliktfyllt. Detta i och med att undervisningen ofta tenderar att utgå från att lärarna ska förmedla faktakunskap alternativt att normativt rusta eleverna att bli demokratiska medborgare.
3.2 Användning av aktuella händelser och nyheter i undervisning
I en annan studie av Olsson (2016) står nyhetsanvändning i fokus. Syftet med studien var att undersöka hur fyra erfarna gymnasielärares ämnesförståelse överensstämmer med deras undervisningsinnehåll, då nyheter används. I studien framkommer att lärarna använder nyheter på två olika sätt, genom nyhetsbevakning och nyhetsintegrering. Nyhetsbevakning innebär att nyheterna utgör utgångspunkten för undervisningen. Nyhetsintegrering beskrivs istället genom att ett kunskapsområde blir utgångspunkten, och att nyheter och aktuella händelser som anknyter till detta tas in i undervisningen. Nyhetsintegrering har därmed en central funktion i klassrummet och kopplas oftast till ett rikt lektionsinnehåll. Detta sker under planerade former, men kan även ske spontant. Spontan nyhetsintegrering innebär att det planerade lektionsinnehållet ändras och ersätts med en nyhet som i sin tur ändrar
kunskapsområdet. Nyhetsintegrering och nyhetsbevakning menar Olsson (2016, s.270-279) kan ses som ett didaktiskt verktyg för lärarna när nyheter används i undervisningen.
I Kristianssons studie (2014) framkommer att aktuella händelser förekommer som undervisningsinnehåll. Det framgår dock att aktuella händelser tenderar att bli ett isolerat inslag, att aktuella händelser främst bevakas utan vidare reflektion. Det är dessa fenomen som Olsson (2016) beskriver som nyhetsbevakning. Kristiansson (2014) menar att aktuella
händelser som exempelvis kan presenteras via nutidskryss och nyhetsprogram bör diskuteras vidare för att levandegöra ämnets innehåll. Detta finns det begränsat med tid för enligt studiens respondenter. Olsson (2016) förklarar att flera lärare i undersökningen utgick från nyhetsbevakning vid planering, vilket därefter utvecklats till nyhetsintegrering då diskussion och frågor kan kopplas till ämnets centrala innehåll. Olsson (2016) konstaterar också att lärarna använder nyheter som ett didaktiskt verktyg i sin undervisning för olika syften. Några hade som mål att eleverna ska utveckla kunskap, medan andra såg det ur ett fostrande
perspektiv. Majoriteten av de intervjuade lärarna uttrycker nyheter och media som verktyg för att förmedla för eleverna vad som händer ute i världen. Dessutom konstaterar Olsson (2016) att det är vanligt att lärare använder kommande nyheter som ofta består av val och andra demokratiska processer.
3.3 Tre perspektiv på samhällskunskap som orienterings,-analys och
diskussionsämne
Odenstad (2014) talar om tre ämnesdidaktiska profiler som redskap för hur man kan arbeta inom samhällskunskap. Detta är inte fast och givet utan kan variera beroende på
undervisningssituation. Odenstad (2014) benämner profilerna som samhällskunskap som ett orienterings-, analys - och ett diskussionsämne. Dessa tre angreppssätt menar Odenstad ska användas i kombination med varandra som ett sätt att förstå samhällskunskap. Dessa bör alltså inte dela upp ämnet i tre skilda kategorier då de fungerar bäst tillsammans.
3.3.1 Samhällskunskap som ett orienteringsämne
För att eleverna ska få kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp är det av vikt att lärare förmedlar och förankrar dessa i undervisningen genom faktakunskaper. Lärare bör ständigt vara med i processen för att välja ut och strukturera upp innehållet så att det blir begripligt för eleverna. Detta då samhällsvetenskapliga begrepp kan vara komplexa (Odenstad, 2014,s. 53). Genom att eleverna får orientera sig inom samhällskunskapen stärker det deras förmåga att se hur samhället är organiserat. Dessa kunskaper om olika begrepp kommer sedan att vara till stor hjälp när eleverna ska analysera (Odenstad, 2014, s. 53).
3.3.2 Samhällskunskap som analysämne
För att elever ska utveckla förmågan att analysera frågeställningar om vårt komplexa
samhälle, behöver eleverna vara orienterade inom det specifika kunskapsområdet. Dessutom behöver de en förståelse för att samhällsfrågor besvaras olika, beroende på vem som besvarar den. Samhällsvetenskapliga sammanhang och frågeställningar är mestadels komplexa, vilket gör att elever inte bör lämnas ensamma inom denna undervisning. Genom att placera begrepp i relevanta sammanhang kan eleven få en tydligare bild av samhällets sammanhang då
lösryckta begrepp tenderar att upplevas svårt. Genom analysmodeller kan eleverna få en större förståelse för faktakunskaper och olika begrepps innebörd. Till exempel kan
undervisningen behandla frågeställningar genom dess orsaker, åtgärder och konsekvenser. Vid användning av denna analysmodell är det viktigt att elevgruppen har en förförståelse för att konsekvenser och förklaringar av människors handlande till exempel besvaras olika beroende på om frågan ställs utifrån ett samhällsperspektiv eller individperspektiv (Odenstad, 2014, s.55).
3.3.3 Samhällskunskap som diskussionsämne
Inom samhällskunskapen förekommer muntlig diskussion. Vid dessa undervisningsmoment finns tre huvudsakliga aspekter att förhålla sig till. När eleverna diskuterar blir det av vikt att samtalen inte mynnar ut i vanligt prat. Diskussioner ska hjälpa eleverna att stärka sina belägg men även att kunna se de ur olika perspektiv. Dessutom ska alla elever inkluderas, även de som inte tar för sig. En annan viktig del att ta med sig när man arbetar med diskussion i klassrummet är att argumentation inte alltid behöver ske muntligt utan även kan ske skriftligt. Om eleverna får tillräckligt mycket innehållsliga kunskaper, tillräckligt med förberedelse samt tid att bolla tankar och ideer med andra elever ökar chansen att diskussionerna blir mer fördjupade och att alla elever får större talutrymme då förberedelserna har gett eleverna ett bättre självförtroende. (Odenstad 2014, s. 62-63).
3.4 Lärares ämnesdidaktiska förmåga
Christina Odenstad (2014 s.17-20) menar att lärare bör ha förmågan att reflektera över varför didaktiska val görs, och även dess konsekvenser. Undervisning inom samhällskunskap bör kontinuerligt planeras och ändras beroende på samhällskontext och elevgrupp. Detta för att utveckla elevernas förståelse för samhället och världen. För att kunna omforma
samhällskunskapen efter samhällets omständigheter krävs pedagogical content knowledge (ämnesdidaktisk kunskap), en speciell skicklighet och förmåga att förklara och illustrera, med syfte att skapa större förståelse för eleverna.
Olsson (2016 s.140-141) beskriver att PCK är en skicklighet som kombinerar lärares ämnes- och pedagogiska kunskaper. Detta är något som kan utgöra en svårighet för lärare, att förstå hur denna skicklighet uppnås. Odenstad (2014) menar att stora ämneskunskaper utgör
grunden för att utveckla ämnesdidaktiska kunskaper. Ju tryggare läraren är inom ämnet, desto större är möjligheterna att utveckla denna kunskap. Utan ämneskunskap blir det svårare för läraren att omforma undervisningen för att i sin tur skapa större förståelse för eleverna genom illustration och förklaring. Vidare menar Odenstad (2014) att erfarenhet utgör en viktig del då lärares reflektion och överväganden utvecklas till en god undervisningsrepertoar. Olsson (2016) beskriver att det finns paralleller mellan ämnesdidaktiska kunskaper och nyheter, då nyheter används som en kunskapsfunktion. Nyheternas teoretiska innehåll skulle förbli stum om inte läraren besatt ämnesdidaktiska kunskaper.
3.5 Uppsatsens teoretiska ramverk
I uppsatsen används begrepp från den forsknings som berörts i kapitlet. Dessa används för att sortera och beskriva vår empiri, dels för att diskutera resultat och aspekter av empirin.
Analytiska begrepp och perspektiv: Tonvikten på fostran respektive kunskaps
aspekten
Forskning visar att fostrans- och
kunskapsaspekter värderas olika av lärare. Fostran kopplas till värdegrund medan kunskap kopplas till demokrati.
Nyhetsbevakning och Nyhetsintegrering Forskning visar att lärare arbetar på olika sätt gällande nyheter. Delvis nyhetsbevakning och nyhetsintegrering. Nyhetsbevakning används när nyheter utgör utgångspunkten för
undervisning. Nyhetsintegrering används när kunskapsområdet utgör utgångspunkten. Perspektiv på ämnesdidaktik med tonvikt
på samhällskunskap SO-undervisningen kan ses som ett orienterings, analys och diskussionsämne. Pedagogical Content Knowledge Lärares ämnesdidaktiska förmåga att illustrera
och förklara innehåll i syfte att skapa förståelse för eleverna.
4. Metod
I detta kapitel beskrivs studiens metod, urval och tillvägagångssätt för insamling av empiriskt material och hur detta bearbetats.
4.1 Kvalitativ intervjustudie
Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Detta är en lämplig metod för forskare som vill ha beskrivningar i syfte att förstå olika fenomen och situationer. I en kvalitativ studie är
forskaren en aktiv deltagare i den sociala världen (Bryman, 2011, s.341). Genom interaktion med den intervjuade personen får forskaren svar på hur människor tänker, känner och handlar i olika situationer och sammanhang. Detta utgör grunden för intervjuer som en givande metod för den kvalitativa forskaren (Alvehus, 2013, s.80). Bryman (2011, s.229) menar å andra sidan att intervjusituationen kan påverka respondentens svar vilket han kallar för
intervjuareffekt. Dock bidrar intervjuer till mer nyanserade och fördjupade svar av
respondenten. Dessutom har intervjuaren ett större utrymme att ställa följdfrågor vid behov. För insamling av empiriskt material användes semistrukturerade intervjuer som metod. Semistrukturerade intervjuer kännetecknas då de ger större flexibilitet i intervjuerna,
samtidigt som forskaren utgår ifrån specifika teman i en intervjuguide (Bryman, 2011, s.415). Intervjuguiden är inte fast och given utan frågornas ordningsföljd kan ändras under intervjun. Det finns även utrymme för att reda ut oklarheter samt ställa följdfrågor, vilket skapar mer djup och bättre kvalité i intervjun. (Alvehus, 2013, s.84). I avsnitt 4.3 redogör vi närmare hur vår intervjustudie gått till.
4.2 Urval av intervjupersoner
Fem intervjuer har genomförts för studien. Vid urval använde vi oss av bekvämlighetsurval, vilket var lämpligt på grund av den rådande pandemin. Ambitionen var dock också att respondenterna skulle skilja sig åt i erfarenhet, ålder och kontext. Lärarna som intervjuades arbetar på tre olika skolor, i två olika kommuner. Av forskningsetiska principer anonymiseras skolorna och intervjupersonerna. De intervjuade lärarna har getts de fiktiva namnen Elsa, Cecilia, Charlotte, Carina och Lova. För att underlätta för läsaren, har vi döpt tre av lärarna med samma första bokstav, vilket synliggör att de arbetar på samma skola. Nedan presenteras var och en närmare. Detta för att få en blick över deras tidigare erfarenheter och
Carina blev legitimerad lärare år 2003. Hon utbildade sig för arbete inom årskurserna 1-7 med inriktning svenska och samhällskunskap. Efter sin utbildning arbetade hon inom korta vikariat eftersom det 2003 inte var lika stort behov av heltidslärare, som det är idag. Hon jobbade då sex månader åt gången, tills hon flyttade och fick en fast tjänst på en förskola. Där jobbade hon fram till 2018, därefter fick hon en fast tjänst på nuvarande skola i en
förskoleklass. Carina har arbetat i förskoleklass fram till år 2020. Därefter har hon följt med den klassen upp till årskurs ett där hennes nuvarande tjänst är. Skolan som Carina arbetar på ligger i ett bostadsområde där mångkulturaliteten är relativt hög.
På samma skola arbetar Charlotte som blev legitimerad lärare år 2003 för årskurs 1-7 med inriktning matte och NO. Tjänsten påbörjades i årskurs ett för att därefter följa klassen i vidare årskurser.
Cecilia blev även hon legitimerade lärare 2003 för årskurs 1-7 med inriktning svenska och samhällskunskap. Hon började sin tjänst i en årskurs 2 samtidigt som hon arbetade inom fritids på samma skola. Året efter påbörjade hon arbete i årskurs ett, för att därefter följa eleverna i vidare årskurser. Cecilia har ett nära samarbete med Charlotte och Carina då de arbetar inom samma arbetslag.
Elsa började sitt yrkesliv med att utbilda sig till förskollärare 1990. År 2002 påbörjades lärarutbildningen, vilken hon kunde tillgodoräkna sin tidigare utbildning. År 2005 var Elsa legitimerad lärare och har arbetat som klasslärare sedan dess. Idag är hon klasslärare i årskurs tre, vilket blir hennes sista årskurs innan pension. Skolan ligger i ett ansett välbärgat
villaområde med relativt låg mångkulturalitet.
Lova blev legitimerad grundskollärare våren 2020, inriktning årskurs 4-6. Hon har tidigare erfarenheter som lärare då hon vikarierat i årskurs fem mellan år 2014-2015. Dessutom har hon arbetat vid sidan av sin utbildning. Idag arbetar Lova i en årskurs ett, vilka hon planerar att följa i vidare årskurser. Skolan hon arbetar inom ligger i utkanten av en större stad i ett välbärgat villaområde med låg mångkulturalitet. Till skillnad från övriga lärare arbetar Lova i en annan kommun.
Tabell 1. Översikt över lärarna Skola Antal år i yrket Utbildning Underv isnings grupp Ålder Elsa F-3 skola i centrum av en mindre stad 17 Förskollärare och Grundskollärare Åk f-6 Åk 3 65 Cicilia F-6 i utkanten av en mindre stad 15 Åk 1-7, inriktning svenska och samhällskunskap Åk 1 41
Charlotte 15 Åk 1-7, inriktning matte
och No Åk 1 45 Carina 2 Åk 1-7, inriktning svenska och samhällskunskap Åk 1 38 Lova F-9 skola i utkanten av en större stad 1 Grundskollärare Åk 4-6 Åk 1 25 år
4.3 Tillvägagångssätt
Efter kontakt med lärarna var nästa steg att skapa en intervjuguide (bilaga 1) med varierade frågor som relaterade till vår frågeställning. Intervjuguiden inleddes med övergripande frågor för att därefter gå in på djupet. Hänsyn togs till den rådande pandemi. Lärarna informerades innan intervjun, att den kan behöva ske digitalt vid eventuella symtom alternativt om läraren föredrog en digital intervju. Vi följe Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen. Vi rekommenderade lärarna att välja ett intervju-rum där vi kunde hålla avstånd, tala ostört samt vara fria från andra ljud som kan störa inspelningen. Fyra av intervjuerna genomfördes i respektive lärares klassrum. En intervju genomfördes hemma i en av lärarnas bostad (på grund av tidsbrist under arbetstid). Varje intervjuerna tog 45-60
minuter att genomföra.
Under intervjuerna var det en som intervjuade medan den andra hade uppsikt över intervjuguiden. Intervjuguiden följdes inte till punkt och pricka, istället följde vi
respondenternas tankar och diskussioner för att sedan utöka med följdfrågor. Efter avslutat samtal såg vi över så alla frågor i intervjuguiden hade tagits upp. Vår intervjuguide var
formad så att skolkontext samt lärarnas tidigare erfarenheter kom till tals först, för att sedan gå vidare till frågor kring SO-undervisningen. Efter detta hade vi en tanke om att fråga lärarna kring Covid-19, men eftersom detta har varit en stor nyhetshändelse under året kom detta ämne på tal tidigt in i samtliga intervjuer.
Intervjuerna spelades in för att därefter kunna transkriberas. Detta för att inte glömma viktiga delar av samtalen. Dessutom bidrar inspelning av intervjuer till bättre minne, en mer
noggrann analys och fler genomgångar av intervjupersonens svar. Transkriberingen är tidskrävande vilket vi hade i åtanke när vi valde metod och räknade in i studiens arbetsgång. En av de intervjuade ville inte bli inspelad, i detta fall fördes anteckningar under intervjun vilket gav oss en intervju mindre att transkribera. Vid transkriberingen valde vi i viss mån att anpassa talspråket till skriftspråket. Vi valde även att inte transkribera delar ur intervjun som inte var relevant för vårt forskningstema, exempelvis sidospår som kom på tal under
intervjun. (Bryman, 2011, s. 420, 429).
Efter transkriberingen gjordes en tematisk kategorisering av innehållet för att få syn på viktiga teman i intervjuerna. Teman som vi letade efter i transkriberingen var SO-undervisningen i tidiga skolår, aktuella händelser i SO-undervisningen, didaktiska val i samhällsundervisningen samt perspektiv på samhällskunskapsämnet varje tema tilldelades varsin färg för att lättare kunna ha översikt. Några av dessa teman uppkom i diskussion kring vad vi ur minnet kunde komma på efter avslutade intervjuer medan några av dessa teman kunde uppmärksammas vid analysen (Bryman, 2011, s. 527).
När tematiseringen av transkriberingarna var klar kunde vi urskilja många intressanta
perspektiv vilket gjorde att citat kunde tas ut. I resultatdelen har vi valt att göra blockcitat där citaten i löpande text är indragna från båda sidor och med en mindre teckenstorlek. Detta synliggör för läsaren en förstärkning av vad den intervjuade har sagt. Hakparenteser används för att synliggöra att citat är taget ur ett sammanhang.
4.4 Forskningskvalitet och etiska överväganden
Validitet handlar om ifall den forskning man bedriver mäter det som var tänkt mätas (Thornberg & Fejes, 2019). Intervjufrågorna som ställts till de intervjuade relaterar till
frågeställningar. Robert Thornberg och Andreas Fejes (20119) förklarar att begreppet kvalitet kan ses som ett samlingsbegrepp för validitet och reliabilitet. Kvalite handlar om ifall den forskning man bedriver är väl genomförd, systematisk och noggrann. Vi har under studiens gång blickat tillbaka till vårt syfte och frågeställningar för att vara säkra på att vi håller oss inom de valda området vilket vi gjort då vi strävat efter att vår studie är systematisk och noggrant genomförd.
Generalisering handlar enligt Thornberg och Fejes (2019) om ifall de resultat man fått fram går att applicera på andra grupper av människor som inte ingått i studien. Vår studie anser vi vara för liten då vi endast har intervjuat fem lärare vilket gör att resultatet inte går att
generalisera på andra grupper. Vi anser dock att vår studie kan vara till stor hjälp för läsaren att få en inblick i lärares tankar och didaktiska val inom SO-undervisningen men även deras arbetsätt kring aktuella händelser och nyheter i samhällskunskapsundervisningen. Då det finns relativt lite forskning om ämnet på årskurserna f-3 blir detta ett bidrag inom
forskningsområdet.
Informations, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet har vi tillgodosett genom att vid första kontakt med lärarna informera dem om studiens syfte samt att namn och skola komme anonymiseras. I mailet informerade vi även lärarna om att intervjun kommer att spelas in men att innehållet bara kommer att användas i syfte för forskningen. En av de intervjuade lärarna var inte bekväm med att intervjun spelades in, här fördes anteckningar istället. Vi hade under denna intervju stor nytta av att vara två då den ena kunde ställa frågor medans den andra förde anteckningar. När det kommer till samtycke berördes detta både inför och i samband med intervjuerna.
5.Resultat och analys
I det här kapitlet presenteras studiens resultat och analys. Analysen presenteras efter varje resultatavsnitt, vilka vi delat upp i teman. De teman som berördes i intervjuerna kopplar till begrepp och perspektiv från tidigare forskning. Kapitlet är strukturerat kring följande:
• Lärarnas syn på samhällskunskapens roll - fostran och kunskap
• Lärarnas användning av aktuella händelser och nyheter inom samhällskunskap - Nyhetsbevakning och nyhetsintegrering
• Lärarnas ämnesdidaktiska förmågor och förhållningssätt
• Samhällskunskap som orienterings-, analys, och diskussionsämne
5.1 Lärarnas syn på samhällskunskap
Lärarna fick svara på frågan hur de ser på SO-undervisningens och samhällskunskapens roll inom årskurserna 1-3. Alla lärare uttryckte att SO-undervisning med betoning på
samhällskunskap är ett stort ämne som integreras i flera skolsammanhang. Dessutom beskriver lärarna att samhällskunskapens grund består av demokrati och värdegrund. Elsa beskriver nedan:
Alltså samhällskunskapen finns ju med genom alla ämnen. Speciellt i början av höstterminen när vi arbetar med värdegrundsveckor, hur man ska vara mot varandra. Allt börjar med dig och mig. Det går in i alla ämnen och går att koppla till både samhället och världen. Det är ett stort ämne med lite tid i timplanen. Dessutom är det svårt att hela tiden utgå från vad som händer här och nu. Förutom nu när det varit corona, då har vi inte haft något val, vi måste ju prata om det (Elsa).
Elsa uttryckte att samhällskunskap sker ämnesintegrerat. Dessutom beskriver hon
samhällskunskap i relation till värdegrund och relationer. Hon anser att allt börjar hos varje elev och när förståelse utvecklats kan undervisningen vidga perspektiv mot samhälle och världen. Till skillnad från Elsa beskriver Charlotte samhällskunskapen i relation till
demokrati och politiska processer, med ett större fokus på kunskap. Dessutom kopplar hon detta till andra SO-ämnen. Se nedan:
Samhällskunskapen finns ju med genom alla SO-ämnena. Jag menar, har vi historia och talar om hur landet styrdes förr så blir det också att vi pratar om hur och vem som bestämmer i Sverige idag, jämför då och nu. Det blir ju demokrati och demokratin finns ju med i geografi och religion med. Då tar vi upp diktaturer med (Charlotte).
Nedan beskriver Cecilia sin syn på samhällskunskap. Cecilia beskriver också samhällskunskapen som ämnesintegrerad, dock uttalar hon ett fokus gentemot både
värdegrund och demokrati utifrån olika skolsammanhang. Precis som tidigare respondenter, uttrycker hon vikten av att vara en god medmänniska, vilket står i relation till
samhällskunskapens syftesbeskrivning.
Jag tror att samhällskunskapen har ungefär 40 minuter i timplanen så det är ju inte så mycket. Störst fokus ligger ju på svenska och matematik i lågstadiet, men det är absolut ett viktigt ämne eftersom alla lever här tillsammans och det finns igenom allt vi gör. Värdegrunden arbetar vi med under varje lektion och demokrati eftersom alla elever måste lära sig att inte alla kan göra sin röst hörd samtidigt [...] (Cecilia).
Fostran
I läroplanen för samhällskunskap finns både drag av fostran- och kunskap, vilket kom på tal under samtalen med lärarna. Majoriteten återkom till “lika värde” och lärarna menade att värdegrundsarbetet ofta främjas inom situationer där konflikter uppstår. Carina beskriver nedan:
[...] det blir att vi automatiskt pratar om allas lika värde och varför alla har olika erfarenheter och så. Det finns så mycket att prata om kring värdegrunden. Även om vi har matematik eller bild så finns drag av värdegrundsarbete då med. Dels väljer vi läromedel utifrån vad vi tycker läromedlen förmedlar, som till exempel elevernas olika bakgrunder [...] (Carina).
Carina beskriver att läraren har en betydande roll vid val av läromedel. Detta för att värdegrunden i skolkontext kan omsättas inom flera områden. Läromedel medför
ställningstaganden om bakgrund, jämlikhet och människors lika värde. Carina uttrycker att detta är ett viktigt område, som behöver diskuteras och jämföras kontinuerligt.
[...]värdegrunden kommer in hela tiden oavsett vad vi gör egentligen, alla får va med och sådär, det ingår jämt (Lova).
Lova däremot uttrycker att fostran och värdegrund handlar om människans förmåga att leva tillsammans med andra. Detta beskriver Lova som ett genomgående ämne, dessutom att eleverna kan utvecklas genom konflikthantering.
I årskurs 3 börjar eleverna få en större förståelse för en lite större omvärld. Som att prata om internationella fredsdagen, som vi gjorde idag. När detta dyker upp så pratar vi om detta och diskuterar vad fred är, och att allt börjar hos dig själv [...] eleverna måste leva genom värdegrunden hela tiden. Det är ju jätteviktigt. Bara för att en elev tycker någonting så behöver inte alla tycka lika. Var den personen som du vill att andra ska vara mot dig, brukar vi ofta säga [...] (Elsa).
Elsa beskriver värdegrunden och fostran med betoning på människors lika värde. Vidare förklarar Elsa att värdegrunden är ingenting hon förmedlar genom envägskommunikation, det ska upplevas och eftersträvas kontinuerligt. Hon talar dessutom om att alla elever ska kunna ta ställning för sin egen åsikt, men även respektera sina medmänniskor.
Kunskap
När det gäller kunskapsområde i skolan lyfts val och omröstningar fram. Cecilia och Charlotte arbetar illustrativt med hjälp av gosedjur och uppställda bås för att förklara och skapa förståelse för eleverna. Cecilia och Charlotte arbetar dock inom samma skola och arbetslag, vilket gör att vi ser detta som en röst. Elsa förklarar att hon använder läromedel för att eleverna ska tillägna sig baskunskaper. Med baskunskaper menade Elsa de saker som inte förändras lika snabbt som samhället. Dock menar hon att förståelsen uteblir om inte läraren aktivt förmedlar den till eleverna, att läraren alltid behöver bistå med förklaring och
sammanhang. Det alla lärarna har gemensamt inom kunskapsfokus är demokratiuppdraget, vilket verkar utgöra en stor del av samhällskunskapsämnet. Förutom att eleverna får ta ställning får de även möjlighet att förstå grundläggande principer som förekommer inom val. Lärarna fick frågan, hur de ser på kunskap inom samhällskunskap. Cecilia beskriver nedan:
Förra gången när vi hade val så hade vi fyra eller fem gosedjur som fick stå för olika saker som var barnrelaterade. Ett gosedjur stod för att vi ville ha mer pizza i skolan medan ett annat gosedjur fick stå för att vi ville ha mer godis. Så det var både positiva och negativa saker som
de gå bakom ett bås för att rösta. Just att de fick tänka till, att godis kanske inte är så bra hur gott det än är liksom (Cecilia).
Cecilia beskriver vikten av att utgå från elevernas förståelse för nå kunskap. Dels genom att illustrera verkligheten, men även genom god förklaringsförmåga. Dessutom förklarar Cecilia att elevernas egna tankar och åsikter är viktiga. Detta för att eleverna ska få möjlighet att ta ställning, baserat på egna värderingar och åsikter. Även Carina som arbetar inom samma arbetslag som Cecilia nämner detta nedan:
[...] Eleverna får ju liksom tänka till vid omröstningar. Vi brukar bestämma innan vad olika partier ska stå för. Sånt som barnen förstår. Sen får eleverna ta ställning till vilket parti de vill rösta på och gärna berätta varför de valt det partiet (Carina).
Carina menar också att det är viktigt för eleverna att få tänka själva. Även hennes elever får möjligheten att ta ställning, men även reflektera varför de valde som de gjorde. Charlotte och Elsa kopplar demokrati och valprocess till kunskapsuppdraget, vilket beskrivs nedan:
Var fjärde år är det ju väldigt kul att jobba med valet. Då har vi ju val och testar det i skolan. Med bås och liknande i idrottshallen (Charlotte).
Har man tur så har man eleverna under ett valår, det är väldigt kul och spännande. Då kan man prata väldigt mycket om demokrati. Då får de förståelse för hur det fungerar, att det inte är var och ens tankar som bestämmer hur samhället fungerar. Varför vi har sjukhus, skolor och sådär, vem som betalar för allt och så vidare. Vi har ju skolråd och klassråd och de som representerar klassen. På skolrådet berättar du inte vad du tycker, utan att du för klassens talan (Elsa).
Gemensamt för respondenternas beskrivningar är att elevernas deltagande är viktigt för att uppnå kunskap. Genom detta skapas en förståelse för att eleven och samhället påverkar varandra. Dessutom återkommer lärarna till elevernas förförståelse. Detta för att dessa valprocesser kan innebära svåra begrepp som behöver placeras i rätt sammanhang. Vid dessa praktiska sammanhang blir elevernas åsikter hörda och eleverna övar på sin förmåga att våga ta ställning utifrån deras egna erfarenheter och värderingar.
Analys
Analysen i det här avsnittet redogör för SO-ämnets roll med betoning på samhällskunskap, fostran och kunskap. Demokrati, värdegrund och samhällsviktiga regler, vad som är rätt och fel dominerar i de intervjuades undervisning i samhällskunskap. I Olssons (2016) studie betonar respondenterna att förmedlingen av faktakunskaper och att rusta elever till
demokratiska medborgare, ofta tenderar att hamna i fokus i samhällskunskapsundervisningen. Det verkar uppskattat av våra respondenter att arbeta med demokrati medan det pågår val i Sverige, vart fjärde år. Våra respondenter vill gärna utgå från vad som händer här och nu, men även utifrån elevernas förförståelse. Dessutom utövas demokratin ofta tillsammans med eleverna som får agera aktiva samhällsmedborgare i form av röstning vid val alternativt deltaga i elevråd. Eleverna får även arbeta med att föra argumentationer kring deras egna val av partier vilket Odenstad (2014) benämner som ett utvecklande inslag i undervisningen. Liliestams m.fl (2020) studie visar att samtliga lärare i deras studie ser samhällskunskapen som en viktig uppgift, genom att förmedla grundläggande normer och värderingar. Detta framkom även i våra intervjuer då lärarna betonar värdegrundsarbetet i relation till samhällskunskapsämnet. Respondenternas svar visar att fostran prioriteras högt inom SO-undervisningen med syfte att fostra samhällsmedborgare som kan leva tillsammans, oavsett tidigare erfarenheter. Lärarna återkommer ofta till fostransuppdraget inom samtal gällande respekt och omtanke för varandra. Enligt Liliestam m.fl (202) betonar deras respondenter att demokrati och fostran tar stort utrymme inom samhällskunskapen, det finns dock en risk att om fostran hamnar i fokus tenderar kunskapen att minska, och vice versa. I vår empiri ser vi inga tendenser till att någon minskning sker när fostran eller kunskap hamnar i fokus. Dock menar flera av respondenterna att värdegrunden, hur man är som människa kommer in
överallt oavsett vad man arbetar med. Värdegrunden ges större utrymme och genomsyrar hela skolverksamheten. Kunskapsinnehållet hamnar istället inom samhällskunskapsämnet.
Liliestam m.fl (2020) kunde från sina intervjuer se att de intervjuade lärarna värderade både fostran och kunskap som viktiga aspekter inom samhällskunskapsämnet. För flera av våra respondenter handlar läraryrket om mycket mer än att bara förmedla faktakunskaper till eleverna, en av de intervjuade förstärker att som lärare är man även mamma och mormor, vilket säger en del om vikten kring fostran.
5.2 Aktuella händelser och nyheter i samhällskunskapen
Under intervjuerna fick lärarna frågan, om och hur de använder sig av nyhetsintegrering inom SO-undervisningen med betoning på samhällskunskap. Gemensamt för lärarna är att de gärna kopplar samman undervisningsinnehållet med aktuella händelser och nyheter. Detta verkar vara ett framgångsrikt koncept enligt lärarna, att genom aktuella händelser uppnå förståelse för samhället och världen, vilket gör samhällskunskapen till ett aktuellt ämne.
Är det nånting som är en större händelse i världen så tar vi det i helklass. Det är ganska stor skillnad hur barnen får sin vetskap. Vissa vet allt vad som händer här och i världen, medan vissa inte vet någonting. Är det då föräldrar, media, sociala medier de får det ifrån. Det vet vi inte riktigt. Jag funderar mycket på det, hur barn får samhällsinformation och kunskap om bara vanliga saker som står i tidningen. Vi avslutar varje fredag med att titta på Lilla aktuellt skola, som är anpassat för skolan och det finns diskussionsfrågor till (Elsa).
Elsa förklarar att hennes klass får ta del av aktuella händelser i form Lilla aktuellt. Detta med anledning av att elevernas förförståelse från hemmet ser väldigt olika ut. Anledningen till nyttjande av Lilla aktuellt, är för att nyansera elevernas informationsflöde. Genom att införa nyheter i undervisningen sätts händelser i olika perspektiv. Detta beskriver Elsa ger eleverna en större kunskap för att kunna orientera sig i samhället. Dessutom beskriver hon att denna aktivitet bidrar till en gemensam förförståelse, för att gemensamt kunna föra samtal och diskussion med varandra efter avslutat nyhetsinslag. Detta fenomen beskriver även Carina nedan:
[...] Man vet ju inte vad eleverna tar del av hemma, men det känns som de flesta är ganska pålästa nu för tiden. Men vi försöker ofta ge en nyanserad bild av nyheterna i och med att sociala medier kan bidra till en viss typ av nyheter. Lilla aktuellt tar ju ofta upp saker som är anpassat för skolan [...] när vi tittar på lilla aktuellt så dyker det ofta upp nytt innehåll som vi kan behandla antingen direkt eller vid senare tillfälle, många begrepp behöver förklaras eller diskuteras för att eleverna ska kunna använda dom i andra sammanhangl [...] (Carina).
Precis som Elsa använder sig Carina av Lilla aktuellt för att integrera nyheter och aktuella händelser i undervisningen. Även Carina säger att elevernas förförståelse varierar, men hävdar också att de flesta är pålästa idag. Carina beskriver också att elevernas
begreppsförståelse ökar vid införande av nyheter, vilket utgör en del av
I trean har vi faxuellt, ca åtta stycken nutidsorienterade frågor. Det som hänt från förra fredagen fram tills nu, sportfrågor också, och nöjesfrågor. Sen finns det lärarhandledningar till, hur man ska arbeta med det här efter, men det är inget vi gjort så mycket. Däremot utmanar vi eleverna lite, att de ska hålla sig uppdaterade så det blir lättare för eleverna att svara på frågorna [...] ibland om tid finns tittar vi också på lilla aktuellt innan vi tillsammans diskuterar frågorna, eftersom det är viktigt att hålla sig uppdaterad [...] (Cecilia).
Cecilia använder sig av nutidsfrågor och TV för att införa nyheter i samhällskunskapen. Hon nämner inte varför lärarhandledning inte används, men baserat på intervjun förstår vi att det beror på tidsbrist. Istället uppmanas eleverna att genom egen vilja hålla sig uppdaterade, även hemifrån. Cecilia beskriver trots tidsbrist, att lärarens roll är viktig då innehållet behöver diskuteras och synliggöras. Därav beskrivs en koppling mellan läroplanen och aktuella händelser i undervisningen.
Lärares inställning till nyheter i undervisningen
Under intervjuerna kom lärarnas inställning till användande av aktuella händelser och nyheter på tal. Carina beskriver nedan:
[…] Oj, ja varför inte. Nyheter tar ju upp demokrati och egentligen allt, ekonomi och sådär. Det blir plötsligt viktigare att läraren håller sig uppdaterad om vad som händer i världen, men det vore samtidigt väldigt kul och borde ge mer djup till den vanliga kunskapen. När ni nämner det så önskar jag nog att det vore mer så det såg ut i skolan, alltid (Carina).
Carina beskriver både positiva samt negativa aspekter kring nyheter som
undervisningsinnehåll. Dels behöver läraren hålla sig uppdaterad, å andra sidan fördjupas elevernas förståelse för samhället. Carina beskriver även att hennes roll som lärare kan utvecklas genom denna förståelse. Charlotte beskriver nedan:
Det tror jag absolut. Jag använder ofta aktuella händelser, men däremot använder jag aktuella händelser som jag kan planera inför. Till exempel Nobeldagen, den kommer ju samma tid varje år. Att anpassa undervisningen efter nyheter tror jag däremot blir svårare eftersom
nyheterna behöver vara anpassade efter elevgruppen, det finns ju föräldrar som anser att nyheter är för större barn och sådär [...] (Charlotte).
Charlotte beskriver planering som en viktig del för en god undervisning. Hon beskriver dessutom att nyheter kan bli en nackdel om det blir för otäckt för elevgruppen, men genom samverkan med föräldrar kan undervisningen anpassas efter förförståelse och elevgrupp. Elsa ser stora fördelar vilket beskrivs nedan:
Jag tycker det vore otroligt givande. Elever idag är i stort behov av att inte bara läraren förmedlar vad dom ska lära sig. Läromedel försvinner mer och mer och allt går över till Ipads. Elever i yngre åldrar är dessutom väldigt bra på att uttrycka åsikter, så nyheter vore ett
jättebra verktyg för att få eleverna att diskutera och tänka mera. Frågan är bara hur planeringen skulle gå till, men det löser man väl (Elsa).
Precis som resterande lärare ser Elsa en utmaning gällande planering. Däremot framhålls, att fördelarna väger tyngre än utmaningen eftersom hon ser nyheter som ett verktyg för
elevernas lärande. Hon förklarar även att detta kan utveckla elevernas förmåga att med respekt lyssna på andra personer i sin omgivning. Eleverna får framföra sina åsikter, vilka leder till resonemang och argumentation. Elsa beskriver även sin egen förmåga att snabbt ändra undervisningen, beroende på vad som pågår i samhället.
Nyheter med kunskap som utgångspunkt för undervisningen
Respondenterna uttrycker en positiv inställning till nyhetsintegrering. Majoriteten av lärarna ser en tydlig koppling mellan samhällskunskapens centrala innehåll och nyheterna.
Nej men jag tycker att nyheter ger eleverna verktyg att orientera sig i samhället. Dessutom får eleverna möjligheten att förstå, att alla människor inte har det lika bra som oss i Sverige. Det gör att dom kan jämföra och diskutera med varandra på ett givande sätt. Jag tror också att elever ofta tycker det är spännande med nyheter eftersom det är kul att berätta för vuxna att dom minsann också vet vad som händer (Cecilia).
Cecilia beskriver kopplingen mellan läroplanen och nyheter, att kunskapsområdet utgör grunden för undervisningen. Vidare förklarar Cecilia att elevernas kunskap utvecklas av jämförelser och diskussion. Tidigare under samtalet uttryckte hon dessutom vikten av att läraren finns som stöd, så att alla elever får chansen att komma till tals och förstå. Även Charlotte uttrycker en tydlig koppling mellan läroplanen och införande av nyheter i undervisningen.
Jag tänker att nyheter inom SO kan göra eleverna till mer medvetna individer. Idag får barnen ett stort flöde av information via sociala medier, men vad det verkar så handlar det mer om trender, inte samhällsnyttig information. I slutändan ska skolan fostra självständiga människor som kan bete sig i samhället med andra människor och då kan det ju vara nyttigt att veta hur samhället fungerar, även utanför bubblan av sociala medier (Charlotte).
Charlotte förklarar att nyheter kan användas som ett didaktiskt verktyg inom både fostran- och kunskapsområdet. Hon beskriver att det krävs både fostran och kunskap om samhället för att eleverna i slutändan ska kunna vara aktiva samhällsmedborgare. Cecilia ställer sig kritisk mot sociala medier, då detta enligt henne inte skapar en rättvis bild av omvärlden. Carinas förklaring liknar Charlottes, däremot ser hon positivt på elevernas intresse inom sociala medier, för att bibehålla intresse och lust att lära. Se citat nedan:
[...] fördelen med Lilla aktuellt är att de förutom samhällsviktiga nyheter brukar informera om saker som intresserar eleverna. Det kan vara något som är populärt inom elevernas ålder, från TikTok till exempel. Då blir hela programmet kul för eleverna att titta på och de tappar inte fokus [...] (Carina).
Analys
I det här avsnittet analyserar vi lärarnas användning av nyheter och aktuella händelser i samhällskunskapsundervisningen. Vid analys av empirin kan vi se att samtliga intervjuade lärare integrerar nyheter i undervisningen. Alla menar att nyheter behövs för att eleverna ska förstå hur samhället och individen hör samman. Några av respondenterna uttrycker en viss osäkerhet kring elevers förkunskaper då hemsituationen och sociala medier bidrar till elevers
eleverna, vilket skett via Lilla Aktuellt. Detta menar våra respondenter skapar en gemensam bild av vad som händer i världen. Olsson (2016) beskriver detta moment som
nyhetsbevakning, eftersom nyheterna utgör lektionens utgångspunkt. Olsson (2016) förklarar att lärare behöver arbeta vidare med innehållet för att det ska bli ett meningsfullt lärande för eleverna. Majoriteten av våra intervjuer visar å andra sidan att lärarna har kunskapen som utgångspunkt vid integrering av nyheter. Detta syns i flera intervjuer då lärarna ställer nyheter i relation till läroplanen. Kristiansson (2014) menar att det ofta är tidsbrist som är orsaken till att nyheter blir ett isolerat inslag i form av nyhetsbevakning.
Samtliga respondenter belyser att nyhetsintegrering i undervisningen utgör ett viktig inslag i undervisningen. Detta för att eleverna ska utvecklas till medvetna individer. Enligt Olsson (2016) är nyheter och aktuella händelser viktiga verktyg för att förmedla vad som händer i världen. Han menar även att nyhetsintegrering sker både planerat och spontant. Att planera sin undervisning efter högtider i kalendern är vanligt förekommande enligt majoriteten av våra respondenter. Detta då spontan planering från nyheter tenderar att bli problematiskt. Nyheterna anpassas efter elevgrupp, men även då föräldrar kan ställa sig kritiska till att introducera nyheter till yngre barn. De intervjuades resonemang går att koppla ihop med resultatet från Olssons (2016) studie. Hans respondenter menar att planerad undervisning ofta kopplas till ett större lektionsinnehåll.
5.3 Lärares ämnesdidaktiska förmågor och förhållningssätt
Ett återkommande tema vid intervjuerna, är vilka faktorer lärarna tror påverkar elevernas lärande vid nyhetsintegrering inom samhällskunskap. Lärarna med längst erfarenhet i yrket uttrycker i högre grad att de arbetar med att illustrera och förklara innehållet för eleverna. Elsa beskriver nedan:
Oftast om vi har tittat på till exempel lilla aktuellt på fredagar så använder vi oss av
diskussionsfrågorna efteråt, om tiden finns. Alla nyheter syftar ju till någonting i läroplanen, som pengars värde eller kanske demokrati. Så om vi ska prata om till exempel pengars värde så försöker jag förklara och visa med riktiga pengar att dom är värda någonting. Barn använder ju knappt riktiga pengar idag, alltså sedlar och mynt [...] Elsa.
Elsa beskriver elevernas förståelse som en viktig faktor för att eleverna ska utveckla lärande. Dessutom beskriver Elsa vikten av att förklara och synliggöra innehållet då inslaget självt inte förklarar svåra begrepp.
[...] det är ju trots allt väldigt olika hur eleverna tar emot nyheter. Alla är inte öppna för att ta in vad som händer i världen, sen finns det också föräldrar som tycker att det som händer är för otäckt för att visa eleverna. En elev i årskurs ett är ofta mindre mottaglig för nyheter medan eleverna i årskurs tre redan vet hur mycket som helst. Det gäller att göra eleverna nyfikna och sen försöka bibehålla den nyfikenheten genom frågor och förklaringar [...] (Cecilia).
Cecilia beskriver precis som Elsa att förklaringar är viktiga för att eleverna ska förstå
samhället. Dessutom säger Cecilia att hon försöker bygga upp en nyfikenhet hos eleverna för att skapa engagemang vid användning av aktuella händelser i undervisningen. När eleverna har tittat på inslaget menar Cecilia att undervisningen inte bör sluta där då förklaringar och frågor tillsammans bidrar till motivation hos eleverna. Nedan beskriver Charlotte vilka faktorer hon tror påverkar elevernas lärande positivt:
[...] ofta blir det så att vi levandegör mycket inom SO-ämnena, som vid val och sånt. Det är nog för att det är sån brist på läromedel och då blir vi liksom tvungna. Det kanske vi borde ta med oss till alla ämnen för det är ju väldigt uppskattat av eleverna. En gång var jag moder teresa i aulan, det uppskattades väldigt mycket och det kändes som att eleverna förstod mycket mer då. Vi har haft Alfred Nobel på plats flera gånger också, på Nobeldagen. I samband med dom här tillställningarna brukar det vara tipspromenad och gemensam frågestund och fika [...] (Charlotte).
Återigen förekommer frågor och förklaringar som en viktig faktor enligt Charlotte. Dessutom förklarar även hon att synliggörande är en stor del inom SO, något som dessutom bör
förekomma inom andra ämnen enligt henne.
Analys
Sammanfattningsvis ser vi vid analys av empirin, att alla lärarna synliggör
undervisningsinnehållet baserat på elevgrupp vilket är en kompetens som Odenstad (2014) benämner som lärares förmåga att reflektera kring didaktiska val. Lärarna i studien använder
beskriver att ju större innehållet anses vara för eleverna, desto viktigare är det att illustrera och förklara efter elevernas förmåga. Detta förutsätter att lärarna har elevernas förförståelse i åtanke när de planerar sin undervisning. Detta då undervisningen i samhällskunskap har till uppgift att utveckla elevernas förståelse för hur samhälle och individ påverkas av varandra (Odenstad, 2014).
Några av respondenterna menar att det råder brist på läromedel i form av fysiska böcker inom samhällskunskap. Detta gör att lärarna undervisar genom praktiska sammanhang. Våra
respondenter menar att detta bidrar positivt till elevernas förståelse och engagemang. Enligt Olsson (2016) kan detta kopplas ihop med pedagogical content knowledge, lärares förmåga att kombinera ämnes- och pedagogiska kunskaper. Majoriteten av de intervjuade lärarna visar både ämneskunskap och pedagogisk kunskap. Dessutom visar dom flera gånger genom val och elevråd, att de kan kombinera förmågorna till ett givande undervisningsinnehåll. Enligt Odenstad (2014) så har lärares ämneskunskaper en stor betydelse för att lärarna ska utveckla PCK. Utan ämneskunskaper kommer lärarna ha svårare att omforma undervisningen till elevernas fördel genom att förklara och illustrera.
5.4 Samhällskunskap som orienterings-, analys-, och diskussionsämne
Lova beskriver samhällskunskapen som ett orienteringsämne då hon förklarar hur samhället är organiserat, att skolan utgör en del av samhället och världen. Dessutom förklarar hon att eleverna behöver en begreppsförståelse för att förstå fakta om samhället och dess funktioner.
[..] Lilla aktuellt är lite för tidigt för att ta upp i en årskurs ett. Aktuella nyhetsfrågor,
nutidsfrågor om veckan som gått är bra, men det är inte något som vi gör i en etta utan det är sånt jag jobbat med i andra årskurser då det innebära flera svåra begrepp [...] men det är viktigt att prata om de som händer i världen för de kopplas ju tillbaka till skolan och samhället hela tiden (Lova).
Carina beskriver samhällskunskapen genom att låta nyheterna skapa möjligheter till olika analysmodeller. Detta förklarar Carina genom att eleverna arbetar med olika analysmodeller. I citatet nedan beskriver hon en sorts analysmodell. Att se på brott ur olika perspektiv, vilka kan bestå av ett individ- och ett samhällsperspektiv, dess orsaker och konsekvenser. Vidare beskriver Carina en koppling mellan läroplan och nyhetsintegrering. Detta genom att samhällsviktiga yrken utgör kunskapsområdet som utgångspunkt för undervisningen.
Man vet inte vad eleverna tar del av hemma. Vi försöker ofta ge en nyanserad bild av nyheterna i och med att sociala medier kan bidra till en viss typ av nyheter. Lilla aktuellt tar ofta upp saker och begrepp som är anpassat för skolan [...] om det varit någon nyhet som handlar om ett brott till exempel så brukar vi prata om brottets orsaker och konsekvenser. Då kopplar vi också in blåljuskåren [...] (Carina).
Cecilia beskriver samhällskunskapen utifrån olika perspektiv. Dels förklarar hon att begrepp behövs för att förstå fakta. Dessutom förklarar hon ämnet utifrån vikten av att föra samtal och resonemang. Se nedan:
[...] Det underlättar väldigt mycket att ha halvklass om man vill analysera tillsammans med eleverna, ofta utifrån svåra begrepp som tagits upp. Och resonera hur de tänker kring det vi samtalat om (Cecilia).
Gemensamt för respondenterna var att diskussion och resonemang ofta stod i relation till demokrati och valprocesser. Genom Elsas beskrivning nedan ser vi att samtal och
diskussioner gärna får förekomma i undervisningssammanhang. Hon förklarar också att eleverna ges möjlighet att ta ställning och öva på att låta alla komma till tals. Elsa påpekar att det är centralt att bryta ned diskussionen till elevernas nivå, detta för att skapa förståelse för processen.
[...] tittar vi här i läroplanen så står det ju att eleverna ska värdera och värdera olika
ståndpunkter och det är så kul när vi har val och eleverna får debattera för sina egna partier. I ettan brukar det handla om leksaker och godis, men i trean får eleverna söka fakta om partier och försöka argumentera för varför dom är det bästa [...] (Elsa).
Precis som övriga respondenter nämner Charlotte att muntliga samtal, diskussioner,
ställningstaganden och egna tankar utgör en central roll inom samhällskunskapen. Speciellt vid undervisning som fokuserar på demokrati. Dessutom förmedlar hon att eleverna gärna får presentera sina tankar muntligt. Dock visar hennes beskrivning, att det finns andra
tillvägagångssätt för att framföra sina tankar och åsikter.
Eleverna får ju liksom tänka till vid omröstning. Vi brukar bestämma innan vad olika partier ska stå för. Sen får eleverna ta ställning till vilket parti de vill rösta på och gärna berätta varför de valt de partiet [...] (Charlotte).
Carina använder sociala medier som ett redskap för analys och diskussion. Hon menar att sociala medier kan användas för att granska fakta och information. Genom att koppla elevernas förståelse för sociala medier mot deras faktakunskaper kan de diskutera och reflektera över samhällets olika funktioner.
Man hör så mycket inom sociala medier och allt verkar så enkelt när nåt trendar, men ingen kollar egentligen om det stämmer och så. Vad händer egentligen om väldigt många lever i den här lilla bubblan som blir inom sociala medier. Det här jobbar vi med i högre åldrar, att reflektera kring vad samhället behöver för att fungera (Carina).
Analys
Att samhällskunskap ses som ett orienteringsämne syns i samtliga intervjuer. Respondenterna väljer ut nyheter som är anpassade efter elevgrupp, för att eleverna ska ta del av relevanta begrepp som förklarar hur samhället är organiserat. För att eleverna ska kunna ta del av dessa begrepp är det av vikt att lärare är med i processen och strukturerar upp ett innehåll som är relevant för eleverna. Detta då samhällsvetenskapliga begrepp kan vara svåra för eleverna att förstå (Odenstad, 2014). Genom en analysmodell kan eleverna få en bättre förståelse för olika begrepp, detta då begrepp placeras i relevanta sammanhang och situationer. En av
respondenterna beskriver användning av en analysmodell. Genom att se sammanhang från olika perspektiv ges eleverna möjlighet att resonera kring dess orsaker och konsekvenser. Odenstad (2014) styrker detta då analysmodeller är ett didaktiskt redskap för att behandla frågeställningar genom att förklara utifrån samhällsfrågans orsaker, åtgärder och
konsekvenser.
Majoriteten av respondenterna bekräftar vikten av att prata om aktuella händelser i
undervisningen då skolan är en del av världen. Lilla Aktuellt är en plattform där elever kan ta del av nyheter anpassade efter deras ålder, vilket flera av respondenterna använder i
undervisningen. Några av respondenterna beskriver att Lilla Aktuellt är för elever i högre åldrar, men majoriteten av våra respondenter förklarar att de är öppna för nyheter i lägre åldrar, dock anpassat efter elevgrupp. Alla respondenter arbetar med att introducera begrepp genom diskussioner, vilket förekommer inom alla årskurser. Att arbeta på det här sättet är av vikt för att eleverna ska kunna orientera sig och förstå hur samhället de lever i fungerar (Odenstad, 2014). En av respondenterna förstärker fördelarna med att arbeta med halvklasser vid analys. Detta för att eleverna i nära relation till läraren ska ges möjlighet till förståelse för
samhällsvetenskapliga begrepp. Det är också av vikt att läraren placerar begrepp inom ett relevant sammanhang. Detta skapar större möjligheter för eleverna att våga använda begrepp i andra samhällsvetenskapliga sammanhang. Eleverna får större användning och förståelse för begreppen om de kan använda dem i analys, samtal och argumentationer (Odenstad, 2014). Några av respondenterna utmanar eleverna att använda deras egna tankar i relation till valprocessen. Detta genom att argumentera för och emot olika partier. En annan respondent utgick istället från sociala medier. Detta för att låta eleverna reflektera och diskutera ämnen som rör deras omvärld. Enligt Odenstad (2014) är “det muntliga” en viktig del i
samhällskunskapen, men med några punkter att förhålla sig till när det gäller argumentation i de lägre åldrarna. Man kan se att några av respondenterna förhåller sig olika till “det
muntliga” då en anser att argumentationer bör komma i senare åldrar, medan en annan respondent föredrar argumentation vid valår. Läraren låter eleverna ta ställning till ett parti, för att därefter förklara och illustrera vad partierna stod för, genom för- och nackdelar. Genom att alla eleverna får möjlighet att förklara och illustrera sina val ger läraren alla en chans att komma till tals, vilket Odenstad (2014) anser som viktigt vid arbete med
argumenterande diskussioner i klassrummet. Hon menar även att argumentationer i
klassrummet inte bara behöver ske verbalt utan kan även ske skriftligt. Sammanfattningsvis utläser vi genom intervjuerna att samhällskunskapen är både ett orienterings-, analys- och diskussionsämne. Respondenternas förklaringar visar att ämnet inte delas upp efter dessa profiler. Istället samverkar profilerna och används parallellt vid undervisning, med syfte att skapa ett större djup inom ämnet.
6. Resultatdiskussion
Vår studies syfte var att undersöka hur lärare ser på SO-ämnenas roll, med betoning på samhällskunskap. Dessutom ville vi undersöka om och hur lärare inom årskurs 1-3 använder nyheter och aktuella händelser inom samhällskunskap. Förutom detta undersöktes hur lärarnas didaktiska val och förhållningssätt förstås i relation till aktuella händelser och nyheter. I detta avsnitt diskuteras det resultat vi fått fram i relation till tidigare forskning.
6.1. Lärarnas syn på samhällskunskapens roll
I vårt resultat utläses att respondenternas syn på samhällskunskapsämnet riktas mot både kunskap och fostran. Respondenterna förklarar att fostran är viktigt för att eleverna ska utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare, vilket även står framskrivet i den aktuella läroplanen (Skolverket, 2019). Resultatet visar också att fostransuppdraget inte påverkas av kunskapsuppdraget, och vice versa. Däremot integreras värdegrunden inom flera ämnen. Lärarna beskriver att värdegrundsuppdraget finns med överallt, men kunskap i form av demokrati och valprocesser hamnar inom ramen för samhällskunskap. Svaren från
respondenterna som arbetar på samma skola tyder på att de ser på samhällskunskapsämnet som ett förberedande demokratiskt moment. Lärarna förmedlar att livslång lust att lära uppnås genom att eleverna får agera samhällsmedborgare och ta ställning till samhällsfrågor. Respondenternas svar tyder på att de kan bidra till lärande genom att illustrera sammanhang med hjälp av relevanta begrepp och diskussion. Detta kan betyda att lärarna anser att det är demokrati som utgör grunden för samhällskunskapen, men respondenterna framhåller även vikten av värdegrundsarbete i relation till kunskapsinnehållet. Alla respondenterna uttrycker att samhällskunskap finns med i andra skolsammanhang än samhällskunskapen. Dessa situationer består av värdegrundsveckor, klassråd och rastaktiviteter. Vi tolkar detta i relation till det Kristiansson (2014) säger, att ämnet samhällskunskap upplevs stort, eftersom det genomsyrar så många delar av skolans ämnen och situationer.
6.1.1 Om och hur använder sig lärarna av nyheter och aktuella händelser i
undervisningen?
Majoriteten av respondenterna uttrycker att undervisningen bör skapa delaktighet och ställningstagande, gärna genom att integrera aktuella händelser och nyheter. Detta är något läroplanen (Lgr11) också bedömer, att aktuella händelser och nyheter utgör en viktig del av samhällskunskapsämnet. Samtliga lärare lyfter valet som en användbar aktuell händelse.
