I vår uppsats har vi valt att studera hur vetenskaplig kunskap om flickors ADHD implementeras i skolan. Valet av fokus föll sig ganska naturligt då vi initialt upptäckte att det redan finns vetenskaplig kunskap om flickors ADHD, samtidigt får detta lilla genomslag i pedagogisk verksamhet. I en skola där skollagen i snart tio år har varit tydlig med att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, borde en flicka få möjligheten att få det stöd hon behöver utifrån vad forskningen säger om flickors ADHD. Det kräver emellertid att skolan som organisation tar till sig, och bearbetar de forskningsresultat som finns. En skola för alla, enligt bildningschefens vision, där barn- och elever har tillgång till en likvärdig utbildning tycks kräva ett utvecklat arbetssätt ute på skolorna, vilket förutsätter att styrkedjans alla aktörer delar visionen och dess betydelse. Det här förutsätter också att det ges förutsättningar för att bearbeta visionen, och utifrån den enskilda skolans förutsättningar och behov
genomföra arbetet.
Utifrån implementeringsteori har vi analyserat vårt resultat och kopplat det till de tre framgångskriterier för implementering som beskrivs i metodavsnittet. Vi kan se att det finns vissa frågetecken kring hur visionen om ett tillgängligt lärande har kommunicerats ut, vilket har bäring på det första kriteriet att förstå. Saknas förståelsen från det som enligt teorin benämns gatubyråkrater blir implementeringen av visionen svår. Samtidigt finns det en samsyn från alla aktörer i styrkedjan kring behovet av att bygga
undervisningen på en vetenskaplig grund. I den här undersökningen, där flickors ADHD fått vara utgångspunkten, utgår tidigare nämnt behov från en upplevd svårighet att upptäcka och ge rätt stöd till dessa flickor. Utifrån det andra kriteriet, att kunna, som handlar om behovet av förutsättningar för att kunna implementera visionen, skiljer sig åsikterna om vilka förutsättningar som finns. Rektorerna beskriver möjligheter och pedagogerna efterfrågar tid och stöd. Det tredje och sista kriteriet att vilja upplever vi finns i hela styrkedjan, därav är vår bedömning att de främsta hindren för en fullgod implementeringen i första hand kretsar kring de två första kriterierna. Här anser vi oss kunna se en viktig uppgift för specialpedagogerna. Dels genom att fungera som en länk mellan formulerings- och realiseringsarena, dels genom att skapa forum för kollegialt lärande. Genom att på olika sätt underlätta en kommunikation mellan formulerings- och realiseringsarena skapas möjligheter att överbrygga den motsättning som finns mellan top -och bottom up-perspektivet och istället närma sig en syntes mellan de båda
30 perspektiven. Här ser vi alltså ett behov av ett större fokus på implementeringsprocessen för att på så sätt underlätta implementerandet. Vi tycker oss kunna se ett utpräglat, om ej uttalat top-down-perspektiv i organisationen, där fokus snarare ligger på resultatet än på former för implementering. En förståelse för processen och dess betydelse kan
underlätta att förutse men också att bearbeta de svårigheter som kan uppstå.
Resultatet i studien har visat att struktur och kultur i organisationen utgör hinder för hur vetenskaplighet kring flickors ADHD sipprar ner i organisationen. En bidragande orsak tycks vara vilka prioriterade områden som fokuserats, där teorier kring genus kopplat till ADHD och dess konsekvenser i skolan inte funnits högst upp på prioriteringslistan.
Det handlar också om avsaknad av strukturer som gör att information kan förflyttas med transparens genom hela styrkedjan. Vi kan se att det finns en skillnad i hur man
uppfattar visionen om ett tillgängligt lärande i kommunen beroende på var man befinner sig i styrkedjan. Här kan man fråga sig i vilken grad det föreligger olikartade
uppfattningar beroende på om man agerar i styrkedjans formulerings- eller
realiseringsarena. Flera av informanterna lyfte fram det som forskningen redan visar, nämligen den att flickorna är svåra att upptäcka, och att man känner sig osäker på vad det är man ska leta efter eftersom man tolkar flickors ADHD utifrån en pojknorm.
Resultatet visar också på att såväl specialpedagoger som rektorer har en viktig roll i att förmedla de visioner som finns i kommunen, och man lyfter konstruktiva förslag som behöver utvecklas. Här bör man beakta att rektors uppfattning av visionen kan komma att påverka den inriktning arbetet med att realisera visionen tar. Att rektorn spelar en stor roll i detta arbete är föga förvånande och beskrivs också av aktörerna i den övre delen av styrkedjan. Vad som dock kan vara viktigt att beakta av de som formulerat visionen är att i och med att de lämnar över arbetet att implementera denna, finns en risk att kontrollen förloras över om och hur den faktiskt genomförs. Här blir ett
uppföljningsarbete viktigt för att kunna följa de insatser som görs och att de leder i riktning mot målet.
Trots att några av informanterna beskriver en tröghet i styrkedjan, finns ändå en tilltro till dess funktionalitet, och att information därigenom kan transporteras utan avbrott.
Konsekvensen av att ansvaret ligger på ”någon annans bord” blir emellanåt en utebliven samverkan, där man i någon mån skapat ett vi och dom mellan styrkedjans aktörer.
Detta kan få negativa konsekvenser för den undervisning eleverna får ta del av. Utifrån såväl ett bottom-up, som top-down-perspektiv ser man att brist på kommunikation och samverkan kan innebära att information och kunskap inte når fram, och risken är då att kvaliteten på undervisningen, genom exempelvis stödinsatser försummas. Det kan också innebära att likvärdig utbildning inte går att säkerställa. God kommunikation och
förutsättningar för dialog och samverkan ökar möjligheterna att skapa inkluderande lärmiljöer där alla elever kan få sina behov tillgodosedda. För det som är fokus för den här studien - flickor med ADHD, får detta konsekvenser genom att implementeringen av vetenskap, i detta fall, inte sipprar ner genom styrkedjan utan blir en fråga för den individuella läraren.
7.3 Specialpedagogiska implikationer
Vi vill utifrån resultatet av vår undersökning peka på ett par specialpedagogiska implikationer som vi menar har betydelse för den specialpedagogiska verksamheten, och där vi anser att specialpedagogen kan fylla en viktig roll. Fokus för vår
undersökning har varit hur vetenskaplig kunskap används i skolan med utgångspunkt från flickors ADHD. Vårt resultat visar att det som framförallt saknas är en syntes av top- down- och bottom- up-perspektiv, vilket är en förutsättning för att kunna sprida
31 vetenskaplig kunskap, underlätta informationsspridning och förmedla den vision som finns i kommunen och som formulerats av bildningschefen. Detta menar vi är en uppgift som inte helt kan läggas på specialpedagogen. Emellertid menar att vi att hen ändå kan ha en viktig roll här som informationsbärare då specialpedagogen skulle kunna vara en viktig del i att fokusera på grupp- och organisationsnivån i kommunens skolor och därmed bidra till att blicken höjs från individen.
Informanterna i studien uttrycker en osäkerhet kring hur flickor med ADHD skall upptäckas, samt hur man som pedagogisk personal bäst kan stödja dem i skolmiljön.
Här anser vi att specialpedagogen kan ha en viktig del i att synliggöra dessa flickor. Vi tror att det är av största vikt att lyssna in de elever som faktiskt upptäcks, och på så sätt öka kunskapen om individen och genom detta få bättre redskap att utforma lärmiljöer där alla elever kan få sina behov tillgodosedda. Genom att se flickor med ADHD och lyssna på dem kan skolan bättre förstå vilka behov dessa elever har och genom detta öka förståelsen. Specialpedagogen skulle också kunna spela en viktig roll i att skapa
förutsättningar för ett kollegialt lärande i skolan. Fokus här borde dels vara att öka medvetenheten kring könsskillnader inom ADHD, dels att introducera vetenskapliga forskningsresultat inom ämnet, där den undervisande personalen tillsammans med specialpedagogen diskuterar hur vetenskap skall implementeras. I det kollegiala lärandet finns också möjligheter att dela erfarenheter mellan kollegor. Att det finns en vilja till detta, och något man upplever skulle berika verksamheten blev tydligt i
fokusgruppsdiskussionen.
Specialpedagogen skulle också kunna fungera som en viktig länk mellan central
elevhälsa och personal, så att behov men också kunskap kan spridas. Det här tror vi kan vara en viktig del i skapandet av ett tillgängligt lärande, där diagnosen på sikt blir överflödig, eftersom stödet är inbyggt i undervisningen. Ett sådant arbete kräver ett introducerande av nya arbetssätt vilket kommer att komma alla elever till dels. Det här innebär, som vi ser det, att frågan är större än flickor med ADHD och ytterst handlar om att skapa en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket skollagen föreskriver.
7.4 Vidare forskning
När vi undersökt hur arbetet kring inkluderande lärmiljöer för flickor med ADHD genomförs i den vardagliga pedagogiska praktiken har det blivit tydligt att ett sådant arbete till stor del även påverkar elever med andra funktionsvariationer än just ADHD.
För att genomföra de visioner som finns på förvaltningsnivå kring en inkluderande skola där alla blir sedda utifrån sina individuella behov och förutsättningar är det av högsta vikt att kommunikationen fungerar genom hela styrkedjan. Genom arbetet har det också blivit tydligt att rektorer, men också elevhälsan, lyfts fram som viktiga stöttepelare när det gäller att verkställa och realisera de visioner som finns kring inkluderande lärmiljöer i kommunen. Här kan man också för att synliggöra implementerandet av vetenskaplighet studera hur skolan arbetar kring andra funktionshinder och i vilken grad vetenskaplig kunskap nyttjas i dessa fall.
Vårt resultat visar på att det finns viss osäkerhet kring flickors ADHD, främst kring hur man kan upptäcka dessa flickor på ett tidigt stadium men också hur man bäst stödjer dem. En av våra slutsatser är att flickorna inte upptäcks på grund av en uppfattning om ADHD som utgår från en pojknorm. Detta medför att flickorna blir osynliggjorda.
Vidare forskning som vi bedömer skulle vara fruktbar är huruvida fördjupade kunskaper
32 i genus skulle kunna bidra till att göra det osynliga mer synligt. Genom att ge den
pedagogiska personalen teoretiska verktyg att arbeta med utifrån en vetenskaplig grund.
Likaså hade en uppföljning av den effekt som kommunens arbete får på sikt varit värdefull att följa och hade kunnat bidra till kunskapen kring hur skollagens krav på vetenskaplighet kan implementeras i en kommun.
33
8 Referenser
Abikoff, Howard .B. et al. (2002). Observed Classroom Behavior of Children With ADHD: Relationship to Gender and Comorbidity. Journal of Abnormal Child Psychology, 30(4), 349–359
ADHD hos flickor: en inventering av det vetenskapliga underlaget. (2005). Stockholm:
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
Barkley, Russell A. (1998). Attention-deficit hyperactivity disorder: a handbook for diagnosis and treatment. A clinical workbook. 2. ed. New York: Guilford Press Barnombudsmannen. (2016) Respekt: barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd : Barnombudsmannen 2016. (2016). Stockholm: Barnombudsmannen Tillgänglig på Internet:
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/respekt160510.pdf
Biederman, Joseph., Monuteaux, Michael. C., Doyle, Alysa. E., Seidman, Larry. J., Wilens, Timothy. E., Ferrero, Frances., et al. (2004). Impact of executive function deficits and attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) on academic outcomes in children. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 72, 757-766.
Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Dalin-Ivanoff, Syvene. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran
& Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade]
uppl. Stockholm: Liber
Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (red.) (2016). Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning. 2. rev. och utök. uppl. Stockholm: Liber
Ekström, Pija (2004). Makten att definiera: en studie av hur beslutsfattare formulerar villkor för specialpedagogisk verksamhet. Diss. Göteborg : Univ., 2004
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Fritzell, Christer. (2009). Generaliserbarhet och giltighet i pedagogisk forskning och teoribildning. Pedagogisk forskning i Sverige, årg 14, nr 3, 191-211
Gershon, Jonathan (2002). A Meta-Analytic Review of Gender Differences in ADHD.
Journal of Attention Disorders, 5(3), 143-154.
Gillberg, Christopher (2005). Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP. 2., [rev.]
uppl. Stockholm: Cura
34 Gillberg, Christopher (2018). Essence: om autism, adhd och andra
utvecklingsavvikelser. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur
Grskovic, Janice. & Zentall, Sydney. (2010). Understanding ADHD in girls:
identification and social characteristics. International journal of Special Education, vol 25, no 1 2010
Harding, Sandra G. (1986). The science question in feminism. Ithaca: Cornell Univ.
Press
Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål.
Uppdaterad och omarb. version Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-13490
Hill, Michael J. & Hupe, Peter L. (2009). Implementing public policy: an introduction to the study of operational governance. 2. ed. Los Angeles: SAGE
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet [Elektronisk resurs] teoretiska funderingar
kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/41325
Hjörne, Eva & Evaldsson Ann-Carita. (2015). Reconstituting the ADHD girl:
accomplishing exclusion and solidifying a biomedical identity in an ADHD class, International journal of inclusive education, vol 19, no 6, sid 626-644
Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem:
strategier och metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Jacobson, Magnus (2018). Maskulinitet och jämställd skola. [Elektronisk resurs] : arbete för ökad trygghet och bättre studieresultat. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting Tillgänglig på Internet:
https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/maskulinitet-och-jamstalld-skola.html
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder.
Stockholm: Natur & kultur
Johansson, Barbro (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt stöd [Elektronisk resurs] : en longitudinell fallstudie. Diss. Stockholm :
Stockholms universitet, 2015 Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-116805
Karlsson, Yvonne (2007). Att inte vilja vara problem: social organisering och
utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008 Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-11088
35 Kopp, Svenny. (2010). Girls with social and/or attention impairments (Doctoral thesis,
University of Gothenburg, 9703). Göteborg: Göteborgs universitet.
Tillgänglig på internet: http://hdl.handle.net/2077/23134
Kroksmark, Tomas (2013). De stora frågorna om skolan. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Johanneshov: MTM
Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur
Linde, Göran, (2014). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund:
Studentlitteratur AB
Lundquist, Lennart (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019.
Sjätte upplagan (2019). [Stockholm]: Skolverket Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Löfquist, Staffan (1999). Den bångstyriga verkligheten: har det svenska systemskiftet haft någon betydelse för arbetet med elever i behov av stöd. Diss. Umeå : Univ.
Mahone, Mark,Neuropsychiatric Differences Between Boys and Girls With ADHD, Psychiatric times, October, 2012, sid 34-43
Malterud, Kirsti (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 2.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket
Nadeau, Kathleen G., Littman, Ellen B. & Quinn, Patricia O. (2018). Flickor med adhd:
hur de känner och varför de gör som de gör. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur Nilsson, Peter, Wallo, Andreas, Rönnqvist, Dan & Davidson, Bo (2018). Human resource development: att utveckla individer, grupper och organisationer. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Ohan, Jeneva. & Visser, Troy, (2009) Why is there a gender gap in children presenting for attention deficit/hyperactivity Disorder Services?. Journal of clinical child and Adolescent vol. 38, Iss 5, (september 2009): 650-660
36 Partanen, Petri (2019). Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund: i skolan. Första upplagan Ås: Skolutvecklarna Sverige
Partanen, Petri (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. Stockholm: Skolverket Quinn, Patricia. (2005). Treating Adolescent girls and women with ADHD. Journal of Clinical Psychology, vol 61, 579-587
Quinn, Patricia. (2008). Attention-deficit/hyperactivity disorder and its comorbidities in women and girls: an evolving picture. Current Psychiatry Reports, 10(5), 419-423.
Regeringskansliet (2009). Den nya skollagen [Elektronisk resurs] : för kunskap, valfrihet och trygghet. Del 2. (2009). Stockholm: Utbildningsdepartementet,
Regeringskansliet Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2009/06/ds-200925/
Regeringen. (2010). Bäst i klassen: en ny lärarutbildning. (2010). Stockholm:
Regeringen Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/93/30/100696be.pdf
Regeringskansliet (2018). Förtydligad läroplan ska öka jämställdheten i skolan (Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet 2018) [Elektronisk resurs].
Tillgänglig på internet:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/fortydligad-laroplan-ska-oka-jamstalldheten-i-skolan/
Rennstam, Jens. & Wästerors, David. (2015) Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Riksdagen (2013). Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan. (2013).
Stockholm: Sveriges riksdag Tillgänglig på Internet:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Rapporter-fran-riksdagen/Rapport-fran-riksdagen-201213_H00WRFR10/
Rinsky, Jenna, R & Hinshaw, Stephen, P. (2011). Linkages between childhood executive functioning and adolescent social functioning and psychopathology in girls with ADHD, Child Neuropsychology, 17:4, 368-390
Skolinspektionen (2012). ”Inte enligt mallen” [Elektronisk resurs]. (2012).
Tillgänglig på Internet:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Inte-enligt-mallen/
37 Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet [Elektronisk resurs].
(2014). Tillgänglig på Internet:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Stod-och--stimulans-i--klassrummet/
Skolinspektionen (2019). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet - förutsättningar
och arbetsformer i grundskolan [Elektronisk resurs]. (2019). Skolinspektionen Tillgänglig på Internet:
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet-forutsattningar-och-arbetsformer-i-grundskolan/
Socialstyrelsen (2012). Om implementering. (2012). Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd – ett
kunskapsstöd [Elektronisk resurs]. (2014). Socialstyrelsen Tillgänglig på internet:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19582/2014-10-42.pdf Sonnby, Karin (2014). Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression [Elektronisk resurs] : Sex, Aetiology, Help-Seeking and
Assessment. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2014 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219389
Sverige (2017). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). Åttonde upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Swinson, Jeremy. & Harrop, Alex (2009). Teacher talk directed to boys and girls and its relationship to their behaviour. Educational studies, 35(5), 515-524
Thorell, Lisa. (2007). Do delay aversion and executive function deficit make distinct contributions to the functional impact of ADHD symptoms? A study of early academic skill deficit. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 32, 38-43
Vedung, Evert (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. 2., [omarb. och utök.] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Velasquez, Adriana (2012). AD/HD i skolans praktik: en studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2012 Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vetenskapsrådet (2018). Forskning och skola i samverkan [Elektronisk resurs]. (2018).
Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:
https://www.vr.se/5.f1bedda162d16aa53a3359f.html
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
38 Wåhlstedt, Cecilia, Thorell, Lisa. B, & Bohlin, Gunilla. (2009). Heterogenity in ADHD:
Neuropsychological pathways, comorbidity and symptom domains. Journal of Abnormal Child Psychology, 37, 551-564.
Ågebrant, Annika (2016). Delaktighet i skolan för flickor och pojkar med adhd [Elektronisk resurs] : intervjuer med elever och rådgivare i specialpedagogik.
Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten Tillgänglig på Internet:
https://webbshop.spsm.se/globalassets/pdf---publikationer/delaktighet-i-skolan-for-flickor-och-pojkar-med-adhd.pdf/
Österberg, Jonas (2018). Tillitsbaserad styrning: i skolans styrkedja. Upplaga 1 Lund:
Studentlitteratur
I
9 Bilagor
9.1 Bilaga I: Missivbrev
Information och förfrågan om att medverka i en studie kring vetenskap och beprövad erfarenhet med utgångspunkt från ADHD diagnos kopplat till könsmässiga skillnader.
Hej!
Vi är två studenter, Mattias Jakobsen och Jill Hansen, som läser på specialpedagogprogrammet, 90 hp, vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi skriver just nu vårt examensarbete på avancerad nivå. I vårt arbete fokuserar vi på flickor med ADHD och hur vetenskaplig kunskap kring detta implementeras i den pedagogiska praktiken.
Följande frågeställningar är utgångspunkten för arbetet:
● Hur ser kunskapen kring flickor och ADHD ut på de olika nivåerna i styrkedjan?
● Hur ser ansvarsfördelningen ut när det gäller att implementera vetenskap i utbildningen
● Hur implementeras vetenskaplig kunskap i pedagogisk praktik?
Materialet för studiens analys kommer att bestå av intervjuer från en kommun, dels med representanter från förvaltning, skolchefer och dels i form av fokusgruppsintervjuer med specialpedagoger och lärare.
Intervjun beräknas ta cirka 45-60 minuter och spelas in. Därefter skrivs den ut i text. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt vilket innebär att du har rätt att avbryta din medverkan när du vill, men för värdet av studien uppskattar vi att du delar med dig av dina upplevelser.
Intervjun beräknas ta cirka 45-60 minuter och spelas in. Därefter skrivs den ut i text. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt vilket innebär att du har rätt att avbryta din medverkan när du vill, men för värdet av studien uppskattar vi att du delar med dig av dina upplevelser.