Resultatdiskussion

Vårt syfte med den här studien var att ta reda på hur lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap arbetar med kursplanens fyra övergripande perspektiv (hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet). Vår ambition är att koppla vår resultatdiskussion till HK-globen och då främst de fyra övergripande perspektiven. I resultatdiskussionen kommer även begreppet kunskap-i-handling att presenteras samt ramfaktorer som styr undervisningen kommer att tas upp och styrkas genom Kvelis modell. I vår studie har vi inte lagt fokus på bedömning, men det var ett oundvikligt ämne i intervjuerna och det finns därför med i resultatet. Resultatdiskussionen avslutas med en slutsats samt förslag på fortsatta studier.

6.2.1 Övergripande om perspektiven

Enligt de Ron och Feldt (2006) ska undervisningen bedrivas på ett sådant sätt att de fyra övergripande perspektiven alltid ska finnas med och att de ska samspela med varandra. Här är lärarens roll och planering av undervisningen betydelsefull. I NU03 skriver Cullbrand och Petersson (2005) att många lärare har olika tolkning kring hur undervisningen ska bedrivas för att perspektiven ska bearbetas. Tolkningen av och lärarnas åsikter om perspektiven resulterar i att undervisningen skiljer sig mellan de olika lärarna (Cullbrand & Petersson, 2005; Myndigheten för skolutveckling, 2007). Resultatet i vår studie visar att lärarna på samtliga skolor anser att de har möjlighet att bedriva undervisning kring perspektiven, men som Cullbrand och Petersson (2005) och Myndigheten för skolutveckling (2007) säger så bedrivs undervisningen på olika sätt. På tre utav de skolor som vi utfört intervjuer på, så är vår uppfattning att de delar upp undervisningen kring perspektiven på olika lektionstillfällen. Med det menas att endast ett perspektiv bearbetas per lektionstillfälle. Men på den fjärde skolan som är Dalaskolan så är alla perspektiven integrerade vid alla lektionstillfällen. Diana säger att de inte tar ett perspektiv i taget utan alla perspektiven är allmängiltiga och finns med hela tiden. Hon menar att det är därför hon tycker att den läroplan som finns nu är en utav de bättre.

De fyra perspektiven tas upp i HK-globen, där poängteras att de fyra perspektiven ska genomsyra hela undervisningen, vilket även Skolverket (2000a), Cullbrand och Petersson (2005), Myndigheten för skolutveckling (2007) och de Ron och Feldt (2006) säger. Vår uppfattning är att det endast är Dalaskolan som arbetar med perspektiven på det viset.

Hälsa

Perspektivet hälsa är ett utav de perspektiv som har funnits med sedan de första kursplanerna och det är därför väletablerat. Men det är först i Lpo 94 som det blev ett övergripande mål för undervisningen (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Hälsoperspektivet är det perspektiv som lärarna på tre utav skolorna nämner att de visar störst intresse för och enligt vår uppfattning är det främst genom näringsläran. Lärarna nämner att fokus i perspektivet ligger på den teoretiska undervisningen som ofta resulterar i läxförhör och skriftliga prov. Det framkommer att läxförhör och prov är normen på de flesta skolor, är det ett resultat av den dolda läroplanen? Den dolda läroplanen innebär som nämndes tidigare ett antal krav som är omedvetna för lärare såväl som elev (Broady, 1985). Dalaskolan skiljer sig avsevärt från de andra skolorna i arbetet kring näringsläran, då de inte alls arbetar med skriftliga läxförhör och prov utan eleverna får visa sina kunskaper i handling och då genom praktiskt arbete.

I nuvarande kursplan innebär bland annat hälsoperspektivet att göra eleven medveten om användningen av resurser, det genom energiförbrukning och att motivera val av ekologisk och närproducerad mat. Men även förmågan att samarbeta med andra bör stärkas menar Skolverket (Skolverket, 2000a). HK-globen tar även upp den fysiska och psykiska hälsan som en del av hälsoarbetet (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Ingen utav skolorna nämner arbetet kring resurser, fysisk och psykisk hälsa under hälsoperspektivet. De kopplar istället arbetet kring resurser till resurshushållning och arbetet kring den fysiska och psykiska hälsan nämns inte alls.

Resurshushållning

I processtudien som är genomförd i NU03 visade det sig att lärarna har olika uppfattning kring hur resurshushållning ska bearbetas i undervisningen. Det kan innefatta de etiska ställningstaganden och konsekvenser som blir av elevernas val, men även det som eleverna utför i klassrummet (Cullbrand & Petersson, 2005). De resultat vi har fått fram genom våra intervjuer visar samma sak. Tre utav skolorna fokuserar resurshushållningen på hur man diskar på rätt sätt, att koka med lock på grytan, att använda sig av eftervärme på plattan och sortera sopor. Däremot beskriver en lärare på Dalaskolan att de arbetar med resurshushållning genom att diskutera samspelet mellan individen i hushållet, samhälle och natur. Det arbetsätt som Dalaskolan använder sig utav kan jämföras med det HK-globen vill förmedla kring samspelet mellan människan i hushållet, samhälle och natur (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Även Skolverket (2000a) skriver att resurshushållning handlar om det HK-globen tar upp, men även att ta vara på resurser lokalt och globalt. Det framkommer av resultatet i vår undersökning att alla skolor arbetar med att lära eleverna att se alternativ till olika råvaror, det för att handla mer närproducerat och säsongsanpassat. Lärarna på Askskolan säger bland annat att de jobbar utifrån SMART- materialet, som tar upp frågor kring mat, hälsa och miljö. I Lpo 94 blev perspektivet resurshushållning tydligare och den lyfte tankar kring en ekologisk grundsyn samt hållbar utveckling (Cullbrand & Petersson, 2005). Ceasarskolan upplever det svårt att stå för en ekologisk grundsyn då ekonomin på skolan är begränsad och inte tillåter lärarna att handla ekologiskt till hem- och konsumentkunskapsundervisningen. Hjälmeskog poängterar vikten av att förmedla kunskaper kring hållbar utveckling, hon menar att det innebär att vi människor måste leva på ett sådant sätt att kommande generationer har samma rättigheter som vi vad gäller resurser och möjligheten till ett gott liv (2006).

Redan i Lgr 80 beskrivs resurshushållning på ett liknande sätt ”Eleverna ska skaffa sig kunskaper om begränsningar och den ojämna fördelningen av jordens resurser. De ska fostras till respekt för att hushålla med resurser och bruksföremål och för möjligheterna att återanvända vardagstingen” (Skolöverstyrelsen, 1980, s. 85). Denna beskrivning av resurshushållning är fortfarande användbar enligt oss, den kanske till och med kan användas i kommande kursplan?

Kultur

Perspektivet kultur tillkom efter revideringen av kursplanen år 2000 och har sedan dess varit ett utav de fyra övergripande perspektiven i kursplanen för hem- och konsumentkunskap (Cullbrand & Petersson, 2005). Arbetet med kultur är en utav skolans viktigaste uppgifter, vilket står i Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Utifrån vårt resultat har vi sett att lärarna arbetar olika med kulturperspektivet. Flera utav skolorna tar upp val av livsmedel som en stor del utav perspektivet kultur. Valen som lärarna och eleverna gör är ofta beroende av religion och att vissa elever därmed inte äter all sorts mat. Lärarna på dessa skolor fortsätter med att kultur och religion ofta hänger ihop.

Ceasarskolan nämner bordsskick och dukning som en del av kulturarbetet. I de tidigare läroplanerna, Lgr 62 och Lgr 69, handlar perspektivet kultur om tycke, smak, dukning, uppläggning av mat och bostadens inredning (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Men i den nuvarande kursplanen för hem- och konsumentkunskap står det att skolan ska behandla estetiska och skapande värden som en del i kulturarbetet. Det är därmed upp till varje lärare att tolka och planera sin undervisning utifrån det. Eftersom tycke och smak är olika från individ till individ så kan det vara svårt att lära ut vad som är rätt och fel vad gäller estetiska och skapandevärden. Det var något som Diana på Dalaskolan påpekar, dekoration av bordet uppskattas inte utav alla eftersom de har så många olika kulturer på skolan. De låter därför eleverna själva ta initiativ till dukning och dekoration av bordet.

Vår uppfattning är att majoriteten av skolorna inte arbetar tillräckligt med perspektivet kultur. Kulturperspektivet ska inte enbart innefatta det som nämnts ovan utan även det Lpo 94 beskriver, vilket innebär ökad förståelse över kulturgränserna. Det är även något som finns med i HK-globen, den tar upp variationen mellan olika kulturer så väl lokalt som globalt. (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Tre utav de skolor vi har genomfört intervjuerna på är mer eller mindre mångkulturella, vilket kan generera i ökad förståelse över kulturgränserna. Diana från Dalaskolan påpekar det positiva kring kulturperspektivet på hennes skola. Hon menar att eftersom de har alla kulturer runt sig har de lätt att prata om dem. Men även de historiska kulturerna är något som hon beskriver som intressant.

Jämställdhet

Jämställdhet beskrivs i Lpo 94 som ett utav de viktigaste värden som skolan ska förmedla till eleverna (Utbildningsdepartementet, 2006). Arbetet med jämställdhet ser olika ut hos olika lärare, en del väljer att lyfta det tillsammans med eleverna och tala om det. Medan andra inte talar om det utan låter det genomsyra undervisningen (de Ron & Feldt, 2006; Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Boel på Bokskolan säger att hon inte vill prata om det med eleverna med risk för att väcka något som sover.

På Askskolan väljer de istället att lyfta frågan om jämställdhet tillsammans med eleverna och diskutera kring könsroller och vem som gör vad hemma. Att motverka traditionella könsmönster är en utav skolans uppgifter, men även att förmedla kvinnor och mäns lika rättigheter (Utbildningsdepartementet, 2006). Det visade sig i vårt resultat att de flesta skolor kopplar jämställdhet till samarbete oavsett exempelvis kön, etnicitet, intolerans och handikapp mentalt och fysiskt. På ett liknande sätt beskriver Myndigheten för skolutveckling (2007) och Cullbrand och Petersson (2005) att arbetsfördelningen ska vara likvärdig i det arbete som utförs. Det är något som även kan kopplas till HK-globen som nämner arbetsfördelning som en viktig aspekt (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). På Dalaskolan tar lärarna upp ansvar och att visa hänsyn som en del av jämställdhetsarbetet, de påpekar även att de försöker få eleverna att tänka globalt kring de val de gör i skolan och hemma för att det påverkar hela världens välfärd. Dalaskolan har ett klokt förhållningssätt vad gäller jämställdhet. I undervisningen borde det arbetas mer med jämställdhet på det globala planet, för att få människan att förstå konsekvenserna av sina handlingar och val utanför hushållet.

6.2.2 Teori och praktik i undervisningen

Kunskap-i-handling är från början Molanders begrepp men som vi tidigare nämnt används det utav flera författare bland annat de Ron och Feldt. Begreppet innebär att människan genom samspel och deltagande i olika verksamheter lär sig och utvecklas (de Ron & Feldt, 2006).

Även i kursplanen för hem- och konsumentkunskap används begreppet kunskap-i-handling, det innebär att teori och praktik samspelar. Begreppet kunskap-i-handling tillkom i kursplanen efter revideringen år 2000. I den tidigare kursplanen från år 1994 fanns teori och praktik med, men då som två skilda begrepp (Skolverket, 2000b). I svaren från intervjuerna kommer inte begreppet kunskap-i-handling fram, utan lärarna talar fortfarande om teori och praktik. Framförallt upplever vi det på tre utav skolorna där vi tydligt ser uppdelningen av undervisningen i teori och praktik. Det visar sig genom att eleverna får visa sina kunskaper antingen teoretiskt eller praktiskt. På Dalaskolan däremot uppfattar vi det som att lärarna arbetar mer efter den gällande kursplanen, där begreppet kunskap-i-handling ska prägla undervisningen. Debora på Dalaskolan menar att de arbetar mer praktiskt med kunskapen. Hon menar vidare att det inte ska handla om prov utan att eleverna ska kunna visa sina kunskaper på andra sätt. Frågan är varför inte alla lärare arbetar med begreppet kunskap-i-handling i sin undervisning. Kan det vara så att tolkningen av begreppet är det som avgör vilket arbetssätt som lärarna använder sig utav?

I vår studie är perspektiven centrala men när vi samtalar med lärarna kring teori och praktik är perspektiven inget som de nämner. Utan de talar om att man gör det ena teoretiskt och det andra praktiskt, det nämns inte att det är perspektiven som fokuseras och som genomsyrar både teorin och praktiken.

6.2.3 Ramfaktorer som styr undervisningen

Utifrån Kvelis modell har vi valt att presentera ett sätt som läraren kan planera och utvärdera sin undervisning från (Kveli, 1994). Den del vi främst fokuserat på är ramfaktorer. De fem ramfaktorer som främst styr undervisningen enligt lärarna som deltog i studien i NU03 är elevgruppens storlek, undervisningspassens längd, undervisningslokalens utrustning, budget för ämnet och tillgång till läroböcker (Cullbrand & Petersson, 2005; Hjälmeskog, 2006). Det visade sig att tre utav de ramfaktorer som tas upp i NU03 även var styrande faktorer i vår studie, det var ekonomi, tid och gruppstorlek. Alma på Askskolan nämner tid och pengar som de ramfaktorer som styr dem mest.

Det visade sig även i NU03 att elevgruppens storlek var den ramfaktor som styr undervisningen mest. I vår studie fann vi inte någon specifik ramfaktor som vägde in mer än någon annan, utan de som nämndes var just ekonomi, tid och gruppstorlek. När Kveli diskuterar ramfaktorer så nämner hon tiden som en central ramfaktor. Hon skriver att både tidsramar och när och hur tiden används är betydande (1994). Resultatet i vår studie visar att de flesta skolor bedriver undervisningen i hem- och konsumentkunskap i år fem, åtta och nio. Den skola som skiljer sig är Bokskolan som enbart bedriver undervisningen i år fem och åtta. Vilket de nämner som negativt då de inte hinner med alla områden i kursplanen.

I skollagen står det att varje elev ska ha rätt till 118 timmars undervisning i hem- och konsumentkunskap. Det är en liten del av de 6665 garanterade undervisningstimmar som en elev ska ha i grundskolan (SOU, 2004:119). Lärarna i vår studie uttryckte en önskan om att ämnets timmar ska utökas i framtiden, vilket vi har förståelse för då vi jämför timplanen för hem- och konsumentkunskap med andra ämnens timplaner. Hur ska lärarna kunna fylla undervisningen med relevant innehåll för att rusta eleven inför framtiden, när ämnet har så få timmar till sitt förfogande?

Samtliga elva lärare var ändå överens om att de kunde bearbeta de fyra övergripande perspektiven med de ramfaktorer som de har till sitt förfogande. Men de nämner ekonomi, tid och gruppstorlek som hämmande för undervisningen kring de fyra perspektiven.