Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM
”Perspektiven är allmängiltiga, det här är verkligheten”
Hur lärare arbetar med de fyra övergripande perspektiven i ämnet Hem- och konsumentkunskap
Josefine Eidering & Jessica Kullberg
Examensarbete 15hp Lärarprogrammet 270 hp Handledare: Ann Parinder Examinator: Monica Petersson Datum: Juni, 2009
Institutionen för mat, hälsa och miljö MHM Box 320, SE 405 30 Göteborg
Titel: ”Perspektiven är allmängiltiga, det här är verkligheten”
Författare: Josefine Eidering & Jessica Kullberg Typ av arbete: Examensarbete
Handledare: Ann Parinder Examinator: Monica Petersson Program: Lärarprogrammet Antal sidor: 47
Datum: Juni, 2009
Sammanfattning
Skolan styrs idag av nationella styrdokument, de är skollag, läroplan och kursplan. Varje ämne i skolan har en egen kursplan där ämnets kärna, begrepp och perspektiv beskrivs. Fokus i studien ligger på kursplanen i hem- och konsumentkunskap och då framförallt de fyra övergripande perspektiven hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet, som ska genomsyra all undervisning. Eftersom vi i framtiden skall arbeta med skolämnet hem- och konsumentkunskap valde vi att fördjupa oss inom problematiken kring perspektiven. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper ta reda på hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar med de fyra övergripande perspektiven i sin undervisning.
Samtliga elva lärare i vår studie var överens om att kursplanen är grundläggande för undervisningen och att det är utifrån den som de planerar sin undervisning. På de fyra skolor som deltog i studien fanns det stora skillnader i hur lärarna arbetar med de fyra övergripande perspektiven. Resultatet visar att en utav skolorna väver in alla perspektiv i varje lektion medan de andra skolorna har delat upp dem på olika tillfällen och därför inte bearbetar dem lika ingående. De fyra perspektiven tas upp i HK-globen, där poängteras att perspektiven ska genomsyra hela undervisningen, vilket även flera författare påpekar. Vår uppfattning är att det endast är en skola som arbetar med perspektiven på det viset.
Nyckelord: hem- och konsumentkunskap, kursplan, perspektiv, HK-globen
Innehållsförteckning
Förord ... 3
1. Inledning... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1 Nationella styrdokument ... 5
2.2 Kursplanen i hem- och konsumentkunskap ... 5
2.2.1 Historisk tillbakablick ... 6
2.2.2 Ämnets syfte och roll i undervisningen... 6
2.2.3 Mål att sträva mot... 7
2.2.4 Uppnåendemål... 7
2.2.5 Bedömning ... 7
2.2.6 Ämnets karaktär och uppbyggnad... 7
2.3 De fyra övergripande perspektiven ... 8
2.4 Lärarens förutsättningar och skolans verktyg ... 10
2.4.1 HK-globen ... 10
2.4.2 Lärarens kompetens... 11
2.4.3 Ramfaktorer som styr undervisningen i hem- och konsumentkunskap ... 13
3. Syfte ... 14
4. Metod ... 15
4.1 Urval... 15
4.2 Avgränsningar ... 15
4.3 Fokusgrupper... 15
4.4 Intervjuer ... 16
4.5 Genomförande ... 16
4.6 Bearbetning av material och analys ... 17
4.7 Reliabilitet och validitet ... 17
4.8 Etiska ställningstaganden ... 18
5. Resultat... 19
5.1 Skolorna ... 19
5.2 Kursplan ... 21
5.3 De fyra perspektiven ... 22
5.4 Sammanfattning av skolornas arbete med perspektiven ... 25
5.5 Strävansmål ... 26
5.6 Funderingar inför framtiden ... 27
5.7 Sammanfattning ... 27
6. Diskussion ... 28
6.1 Metoddiskussion... 28
6.2 Resultatdiskussion ... 30
6.2.1 Övergripande om perspektiven ... 30
6.2.2 Teori och praktik i undervisningen ... 32
6.2.3 Ramfaktorer som styr undervisningen ... 33
6.3 Slutsats och förslag på fortsatta studier... 34
Referenser... 35
Bilaga 1. ... 1
Bilaga 2. ... 2
Bilaga 3. ... 5
Förord
Vi vill härmed uttrycka vår tacksamhet till de som har gjort den här studien möjlig. Vi har under arbetets gång genomfört och skrivit alla delar tillsammans och samarbetet har fungerat utmärkt.
Först och främst ett stort tack till vår handledare Ann Parinder för hjälp, stöd, uppmuntran och vägledning under arbetets gång.
Ett tack vill vi även rikta till de respondenter som har deltagit i intervjuerna utan er hade inte vår studie gått att genomföra.
Slutligen vill även vi tacka våra familjer för stöd och uppmuntran när vi arbetat som hårdast och mest intensivt med arbetet.
Josefine Eidering & Jessica Kullberg, Göteborg 2009
3
1. Inledning
Debatten kring våra vanor och beteenden i hushållet är högaktuell i dagens samhälle. Varje dag möts vi av rubriker kring till exempel resurshushållning, boende, mat och hälsa, allt för att göra oss till medvetna konsumenter. Den aktuella samhällsdebatten speglar hem- och konsumentkunskapens innehåll på ett bra sätt. Hem- och konsumentkunskap är ett av många skolämnen i dagens grundskola.
Skolämnet hem- och konsumentkunskap står för 118 timmar av skolans 6665 garanterade undervisningstimmar per elev (SOU, 2004:119). Det upplever vi är alldeles för lite, hur skall undervisningen fyllas för att förbereda eleven för framtiden och ett liv i ett hushåll på dessa få timmar? Eftersom kunskaperna i hem- och konsumentkunskap är betydelsefulla för framtiden för eleverna, så borde ämnets timmar utökas, kanske till och med fördubblas (SOU, 2004:119). Genom egna erfarenheter upplever vi det svårt att ge eleverna den bredd av kunskap vi skulle önska, på de få timmar ämnet har till sitt förfogande.
Fokus i vår studie är de fyra övergripande perspektiven i hem- och konsumentkunskap hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet. Vår tanke är att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap arbetar med dem i undervisningen. Enligt kursplanen (Skolverket, 2000a) ska dessa perspektiv genomsyra hela undervisningen tillsammans med de fyra kunskapsområdena mat och måltider, boende, social gemenskap och konsumentekonomi.
Eftersom perspektiven är övergripande för hela undervisningen så är det viktigt att de bearbetas på ett genomtänkt sätt. Vår förhoppning är att den här studien ska hjälpa oss och andra lärare med arbetet kring de fyra övergripande perspektiven i hem- och konsumentkunskap.
4
2. Bakgrund
Inledningsvis finns det en kortfattad beskrivning av de nationella styrdokumenten som skolan styrs utav. Därefter följer en djupare genomgång av kursplanen i hem- och konsumentkunskap och dess perspektiv. Avslutningsvis beskrivs lärarrollen och de ramfaktorer som styr undervisningen.
2.1 Nationella styrdokument
Skolan idag styrs utav nationella styrdokument som innebär skollag, läroplan och kursplaner.
De anger de krav som samhället och staten ställer på skolan samt hur den skall styras och kontrolleras (Skolverket, 2000a). De nationella styrdokumenten förväntas användas utav dem som arbetar inom skolväsendet (Linde, 2000).
Skollag
Skollagen är skapad av riksdagen, lagen beskriver de mål som utbildningen i skola såväl som vuxenutbildning skall följa. Men även tydliga normer för hur verksamheten i skolan skall utformas. Skollagen tar upp de krav som ställs på kommunerna men även skolplikt och rätten till utbildning. De sistnämnda är riktade till elever och föräldrar (Skolverket, 2009d).
Läroplan
Det är regeringen som fastställer läroplanerna och varje skolform har varsin läroplan så som förskolan, läroplan för förskola (Lpfö 98), grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna, läroplan för det frivilliga skolformerna (Lpf 94) (Lärarförbundet, 2006). Läroplanernas uppgift är att beskriva verksamheternas värdegrund, uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Den läroplan som skolan arbetar efter nu heter Lpo 94. Det har tidigare funnits tre andra läroplaner. Dessa är Lgr 62, Lgr 69 och Lgr 80 (Läroplan för grundskolan) siffran efter varje förkortning anger året som den utgavs (Skolverket, 2009c).
Skolans kursplaner
Ett utav de nationella styrdokumenten är kursplanen. Det finns en kursplan till varje ämne i skolan. Redan år 1996 påtalade Klingander och Edström (1996) att kursplanen beskriver ämnets kärna, begrepp och huvudsakliga perspektiv vilket fortfarande är aktuellt. Den gällande kursplanen är uppbyggd på ett sådant sätt att den ger läraren stor frihet att planera sin undervisning och välja arbetsmetoder, den anger även vad det är eleven skall lära sig.
Kursplanen innehåller två typer av mål, strävansmål och uppnåendemål. Strävansmålen är breda och högt ställda, de beskriver det syfte som undervisningen skall sträva mot. Mål att sträva mot blir en naturlig utgångspunkt när varje elev skall utmanas och införskaffa sig kunskap. Uppnåendemålen är de mål som eleven skall uppnå i femte respektive nionde skolåret. Målen ligger på en grundläggande nivå för att alla elever skall ha möjlighet att nå dem (Skolverket, 2000a). Rektorn och lärarna på varje enskild skola ansvarar för att en lokal arbetsplan utarbetas samt att denna följs och utvärderas i förhållande till de nationella styrdokumenten (Stukát, 1998; Linde, 2000). En lokal arbetsplan exemplifierar hur varje lokal skola strukturerar sin verksamhet utifrån de nationella styrdokumenten (Skolverket, 2009b).
2.2 Kursplanen i hem- och konsumentkunskap
I den nationella utvärderingen av grundskolan som gjordes år 2003 finns det en del som fördjupar sig inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Den utfördes på uppdrag av skolverket vid Institutionen för hushållsvetenskap vid Göteborgs universitet, författare är
5
Ingrid Cullbrand och Monica Petersson. Vi kommer fortsättningsvis att kalla den NU03. I rapporten beskriver Cullbrand och Petersson läroplanen och kursplanens betydelse för skolan.
De menar att läroplanen och kursplanen visar på de allmänna mål som skolan måste följa.
Däremot är det upp till varje lokal skola att avgöra undervisningens innehåll och aktiviteter för att eleverna skall kunna nå målen (2005).
Som nämndes tidigare styrs varje ämne utav en kursplan, här nedan kommer hem- och konsumentkunskapens kursplan att beskrivas utifrån dess delar. Stycket inleds med en historisk tillbakablick för att läsaren skall få en djupare kunskap kring ämnet.
2.2.1 Historisk tillbakablick
Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en lång historia, den sträcker sig ända från slutet av 1800-talet. Karin Hjälmeskog skriver i sin doktorsavhandling, Democracy begins at home (2000) att kvinnors sociala position i samhället i slutet på 1800-talet och under 1900-talets första hälft syftade till att ta hand om hemmet. I början av 1900-talet fanns ämnet huslig ekonomi endast i flickskolan. Flickorna skulle genom ämnet förberedas inför deras framtida position som innebar att vara en god maka, mor och husmor. Huslig ekonomi ligger till grund för ämnet hem- och konsumentkunskap (Hjälmeskog 2000; Grönqvist & Hjälmeskog, 1998).
Hjälmeskog fortsätter med att det var först år 1962 när grundskolans första läroplan Lgr 62 skrevs som ämnet blev helt obligatoriskt för pojkar och flickor (2000). Under åren som gått har ämnet bytt namn vid ett flertal tillfällen från, huslig ekonomi (år 1900-), hushållsgöromål (år 1920-) till hemkunskap och hushållsgöromål (år 1950-). Gemensamt för alla namnen är att de knyter an till hemmet (Hjälmeskog, 2000; Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Det nuvarande namnet hem- och konsumentkunskap fick ämnet år 2000 då Lpo 94 reviderades.
Revideringens syfte var att stärka hem- och konsumentkunskapens existens i skolan.
Revideringen ledde även till att ämnet fick utökade kunskapsområden, så som social gemenskap istället för samlevnad som det kallades i Lgr 80 och genom att ändra namn på den tidigare delen kring kost till mat och måltider. De övergripande perspektiven resurshushållning och hälsa i kursplanen utökades med perspektiven jämställdhet och kultur (Hjälmeskog, Cullbrand & Petersson, 2006).
2.2.2 Ämnets syfte och roll i undervisningen
”Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa kunskaper har för människa, samhälle och natur” (Skolverket, 2000a, s. 18). Det är första meningen i kursplanen för hem- och konsumentkunskap och den beskriver ämnets roll i elevernas utbildning. Ämnets roll följs utav tre övergripande syften.
Syftena är
Att ge erfarenheter och förståelse för de dagliga handlingarnas och vanornas betydelse för ekonomi, miljö, hälsa och välbefinnande.
Att utifrån kunskaper om samspelet mellan hushåll, samhälle och natur kunna möta förändringar, ta ansvar och agera.
Att ge beredskap för att leva och agera i ett samhälle med mångfald (Skolverket, 2000a, s. 18).
Varje syfte åskådliggörs i mål att sträva mot där de beskriver de kunskaper som eleverna skall utveckla (Cullbrand & Petersson, 2005; Myndigheten för skolutveckling, 2007).
6
2.2.3 Mål att sträva mot
Strävansmålen i hem- och konsumentkunskap är breda och högt ställda, de beskriver det syfte som undervisningen skall sträva mot skriver Klingander och Edström redan 1996 vilket även är aktuellt idag (1996). Mål att sträva mot blir en naturlig utgångspunkt där varje elev skall utmanas och ges möjlighet att införskaffa sig kunskap. Kursplanen i hem- och konsumentkunskap består utav 8 strävansmål (se bilaga 1). Varje strävansmål är kopplat till något utav de tre syftena men man även perspektiven återfinns här. Strävansmålen ligger som bas vid planering av undervisningen (Myndigheten för skolutveckling, 2007).
2.2.4 Uppnåendemål
Uppnåendemålen är de mål som eleven skall uppnå i femte respektive nionde skolåret (Se bilaga 1). Målen ligger på en grundläggande nivå för att alla elever skall ha möjlighet att nå dem. Att eleverna ska ges möjlighet att nå uppnåendemålen är skolans och rektorns ansvar (Skolverket, 2000a). Både strävansmålen och uppnåendemålen berör förmågan att samarbeta med andra, vilket är en central del i ämnet. Även i uppnåendemålen finner man perspektiven.
2.2.5 Bedömning
Det som ligger till grund för bedömningen i ämnet hem- och konsumentkunskap är elevens skicklighet, kreativitet och samarbetsförmåga och hur det behandlas och används i verksamheterna för hushållet av eleverna. Det betyder att de fyra kunskapsområdena mat och måltider, boende, social gemenskap och konsumentekonomi utgör underlag för bedömningen (Skolverket, 2000a). Med skicklighet menas enligt de Ron och Feldt (2006) att eleven har förmågan att sätta sig in i en situation, preciserar olika behov för sig själv och andra samt visar på kunnande i värdering av information. Denna process bör vara genomgående i hela arbetet (2006). De fortsätter med en beskrivning av begreppet kreativitet, de förklarar kreativitet som ”nytänkande och förmåga att ompröva tidigare val samt förmågan att komma med nya idéer och förverkliga dessa” (de Ron & Feldt 2006, s. 35). de Ron och Feldt (2006) beskriver förmågan samarbete som en förutsättning för jämställdhet, de skriver att eleven skall kunna samarbeta med andra oavsett kön och etnicitet. Att eleven skall kunna lyssna till andra och ta hänsyn till andras åsikter är grundläggande (2006). De övergripande perspektiven hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet ingår i bedömningen, eleven skall i relation till dessa kunna hantera och värdera problem. En viktig aspekt som beskrivs i kursplanen för hem- och konsumentkunskap när det gäller bedömning är elevens förmåga till reflekterat handlande, det ska fortlöpa genom hela arbetsprocessen (Skolverket, 2000a). Med det menas att eleven ska kunna ta ett steg tillbaka och se på det som har hänt och eventuellt ompröva sitt val vilket Schön beskriver (diskuterad i Molander, 1996).
2.2.6 Ämnets karaktär och uppbyggnad
De kunskapsområden i vardagen som koncentreras i ämnet hem- och konsumentkunskap är mat och måltider, boende, social gemenskap och konsumentekonomi. Områdena integreras till en helhet vilken människan sedan ska hantera i sin vardag. Undervisningen bör bedrivas på ett sådant sätt att eleven genom de fyra kunskapsområdena skapar förståelse för information, ekonomiska resurser och arbetsdelning inom hemmets alla verksamheter. Genom de uppgifter som eleven i undervisningen får utföra bör det skapas en förmåga att kommunicera och agera, självständigt och tillsammans med andra (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Ämnet
7
skall karakteriseras av arbetssättet kunskap-i-handling. Begreppet kunskap-i-handling kommer från Bengt Molander och beskrivs av de Ron och Feldt. Människan lär sig genom att samspela med andra människor och genom att delta och lära sig i verksamheten (de Ron &
Feldt, 2006). Molander (1996) beskriver begreppet så här
Den kunniga praktikern är uppmärksam, uppmärksam i sin handling. Hon har förmågan att hålla flera alternativ öppna som levande möjligheter i sin handling … och eftersom praktikern är uppmärksam så lär hon sig samtidigt, vilket medför att hennes repertoar av exempel och erfarenheter förändras (Molander 1996:142).
Säljö använder sig indirekt av begreppet och beskriver det som att människan lär sig just när aktiviteten pågår. Genom instruktioner och beskrivningar som ges vid aktiviteten så ska människan bygga på sina kunskaper och agera utifrån det. Han fortsätter med att barnet lär sig tillsammans med de människor som man har en nära relation till (Säljö, 2000).
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap skall genomsyras av de fyra perspektiven hälsa, resurshushållning, jämställdhet och kultur (Myndigheten för skolutveckling, 2007).
2.3 De fyra övergripande perspektiven
De fyra perspektiven kommer att beskrivas mer ingående eftersom de är satta i fokus i vårt arbete. Varje perspektiv kommer att inledas med en historisk tillbakablick för att sedan följas upp av en genomgång av hur det ser ut i dag. De fyra perspektiven hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet skall vara övergripande och integreras som en helhet i undervisningen (Skolverket 2000a; Cullbrand & Petersson, 2005; Myndigheten för skolutveckling 2007; de Ron & Feldt, 2006). de Ron och Feldt (2006) anser att perspektiven ständigt skall finnas närvarande och att de går in i varandra. De menar även att ibland behandlas endast enstaka perspektiv vid specifika undervisningstillfällen. Något som framkommer i NU03 är att lärarna har olika uppfattning kring hur de fyra perspektiven skall behandlas. Det resulterar i att undervisningen ser olika ut på olika skolor (Cullbrand & Petersson, 2005; Myndigheten för skolutveckling, 2007).
Hälsa
Hälsobegreppet har funnits med ända sedan de första kursplanerna. Men det är först i Lgr 69 som ordet hälsa finns med för första gången, men då endast i målen. Hälsa handlar då främst om den fysiska hälsan, kostvanor och tandvård (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). I Lgr 80 börjar hälsa att få en bredare betydelse, då inom de sociala och psykologiska dimensionerna.
Trots detta är fortfarande hälsobudskapet att man skall hålla sig frisk genom att äta rätt och använda hygieniska arbetsmetoder. Något som även nämns i Lgr 80 är att eleverna ska medvetandegöras om hälsosituationen i andra länder (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). I Lpo 94 blev hälsa ett av de övergripande målen som ska finnas med i undervisningen. Hälsa nämns i denna kursplan vid flera tillfällen till skillnad från tidigare kursplaner (Grönqvist &
Hjälmeskog, 1998). Hem- och konsumentkunskap har enligt Grönqvist och Hjälmeskog (1998) goda förutsättningar att stödja eleverna i deras miljö och val av livsstil genom att vara hälsa och göra hälsa. De nämner även att de flesta elever oavsett förutsättningar brukar trivas i undervisningen i hem- och konsumentkunskap eftersom de upplever den trygg och stimulerande (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998).
I hem- och konsumentkunskap är hälsoperspektivet omfattande och består av både materiella och immateriella resurser. Det innebär bland annat att göra eleven medveten om sin användning av resurser, exempelvis energiförbrukning och vikten av att handla närproducerat
8
och ekologiskt. Men även att stärka elevens förmåga att samarbeta med andra (Skolverket 2000a). På ett liknande sätt beskriver Rydqvist och Winroth (2002) begreppet hälsa ”Hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav och för att kunna förverkliga sina personliga mål” (Rydqvist & Winroth, 2002).
Resurshushållning
Resurshushållning är inget nytt utan har funnits med i kursplanen sedan Lgr 62. Grönqvist och Hjälmeskog (1998) skriver att resurshushållning på 1960-talet handlade mest om att kunna rationalisera hushållsarbetet och att man framförallt skulle vara eftertänksam när det gäller arbetsmiljön så att de flesta kvinnor skulle slippa arbeta. I Lgr 80 konkretiserades resurshushållning och blev tydligare än i de tidigare kursplanerna. ”Eleverna ska skaffa sig kunskaper om begränsningar och den ojämna fördelningen av jordens resurser. De ska fostras till respekt för att hushålla med resurser och bruksföremål och för möjligheterna att återanvända vardagstingen” (Skolöverstyrelsen, 1980, s. 85). Perspektivet resurshushållning kom att bli ännu tydligare i Lpo 94, då den allmänna samhällsdebatten tryckte på en ekologisk grundsyn och användningen av resurser för att bidra till en hållbar utveckling (Cullbrand &
Petersson, 2005). Med hållbar utveckling menas att vi ska leva på ett sätt som inte äventyrar kommande generationers resurser och möjligheter till ett gott liv (Hjälmeskog, 2006)
Efter revideringen av kursplanen år 2000 utökades resurshushållningen till att handla om resurser lokalt och globalt (Skolverket 2000a). Därmed flyttades resurshushållningens fokus delvis från individ/familj/hushåll till den lokala och globala sfären (de Ron & Feldt, 2006).
Resurshushållning handlar om att göra eleven medveten om samspelet mellan människan i hushållet, samhället och natur samt dess påverkan på ett hållbart samhälle (Skolverket 2000a).
I Hem- och konsumentkunskap – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning tar författaren upp en processtudie som är genomförd i NU03. Den visar på att lärarnas förståelse för resurshushållning är olika, den kan innefatta det eleverna gör i klassrummet men även de etiska ställningstaganden och konsekvenser som kommer av elevernas egna handlingar (Myndigheten för skolutveckling 2007).
Jämställdhet
Skolan har ett ansvar när det gäller jämställdhet. I Lgr 69 skrevs det för fösta gången in i läroplanen. I Lgr 69 tas det bland annat upp att det inte bara är samhälls- och yrkeslivet som skall påverkas genom skolans jämställdhetsarbete utan även arbetet i hushållet och familjen (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). I Lpo 94 beskrivs jämställdhet som ett utav de huvudsakliga värden som skolan ska ”förmedla och hos eleverna förankra”
(Utbildningsdepartementet, 2006). Som lärare kan man välja att hantera jämställdheten på olika sätt, dels genom att lyfta det tillsammans med eleverna genom att t.ex. tala om traditionella och historiska indelningar (de Ron & Feldt, 2006). Men man kan även som Grönqvist och Hjälmeskog (1998) skriver, undvika att tala om ämnet och istället låta det blir en naturlig del i undervisningen. Enligt Cullbrand och Petersson (2005) framkommer det att föräldrar och lärare tycker att skolans arbete med jämställdhet är viktigt, däremot lägger inte eleverna lika stor vikt vid det.
”Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden”
(SCB, 2006, s. 5). Statistiska centralbyrån fortsätter med att ordet jämställdhet fokuserar förhållandet mellan kvinnor och män. Däremot innefattar ordet jämlikhet det allmänna förhållandet mellan individer och grupper i samhället. Kön etnicitet, religion och social
9
tillhörighet m.m. skall således inte ha någon betydelse (SCB, 2006). Skolan har som uppgift att motverka traditionella könsmönster. Skolan skall även arbeta för att kvinnor och män skall ha lika rättigheter samt ha möjlighet att pröva och utveckla sina intressen oavsett kön (Utbildningsdepartementet, 2006). Ett jämställt förhållningssätt innebär att allt arbete som utförs skall ha en likvärdig arbetsdelning (Myndigheten för skolutveckling, 2007; Cullbrand
& Petersson, 2005).
Kultur
I Lpo 94 beskrivs ett utav skolans uppdrag på följande sätt
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar (Utbildningsdepartementet, 2006, s. 3).
Redan i de första läroplanerna Lgr 62 och Lgr 69 berörs perspektivet kultur, där fokuseras elevens estetiska fostran genom att arbeta med tycke och smak. Eleven visar sina färdigheter i dukning, uppläggning av mat och bostadens inredning. Den estetiska fostran som fokuseras i de tidiga läroplanerna tas bort i Lgr 80. Vissa delar finns fortfarande kvar så som ”goda måltidsvanor”. Kulturperspektivet har här blivit bredare och tar upp flera dimensioner av ämnet. I Lpo 94 tydliggörs den globala utvecklingen av perspektivet kultur genom en ökad förståelse över kulturgränserna, det finns dock fortfarande influenser kvar av det svenska kulturarvet från de tidigare läroplanerna. Det nämns även att eleverna skall utveckla en förmåga till kreativt skapande. I kursplanen för hem- och konsumentkunskap står det att skolan har som uppgift att behandla estetiska och skapande värden vilket även är aktuellt efter revideringen av kursplanen år 2000 (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). I Lpo 94 framställs kultur som en utav skolans viktigaste ansvarsområden. Skolan skall vara en social och kulturell mötesplats (Utbildningsdepartementet, 2006). I NU03 betonas att kultur har blivit ett övergripande perspektiv i den senaste kursplanerevideringen, det betyder att kultur skall genomsyra hela undervisningen i hem- och konsumentkunskap (Cullbrand & Petersson, 2005).
2.4 Lärarens förutsättningar och skolans verktyg
I det följande avsnittet kommer en beskrivning av två modeller, varav den ena (HK-globen) kommer att användas i diskussionen då vi bearbetar resultatet. Lärarens förutsättningar och de ramfaktorer som styr undervisningen i hem- och konsumentkunskap kommer även att beskrivas nedan och då genom delar av Kvelis didaktiska relationsmodell, främst av delen ramfaktorer.
2.4.1 HK-globen
När HK-globen skapades första gången år 1998 var tanken att det skulle vara en inspiration och bild av vad ämnet hem- och konsumentkunskap innehöll. HK-globen ändrades efter kursplanerevideringen år 2000 och man tog då fram en ny glob. HK-globen skulle göra det lättare för elever, lärare och föräldrar att förstå innebörden av ämnet hem- och konsumentkunskap och då främst dess perspektiv (hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet) och kunskapsområden (mat och måltider, boende, social gemenskap och
10
konsumentekonomi). HK-globen är inspirerad av Bubolz och Sontags humanekologiska teori ifrån 1993, som visar samspelet mellan individ/familj och omgivningen.
Figur 1. Figuren beskriver hem- och konsumentkunskapens viktigaste delar och hur de interagerar med varandra (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998).
Centralt för ämnet är ”människan i hushållet”, tillsammans med de fyra kunskapsområdena mat och måltider, boende, social gemenskap och konsumentekonomi vilket visas i globen (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Arbetet skall präglas av begreppet kunskap-i-handling. I den tidigare kursplanen från år 1994 beskrevs teori och praktik som två skilda begrepp, men efter revideringen år 2000 har dessa begrepp slagits ihop och bildat begreppet kunskap-i- handling (Skolverket, 2000b). Som nämndes tidigare innebär kunskap-i-handling att man lär sig genom att samspela med andra människor och genom att delta och lära sig i verksamheten (de Ron & Feldt, 2006). Vad som är en annan viktig del är att ämnet skall genomsyras av de fyra övergripande perspektiven hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet.
För att få klarhet i kursplanen för hem- och konsumentkunskap och dess delar ställdes frågan, om hur Karin Hjälmeskog1 ser på framtiden och den nya kursplanen. Hon har varit med och skrivit den nuvarande kursplanen för hem- och konsumentkunskap. Hon känner en viss oro inför framtiden och den nya kursplanen, hon beskriver det så här
Jag tycker att det är viktigt att bibehålla bredden i ämnet, det är ju så hemarbetet ser ut. Alla skilda verksamheter går i varandra och alla de val man gör måste ske utifrån komplicerade överväganden ur olika perspektiv (Hjälmeskog2)
2.4.2 Lärarens kompetens
Lärarens kompetens är viktig för elevernas utbildning. Två utav de främsta kompetenserna hos en lärare är didaktisk och metodisk kompetens (Myndigheten för skolutveckling, 2007).
Den didaktiska kunskapen enligt Arfwedson och Arfwedson (2002) innebär att läraren ska behärska sina ämnen. Lärarens egna erfarenheter, personliga egenskaper, kulturella bakgrund, intressen, attityder och värderingar är viktiga faktorer då undervisningen planeras.
1 Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik med inriktning mot didaktik, genus och lärares arbete vid Uppsala Universitet, mailkontakt den 17 mars 2009
2 Karin Hjälmeskog, mailkontakt den 17 mars 2009
11
Carlgren och Marton (2002) menar att läraryrket inte är lätt att beskriva eftersom det är så många faktorer som spelar in.
Det är t.ex. stor skillnad mellan att vara lärare för små barn och att vara lärare för vuxna, att vara lärare i olika ämnen, att vara lärare i grundläggande utbildning och i mer avancerade fördjupningsstudier, att vara lärare i glesbygd och i urbana miljöer, i välbärgade och stabila villaområden och i blandade förortsområden (Carlgren & Marton, 2002, s. 33).
Några utav lärarens viktigaste didaktiska uppgifter är att fungera som arbetsledare och kunna förmedla innehåll och kunskaper till eleverna (Kveli, 1994). Arfwedson och Arfwedson påpekar även vikten av eleverna i undervisningssituationen. De menar att läraren ska utgå från eleverna när han/hon planerar och tar beslut i undervisningssituationer (2002). En del av den didaktiska kompetensen som en lärare bör ha är att kunna förstå och tillämpa de två målnivåer som finns i kursplanen, mål att sträva mot och mål att uppnå (Myndigheten för skolutveckling, 2007).
Något som inte nämns så ofta är den dolda läroplanen. Broady tar upp begreppet och beskriver det som de krav som ställs på eleverna utan att elever och lärare är medvetna om dem. Broady säger att ”indirekt är den dolda läroplanens krav förbundna med skolans samhälleliga funktioner (att sortera eleverna och förbereda dem för livet som lönarbetare och samhällsmedborgare)” (Broady, 1985, s.138). Den dolda läroplanen kan enligt Broady kopplas till de ramfaktorer som styr undervisningen, de är undervisningspassens längd, undervisningslokaler, elevgruppens storlek samt moment som ska gås igenom i undervisningen (Broady, 1985).
Kernell (2002) diskuterar begreppet ämneskompetens och menar att det är en betydelsefull kompetens hos en lärare. Han anser att ämneskompetensen ger läraren förutsättningar att kunna diskutera och svara på elevernas frågor mer ingående och att läraren lättare kan hjälpa eleven till vidareutveckling. Vidare säger Kernell att läraren ofta känner sig tryggare och anser sig ha högre auktoritet om han/hon kan sitt ämne djupare. Undervisningen bör också kunna planeras på ett bra sätt och det måste vara en av lärarens metodiska kunskaper (Kernell, 2002). Kveli har utvecklat Bjarne Bjørndal och Sigmund Liebergs didaktiska relationsmodell.
Den visar på några tankar kring hur lärares undervisning kan planeras och utvärderas.
Modellen är enkel och strukturerad på ett sådant sätt att alla lärare kan använda den i alla undervisningssituationer, oavsett om det gäller en hel klass eller en enskild elev. Modellen ska spegla en samspelsprocess där alla delar hör ihop och påverkar varandra. De olika delar som modellen består av är elev- och lärarförutsättningar, innehåll, utvärdering, inlärningsaktiviteter, ramfaktorer och mål (Kveli, 1994).
Elev- och lärarförutsättningar
Utvärdering Mål
Inlärnings- Aktiviteter Innehåll
Ramfaktorer
12
Figur 2. Kvelis didaktiska relationsmodell. Vi har valt att lyfta de delar som är aktuella för vår studie, vilka är ramfaktorer, innehåll och till viss del mål. (Egen bearbetning av figuren av Kveli, 1994, s. 33)
En annan aspekt som lärare bör tänka på är att reflektera kring sin undervisning vilket Attard
& Armour skriver om. ”The reflective process should eventually help the teacher to change, adapt and modify his/her teaching to the particular context” (Attard & Armour, 2005, s. 197).
Erlandson (2005) poängterar att man kan se skillnad mellan lärare och elever när det gäller just reflektion. Han skriver vidare att reflektion är en utav lärarens viktigaste uppgift (Erlandson, 2005).
2.4.3 Ramfaktorer som styr undervisningen i hem- och konsumentkunskap
I studien som genomfördes i NU03 besvarade lärarna vilka faktorer som styr deras undervisning. De fem ramfaktorer som framkom tydligast var elevgruppernas storlek, undervisningspassens längd, undervisningslokalens utrustning, budget för ämnet och tillgång till läroböcker (Cullbrand & Petersson, 2005; Hjälmeskog, 2006). Vad som nämns som den främsta ramfaktorn enligt lärarna i NU03 är elevgruppens storlek. Tidigare beslutade staten regler kring hur stora grupperna i hem- och konsumentkunskap skulle vara. Det är något som inte finns med i dagens läroplan skriver Hjälmeskog (2006). En annan ramfaktor som nämns är undervisningspassens längd. Eftersom undervisningen består utav många moment är det viktigt att tiden är väl tilltagen så att hela arbetsprocessen ryms. Undervisningslokalens utrustning och storlek är av betydelse i det praktiska arbetet menar Cullbrand och Petersson (2005). För att de fyra kunskapsområdena i kursplanen för hem- och konsumentkunskap mat och måltider, boende, social gemenskap och konsumentekonomi ska kunna bearbetas krävs utrymmen, inredning och utrustning som är tillfredställande för undervisningen (Cullbrand &
Petersson, 2005). Kveli skriver att mycket utav det arbete som bedrivs i skolan styrs utav ekonomiska villkor. Det visar sig genom lokaler, omgivning, utrustning och läromedel (1994).
I skollagen anges det att eleverna har rätt till 118 timmars undervisning i hem- och konsumentkunskap (Skolverket, 2009a). Dessa timmar ska förläggas under hela skoltiden, såväl i år fem som i de högre stadierna. Det är upp till den lokala skolan att förlägga undervisningstiden där det passar, vanligast är att majoriteten av tiden ligger i de högre stadierna (Cullbrand & Petersson, 2005).
13
3. Syfte
Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap arbetar med kursplanens fyra övergripande perspektiv (hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet).
Frågeställningar:
Hur beskriver lärarna att de har möjlighet att arbeta med kursplanens fyra övergripande perspektiv med de ramfaktorer som finns?
Hur prioriterar lärarna arbetet med de fyra övergripande perspektiven?
14
4. Metod
I metoden presenteras de urval, avgränsningar och etiska ställningstagande som genomförts i denna studie. Samt en beskrivning om hur intervjuerna och bearbetningen av materialet har gått till.
4.1 Urval
Eftersom fokus i denna undersökning var perspektiven i kursplanen för hem- och konsumentkunskap, så valde vi att intervjua lärare som undervisar i ämnet. Anledningen var att lärarna i hem- och konsumentkunskap enligt oss har störst kunskap kring kursplanen i hem- och konsumentkunskap och dess perspektiv. Undersökningen bestod av fyra fokusgruppsintervjuer som genomfördes på fyra olika skolor inom samma kommun. Vi hade tidigare mailat ut ett missivbrev (Se bilaga 2) om vår studie till samtliga nio kommunala skolor för de senare åren i kommunen. De fyra skolor som sedan valdes ut var de som anmälde sitt intresse för vår studie via mail. Vid varje tillfälle deltog två till fyra lärare från den aktuella skolan i intervjuerna, totalt deltog elva respondenter. Samtliga skolor i undersökningen är belägna i samma kommun i en större västsvensk stad, däremot tillhör skolorna olika kommundelar. Samtliga lärare som har blivit intervjuade är kvinnor.
I vår undersökning har vi valt att göra ett bekvämlighetsurval när det gäller valet av respondenter. Ett bekvämlighetsurval innebär enligt Bryman (2002) att de respondenter som väljs ut till en undersökning är sådana personer som råkar finnas tillhands och i närheten. I vår studie har vi valt skolor i vårt närområde som vi känner till sedan tidigare. Bryman nämner även vikten av en pilotstudie, där testas innehållet i intervjuguiden (2002). Vår tanke var att vår första intervju skulle vara en pilotstudie, men resultatet föll sig så pass bra att vi valde att använda den som en del i vårt resultat.
4.2 Avgränsningar
Vi valde att inrikta oss på skolor i vårt närområde samt undervisningen i år åtta och nio. Vår ambition var att intervjua lärare med utbildning inom hem- och konsumentkunskap, men det var inget krav. Efter att intervjuerna genomförts visade det sig att samtliga utav våra respondenter var utbildade hem- och konsumentkunskapslärare eller hushållslärare.
4.3 Fokusgrupper
Den metod vi har valt i den här undersökningen är fokusgrupper för att den lämpar sig väl till vårt syfte. Vår ambition var att utföra intervjuerna enskilt med varje lärare, men vi kom sedan fram till att fokusgrupper var det bästa alternativet för vår undersökning. Det på grund av att vi var intresserade av hur lärarna i hem- och konsumentkunskap på skolan arbetar med kursplanen och dess perspektiv och inte hur den enskilde läraren gör. Samt att vi genom gruppintervjuerna får ta del av fler respondenters svar än vad vi hunnit med vid enskilda intervjuer. Metoden innebär enligt Bryman (2002) att intervjuaren anger ett tema som respondenterna tillsammans skall diskutera. Fokusgrupperna i vår undersökning bestod av minst två respondenter. Enligt Stukát (2005) är det lagom med 3-6 personer i fokusgruppen.
Fördelen är då att man kan få ett gruppsvar men även ett individuellt svar eftersom gruppen inte är så stor (Stukát 2005; Bryman 2002). Det finns en risk med att använda fokusgruppen som metod. Det är att respondenterna kan påverka varandras svar samt att de kan hålla inne med känslig information (Stukát, 2005).
15
4.4 Intervjuer
Vid insamlingen av det empiriska materialet använde vi oss utav en kvalitativ metod. De intervjuer vi genomförde var semistrukturerade fokusgrupper. Bryman beskriver att sådana intervjuer består av en lista med utvalda teman som skall beröras under intervjusituationen.
Respondenterna ges då möjlighet att besvara frågorna på sitt eget sätt i och med att frågorna inte behöver ställas i någon speciell ordning (Bryman, 2002). Patel och Davidsson skriver (2003) att syftet med en kvalitativ intervju är att finna mönster hos respondenterna i en undersökning. De påtalar även att i en kvalitativ intervju är det både intervjuaren och respondenten som skapar samtalet (Patel & Davidsson, 2003).
Den metod som har använts är den som Bryman (2002) kallar semistrukturerade intervjuer.
Metoden innebär således att intervjufrågorna består av ett antal frågeteman, det vill säga områden som behandlas med respondenterna. När en forskare använder sig utav olika teman i en intervjusituation utgår intervjuaren där med ifrån en intervjuguide (Bryman, 2002).
Frågorna i intervjuguiden (Se bilaga 3) är ett stöd för den som intervjuar och intervjuaren kan välja att kringgå dem genom att ställa följdfrågor eller liknande (Bryman, 2002).
4.5 Genomförande
För att nå ut till samtliga lärare i hem- och konsumentkunskap i den utvalda kommunen med ett missivbrev (Se Bilaga 2) kring vår undersökning, ringde vi till respektive skola och samlade in alla mailadresser till lärarna i hem- och konsumentkunskap. Sammanlagt skickade vi ut missivbrevet till nio olika skolor. Informationsbrevet innehöll en presentation av oss, undersökningens syfte och tanken kring intervjun och hur den skulle genomföras. Därefter inväntades svar från lärarna för att kunna göra det slutgiltiga urvalet. Vi fick svar ifrån fyra utav de tillfrågade skolorna som var intresserade utav att delta i intervjun. Tid och plats för genomförande av intervjuerna bokades genom mail.
Vid samtliga intervjutillfällen medverkade vi båda och ansvarade gemensamt för frågor och eventuella följdfrågor. Vid intervjuerna användes en mp3spelare och en mobiltelefon för registrering av intervjusvaren. Anledningen till varför vi valde att använda oss utav två inspelningsapparater var att vi ville vara säkra på att intervjun blev korrekt inspelad. Det visade sig vara ett lyckat drag från vår sida då kvalitén på inspelningen på mp3 var mindre bra. Trost tar upp både för- och nackdelar med inspelning av intervjuer. Några utav fördelarna är att intervjuaren kan koncentrera sig på frågorna och svaren som respondenten ger utan att behöva föra anteckningar samt att upprepade gånger kunna lyssna till intervjun och därmed uppfatta tonfall och ordval (Trost, 2005). Nackdelarna som nämns är att det är tidskrävande att transkribera svaren samt att en del respondenter kan bli hämmade av att spelas in (Trost, 2005; Bryman, 2002; Patel & Davidsson, 2003). Platsen för intervjun skall enligt Stukát (2005) och Trost (2005) vara en avskild och lugn plats, där både respondenten och intervjuaren känner sig trygga. Vi har som Trost (2005) nämner låtit respondenten välja plats för intervjun, eftersom det kan vara en trygghet för dem.
För att göra det tydligare för läsaren har vi valt att namnge skolorna och lärarna med figurerade namn. Lärarna på Askskolan valde ett konferensrum som plats för intervjun, vilket kändes lugnt och avslappnat, intervjun tog ca 35 min. Lärarna på Bokskolan valde hem- och konsumentkunskapssalen som intervjuplats, vilket var nära och bra då de inte hade så lång tid avsatt för intervjun, intervjun tog ca 50 min. Lärarna på Ceasarskolan valde även de hem- och konsumentkunskapssalen som plats för intervjun, intervjun tog ca 30 min. Lärarna på Dalaskolan valde ett konferensrum som intervjuplats och intervjun tog ca 30 min. På
16
Dalasskolan hade inte alla lärare möjlighet att vara med från början utan de kom in efter hand under intervjuns gång.
Vår studie har ett fenomenologiskt förhållningssätt. Patel och Davidson beskriver att det fenomenologiska förhållningssättet liknar fenomenografin, där det centrala är att fördjupa sig i olika individers uppfattningar om saker och ting (Patel & Davidson, 2003). Detta kan vi jämföra med den studie vi har genomfört, då vårt fokus ligger på att studera lärares uppfattningar kring hur de upplever och arbetar med kursplanen i hem- och konsumentkunskap och då framförallt de fyra övergripande perspektiven. Även Stukát beskriver fenomenografi på samma sätt som Patel och Davidson men säger även att forskaren i intervjusituationen ofta använder sig utav öppna frågor för att få respondentens uppfattning av ett visst fenomen (2005).
4.6 Bearbetning av material och analys
Efter att intervjuerna utförts gjordes en transkribering av materialet. Med det menas att man skriver ut svaren i sin helhet. Transkriberingen tar tid att utföra och blir ofta flera sidor lång (Stukát, 2005). Efter varje intervju genomförde vi transkriberingen direkt för att ha svaren färskt i minnet, men även för att vi skulle känna igen rösterna på inspelningen.
Transkriberingen tog ungefär två timmar för varje intervju. Med hjälp av inspelningarna vi gjort skrev vi ner svaren fråga för fråga. Detta innebar att vi fick spela upp inspelningarna flera gånger för att få med hela svaret korrekt. Vi valde att sammanföra alla respondenternas svar på samma papper, detta för att enklare kunna göra jämförelser och analys av vår data. I vår diskussion har vi valt att analysera delar av vårt resultat med stöd av HK-globen och till viss del även Kvelis modell.
4.7 Reliabilitet och validitet
Trost skriver att validitet i en kvantitativ studie innefattar att man mäter det man avser att mäta i sin studie, medan reliabilitet innebär att man mäter tillförlitligheten i studien. Trost fortsätter med att beskriva reliabilitet med att situationen för alla som blir intervjuade skall vara och se ut på samma sätt. Undersökningen skall dessutom visa samma resultat om man skulle utföra den en gång till vid ett senare tillfälle (Trost, 2005). I vår studie har vi försökt att ha med begreppen under arbetets gång och arbetat utifrån att vår studie är tillförlitlig och att vår undersökning mäter det vi avsett från början.
Vad som kan nämnas är att både Trost (2005) och Bryman (2002) nämner att reliabilitet och validitet är viktiga begrepp, men att det har diskuterats i hur väsentliga de är i en kvalitativ studie. Enligt Patel och Davidson (2003) så innebär validitet i en kvalitativ studie istället att hela processen studeras, det vill säga att alla delar i studien ses över. Patel och Davidson ger följande exempel vad gäller reliabilitet ”om man intervjuar en person flera gånger och ställer samma fråga men får olika svar så betraktas detta i en kvantitativ undersökning som ett tecken på låg reliabilitet” (Patel & Davidson, 2003 s. 103). Medan det i en kvalitativ studie inte har samma betydelse i och med att man då kanske räknar med att personen har ändrat uppfattning eftersom situationen kan ha ändrats (Patel och Davidson, 2003). Patel och Davidson menar här istället att man bör se det unika i den undersökningssituation som råder (2003).
17
4.8 Etiska ställningstaganden
Vi har i vår studie valt att låta våra respondenter vara anonyma. Vi har som Stukát skriver informerat våra respondenter om att intervjusvaren kommer att behandlas konfidentiellt och den data som kan avslöja respondentens identitet inte kommer att publiceras. Det för att skydda respondenterna och de eventuellt känsliga uppgifter som kan uppstå vid intervjun (Stukát,2005).
18
5. Resultat
Resultatet kommer att redovisas utifrån intervjuguiden (Se bilaga 3). Den är indelad i ett antal teman som vi valt att följa även i redovisningen av resultatet. För att ge en bild utav skolorna beskrivs de mer ingående i början av resultatet.
5.1 Skolorna
För att göra det tydligare för läsaren har vi valt att namnge skolorna och lärarna med figurerade namn.
Askskolan
Den första skolan har vi valt att kalla Askskolan, det är en år 4-9 skola med över 400 elever och har ca 65st anställda lärare. Skolan är placerad i en stadsdel nära centrum. Skolan har två hem- och konsumentkunskapssalar som vardera har åtta kök. Lokalerna är förhållandevis gamla och ska renoveras under de närmsta åren. Askskolan är en mångkulturell skola som har elever från alla världsdelar. Undervisningen bedrivs i år fem, åtta och nio. Skolan har två undervisande lärare i hem- och konsumentkunskap, lärarna kommer fortsättningsvis benämnas som Alma och Alice. Alma är 45 år och utbildad lärare i hem- och konsumentkunskap och biologi. Hon har varit verksam lärare sedan år 1988, men arbetat på Askskolan sedan år 1992. Hon undervisar i dagsläget 60% i hem- och konsumentkunskap.
Alice är 43 år och har en examen för tidigare år med 90 högskolepoäng i hem- och konsumentkunskap. Hon har arbetat på Askskolan sedan år 2006 och undervisar 100% i hem- och konsumentkunskap. Alma och Alice planerar all undervisning och gör alla inköp tillsammans.
Bokskolan
Den andra skolan har vi valt att kalla Bokskolan och det är en år 4-9 skola med ca 570 elever och har ca 55st anställda lärare. Även denna skola ligger i direkt anslutning till centrum.
Skolan har två hem- och konsumentkunskapssalar med fyra kök vardera. Lokalerna är gamla och skall renoveras inom några år. Undervisningen bedrivs i år fem och åtta. Skolan har tre undervisande lärare i hem- och konsumentkunskap. Lärarna på Bokskolan kommer fortsättningsvis benämnas som Berit, Boel och Britta. Berit är 55 år och utbildad hushållslärare. Hon har varit verksam som lärare i 22 år, men jobbat på Bokskolan i tre år.
Hon undervisar 100% i hem- och konsumentkunskap. Boel är 41år och utbildad lärare i hem- och konsumentkunskap och tyska. Hon har varit verksam lärare i 14 år, men arbetat på Bokskolan i sju och ett halvt år. Boel undervisar 59% i hem- och konsumentkunskap. Britta är 54 år och utbildad hushållslärare, hon har arbetat fyra och ett halvt år på Bokskolan. Hon undervisar 74% i hem- och konsumentkunskap. Berit, Boel och Britta planerar all sin undervisning och gör alla inköp tillsammans.
Ceasarskolan
Den tredje skolan har vi valt att kalla Ceasarskolan och det är en år 4-9 skola med ca 660 elever och 43st anställda lärare. Skolan är belägen ca 1,5 mil utanför centrum, det demografiska upptagningsområdet gör att flertalet av eleverna måste bussas till skolan.
Ceasarskolan har två hem- och konsumentkunskapssalar med åtta kök vardera. Skolan är nyrenoverad sedan ett antal år tillbaka. Undervisningen bedrivs i år fem, åtta och nio. Skolan har två undervisande lärare i hem- och konsumentkunskap. Lärarna på Ceasarskolan kommer fortsättningsvis benämnas som Clara och Cecilia. Clara är 57 år och utbildad hushållslärare.
Hon har arbetat fem år på Ceasarskolan och undervisar 100% i hem- och konsumentkunskap.
19
Cecilia är 49 år och utbildad hushållslärare. Hon har arbetat tre år på skolan och undervisar 100% i hem- och konsumentkunskap. Clara och Cecilia planerar all sin undervisning och gör alla inköp tillsammans.
Dalaskolan
Den fjärde skolan har vi valt att kalla Dalaskolan. Det är en år 1-9 skola med 685 elever och ca 90st anställda lärare. Skolan ligger ca 5km från centrum. Skolan har två hem- och konsumentkunskapssalar med åtta kök vardera. Lokalerna är ljusa och fräscha, de har renoverats för ca tio år sedan. Skolan är en mångkulturell och har elever från alla världsdelar.
Undervisningen bedrivs i år fem, åtta och nio. Dalaskolan har fyra undervisande lärare i hem- och konsumentkunskap. Lärarna på Dalaskolan kommer fortsättningsvis benämnas som Diana, Debora, Daniella och Doris. Diana är 29 år och utbildad lärare i hem- och konsumentkunskap och engelska. Hon har arbetat på Dalaskolan i två år och undervisar 50% i hem- och konsumentkunskap och 50% i engelska. Debora är 60 år och utbildad hushållslärare och speciallärare. Hon har arbetat 35 år på Dalaskolan och undervisar 85% i hem- och konsumentkunskap. Daniella är 47 år och utbildad hushålls- och svensklärare. Hon har arbetat 22 år på skolan och undervisar 56% i hem- och konsumentkunskap och 32% i svenska. Doris är 52 år och utbildad hushållslärare. Hon har arbetat 29 år på skolan och undervisar 100% i hem- och konsumentkunskap. Diana, Debora, Daniella och Doris planerar all sin undervisning och gör alla inköp tillsammans.
Tabell 1. Tabellen nedan beskriver lärarna.
Ålder Utbildning År på skolan Tjänstgöringsgrad i hem och konsumentkunskap
Askskolan
Alma 45 år HK‐lärare1 17 60%
Alice 43 år HK‐lärare 3 100%
Bokskolan
Berit 55 år Hushållslärare 3 100%
Boel 41 år HK‐lärare 7,5 59%
Britta 54år Hushållslärare 4,5 74%
Ceasarskolan
Clara 57 år Hushållslärare 5 100%
Cecilia 49 år Hushållslärare 3 100%
Dalaskolan
Diana 29 år HK‐lärare 2 50%
Debora 60 år Hushållslärare 35 85%
Daniella 47 år Hushållslärare 22 56%
Doris 52 år Hushållslärare 29 100%
1 HK-lärare = Hem- och konsumentkunskapslärare
20
5.2 Kursplan
Vad som framkom i intervjuerna var att alla lärare var överens om att kursplanen ligger till grund för undervisningen och att det är utifrån den som de planerar sin undervisning. Lärarna på två utav skolorna nämner även att det är strävansmålen och uppnåendemålen som de fokuserar mest på i kursplanen. Bland annat säger en lärare från Bokskolan
Vi jobbar nästan aldrig med kriterierna idag, vi fokuserar mest på strävansmålen (Berit 55år).
Lärarna vid Askskolan tar upp att det är uppnåendemålen som ligger till grund för betygssättningen. Däremot menar de att det är strävansmålen som fungerar som underlag vid planering av undervisningen. Samtliga lärare anser att de kan följa kursplanen och dess perspektiv (resurshushållning, hälsa, kultur och jämställdhet) utifrån de ramfaktorer och förutsättningar som de har på sin skola. Ramfaktorer som lärarna på tre av fyra skolor nämner som hämmande för undervisningen är ekonomi, tid och gruppstorlek. Alma säger så här
Det som styr oss mest är tid och pengar. Speciellt passens längd (Alma 45år).
Två utav skolorna belyser även lokalernas negativa påverkan på undervisningen. Dalaskolan har bra förutsättningar vad gäller ekonomi och tid, vilket gör att undervisningen inte påverkas av dessa ramfaktorer. Dalaskolan menar även att perspektiven genomsyrar alla lektionstillfällen. Perspektiven är den del av kursplanen som de fokuserar mest på. Det perspektiv som lärarna på tre utav fyra skolor visar störst intresse för är hälsoperspektivet.
Resurshushållning har även den en stor och betydande roll i undervisningen. Flera utav lärarna menar att resurshushållning visar sig genom att lära eleverna att sortera sopor och diska på rätt sätt. Däremot beskriver Diana resurshushållning på ett djupare sätt där hon tar upp samspelet mellan människan i hushållet, samhälle och natur. Lärarna på Dalaskolan menar att de lägger lika mycket tid på alla perspektiven och nämner därför inte något större intresse för något specifikt perspektiv.
Lärarna på alla skolor nämner att de har en lokal kursplan och att de får tid till att skriva och arbeta med den på konferenstid och andra dagar. Däremot är det lärare på flera skolor som nämner att de istället jobbar efter de nationella styrdokumenten även ifall de har en lokal kursplan. Cecilia diskuterar och berättar hur de på hennes skola arbetar med de nationella styrdokumenten och hur de har gjort om dem i den lokala kursplanen
Vi har förenklat strävansmålen och skrivit dem i tydligare form, för i de nationella styrdokumenten står det väldigt högtravande Vi har tagit ner den på jorden och gjort den konkretare med saker och ting (Cecilia 49 år).
För att ta vara på elevernas tidigare kunskaper inom hem- och konsumentkunskap säger lärarna från alla skolor att de arbetar med öppna uppgifter vilket innebär att eleverna själva får välja maträtt och tillagningssätt. Här får eleverna möjlighet att visa den kunskap de har med sig hemifrån för att kunna bygga på den med kunskapen de får i skolan. Boel säger följande
Andelen pojkar som har tidigare kunskap har ökat, det har ju traditionellt varit flickorna som varit duktigare (Boel 41 år).
Lärarna på Dalaskolan tar upp att de tidigare kunskaperna kommer fram mycket genom diskussioner med eleverna. Lärarna i hem- och konsumentkunskap på Dalaskolan arbetar med elevledda lektioner, där eleverna själva håller i lektioner och därmed får visa vad de kan.
21
5.3 De fyra perspektiven
Lärarna ombads att nämna minst tre sätt som visar hur hälsa, resurshushållning, kultur och jämställdhet genomsyrar deras undervisning samt hur det visar sig i det teoretiska och praktiska arbetet. Nedan beskrivs resultatet från respektive skola.
Askskolan Hälsa
Lärarna har lagt upp undervisningen på så sätt att de anpassar livsmedel till de kunskapsområden som bearbetas i undervisningen. Näringsämnena behandlas i år åtta och eleverna får sedan ett skriftligt prov på dem. En stor del av hälsoarbetet läggs i år nio då eleverna skriver en hälsoprofil och till den ska de sedan göra ett åtgärdsprogram.
Åtgärdsprogrammet innebär att eleverna utifrån sina egna kost- och motionsvanor lägger upp en strategi med förslag på förbättringar.
Resurshushållning
Lärarna på Askskolan lyfter fram att de arbetar en del utifrån SMART- materialet3 som bland annat behandlar säsongsanpassad mat. Att uppmärksamma eleverna på alternativ till de råvaror som finns, samt att hushålla med det produkter och varor som finns att tillgå nämner de som viktig del i resurshushållningen. De menar även att de försöker ta diskussioner kring resurshushållning vid lämpliga tillfällen i undervisningen. Lärarna beskriver en arbetsuppgift som innebär att eleverna skall jämföra olika färser utifrån helhetsperspektivet som rymmer transporter, miljöutsläpp, hälsa och ekonomi. Utifrån det ska eleverna planera en maträtt samt lämna in en inlämningsuppgift där de ska ta ställning till hälsa, ekonomi och miljö. Lärarna påpekar att eleverna efter varje lektion fyller i en utvärdering där en del handlar om miljö vilket visar på eget ansvar från eleverna.
Kultur
Lärarna menar att kulturperspektivet visar sig i val av livsmedel, eftersom flera utav eleverna på skolan har en annan religion. Det resulterar i att de inte kan och vill äta samma sorts mat.
Lärarna menar vidare att kultur och religion ofta hänger ihop. Om en elev pratar om sin kultur och det land hon eller han kommer ifrån så försöker lärarna ta upp det till ett gemensamt samtal så eleven kan dela med sig av sina erfarenheter och växa i sig själv. I år nio arbetar eleverna med en uppgift som heter matkultur. Den innebär att eleverna får välja ett land som de sedan skall tillaga en maträtt och ett bröd ifrån. Uppgiften redovisas sedan både muntligt och skriftligt.
Jämställdhet
Lärarna på Askskolan menar att samarbete är en stor del av jämställdhetsarbetet, de säger också att de pratar mycket om könsroller och vem som gör vad hemma. En utav lärarna säger att många killar i femman inte vill diska när de kommer till hem- och konsumentkunskapen för det gör de inte hemma. Lärarna försöker ta diskussioner med eleverna när sådana situationer uppstår.
Jag upplever att det har blivit mer jämlikt hemma nu jämfört med hur det var när jag började jobba. Det är många fler familjer där man delar på arbetet oavsett om man är man eller kvinna om man nu ska prata om sådan jämlikhet. Det visar sig
3 Ät S.M.A.R.T. är ett utbildningsmaterial om maten, hälsan och miljön. Det är producerat av Centrum för Tillämpad Näringslära vid Samhällsmedicin, Stockholmsläns landsting, mars 2001
22
genom att vi pratar om vem som gör vad i hemmet och om man hjälps åt hemma.
I fler familjer hjälps man åt med fler saker idag mot vad det varit innan, barnen är också med och hjälper till mycket mer, inte i alla familjer men i fler familjer (Alma 45 år).
Bokskolan Hälsa
Hälsoarbetet på Bokskolan går in under alla arbetsområden och är fortlöpande. Genom instuderingsfrågor och genomgångar går lärarna igenom näringsämnena, lärarna påpekar att det inte resulterar i något skriftligt prov. Efter varje lektion gör eleverna en reflektion av lektionen där de beskriver hur arbetet fungerat samt hur deras måltid sett ut utifrån tallriksmodellen.
Resurshushållning
Lärarna på Bokskolan arbetar mycket med att lära eleverna att spara energi genom att diska rätt, ta tillvara på maten och använda rätt platta. Eleverna får lära sig olika alternativ till råvaror samt att ta egna initiativ vid matlagningstillfällen. Grunden kring resurshushållning ligger inom det teoretiska arbetet, där eleverna får arbeta med instuderingsfrågor men även i praktiska prov som de har fyra gånger om året.
Kultur
Kulturperspektivet i ämnet visar sig genom det praktiska arbetet vid val av livsmedel. Flera utav eleverna har en annan religion eller är vegetarianer och äter därför inte all sorts mat.
Lärarna förklarar att den teoretiska delen av kulturperspektivet endast visar sig i en mvg- uppgift. Denna uppgift är endast till för dem som strävar efter det högsta betyget. Uppgiften innebär att eleverna väljer ett land och en maträtt därifrån som de sedan skriftligt ska beskriva.
Jämställdhet
Jämställdhet för lärarna på Bokskolan innebär mestadels att eleverna ska lära sig att samarbeta med alla. De menar att skillnader som gluten- och laktosintolerans samt handikapp både mentalt och fysiskt inte ska påverka samarbetet. De påpekar att det är mycket i år fem som de behöver arbeta med jämställdhet, på högstadiet faller det sig mer naturligt. En lärare säger
Jag pratar inte om det, för börjar man prata om det så kanske man väcker något som sover (Boel 41 år).
Britta menar att det ligger en problematik i att flickor har högre betyg i hem- och konsumentkunskap än pojkar. Hon menar att hos oss är alla lika och pojkarna ska kunna ha lika bra betyg som flickorna.
Ceasarskolan Hälsa
Ceasarskolans lärare arbetar även de traditionellt med näringsläran, det sker genom en genomgång från läraren som sedan resulterar i läxförhör och prov. Lärarna säger att de tar upp de olika näringsämnena när tillfälle ges. De säger vidare att näringsläran är en svår del för eleverna att förstå därför att det är många elever som tror att de inte ska ha någon teoretisk undervisning i hem- och konsumentkunskap. Lärarna nämner även den psykosociala hälsan som en del av deras undervisning. En lärare utrycker sig så här
23
Vi jobbar mycket med psykosociala hälsan - dukning, bordsskick osv. Många uppskattar att sitta tillsammans och äta (Cecilia 49 år).
Resurshushållning
Lärarna arbetar för att eleverna ska förstå att resurshushållning är något som går att genomföra på skolan så väl som hemma. De försöker visa på enkla metoder för att eleverna ska förstå vad resurshushållning innebär. Metoder i det praktiska arbetet är diska på rätt sätt, eftervärme på plattan och kompostering. I det teoretiska arbetet visar det sig genom att de arbetar med symboler inom tvätt och miljö. Lärarna påpekar svårigheten med ämnets ekonomi vad gäller resurshushållning, det leder till att de inte kan handla in närproducerat och ekologiskt till skolan eftersom ekonomin är begränsad. Det blir därmed svårt för lärarna att stå bakom de produkter och råvaror som inhandlas till skolan. Cecilia beskriver situationen på detta sätt
Närproducerat stämmer inte med våran verklighet här eftersom vi köper det billigaste och inte får köpa från vem vi vill (Cecilia 49 år).
Kultur
Lärarna på Ceasarskolan nämner inga specifika sätt på hur de arbetar med kultur. De tar upp en skriftlig inlämningsuppgift som eleverna gör i år nio. Den innebär att eleverna får välja en tradition eller högtid som de sedan skall skriva om.
Jämställdhet
Lärarna på Ceasarskolan menar att många elever på skolan har kvar den traditionella synen på könsfördelning och de menar att det är oacceptabelt. De försöker ta diskussionen med eleverna när situationen uppstår. Arbetsfördelning är en del av jämställdhetsarbetet som de tycker är viktigt, alla ska kunna arbeta med alla oavsett kön, etnicitet och kulturell bakgrund.
Dalaskolan
I arbetet med perspektiven poängterar lärarna att de inte lägger vikt vid att bedriva någon teoretisk undervisning, en lärare säger så här
Kunskapen är mer praktisk här, man kan diskutera det teoretiskt, men det skall inte handla om prov, de ska kunna visa sina kunskaper i alla fall (Debora 60 år).
En annan lärare uttrycker sig så här kring perspektiven
Vi tar inte ett perspektiv i taget utan alla perspektiven är allmängiltiga, det här är verkligheten, det är därför jag tycker att den här läroplanen är bra, tack vare den når vi en verklighet (Diana 29 år).
Hälsa
Lärarna på Dalaskolan har muntliga genomgångar kring näringsläran, däremot behöver inte eleverna redovisa kunskapen genom läxförhör och prov. Det sker istället genom praktiskt arbete och val där eleverna visar sin kunskap i förhållande till tallriksmodellen. Lärarna arbetar för att eleverna ska ha en gemensam och lugn måltid, men de säger även att det inte
24
