9.3.1 En förändrad tillvaro
Av denna studie framgick det att alla patienter hade olika sätt att hantera och begripa den nya situationen och hitta ny mening i livet. I resultatet framkom det också att livet efter stroke skulle inte längre vara detsamma. Att drabbas av stroke var omtumlande oavsett hur hårt de drabbades och de upplevde att det kunde vara svårt att acceptera sin nya situation. Andra patienter upplevde att de kände sig instängda i en främmande kropp som de inte kände igen. De kände sig mindre värdefulla, besvärliga, orörliga, glömska och som att de förlorade sig själva. Även Kouwenhoven et al, (2011) studie visar att detta tillsammans med beroende av andras hjälp förvandlade livet till en daglig kamp. Dessa förändringar och begränsningar ledde till att stroke-överlevande inte kunde fortsätta sitt vanliga liv vilket i många fall resulterade i psykisk ohälsa, bland annat depression som är den vanligaste diagnosen efter stroke enligt Kouwenhoven et al, (2011). En människans livsvärld formas under hela livet och alla upplevelser, erfarenheter, relationer, tillgångar och förluster bygger ens personlighet, ens livsvärld enligt Dahlberg och Segersten (2011). Slutsatsen är att det är utifrån detta en
människa reagerar när något oförutsett händer samt hur man hanterar sin situation, vilket i sin tur påverkar själva omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskans roll är i denna situation främst att kunna identifiera, var lyhörd och bemöta dessa patienters omvårdnadsbehov. Patienten tvingas att finna sig i en främmande situation, hitta ny mening i livet, kanske bygga ny identitet vilket också Ekebergh (2015) beskriver som att livsvärlden inte är en värld i sig som kan särskiljas från människan, utan livsvärlden är den människa som den betecknar. Ett annan sak som också tydligt framkom i studien var anhörigperspektivet. Flera patienter upplevde det som att bli beroende av andras hjälp, att missta friheten var påfrestande och rubbade människans tillvaro och störde den tidigare byggda identiteten. Att ha anhöriga och närstående som vårdare var påfrestande för strokepatienter. Patienterna uttryckte det som att den förändrade situationen ändrade dynamiken i familjen, familjemedlemmar fick andra roller vilket i sin tur kunde leda till stress och ångest samt spänningar mellan parterna. Även
Hodson et al. (2019) menar att strokepatienternas funktionshinder gör att de inte längre kan bidra till hushållet vilket i sin tur lägger mer tyngd på den andra partnern och medan hos dem som hade starka relationer med sina partners sedan innan, kunde det vara stärkande för förhållandet men för andra som hade olösta konflikter i förhållandet sedan tidigare, kunde stroke och funktionshinder leda till att förhållandet tog slut. Slutsatsen är att det är viktigt att involvera anhöriga i vården av en patient eftersom de och deras vardag påverkas också av patientens diagnos. Även om det är patienten som ska stå i centrum utifrån personcentrerad vård principen så kan man inte glömma bort de anhöriga, då de utgör en stor del av patientens livsvärld, och vid behov göra dem delaktiga i vårdprocessen vilket även Hörnsten &
Jutterström, (2017) framhåller.
Ytterligare en sak som tydligt framgick i studien var att drabbas av en stroke förutom att drabba de kroppsliga funktionerna, har även en enorm påverkan på det psykiska
välbefinnandet på grund av de omfattande förändringar den orsakar i personens vardag. Även Ahuja et al. (2013) beskriver i sin studie att drabbas av en stroke är som en livsförändrande händelse som har enorm påverkan på patientens fysiska, psykologiska, sociala och
ekonomiska välbefinnande. Att inte kunna spela sin vanliga roll i hemmet, inte kunna utföra vardagliga sysslor självständigt, inte hitta ord med mera bidrog till ett stort lidande. Någon uttryckte det som att stroke kan upplevas som “en liten död’’ eller en personlig katastrof. Känslan av att förlora sig själv, att vara fångad i en ny värld och en förlorad kropp var i centrum för de flesta deltagarna i denna studie. Kouwenhoven et al. (2011) studie visar även
att depression efter stroke kan bli kronisk och till och med i värsta fall leda till döden.
Slutsatsen enligt författarna är att sjuksköterskan utifrån sin kompetens förväntas vara lyhörd
och medveten om att patienten även kan påverkas psykiskt. Patienterna som har genomgått en stroke är i stor risk att uppleva sjukdoms- och livslidande som på ett negativt sätt påverkar deras liv enligt Arman, (2015) och sjuksköterskans roll är därför att se och uppmärksamma dessa risker.
9.3.2 Sociala relationers betydelse
Av resultatet framkom att patienterna upplevde att stöd samt positiv feedback och
uppmuntran från nära och kära var viktigt för dem efter stroke. Patienterna angav också att det var betydelsefullt att veta att det fanns stöttande människor i nära omgivning gjorde
rehabiliteringen och återhämtningen effektivare, likaså att få träffa personer i liknande situation. Lin et al. (2019) studie visade också på vikten av sociala relationer såsom en viktig del av återhämtningsprocessen för att kunna återvända till samhället och få en framgångsrik rehabilitering. Även Fotiadou et al. (2014) studie anser att sociala relationer är värdefulla samtidigt som de påpekar att strokepatienter kan ha svårt att upprätthålla kontakter med personer från utanför sin nära omgivning på grund av rädslan för att inte bli förstådd eller uppfattad som märklig. Hemmet och nära familj framställdes ofta som en trygg miljö och författarna anser att personcentrerad vård skulle kunna utgöra ett verktyg för att göra patienten mer delaktig i sin egen vård, att involvera patienten i planeringen av vad som behöver göras i hemmet för att få en trygg miljö samt underlätta rehabiliteringen.
Lidande utgår från individens upplevelser av hälsa, sjukdom och den vården som personen får (Wiklund, 2009). Enligt Dahlberg och Segesten (2010) blir individer som är beroende av andras hjälp mer sårbara och får ökat lidande. Att dela erfarenheter med andra personer i liknande situation och med liknande svårigheter kunde lindra lidandet. Patienterna kunde förbättra sitt psykologiska välbefinnande genom att kunna prata om sitt liv och få nytta av andras erfarenheter. Samtidigt kunde tillfället att träffa andra med mer omfattande
funktionshinder göra att strokepatienterna fick känna tacksamhet över vad de själva hade och genom detta få mer positiv syn på tillvaron (Ahuja et al, 2013). Slutsatsen är att socialt stöd från nära och kära är inte bara ett verktyg för att motverka psykisk ohälsa efter stroke utan det kan även förebygga uppkomst av psykisk ohälsa.
9.3.3 Behandlingens betydelse
En annan sak som framkom i resultatet var att strokepatienterna upplevde att personalen inom sjukvården såg bara patienternas kroppsliga symtom och glömde bort deras psykiska hälsa och psykosociala behov. Detta bekräftas av Kuluski et al. (2013) som skriver att
strokepatienterna var nöjda i övrigt med den vården de fick i akuta skedet men att vårdarna inte såg till att uppmärksamma patienternas psykiska mående samt problem och behov kopplade till det. Dessutom upplevde patienterna att rehabiliteringsprocessen var alldeles för kort och omfattade bara några månader efter stroken och att de hade uppskattat att ha kontakt med vården under en längre tid. Även Kuluski et al (2013) studie uppmärksammar denna aspekt och skriver att alla patienter är olika och har olika behov av hjälp och stöd. Detta kan kopplas till patientens livsvärld där vårdens roll är att se och bekräfta den samt anpassa åtgärder utifrån den. Att få individuellt anpassad vård var lika viktigt som att få rätt
information under hela sjukvårds vistelsen samt rehabiliteringsprocessen. Patienterna uppgav att dessa faktorer fick dem att känna sig tryggare och säkrare i en annars väldigt osäker situation. Chow (2017) instämmer och menar att det är själva informationen och vårdens engagemang som gjorde att patienterna kände sig delaktiga, fick ökad kunskap och förståelse i sitt tillstånd och dessa i slutändan ledde till ökat välbefinnande. I hennes studie framgick det även att medicinering mot psykisk ohälsa var inte lika effektiv som att ge patienten adekvat
information. Information och kunskap var viktiga verktyg för patienten att hitta ny mening i livet och samtidigt motverka den psykiska ohälsan (Chow, 2017).
10 SLUTSATSER
I studien framkom det att sjuksköterskor hade brister i sin helhetssyn när det gällde bemötandet av en patient, därför menar författarna att sjuksköterskan behöver öka sin medvetenhet om att patienter som genomgått en stroke drabbas inte enbart av fysisk ohälsa utan även psykisk ohälsa. För att patienten ska kunna hitta en ny mening i livet så bör sjuksköterskans roll främst vara att identifiera, vara lyhörd och bemöta den enskilde
patientens omvårdnadsbehov. Resultatet visar även att familjen och andra i nära omgivningen utgör en viktig del i patientens återhämtningsprocess och kan vara ett viktigt verktyg för att förebygga och motverka psykisk ohälsa vid stroke. Därför borde närstående i större
utsträckning involveras i vården och vårdplaneringen för att optimera tillfrisknandet för den drabbade.
En annan slutsats är att dagens vård och omvårdnad borde i större utsträckning utgå från en mer personcentrerad vård vilket skulle innebära att all vårdpersonal inklusive sjuksköterskan skulle se helheten kring patienten. Här handlar det främst om att se patientens egna resurser och behov och inte enbart de behoven som sjukvårdspersonal kan identifiera och som är direkt kopplade till sjukdom utan även de individuella behoven som varje patient uttrycker.
11 KLINISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE
FORSKNING
Den här studien har bland annat ökat och fördjupat förståelsen kring sjuksköterskans ansvarsområde avseende omvårdnaden för patienter som genomgått en stroke. Den nya kunskapen och förståelsen av patientens upplevelse av behandlingens inverkan på deras dagliga liv kan även vara en viktig del för att stärka sjuksköterskans professionella roll i sitt omvårdnadsarbete. Vårdens utmaningar och övergripande mål är att vårda individen på bästa möjliga sätt utifrån individens egna förutsättningar, där man mer utgår från en
personcentrerad vård. Studien visar att vidare arbete krävs för att förbättra det psykiska stödet samt göra det mer tillgängligt för strokepatienter.
Resultatet i denna studie visar att många strokedrabbade personer utsätts för flera
påfrestningar i det vardagliga livet och att detta i sin tur ofta leder till psykisk ohälsa. Av tidigare forskningsstudier framkom det att det fortfarande finns kunskapsbrister inom
diagnostiken av psykisk ohälsa hos patienter efter stroke samt att deras psykiska mående ofta förbises eller till viss del ignoreras under rehabiliteringen. En viktig klinisk implikation skulle vara att införa ett regelbundet psykologiskt stöd för dessa patienter under
rehabiliteringsprocessen samt långt efter, beroende på patientens individuella behov, vilket just nu saknas i den rutinmässiga vården.
Större delen av den nuvarande forskningen kring patienter som genomgått en stroke har en kvantitativ ansats som främst riktar sig mot hur olika mediciner inverkar på sjukdomen medan en kvalitativ ansats ofta saknas. Därför vore det värdefullt och viktigt med fler kvalitativa studier som belyser hur en stroke inverkar på patienters dagliga liv samt hur de och deras anhöriga upplever delaktighet i själva omvårdnadsprocessen.
12 REFERENSLISTA
Ahuja, S. S., Clark, S., Morahan, E. M., Ono, M., Mulligan, H., & Hale, L. (2013). The journey to recovery: experiences and perceptions of individuals following stroke. New
Zealand Journal of Physiotherapy, 41(1), 36-43.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=108000575&s ite=ehost-live
Andersson, Å. & Hansebo, G. (2009). Elderly peoples’ experience of nursing care after stroke: from a gender perspective. Journal of Advanced Nursing, 65(10), 2038–2045. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05060.x
Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I M. Arman, K. Dahlberg och M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 38–43). Liber.
Ayasrah, S. M., Ahmad, M. M., & Basheti, I. A. (2018). Post-Stroke Depression in Jordan: Prevalence Correlates and Predictors. Journal of Stroke & Cerebrovascular Diseases, 27 (5), 1134-1142. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jstrokecerebrovasdis.2017.11.027
*Baker, C., Worrall, L., Rose, M., & Ryan, B. (2019). ‘It was really dark’: the experiences and preferences of people with aphasia to manage mood changes and depression.
Aphasiology, 34(1), 19-46.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=140918546&s ite=ehost-live
Bettany-Saltikov, J., & Mcsherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in
nursing: a step-by-step guide. Open University Press.
Birkler, J. (2018). Vetenskapsteori. En grundbok (s. 72). Liber.
Chow, E. (2017). The role of meaning in life: mediating the effects of perceived knowledge of stroke on depression and life satisfaction among stroke survivors. Clinical Rehabilitation, 31 (12), 1664–1673. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177%2F0269215517708604
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis (1 uppl.) (s. 181). Natur & Kultur.
Engström, B., Nilsson, R., & Willman, A. (2005). Omvårdnad vid stroke: state of the art. Gothia.
Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I M. Arman, K. Dahlberg och M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 66–75). Liber. Ericson, E. & Ericson, T. (2008). Medicinska sjukdomar. Specifik omvårdnad. Medicinsk
behandling. Patofysiologi (3 uppl.). Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten (1 april, 2020). Nya allmänna råd: Håll avstånd och ta personligt ansvar. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/april/nya-allmanna-rad-hall-avstand-och-ta-personligt-ansvar/
Folkhälsomyndigheten (1 december, 2020). Vad är psykisk ohälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Fotiadou, D., Northcott, S., Chatzidaki, A., & Hilari, K. (2014). Aphasia blog talk: How does stroke and aphasia affect a person’s social relationships? Aphasiology, 28 (11), 1281-1300. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/02687038.2014.928664
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3 uppl., s. 129–138). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 83–96). Studentlitteratur.
Guina, J., & Guina, C. (2018). Wants Talk Psychotherapy but Cannot Talk: EMDR for Post-stroke Depression with Expressive Aphasia. Innovations in clinical neuroscience, 15 (½), 45-48.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=127874014&s ite=ehost-live
*Harrison, M., Ryan, T., Gardiner, C., & Jones, A. (2017). Psychological and emotional needs, assessment, and support post-stroke: a multi-perspective qualitative study. Topics in
Stroke Rehabilitation, 24(2), 119–125. https://doi.org/10.1080/10749357.2016.1196908
Henricson, M. (2012) Diskussion. I M. Henricson (red). Vetenskaplig teori och metod. Från
idé till examination inom omvårdnad. (471–479). Studentlitteratur.
Hjärt-Lungfonden. (12 juni 2019). Stroke. https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/stroke/
Hodson, T., Gustafsson, L., & Cornwell, P. (2019). Unveiling the complexities of mild stroke: An interpretative phenomenological analysis of the mild stroke experience. Australian
Occupational Therapy Journal, 66(5), 656-664.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/1440-1630.12607
Hörnsten, Å., & Jutterström, L. (2017). Personcentrerad vård med fokus på personer med livslånga sjukdomar. I M. Lepp & J. Leksell (Red.), Vårdpedagogik (1 uppl., s. 88–112). Liber.
*Ibeneme, S. C., Anyachukwu, C. C., Nwosu, A., Ibeneme, G. C., Bakare, M., & Fortwengel, G. (2016). Symptoms of Poststroke Depression among Stroke Survivors: An Appraisal of Psychiatry Needs and Care during Physiotherapy Rehabilitation. Scientifica, 2016(1), 1-6. https://doi.org/10.1155/2016/5646052
Ihle-Hansen, H., Thommessen, B., Fagerland, M. W., Øksengård, A. R., Wyller, T. B., Engedal, K., & Fure, B. (2014). Effect on anxiety and depression of a multifactorial risk factor intervention program after stroke and TIA: a randomized controlled trial. Aging and
Mental Health, 18 (5), 540-546.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/13607863.2013.824406
Jyotirekha, D., & Rajanikant, G. K. (2018). Post stroke depression: The sequalae of cerebral stroke. Neuroscience and biobehavioral reviews, 90, 104-114.
*Kirkevold, M., Martinsen, R., Bronken, B. A., & Kvigne, K. (2014). Promoting psychosocial wellbeing following stroke using narratives and guided self-determination: a feasibility study.
BMC Psychol2, 4. https://doi.org/10.1186/2050-7283-2-4
Kouwenhoven, S., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S., & Kim, H. (2011). The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective.
International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 6(4), 1-13.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.3402/qhw.v6i4.8491
*Kouwenhoven, S., Kirkevold, M., Engedal K., & Kim, H. (2012). ‘Living a life in shades of grey’: experiencing depressive symptoms in the acute phase after stroke. Journal of Advanced
Nursing, 68(8), 1726-1737. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2648.2011.05855.x
Kristensson, J. (2014). Handbok för uppsatsskrivande och forskningsmetodik (1 uppl.). Natur & Kultur.
Kuluski, K., Dow, C., Locock, L., Lyons, R., & Lasserson, D. (2013). Life interrupted and life regained? Coping with stroke at a young age. International Journal of Qualitative Studies on
Health and Well-being, 9(1). https://doi.org/10.3402/qhw.v9.22252
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar (3 uppl.). Studentlitteratur. Lin, F.-H., Yih, N., Feng-Mei Shih, D., Chi -Ming Chu, L., Yih, D., Shih, F., & Chu, C. (2019). Effect of social support and health education on depression scale scores of chronic stroke patients. Medicine, 98 (44), 1–6.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1097/MD.0000000000017667
Loft, I. M., Martinsen, B., Appel Esbensen, B., Mathiesen, L. L.,Iversen, H. K., & Poulsen, I. (2019). Call for human contact and support: an interview study exploring patients'
experiences with inpatient stroke rehabilitation and their perception of nurses' and nurse assistants' roles and functions. Disabil rehabil, 41(4), 396–404.
https://doi.org/10.1080/09638288.2017.1393698
Lou, S., Carstensen, K., Rumpelthiin Jörgensen, C., & Palmhoj Nielsen, C. (2016). Stroke patients’ and informal carers’ experiences with life after stroke: an overview of qualitative systematic reviews. Disability and rehabilitation, 39(3), 301-313.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.3109/09638288.2016.1140836
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Høglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3 uppla., s. 211–225). Studentlitteratur.
*Lutz, B. J., Young, M. E., Cox, K. J., Martz, C., & Creasy, K. R. (2011). The Crisis of Stroke: Experiences of Patients and Their Family Caregivers. Topics in Stroke Rehabilitation,
18(6), 786-797. https://doi.org/10.1310/tsr1806-786
Mavaddat, N., Ross, S., Dobbin, A., Williams, K., Graffy, J., & Mant, J. (2017). Training in positivity for stroke? A qualitative study of acceptability of use of Positive Mental Training (PosMT) as a tool to assist stroke survivors with post-stroke psychological problems and in coping with rehabilitation. NeuroRehabilitation, 40(2), 259–270.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=122238302&s ite=ehost-live
*McCarthy, M. J., & Lyons, K. S. (2014). Incongruence between stroke survivor and spouse perceptions of survivor functioning and effects on spouse mental health: a mixed-methods pilot study. Aging & Mental Health, 19(1), 46-54.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/13607863.2014.913551
Mårtensson, J & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.421–438). Studentlitteratur.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3. uppl.). Liber.
*Pappadis, M. R., Krishnan, S., Hay, C. C., Jones, B., Sander, A. M., Weller, S. C., & Reistetter, T. A. (2018). Lived experiences of chronic cognitive and mood symptoms among community-dwelling adults following stroke: a mixed-methods analysis. Aging & Mental
Health, 23(9), 1227–1233. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/13607863.2018.1481927
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4:de uppl.). Studentlitteratur.
Rosén, M. (2017). Systemisk litteraturöversikt. I M. Henricsson (red.) Vetenskaplig teori och
metod -Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 375–390). Studentlitteratur.
Statens beredning för social och medicinsk utvärdering (2012). Mall för kvalitetsgranskning
av studier med kvalitativ forskningsmetodik -
patientupplevelser. https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_
kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
*Smith, F. E., Jones, C., Gracey, F., Mullis, R., & Coulson, N. S. (2019). Emotional adjustment post-stroke: A qualitative study of an online stroke community. Neuropsychol
Rehabil, 1–18. https://doi.org/10.1080/09602011.2019.1702561
Stroke-riksförbundet (u.å). Konsekvenser efter stroke. Hämtad 2020-11-03 från: https://strokeforbundet.se/vad-ar-stroke/konsekvenser-efter-stroke/
Svensk Sjuksköterskeförening (2020). Personcentrerad vård. https://swenurse.se/publikationer/personcentrerad-vard
*Theadom, A., Rutherford, S., Kent, B., & McPherson, K. (2018). The process of adjustment over time following stroke: A longitudinal qualitative study. Neuropsychological
Rehabilitation, 29(9), 1464-1474.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/09602011.2018.1440609
*Townend, E., Tinson, D., Kwan, J., & Sharpe, M. (2010). 'Feeling sad and useless': an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke. Clinical Rehabilitation, 24(6), 555-564.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/0269215509358934
Tuominen, P. (3 november 2020). Stroke. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/stroke-och-blodkarl-i-hjarnan/stroke/#section-12750
Turner, J. (2012). Environmental Factors of Hospitalisation which contribute to Post-stroke Depression during rehabilitation for over 65-year-olds. Journal of the Australasian
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=104258643&s ite=ehost-live
Udo, C. (2020). Personcentrerad vård. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-
ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/
Vestling, M., Ramel, E., & Iwarsson, S. (2011). Thoughts and experiences from returning to work after stroke. Work, 45(3), 201–211.
från: http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=1041804 18&site=ehost-live
Vetenskapsrådet (11 november 2018). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Wiklund, L. (2009). Lidande - en del av människans liv. I F. Friberg & J. Öhlén (red.),