Psykisk ohälsa efter stroke
sett ur ett patientperspektiv
En systematisk litteraturöversikt
Författare: Javid Mohammadi & Monika Szymanska Gustavsson
Handledare: Rosemarie Klefsgård Examinator: Marie Kirsebom Termin: HT20
Titel Psykisk ohälsa efter stroke sett ur ett
patientperspektiv. En systematisk litteraturöversikt.
Författare Javid Mohammadi; Monika Szymanska
Gustavsson
Utbildningsprogram Utbildningsprogram för sjuksköterskor
Handledare Rosemarie Klefsgård
Examinator Marie Kirsebom
Adress Linnéuniversitet, Institutionen för hälso- och
vårdvetenskap
Nyckelord Patienter; psykisk ohälsa; stroke; upplevelser.
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Stroke innebär många förändringar i livet för den drabbade och
dessa leder ofta till psykisk ohälsa. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse av psykisk ohälsa efter en genomgången stroke så skulle detta kunna leda till och stärka sjuksköterskans professionella roll i
omvårdnadsarbetet.
Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter en stroke. Metod: Systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 11
vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys.
Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier
(1) En förändrad tillvaro (Ett förlorat liv; Ändrat livskvalité;
Anpassningsprocessen), (2) Sociala relationers betydelse (Sociala relationers positiva inverkan; Sociala relationers negativa inverkan), (3) Behandlingens betydelse (Behandlingens positiva inverkan; Behandlingens negativa
inverkan).
Slutsats: För att patienten ska kunna hitta en ny mening i livet så bör
sjuksköterskans roll främst vara att identifiera, vara lyhörd och bemöta den enskilde patientens omvårdnadsbehov. Att involvera anhöriga i vården är en annan viktig faktor för tillfrisknandet samtidigt bör sjukvården sträva efter en mer personcentrerad vård för att kunna se helheten kring patienten.
Nyckelord
FÖRORD
Vilken resa detta har varit! Genom stunder av stress, ångest och förtvivlan, och lite glädje däremellan. Vi har lärt oss massor om oss själva samtidigt som vi under arbetets gång blev alltmer bekanta vid uppsatsskrivandet. Det hade inte varit möjligt utan den fantastiska hjälpen som vi hade fått under hela skrivarprocessen. Vi vill därför passa på att tacka vår ovärderliga handledare Rosemarie Klefsgård. Ditt stöd och engagemang har betytt väldigt mycket för oss och din positiva feedback gav oss styrka till att fortsätta kämpa och till slut bli färdiga.
Innehåll
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 1
2.1 Beskrivning av stroke och vilka som drabbas ... 1
2.2 Fysiska konsekvenser som är vanliga efter stroke ... 1
2.3 Forskning som visar hur den mentala hälsan kan förändras ... 2
2.4 Att leva med stroke ... 3
2.5 Omvårdnad vid stroke ... 3
2.6 Sjuksköterskans roll och ansvar för att stärka patientens tillfrisknande vid stroke ... 3 3 TEORETISK REFERENSRAM ... 4 3.1 Livsvärld ... 4 3.2 Lidande ... 4 3.3 Personcentrerad vård ... 4 4 PROBLEMFORMULERING ... 6 5 SYFTE ... 6 6 METOD ... 6 6.1 Design ... 6 6.2 Urval ... 6 6.3 Datainsamling ... 7 6.4 Analys ... 8 6.5 Författarnas förförståelse ... 9 7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 9 8 RESULTAT ... 10 8.1 En förändrad tillvaro... 10
8.1.1 Ett förlorat liv ... 10
8.1.2 Ändrad livskvalité ... 11
8.1.3 Anpassningsprocessen ... 11
8.2 Sociala relationers betydelse ... 11
8.2.1 Sociala relationers positiva inverkan ... 12
8.2.2 Sociala relationers negativa inverkan ... 12
8.3 Behandlingens betydelse ... 12
8.3.1 Behandlingens positiva inverkan... 13
8.3.2 Behandlingens negativa inverkan ... 13
9 DISKUSSION ... 14
9.1 Metoddiskussion ... 14
9.2 Etiska överväganden ... 15
9.3 Resultatdiskussion ... 16
9.3.1 En förändrad tillvaro ... 16
9.3.3 Behandlingens betydelse ... 17
10 SLUTSATSER ... 18
11 KLINISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE
1 INLEDNING
Stroke är en av de största folksjukdomarna i Sverige och världen. Antal strokedrabbade ökar dessutom ständigt på grund av att populationen blir äldre (Ericson & Ericson, 2008). Stroke är ett livshotande tillstånd och personen som drabbas måste få vård omgående. Ju längre tid det tar att få hjälp, desto större kan konsekvenserna bli. Strokepatienter tvingas ofta lära sig att leva på nytt med exempelvis förlamad eller försvagad arm eller svårigheter att prata och göra sig förstådd. Dessa förändringar rubbar ofta deras dagliga liv och tillvaro betydelsefullt och resultatet kan i slutändan bli försämrat välbefinnande och sänkt livskvalité. Detta i sin tur ställer stora krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete som syftar till att bygga upp och etablera en professionell vårdrelation utifrån en personcentrerad vård för att främja deras hälsa. Idag saknas det en samlad bild kring hur deras hälsa påverkas efter en stroke, därför kändes det extra angeläget att göra denna studie. Arbetet med strokepatienterna väckte stegvis nyfikenhet samt vilja till att fördjupa sig i deras upplevelser av psykisk ohälsa efter en stroke. Den nya kunskapen skulle sedan kunna användas för att stärka och utveckla sjuksköterskan professionella roll i rehabiliteringen av patienter som genomgått en stroke.
2 BAKGRUND
2.1 Beskrivning av stroke och vilka som drabbas
Stroke eller slaganfall, är ett samlingsnamn för både hjärninfarkt och hjärnblödning. Hjärninfarkt är dock den vanligaste orsaken och omfattar cirka 85% av alla fall. Bristande blodtillförsel, ischemi, som orsakas av en stroke leder ofta till en hjärnskada med hjärnans nervcellers död som följd. Dagens diagnostik och behandling gör att fler strokedrabbade överlever och kan återgå till ett självständigt liv i samhället. Men eftersom stroke påverkar en rad olika funktioner i kroppen, beroende på vilken del av hjärnan som berörs, måste dessa personer i många fall lära sig att leva med bestående fysiska, psykiska eller kognitiva men (Ericson & Ericson, 2008).
Risken för att drabbas av stroke ökar med stigande ålder och de som drabbas är därför oftast över 65. Andra kända riskfaktorer är exempelvis hypertoni, hyperlipidemi och diabetes. Även övervikt och fetma, rökning samt hög konsumtion av alkohol höjer risken. Våra levnadsvanor såsom kost och motion tycks ha en betydande roll i att förebygga stroke och kan därmed minska risken för att drabbas (Larsson & Rundgren, 2010).
2.2 Fysiska konsekvenser som är vanliga efter stroke
Enligt Stroke-Riksförbundet, (u.å) så beror graden av skador efter stroke på många olika faktorer. Ju äldre den drabbade är, desto mer omfattande kan skadorna bli. En annan faktor som kan ha betydelse är tiden det tar att få hjälp samt var i hjärnan skadan har skett.
med stresskänslighet och andra symtom kan göra att individen väljer att isolera sig vilket medför även sociala konsekvenser (Stroke-Riksförbundet, u.å).
För att begränsa skadorna i hjärnan är det viktigt att tillförse hjärnan med näring och syre så snabbt som möjligt. Under vårdtiden efter stroke kontrolleras därför medicinska parametrar som blodtryck, syresättning och blodsocker regelbundet. Det kan vara aktuellt med
propplösande läkemedel men dessa ökar risken för hjärnblödning och används därför inte till patienter som har haft tidigare hjärnblödning/-ar. Efter stroke fokuserar man på en
förebyggande behandling såsom bland annat blodtryckssänkande- och blodförtunnande läkemedel. Det är även vanligt med rehabilitering hos sjukgymnast och logoped om behovet uppstår (Tuominen, 2020).
2.3 Forskning som visar hur den mentala hälsan kan förändras
Enligt Folkhälsomyndighetens (2020) definition är psykisk ohälsa ett begrepp som omfattar allt från mildare psykiska besvär, som nedstämdhet och oro, till svårare, behandlingskrävande tillstånd som ångest och depression. Dessa kan i sin tur påverka funktionsförmågan i olika grad samt sänka välbefinnandet för den drabbade individen.
Depression efter stroke är den vanligaste psykiska åkomman hos strokepatienter och berör cirka en tredjedel av alla strokepatienter (Jyotirekha & Rajanikant, 2018). I deras studie framkommer det att skador på vänster hjärnhalva också kan höja risken för depression. Men även den förändrade livssituationen med försvagad kropp eller svårigheter att kommunicera med omgivningen kan göra att patienter blir nedstämda och deprimerade.
Ayasrah et al. (2018) samt Jyotirekha och Rajanikant (2018) beskriver i sina studier vilka personer som löper högre risk för att drabbas av psykisk ohälsa efter stroke. Det visar sig att psykisk ohälsa förekommer i högre utsträckning hos individer som har lägre fysisk funktion, funktionshinder, depression innan sin stroke, stor försämring i sitt tillstånd, brist på socialt- och familjestöd, ångest och arbetslöshet. Ayasrah et al. (2018) menar därför att man bör ägna mer fokus åt patienter med omfattande funktionshinder i samband med stroke på grund av deras höga risk för att drabbas av depression.
Vestling et al. (2011) påpekar vidare vikten av den sociala samvaron på exempelvis arbetsplatsen och dess påverkan på den psykiska hälsan. De beskriver arbete som en berikande, meningsfull aktivitet som dessutom ger social kontakt med andra. Den långa rehabiliteringen och sjukskrivningen efter stroke gör att patienten kan förlora sitt arbete, vilket kan ses som att förlora en del av sin identitet. När detta händer, skapas olika känslor som bland annat frustration och uppgivenhet. Dessa kan leda till social isolering och psykisk ohälsa.
Uppskattningsvis lider således 33% av strokepatienter av depression efter stroke och deras psykiska ohälsa gör det ännu svårare att återhämta sig fysiskt. Dålig psykisk hälsostatus påverkar den fysiska rehabiliteringen negativt och sänker livskvalité för strokepatienter och bör upptäckas och identifieras så tidigt som möjligt (Ihle-Hansen et al., 2014). Om patienten däremot upplever välbefinnande och känsla av sammanhang (att förstå sin situation, se mening i den och kunna hantera den), kan dessa stärka honom/henne på väg mot hälsa (Mavaddat et al., 2017).
försämrad talförmåga som afasi och som har en begränsad möjlighet till kommunikation. Författarna menar därför att det är viktigt att hitta andra verktyg och hjälpmedel för att kunna nå till dessa patienter.
2.4 Att leva med stroke
Enligt Lou et al. (2016) upplevs stroke som en genomgripande störning i det livet som patienterna känner och är vana vid. Allt därefter är en utdragen process där den drabbade personen måste anpassa sin vardag och skapa en ny identitet. Engström et al. (2005) menar att de strokedrabbade genomgår en livskris och graden av den varierar beroende på vilka skador personen drabbas av. För att kunna se en framtid måste den strokedrabbade personen kunna förstå sitt nya tillstånd samt hitta en mening i det. Eftersom alla personer som drabbas är olika och reagerar på olika sätt är det därför avgörande att använda sig av personcentrerad vård i mötet med patienter med stroke och anpassa vården utifrån deras individuella behov.
2.5 Omvårdnad vid stroke
Överallt där omvårdnad äger rum har sjuksköterskan en betydande roll. Hen förväntas att anpassa omvårdnadsåtgärder utifrån patienten individuella behov och resurser. För att det ska ske måste sjuksköterskan bygga en relation med patienten där hen i tidigt skede kan känna igen eventuella problemområden. Stroke är en diagnos som oftast resulterar i långa vårdtider och strokepatienterna tillbringar sina första veckor efter en stroke på en specialiserad
vårdavdelning (Ericson & Ericson, 2008). Till en början består omvårdnaden till stor del av att kontrollera patienters vitala funktioner såsom vakenhetsgrad, blodtryck och
kroppstemperatur som ska hållas under 37,5 grader (Ericson & Ericson, 2008). Under den akuta fasen utförs även vattensväljningstest eftersom svalg- och ansiktspares kan ha orsakat sväljningssvårigheter. De patienterna som inte klarar av sin personliga hygien får hjälp t.ex. dusch och munvård. Ett anpassat vändschema kan vara aktuellt för att förebygga trycksår hos patienterna som inte kan vända sig själva. Redan under den akuta fasen påbörjas rehabilitering vars syfte är att förbättra eller återfå de förlorade funktioner. Rehabiliteringen utgår ifrån personcentrerad vård där patienten ska vara delaktig och styra rehabiliteringsprocessen efter sina önskemål (Ericson & Ericson, 2008).
2.6 Sjuksköterskans roll och ansvar för att stärka patientens tillfrisknande vid stroke
Att bota sjukdomar och stärka hälsoprocesser är båda väsentliga områden inom vårdvetenskapen, skriver Dahlberg och Segesten (2010). Omvårdnad som är ett av
sjuksköterskans kompetensområde handlar om att identifiera patientens behov och resurser och utifrån dem bestämma omvårdnadsåtgärder för att stärka patienten mot dennes
tillfrisknande. För att vårdande ska ske, behövs det öppenhet och följsamhet hos
vårdpersonalen. Vårdarna ske se varje patient som den individ den är och bejaka dennes livsvärld. Detta kan i sin tur hjälpa vårdarna att identifiera patientens livslust det vill säga vad som driver patienten framåt samt dennes sjukdomslidande och sökande efter mening i sin nya situation (Dahlberg & Segesten, 2010).
3 TEORETISK REFERENSRAM
Alla handlingar inom vården ska baseras på beprövad vetenskap. Att ta fram ny information om ett problem är viktigt för sjuksköterskor men även andra yrkesgrupper inom vården eftersom det är utifrån den nya informationen patienter senare bemöts och behandlas (Ekebergh, 2015). För att försöka förstå olika personers subjektiva upplevelser och
erfarenheter av stroke och psykiskt mående efter stroke, kommer denna uppsats utgå ifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv där patienten står i fokus. Enligt vårdvetenskapen är målet med vårdande att främja och stärka patientens hälsa. Viktigt att betona är även att patienten anses vara expert på sin egen hälsa och mående och sjuksköterskans ansvar är därför att lämna sin egen förförståelse åt sidan och utifrån patientperspektivet försöka finna sig i patientens situation (Dahlberg & Segesten, 2010). Begrepp som livsvärld, lidande och personcentrerad vård ligger till grund för denna uppsats eftersom det kan ha stor betydelse för omvårdnaden av patienter som genomgått en stroke.
3.1 Livsvärld
Livsvärld är enligt Dahlberg och Segesten (2010) en erfarenhetsvärld, en värld vi lever i - den existentiella världen där individen definierar sig själv genom handlingar. En subjektiv värld där individens verklighet och personlighet finns. Med livsvärld menas hur vi tolkar och upplever saker i våra liv. Livsvärlden är individuell. Beroende på livsvärlden kan förståelsen av samma situation skiljas mycket mellan olika individer. Livsvärlden kan dessutom
förändras när våra tolkningar av omgivningen ändras. Eftersom alla människor har olika livsvärld är det därför viktigt för vårdpersonalen att bejaka detta synsätt för att få bättre syn på patientens upplevelse, tankar och funderingar kring sin sjukdom. Ingen patient är den andre lik och på grund av detta krävs ett öppet sinne hos vårdpersonalen om en förståelse ska inträffa. Att drabbas av stroke medför ofta stora förändringar i den drabbade personens tillvaro och med dessa förändringar och erfarenheter förändras även dennes livsvärld.
3.2 Lidande
Lidande och upplevelsen av hälsa och ohälsa går hand i hand, enligt Arman (2015). Lidande betyder att människan upplever och genomgår smärta, smärtsamma omständigheter, att hen behöver härda ut i besvärliga, ofta prövande förhållanden. Arman delar lidande i bland annat sjukdomslidande och livslidande. För strokepatienter kan sjukdomslidande innebära deras förändrade hälsotillstånd som exempelvis förlamad kropp eller afasi och vilka begränsningar det tar med sig. Sjukdomen och den förändrade kroppen leder vidare till livslidande. Patienten tappar greppet om sitt liv och sin identitet och dessa rubbningar leder till att det kan vara svårt för honom/henne att se mening och värdighet i livet vilket ytterligare ökar lidandet. Arman (2015) påstår vidare att lidande kan vara både negativt och positivt dvs. det kan tynga människan och hindra henne från att ta tag i saker men det kan även driva på vilja till
förändring eller motivera till att träna hårdare för att bli bättre snabbare. Vårdens uppgift är att lindra lidande och för att detta ska ske måste patienten och dennes lidande först bekräftas för att senare kunna gå vidare till åtgärder.
3.3 Personcentrerad vård
En ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient, förståelse samt rätt till
att patienten får en större roll och starkare inflytande över sin vård/behandling. Patientens delaktighet har en stor aspekt i personcentrerad vård som ger patienten både tid och utrymme att kunna uttrycka sin önskan, frågor, besvär eller behov (Udo, 2020). Grunden i
personcentrerad vård är respekt för patienten, den enskildes självbestämmande och förståelse (Hörnsten & Jutterström, 2017). Vidare skriver de att personcentrerad vård ger patienten möjlighet att känna sig trygg, vilket leder till att patienten kan ‘’öppet’’ prata om sina
4 PROBLEMFORMULERING
Stroke drabbar ett stort antal människor årligen och tidigare forskning visar att de flesta av dem får bestående fysiska, psykiska eller kognitiva men. Psykosociala hinder i form av psykisk ohälsa, som depression, ångest och oro kan då även ha långsiktig påverkan på patienters livsvärld och skapa ett ökat lidande. Dessutom har flera studier visat att psykisk ohälsa försämrar tillfrisknandet samt ökar dödligheten hos strokepatienter. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskan som har en central och viktig roll i omvårdnadsarbetet för att stärka tillfrisknandet av patienter som genomgått en stroke. Utveckling inom den medicinska vården går framåt och idag har många av strokepatienter stor chans till överlevnad och följaktligen till ett långt liv, en annan faktor som också kan ha stor betydelse för
tillfrisknandet är att vården utgår från en personcentrerad vård, vilket idag i vissa fall saknas. Under uppföljningsprocessen tycks den psykiska ohälsan hamna mellan stolarna. Hos
patienter som saknar socialt nätverk är vårdpersonal ofta den första och ibland den enda person som patienter träffar efter sin stroke. Mycket talar för att det idag saknas en samlad bild kring hur hälsan hos patienter som genomgått en stroke påverkas. Genom att i denna uppsats belysa hur deras psykiska hälsa påverkas så kan en djupare förståelse för deras situation öka och ny kunskap utvecklas. Den nya kunskapen skulle sedan kunna stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet.
5 SYFTE
Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter en stroke.
6 METOD
6.1 DesignStudien är en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Kvalitativ ansats ansågs passande eftersom studiens syfte var att belysa personers upplevelser av ett visst fenomen såsom psykisk ohälsa efter en stroke. Kvalitativ forskning utgår ifrån att varje människa är unik och för att på bästa sätt fånga och senare tolka och analysera dennes ord, känslor och tankar måste författaren se människan i dess helhet. Kvalitativt arbete fokuserar på
människans egna upplevelser och tolkningar av en sjukdom i stället för att beskriva själva sjukdomen (Kristensson, 2014). Att genomföra en litteraturöversikt anses vara ett bra sätt att se över och sammanställa aktuell forskning inom ett valt ämne samt att det ger möjligheter till att tolka och ge förslag på eventuella ändringar inom området vilket är viktigt för
vårdvetenskapen (Kristensson, 2014). Uppsatsen bygger på en induktiv ansats där forskare förväntas att observera och undersöka ett problem eller fenomen för att sedan kunna dra slutsatser till den samlade empirin (Birkler, 2018).
6.2 Urval
Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar som handlade om män och kvinnor som
rehabiliteringsfasen eller ha kommit hem från sjukhuset. Endast kvalitativa artiklar som var publicerade ≤ 10 år och skrivna på engelska eller svenska inkluderades i studien.
Exklusionskriterier var artiklar som handlar om barn (<18 år), kvantitativa artiklar och
översiktsartiklar samt artiklar som fokuserade på fler sjukdomar än stroke.
PEOT -modellen har använts som sökstrategi för att på ett optimalt sätt samla in relevanta artiklar utifrån studiens syfte och inklusions- och exklusionskriterier (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). PEOT-förkortningen står för Population, Exposure, Outcome och Type of study där Population handlar om vilka som ska undersökas, Exposure - vad som ska
undersökas, Outcome - vad som förväntas upplevas och Type av study som innebär vilka typer av studier som inkluderades (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Se tabell 1.
Tabell 1. Studiens PEOT-modell, sökord, inklusion- och exklusionskriterier
PEOT Sökord Inklusionskriterier Exklusionskriterier
Population = Vuxna
patienter som har genomgått en stroke
“stroke” “stroke patients”
Vuxna patienter (18+) som har genomgått en stroke
Barn med stroke
Exposure =
strokepatienter under
rehabiliteringsfasen samt som har kommit hem från sjukhuset
“post stroke” “adaptation” “psychosocial”
Patienter som skrivits ut från sjukhuset, patienter under rehabilitering
Artiklar som handlar om andra sjukdomar än stroke
Outcome=
Upplevelser av psykisk ohälsa efter en stroke
“experience of” “mental health” “psychological” “depression”
Studier som handlar om strokepatienternas upplevelser av psykisk ohälsa efter att ha genomgått en stroke
Studier som behandlar anhörigas eller vårdarnas perspektiv
Types av study Kvalitativa studier Kvantitativa studier, översiktsartiklar
6.3 Datainsamling
Arbetet utfördes under hösten 2020 och databaser Cinahl och PubMed användes för att hitta relevanta artiklar. Cinahl och Pubmed är databaser med artiklar betraktande medicin,
omvårdnad och nära besläktade områden. Det finns flera miljoner artiklar från hela världen samlade i dessa databaser och chansen att hitta rätta artiklar var därför stor.
Artikelsökningen resulterade i flera hundra artiklar och urvalet började genom att författarna läste var för sig alla titlar för att få en uppfattning om artiklarna verkade relevanta till studiens syfte. De artiklarna vars titlar svarade på syftet gick vidare till nästa steg av urvalet och dess abstract lästes noga av författarna. Artiklarna delades mellan författarna där en läste igenom artikelabstract på PubMed och den andra läste dem på Cinahl. Efter att ha läst alla abstract valdes 49 vetenskapliga artiklar ut till nästa steg och artiklar som då svarade upp mot studiens syfte och inklusionskriterier lästes därefter av båda författarna i sin helhet. Av de 49 valdes 11 som ansågs av författarna ha mest relevant innehåll. Dessa 11 vetenskapliga artiklar
kvalitetsgranskades med hjälp av Statens Beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU, 2014) mall för kvalitativa studier (Bilaga 3). Granskningen utgick och byggde på ett flertal frågor för att få en uppfattning om den vetenskapliga kvalitén och innehöll totalt 21 frågeställningar med svar “ja”, “nej” eller “oklart”. Utifrån denna poängsättning så fick man fram artiklarnas totala kvalité som då kunde vara hög, medelhög eller låg. Innan granskningen påbörjade bestämde författarna gemensamt hur kvalité skulle bedömas med hjälp av mallens frågor och det skedde enligt följande: om svaret var “ja” på 19–21 frågor bedömdes kvalité som hög, om svaret var “ja” på 16–18 frågor bedömdes kvalité som medelhög, om svaret var “ja” på 15 eller färre frågor bedömdes kvalité som låg. Enbart artiklar av hög och medelhög kvalité skulle inkluderas. Av de 11 artiklarna så bedömdes sex artiklar ha hög och fem en medelhög kvalité, varför samtliga inkluderades och valdes ut för analys i studien. Artiklar som ligger som underlag för studiens analys har sammanställts och redovisas i en
artikelmatris (Bilaga 2) i enlighet med Willman & Stoltz, (2017) rekommendationer.
6.4 Analys
De utvalda artiklarna med hög eller medelhög kvalitet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Analysen gjordes utifrån en manifest nivå vilket innebär att texten har analyserats och sammanfattats utan författarnas egna tolkningar. En kvalitativ analys valdes då författarnas syfte var att beskriva
strokepatienternas upplevelser av psykisk ohälsa. Denna metod kan handla om att hitta
“likheter, skillnader eller mönster” i texten av de utvalda artiklarna för att sedan kunna
Tabell 2. Exempel på innehållsanalys
Meningsbärande Enheter
Kondenserade enheter
Kod Underkategori Kategori
Significant others (e.g., spouse, family member) were a vital source of support for participants in helping to manage mood difficulties and depression (Baker et al., 2019, s. 29).
Anhöriga var ett viktigt stöd för att kunna hantera depression och svårigheter med humöret/känslorna.
Anhörigas stöd Sociala relationers positiva inverkan
Sociala relationers betydelse
6.5 Författarnas förförståelse
Båda författarna av detta arbete har tidigare under flera år arbetat på en neurologisk vårdavdelning där de dagligen träffade på patienter direkt efter stroke och under
rehabiliteringsprocessen. Författarnas tidigare erfarenheter väckte nyfikenhet kring fenomenet psykisk ohälsa efter stroke. Deras förförståelse är att den psykiska hälsan är något som ofta förbises under strokepatienternas rehabiliteringsprocess. Författarna är medvetna om att deras förförståelse kunde ha påverkat analysprocessen vilket försöktes undvikas genom
diskussioner författarna emellan samt med handledaren.
7 FORSKNINGSETISKA ASPEKTER
En litteraturöversikt kräver ingen etisk prövning enligt Kristensson (2014). Författarna har däremot eget ansvar att välja ett lämpligt ämne samt att de valda artiklarna/studierna är etiskt försvarbara. Alla utvalda vetenskapliga artiklar i denna studie har genomgått etisk granskning och blivit godkända innan de publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Vetenskapsrådet (2018) menar dessutom att författarna bör arbeta utifrån fyra principer som kan vara till hjälp med att lösa etiska problem och ställningstaganden. Dessa principer är tillförlitlighet som ska
säkerställa studiens kvalité, ärlighet där författarna förväntas att objektivt beskriva allt som framkommit under studiens gång utan att utesluta eller ändra om fakta, respekt för kollegor och samhälle samt ansvar för studien från idé till publicering.
De valda artiklarna kontrollerades noga för att säkra att de var godkända av en etisk nämnd. Författarna av detta arbete har under hela skrivprocessen diskuterat kring det samlade materialet för att säkerställa att ingen fakta förvrängs eller utelämnas. Noggranna källhänvisningar har utförts vid referering till andra källor för att minimera risken för
8 RESULTAT
Under den kvalitativa analysen av artiklarna framkom det att, att drabbas av stroke inte enbart var en omfattande medicinsk diagnos – utan att den oftast innebar även stora livsförändringar för de flesta drabbade (Tabell 3). Förändringar som väckte oro, ångest och frustration. Det krävdes därför tid för den strokedrabbade personen att bli van vid sitt nya tillstånd och på så sätt börja anpassa vardagen. I det tidiga skedet, direkt efter stroke, samt under
anpassningsprocessen fanns det faktorer som kunde stärka den strokedrabbade men som ibland även kunde sänka dennes hälsoprocesser.
Tabell 3. Översikt över kategorier och underkategorier i resultatet
HUVUDKATEGORIER UNDERKATEGORIER
En förändrad tillvaro - Ett förlorat liv
- Ändrad livskvalité - Anpassningsprocessen
Sociala relationers betydelse - Sociala relationers positiva inverkan
- Sociala relationers negativa
inverkan
Behandlingens betydelse - Behandlingens positiva inverkan
- Behandlingens negativa inverkan
8.1 En förändrad tillvaro
Att drabbas av stroke innebar oftast många förändringar i det vardagliga livet. Detta väckte ofta oro och förtvivlan hos många patienter. Patienterna ställs inför en utmaning att bilda nya rutiner som kommer att få vardagen att fungera samtidigt som de kämpar med stormande känslor och upplevelsen att ha förlorat mening med livet. De strokedrabbades upplevelser kommer att belysas i kategorierna; Ett förlorat liv, Ändrad livskvalité och
Anpassningsprocessen.
8.1.1 Ett förlorat liv
Att drabbas av stroke var omtumlande och väckte starka känslor. I den akuta fasen kände strokepatienterna oro och rädsla samt ovisshet inför vad som skulle hända härnäst. Många upplevde förvirring och kontrollförlust samt fruktan över att drabbas av ny stroke. Denna fruktan kunde ha positiv inverkan och hjälpte dem att hålla ut i rehabiliteringsprocessen men för vissa hade den negativ effekt och begränsade deras vardag samt ökade känslan av
hopplöshet (Baker et al., 2019; Lutz et al., 2011; Theadom et al., 2018).
okontrollerbart (Kouwenhoven et al., 2012; Ibeneme et al., 2016). Följden var dålig
självkänsla, skuld samt isolering från omgivningen. Många jämförde sitt nya tillstånd till hur det var innan stroke och detta skapade frustration och känslan av att förlora sitt liv (Pappadis et al., 2018; Smith et al., 2019).
I flera studier uttryckte strokedrabbade att förlusten av tidigare förmågor och känslan av att inte kunna hjälpa till hemma och bidra ekonomiskt, var det som var jobbigast. De
strokedrabbade kände sig värdelösa, i vägen och otillräckliga. De hade även skuldkänslor gentemot andra familjemedlemmar som fick dra ett tyngre lass (Ibeneme et al., 2016; Pappadis et al., 2018; Smith et al., 2019; Townend et al., 2010). Strokepatienterna upplevde sorg över att ha förlorat sitt “gamla jag”. Den “nya personen” efter stroke upplevdes oduglig med en kropp som inte var till någon hjälp (Smith et al., 2019).
8.1.2 Ändrad livskvalité
Ångest, depression eller social isolering var vanliga upplevelser efter stroke och dessa i sin tur kunde hota det psykiska välbefinnandet hos patienten. Funktionsnedsättningar samt beroende av andra när det gällde de vardagliga sysslor påverkade deras identitet framför allt deras självbild och självvärde (Ibeneme et al., 2016; Kirkevold et al., 2014). Funktionshinder gjorde att de upplevde sig själva som “mindre normala” eller “inte lika bra som innan”. De patienter som grubblade över att de borde utföra vissa aktiviteter, som de inte längre kunde utföra, riskerade att bli deprimerade i högre utsträckning än de som accepterade sitt nya tillstånd (Townend et al., 2010). Den nya vardagen som stroke-överlevande befann sig i, jämförde de till en kamp. En kamp om bland annat att hitta nya rutiner som fungerar bäst för dem samt att hitta egna sätt att kunna hantera alla ned- och uppgångar i livet (Theadom et al., 2018).
8.1.3 Anpassningsprocessen
Många upplevde att bli utskriven från sjukhuset var en faktor som ledde till osäkerhet och förtvivlan. Så fort de skulle skrivas ut, dök osäkerheten och rädslan upp eftersom de nu skulle behöva klara sig utan sjukvårdspersonal professionella hjälp. De tyckte att det skulle vara svårt att behöva anpassa sig till den nya vardagen i hemmet utan att kunna återvända till de sociala aktiviteter, jobb eller roller som de har haft en gång innan (Baker et al., 2019). En del patienter uttryckte det som att hitta det nya normala och försöka återfå kontrollen jämfördes till en evig process (Theadom et al., 2018).
De strokedrabbade hade olika anpassningsförmåga till de olika situationerna som de utsattes för och det berodde mycket på deras acceptans till den nya situationen. De flesta var dock medvetna om att acceptans var nyckeln till att påbörja tillfrisknandet (Townend et al., 2010; Smith et al., 2019). Att acceptera sitt tillstånd och lära sig att leva med det kunde dock olika lång tid för olika personer och varierade från månader till år (Smith et al., 2019).
I Townend et al., (2010) studie var det flera som beskrev att de på många olika sätt kunde hantera sina begränsningar bland annat genom att fokusera på vad de fortfarande kunde göra istället för att grubbla över de förlorade funktionerna. Vissa personer kunde exempelvis lättare stå ut med de nya omständigheterna genom att tänka att situationen som de befann sig i var bara tillfällig. Detta hjälpte dem att blicka framåt i stället för att fokusera på det jobbiga (Townend et al., 2010)
8.2 Sociala relationers betydelse
i direkt anslutning efter stroke när de har fullt upp med att vänja sig vid sitt nya jag och sin nya situation. Det många uttryckte som en lättnad var att någon var där och lyssnade när det behövdes samt att träffa personer i liknande situation. Upplevelserna delades därför in i underkategorierna: Sociala relationers positiva inverkan och Sociala relationers negativa inverkan.
8.2.1 Sociala relationers positiva inverkan
Anhöriga var ett viktigt stöd för de strokedrabbade i att kunna hantera depression och svårigheter med humöret och känslorna. Att få positiv feedback från familjen och anhöriga var uppmuntrande under rehabiliteringsprocessen och efter. Att omringa sig med stödjande familjemedlemmar och vänner hjälpte strokepatienterna att hantera depression och
humörsvängningar på bättre sätt (Baker et al., 2019).
En annan sak som uppskattades mycket och som hade positiv inverkan på den psykiska hälsan var att träffa andra i liknande situationer och kunna gå igenom sina erfarenheter och dela med sig av sina sätt att hantera motgångar. Det sociala umgänget och känslan av att bli sedda och förstådda höjde strokepatienternas välbefinnande avsevärt samtidigt som det gav dem psykologiskt stöd (Kirkevold et al., 2014).
8.2.2 Sociala relationers negativa inverkan
Stroke drabbade olika personer på olika sätt; vissa kunde bli orörliga, beroende av hjälp eller få tal-problematik med medföljande kommunikationssvårigheter. På grund av dessa valde därför många stroke-överlevare att isolera sig och undvika träffa världen utanför sitt hem (Smith et al., 2019; Baker et al., 2019). Att begränsa sig till sin hemmamiljö och hålla sig borta från omvärlden gav dem en miljö där de kände sig säkra och trygga (Kouwenhoven et al., 2012).
Även om isoleringen var i vissa fall självvald så ledde den ändå oftast till ökad känsla av ensamhet, osäkerhet och utanförskap. Vissa strokepatienter uttryckte svårigheter att vistas bland andra människor som i sin tur resulterade i att de tackade nej till andras sällskap (Smith et al., 2019; Baker et al., 2019).
De skiftande känslorna och osäkerhet gjorde att stroke-patienterna lätt tappade humöret. Att bli styrd och tillsagd av andra vad personen skulle göra och inte göra ledde ofta till irritation och ilska (Pappadis et al., 2018). Av studien framgick det vidare att patienternas nedstämdhet och känslan av att vara otillräcklig påverkade deras relationer med vänner och bekanta. Men utöver de förändringar som skedde i strokepatienternas tillvaro, märkte de även skillnad i deras vänner och bekanta och hur deras ömsesidiga relation ändrades på grund av de
förändrade tillståndet (Pappadis et al., 2018). Vissa uttryckte att den negativa feedbacken från människor i nära omgivning kunde göra att de tappade lusten till att vilja träna och försöka att bli bättre (Smith et al., 2019).
8.3 Behandlingens betydelse
De första veckorna, ibland månaderna, efter stroke var patienterna ofta kvar på en
8.3.1 Behandlingens positiva inverkan
Flera strokepatienter (Kirkevold et al., 2014; Harrison et al., 2017; Pappadis et al., 2018) uppskattade och mådde psykiskt bättre när de fick gå igenom och berätta om
händelseförloppet både under och efter sin stroke. Patienterna menade att de kände att vården var där och lyssnade på dem, samt att de kunde ställa frågor. Det skapade ofta nya
reflektioner, tankar och idéer över deras nya livssituation. Enligt studien av Harrison et al. (2017) uttryckte patienterna att de kände en maktlöshet när någon annan försökte bestämma över dem men detta kunde åtgärdas genom individuellt anpassad information under hela vårdprocessen samt patientens delaktighet i sin vård. Någon beskrev det som att få sina frågor besvarade gjorde att jag fick större förståelse och insyn i mitt tillstånd och känslan av
maktlösheten blev mindre (Harrison et al., 2017). Andra patienter beskrev det som att få adekvat information kunde likställas med psykologiskt stöd och underlättade bättringsvägen. Särskilt viktigt att anpassa information och vårdens utformning var det för de patienter som, till följd av stroke, led av kommunikationssvårigheter. I studien av Kirkevold et al. (2014) användes exempelvis ett arbetsblad som var speciellt utformat för patienter med afasi. Patienterna uppskattade det mycket och uppgav att det hjälpte dem att samla tankar och hitta rätt ord samt att lättare förstå informationen.
8.3.2 Behandlingens negativa inverkan
Många patienter upplevde att vården främst fokuserade på den fysiska ohälsan än på den psykiska ohälsan, därför upplevde de ofta att den psykiska ohälsan var bortglömd (Theadom et al., 2018). Många upplevde dessutom att vårdpersonalen ägnade mer tid åt dem oftast direkt efter stroken, att de då blev informerade i ett stadie där de inte var kapabla till att ta emot information. Patienterna beskrev vidare att när de kände sig redo för att ställa frågor och prata om sin stroke så upplevde de att personalen redan var borta och inte längre intresserade (Theadom et al., 2018). Patienter som kämpade med talsvårigheter efter stroke upplevde att personalen inte hade tid för dem, speciellt inte när samtalsämnet handlade om den psykiska hälsan (Baker et al., 2019).
Under behandlingstiden efter stroke upplevde många patienter att sjuksköterskor verkade obekväma vid frågor om patienternas psykiska mående vilket patienterna trodde kunde bero på sjuksköterskornas bristande utbildning i ämnet (Harrison et al., 2017). I Kirkevold et al. (2014) studie önskade patienter som led av afasi att de fick mer tid för samtal och reflektion eftersom den avsatta tiden upplevdes som otillräcklig med tanke på deras
kommunikationssvårigheter. Vidare framgick det i en studie att det var många patienter som tyckte att det var för svårt att behöva söka psykologiskt stöd på egen hand efter hemgången och detta gjorde att de valde att avstå från att söka hjälp (Harrison et al., 2017). De menade på att det hade varit lättare om det psykologiska stödet ingick i rehabiliterings- och
9 DISKUSSION
Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelser av psykisk ohälsa en stroke. Analysen av 11 inkluderade artiklar har resulterat i tre huvudkategorier och 7 underkategorier som svarade mot studiens syfte: (1) En förändrad tillvaro (Ett förlorat liv, Ändrat livskvalité och Anpassningsprocessen), (2) Sociala relationers betydelse (Sociala relationers positiva inverkan och Sociala relationers negativa inverkan), (3) Behandlingens betydelse
(Behandlingens positiva inverkan och Behandlingens negativa inverkan).
9.1 Metoddiskussion
Vid en kvalitativ ansats bör centrala begrepp såsom trovärdighet, tillförlitlighet, bekräftelsebarhet, giltighet och överförbarhet på något sätt beaktas för att indikera att resultatet håller en god vetenskaplig kvalitet (Kristensson, 2014; Mårtensson & Fridlund, 2017). Författarna har i denna studie valt att göra en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats med induktiv metod, vilket kan ses som en styrka då metoden väl svarar upp mot studiens syfte att beskriva psykisk ohälsa efter stroke utifrån patientens upplevelse, och därmed även av fenomenet, vilket anses vara lämpligt enligt Friberg (2017). För att hitta vetenskapliga artiklar som skulle svara på studiens syfte användes databaser Cinahl och PubMed eftersom de båda två fokuserar på medicinsk omvårdnad. Att använda enbart en databas kunde medföra risk att utelämna relevanta artiklar från andra ställen. Att använda sig av flera databaser innebär å andra sidan att litteratursökningen blir bredare och mer tillförlitlig enligt Henricson, (2017). Sökning i dessa två databaser ökade sensitiviteten och därmed studiens trovärdighet, en styrka enligt Henricsson (2017). Författarnas anser att sökningen i Cinahl förmodligen resulterade i att majoriteten av de relevanta artiklarna fångades upp just där, vilket kan ses som en styrka. Sökningen i PubMed däremot återfann få artiklar som svarade upp mot studiens syfte. Dessa ökade sensitiviteten vilket kan ses som en styrka. Eftersom forskning ändras konstant bör man sträva efter att använda sig av artiklar som inte publicerades senare än 8 år tillbaka för att resultatet ska vara så aktuellt som möjligt, vilket även skulle stärka studiens trovärdighet. Under litteratursökningen hittades dock inte tillräckligt många artiklar som uppfyllde detta kriterium och därför valdes det att inkludera artiklar från och med 2010 vilket kan anses som en svaghet men dock acceptabelt enligt Kristensson (2014) som menar att man kan anpassa sökningen beroende på det undersökta området. För att säkerställa studiens trovärdighet gjordes initialt en noggrann sökning av vetenskapliga artiklar utifrån diskussioner med tänkbara sökstrategier i enlighet med Roséns (2017) rekommendationer. Därefter tog författarna fram ett PEOT för att ytterligare avgränsa och tydliggöra studiens syfte, vilket kan ses som en styrka. Att använda sig av PEOT stärker samtidigt studiens överförbarhet. En svaghet är dock att de analyserade artiklarna kom från åtta olika länder vilket kan betyda att en del resultat kan vara svåra att överföra till den svenska vården. Däremot användes inga avgränsningar gällande ålder eller kön på patienter eftersom tanken med studien var att få en helhetsbild av strokepatienters upplevelser. Författarna menar att detta kan anses vara en svaghet och författarna är medvetna om att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om man i stället valt att inrikta sig på en specifik åldersgrupp eller kön. Denna avgränsning kan därför inverka på studiens överförbarhet till andra områden, vilket även Kristensson (2014) beskriver.
hittades med hjälp av relevanta sökord. De valda artiklarna kvalitetsgranskades dessutom utifrån en vedertagen kvalitetsgranskningsmall, vilket ytterligare stärker studiens trovärdighet enligt SBU:s (2014). Slutsatsen är att den valda designen kanske inte har gett samma djup som en intervjustudie skulle har gjort, vilket kan ses som en svaghet. Dessutom så krävs det en större intervjukunskap för att kunna genomföra en intervju med bra kvalitet och dessutom så hade det varit svårt att genomföra själva intervjun under rådande omständigheter enligt Folkhälsomyndighetens, (2020) rekommendationer. Även Patel och Davidsson (2011) studie styrker detta resonemang och skriver att ett intervjuresultat kan påverkas om intervjuaren är oerfaren, och det krävs mycket träning för att bli en bra intervjuare.
I enligt med Lundman & Hällgren Graneheim (2017) kan även en studiens giltighet och trovärdighet påverkas av hur själva innehållsanalysen beskrivits och gått till. En styrka i analysarbetet var att alla utvalda artiklarna lästes initialt individuellt av båda författarna var för sig. Nästa steg var att författarna tillsammans analyserade texterna och tog ut
meningsbärande enheter, koder som ledde fram till förslag på kategorier. En annan styrka var att innehållsanalysens olika delar diskuterades och jämfördes av författarna ett flertal gånger för att slutligen kunna bilda en helhet. Författarna var även medvetna om en del brister, såsom svårigheter med att hitta passande kategorier och hantera motstridiga data under
analysprocessen gång, vilket kan ses som en svaghet. Slutsatsen är att för att säkerställa analysprocessens olika steg genomförde författarna den slutliga analysen tillsammans samt diskuterade i samråd med handledare, vilket ytterligare kan anses stärka resultatets
trovärdighet och giltighet enligt Henricsson, (2017).
I två av de analyserade artiklarna bestod deltagare av strokepatienter och deras respektive vilket kan ses som en svaghet då arbetets syfte var att beskriva strokepatienters upplevelser. I de fallen har författarna arbetat noggrant för att enbart få med strokepatienternas upplevelser och utesluta deras respektives tankar och erfarenheter, vilket enligt författarna lyckades bra.
9.2 Etiska överväganden
Innan uppsatsarbetet påbörjas, förväntas författarna att överväga om deras arbete utgör någon nytta (Birkler, 2018). Sjuksköterskans arbetsuppgift är att se helheten hos patienter och att fördjupa sig i patienternas upplevelser av psykisk ohälsa efter stroke är därför relevant. Resultatet av studien kan förhoppningsvis användas i sjuksköterskans framtida arbete. Detta arbete var en litteraturöversikt och författarnas ansvar var att kontrollera om de valda artiklarna var etiskt granskade och godkända av etisk kommitté och därefter publicerade. Redan under urvalsprocessen lade författarna stor vikt på att kontrollera om artiklarna innehöll tydlig beskrivning av forskningsetiska överväganden samt om de var godkända av någon etisk nämnd. Samtliga analyserade artiklarna har fått etiskt godkännande.
Författarnas yttersta ansvar var att återge alla fynd och inte förvränga fakta enligt Birkler, (2018) rekommendationer. Detta säkerställdes genom att de analyserade artiklarna lästes gemensamt av båda författarna och innehållet diskuterades för att säkra att båda författarna förstod det på samma sätt. Författarnas modersmål är svenska och eftersom alla artiklarna var skrivna på engelska, kunde det medföra viss misstolkning under innehållsanalysen.
Författarna försökte minimera detta genom att översätta alla citat till svenska.
9.3 Resultatdiskussion
9.3.1 En förändrad tillvaro
Av denna studie framgick det att alla patienter hade olika sätt att hantera och begripa den nya situationen och hitta ny mening i livet. I resultatet framkom det också att livet efter stroke skulle inte längre vara detsamma. Att drabbas av stroke var omtumlande oavsett hur hårt de drabbades och de upplevde att det kunde vara svårt att acceptera sin nya situation. Andra patienter upplevde att de kände sig instängda i en främmande kropp som de inte kände igen. De kände sig mindre värdefulla, besvärliga, orörliga, glömska och som att de förlorade sig själva. Även Kouwenhoven et al, (2011) studie visar att detta tillsammans med beroende av andras hjälp förvandlade livet till en daglig kamp. Dessa förändringar och begränsningar ledde till att stroke-överlevande inte kunde fortsätta sitt vanliga liv vilket i många fall resulterade i psykisk ohälsa, bland annat depression som är den vanligaste diagnosen efter stroke enligt Kouwenhoven et al, (2011). En människans livsvärld formas under hela livet och alla upplevelser, erfarenheter, relationer, tillgångar och förluster bygger ens personlighet, ens livsvärld enligt Dahlberg och Segersten (2011). Slutsatsen är att det är utifrån detta en
människa reagerar när något oförutsett händer samt hur man hanterar sin situation, vilket i sin tur påverkar själva omvårdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskans roll är i denna situation främst att kunna identifiera, var lyhörd och bemöta dessa patienters omvårdnadsbehov. Patienten tvingas att finna sig i en främmande situation, hitta ny mening i livet, kanske bygga ny identitet vilket också Ekebergh (2015) beskriver som att livsvärlden inte är en värld i sig som kan särskiljas från människan, utan livsvärlden är den människa som den betecknar. Ett annan sak som också tydligt framkom i studien var anhörigperspektivet. Flera patienter upplevde det som att bli beroende av andras hjälp, att missta friheten var påfrestande och rubbade människans tillvaro och störde den tidigare byggda identiteten. Att ha anhöriga och närstående som vårdare var påfrestande för strokepatienter. Patienterna uttryckte det som att den förändrade situationen ändrade dynamiken i familjen, familjemedlemmar fick andra roller vilket i sin tur kunde leda till stress och ångest samt spänningar mellan parterna. Även
Hodson et al. (2019) menar att strokepatienternas funktionshinder gör att de inte längre kan bidra till hushållet vilket i sin tur lägger mer tyngd på den andra partnern och medan hos dem som hade starka relationer med sina partners sedan innan, kunde det vara stärkande för förhållandet men för andra som hade olösta konflikter i förhållandet sedan tidigare, kunde stroke och funktionshinder leda till att förhållandet tog slut. Slutsatsen är att det är viktigt att involvera anhöriga i vården av en patient eftersom de och deras vardag påverkas också av patientens diagnos. Även om det är patienten som ska stå i centrum utifrån personcentrerad vård principen så kan man inte glömma bort de anhöriga, då de utgör en stor del av patientens livsvärld, och vid behov göra dem delaktiga i vårdprocessen vilket även Hörnsten &
Jutterström, (2017) framhåller.
Ytterligare en sak som tydligt framgick i studien var att drabbas av en stroke förutom att drabba de kroppsliga funktionerna, har även en enorm påverkan på det psykiska
välbefinnandet på grund av de omfattande förändringar den orsakar i personens vardag. Även Ahuja et al. (2013) beskriver i sin studie att drabbas av en stroke är som en livsförändrande händelse som har enorm påverkan på patientens fysiska, psykologiska, sociala och
att depression efter stroke kan bli kronisk och till och med i värsta fall leda till döden.
Slutsatsen enligt författarna är att sjuksköterskan utifrån sin kompetens förväntas vara lyhörd
och medveten om att patienten även kan påverkas psykiskt. Patienterna som har genomgått en stroke är i stor risk att uppleva sjukdoms- och livslidande som på ett negativt sätt påverkar deras liv enligt Arman, (2015) och sjuksköterskans roll är därför att se och uppmärksamma dessa risker.
9.3.2 Sociala relationers betydelse
Av resultatet framkom att patienterna upplevde att stöd samt positiv feedback och
uppmuntran från nära och kära var viktigt för dem efter stroke. Patienterna angav också att det var betydelsefullt att veta att det fanns stöttande människor i nära omgivning gjorde
rehabiliteringen och återhämtningen effektivare, likaså att få träffa personer i liknande situation. Lin et al. (2019) studie visade också på vikten av sociala relationer såsom en viktig del av återhämtningsprocessen för att kunna återvända till samhället och få en framgångsrik rehabilitering. Även Fotiadou et al. (2014) studie anser att sociala relationer är värdefulla samtidigt som de påpekar att strokepatienter kan ha svårt att upprätthålla kontakter med personer från utanför sin nära omgivning på grund av rädslan för att inte bli förstådd eller uppfattad som märklig. Hemmet och nära familj framställdes ofta som en trygg miljö och författarna anser att personcentrerad vård skulle kunna utgöra ett verktyg för att göra patienten mer delaktig i sin egen vård, att involvera patienten i planeringen av vad som behöver göras i hemmet för att få en trygg miljö samt underlätta rehabiliteringen.
Lidande utgår från individens upplevelser av hälsa, sjukdom och den vården som personen får (Wiklund, 2009). Enligt Dahlberg och Segesten (2010) blir individer som är beroende av andras hjälp mer sårbara och får ökat lidande. Att dela erfarenheter med andra personer i liknande situation och med liknande svårigheter kunde lindra lidandet. Patienterna kunde förbättra sitt psykologiska välbefinnande genom att kunna prata om sitt liv och få nytta av andras erfarenheter. Samtidigt kunde tillfället att träffa andra med mer omfattande
funktionshinder göra att strokepatienterna fick känna tacksamhet över vad de själva hade och genom detta få mer positiv syn på tillvaron (Ahuja et al, 2013). Slutsatsen är att socialt stöd från nära och kära är inte bara ett verktyg för att motverka psykisk ohälsa efter stroke utan det kan även förebygga uppkomst av psykisk ohälsa.
9.3.3 Behandlingens betydelse
En annan sak som framkom i resultatet var att strokepatienterna upplevde att personalen inom sjukvården såg bara patienternas kroppsliga symtom och glömde bort deras psykiska hälsa och psykosociala behov. Detta bekräftas av Kuluski et al. (2013) som skriver att
strokepatienterna var nöjda i övrigt med den vården de fick i akuta skedet men att vårdarna inte såg till att uppmärksamma patienternas psykiska mående samt problem och behov kopplade till det. Dessutom upplevde patienterna att rehabiliteringsprocessen var alldeles för kort och omfattade bara några månader efter stroken och att de hade uppskattat att ha kontakt med vården under en längre tid. Även Kuluski et al (2013) studie uppmärksammar denna aspekt och skriver att alla patienter är olika och har olika behov av hjälp och stöd. Detta kan kopplas till patientens livsvärld där vårdens roll är att se och bekräfta den samt anpassa åtgärder utifrån den. Att få individuellt anpassad vård var lika viktigt som att få rätt
information. Information och kunskap var viktiga verktyg för patienten att hitta ny mening i livet och samtidigt motverka den psykiska ohälsan (Chow, 2017).
10 SLUTSATSER
I studien framkom det att sjuksköterskor hade brister i sin helhetssyn när det gällde bemötandet av en patient, därför menar författarna att sjuksköterskan behöver öka sin medvetenhet om att patienter som genomgått en stroke drabbas inte enbart av fysisk ohälsa utan även psykisk ohälsa. För att patienten ska kunna hitta en ny mening i livet så bör sjuksköterskans roll främst vara att identifiera, vara lyhörd och bemöta den enskilde
patientens omvårdnadsbehov. Resultatet visar även att familjen och andra i nära omgivningen utgör en viktig del i patientens återhämtningsprocess och kan vara ett viktigt verktyg för att förebygga och motverka psykisk ohälsa vid stroke. Därför borde närstående i större
utsträckning involveras i vården och vårdplaneringen för att optimera tillfrisknandet för den drabbade.
En annan slutsats är att dagens vård och omvårdnad borde i större utsträckning utgå från en mer personcentrerad vård vilket skulle innebära att all vårdpersonal inklusive sjuksköterskan skulle se helheten kring patienten. Här handlar det främst om att se patientens egna resurser och behov och inte enbart de behoven som sjukvårdspersonal kan identifiera och som är direkt kopplade till sjukdom utan även de individuella behoven som varje patient uttrycker.
11 KLINISKA IMPLIKATIONER OCH FÖRSLAG TILL VIDARE
FORSKNING
Den här studien har bland annat ökat och fördjupat förståelsen kring sjuksköterskans ansvarsområde avseende omvårdnaden för patienter som genomgått en stroke. Den nya kunskapen och förståelsen av patientens upplevelse av behandlingens inverkan på deras dagliga liv kan även vara en viktig del för att stärka sjuksköterskans professionella roll i sitt omvårdnadsarbete. Vårdens utmaningar och övergripande mål är att vårda individen på bästa möjliga sätt utifrån individens egna förutsättningar, där man mer utgår från en
personcentrerad vård. Studien visar att vidare arbete krävs för att förbättra det psykiska stödet samt göra det mer tillgängligt för strokepatienter.
Resultatet i denna studie visar att många strokedrabbade personer utsätts för flera
påfrestningar i det vardagliga livet och att detta i sin tur ofta leder till psykisk ohälsa. Av tidigare forskningsstudier framkom det att det fortfarande finns kunskapsbrister inom
diagnostiken av psykisk ohälsa hos patienter efter stroke samt att deras psykiska mående ofta förbises eller till viss del ignoreras under rehabiliteringen. En viktig klinisk implikation skulle vara att införa ett regelbundet psykologiskt stöd för dessa patienter under
12 REFERENSLISTA
Ahuja, S. S., Clark, S., Morahan, E. M., Ono, M., Mulligan, H., & Hale, L. (2013). The journey to recovery: experiences and perceptions of individuals following stroke. New
Zealand Journal of Physiotherapy, 41(1), 36-43.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=108000575&s ite=ehost-live
Andersson, Å. & Hansebo, G. (2009). Elderly peoples’ experience of nursing care after stroke: from a gender perspective. Journal of Advanced Nursing, 65(10), 2038–2045. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05060.x
Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I M. Arman, K. Dahlberg och M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 38–43). Liber.
Ayasrah, S. M., Ahmad, M. M., & Basheti, I. A. (2018). Post-Stroke Depression in Jordan: Prevalence Correlates and Predictors. Journal of Stroke & Cerebrovascular Diseases, 27 (5), 1134-1142. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jstrokecerebrovasdis.2017.11.027
*Baker, C., Worrall, L., Rose, M., & Ryan, B. (2019). ‘It was really dark’: the experiences and preferences of people with aphasia to manage mood changes and depression.
Aphasiology, 34(1), 19-46.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=140918546&s ite=ehost-live
Bettany-Saltikov, J., & Mcsherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in
nursing: a step-by-step guide. Open University Press.
Birkler, J. (2018). Vetenskapsteori. En grundbok (s. 72). Liber.
Chow, E. (2017). The role of meaning in life: mediating the effects of perceived knowledge of stroke on depression and life satisfaction among stroke survivors. Clinical Rehabilitation, 31 (12), 1664–1673. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177%2F0269215517708604
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis (1 uppl.) (s. 181). Natur & Kultur.
Engström, B., Nilsson, R., & Willman, A. (2005). Omvårdnad vid stroke: state of the art. Gothia.
Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I M. Arman, K. Dahlberg och M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 66–75). Liber. Ericson, E. & Ericson, T. (2008). Medicinska sjukdomar. Specifik omvårdnad. Medicinsk
behandling. Patofysiologi (3 uppl.). Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten (1 december, 2020). Vad är psykisk ohälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Fotiadou, D., Northcott, S., Chatzidaki, A., & Hilari, K. (2014). Aphasia blog talk: How does stroke and aphasia affect a person’s social relationships? Aphasiology, 28 (11), 1281-1300. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/02687038.2014.928664
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3 uppl., s. 129–138). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 83–96). Studentlitteratur.
Guina, J., & Guina, C. (2018). Wants Talk Psychotherapy but Cannot Talk: EMDR for Post-stroke Depression with Expressive Aphasia. Innovations in clinical neuroscience, 15 (½), 45-48.
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=127874014&s ite=ehost-live
*Harrison, M., Ryan, T., Gardiner, C., & Jones, A. (2017). Psychological and emotional needs, assessment, and support post-stroke: a multi-perspective qualitative study. Topics in
Stroke Rehabilitation, 24(2), 119–125. https://doi.org/10.1080/10749357.2016.1196908
Henricson, M. (2012) Diskussion. I M. Henricson (red). Vetenskaplig teori och metod. Från
idé till examination inom omvårdnad. (471–479). Studentlitteratur.
Hjärt-Lungfonden. (12 juni 2019). Stroke. https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/stroke/
Hodson, T., Gustafsson, L., & Cornwell, P. (2019). Unveiling the complexities of mild stroke: An interpretative phenomenological analysis of the mild stroke experience. Australian
Occupational Therapy Journal, 66(5), 656-664.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/1440-1630.12607
Hörnsten, Å., & Jutterström, L. (2017). Personcentrerad vård med fokus på personer med livslånga sjukdomar. I M. Lepp & J. Leksell (Red.), Vårdpedagogik (1 uppl., s. 88–112). Liber.
*Ibeneme, S. C., Anyachukwu, C. C., Nwosu, A., Ibeneme, G. C., Bakare, M., & Fortwengel, G. (2016). Symptoms of Poststroke Depression among Stroke Survivors: An Appraisal of Psychiatry Needs and Care during Physiotherapy Rehabilitation. Scientifica, 2016(1), 1-6. https://doi.org/10.1155/2016/5646052
Ihle-Hansen, H., Thommessen, B., Fagerland, M. W., Øksengård, A. R., Wyller, T. B., Engedal, K., & Fure, B. (2014). Effect on anxiety and depression of a multifactorial risk factor intervention program after stroke and TIA: a randomized controlled trial. Aging and
Mental Health, 18 (5), 540-546.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/13607863.2013.824406
Jyotirekha, D., & Rajanikant, G. K. (2018). Post stroke depression: The sequalae of cerebral stroke. Neuroscience and biobehavioral reviews, 90, 104-114.
*Kirkevold, M., Martinsen, R., Bronken, B. A., & Kvigne, K. (2014). Promoting psychosocial wellbeing following stroke using narratives and guided self-determination: a feasibility study.
BMC Psychol2, 4. https://doi.org/10.1186/2050-7283-2-4
Kouwenhoven, S., Kirkevold, M., Engedal, K., Biong, S., & Kim, H. (2011). The lived experience of stroke survivors with early depressive symptoms: A longitudinal perspective.
International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 6(4), 1-13.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.3402/qhw.v6i4.8491
*Kouwenhoven, S., Kirkevold, M., Engedal K., & Kim, H. (2012). ‘Living a life in shades of grey’: experiencing depressive symptoms in the acute phase after stroke. Journal of Advanced
Nursing, 68(8), 1726-1737. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1111/j.1365-2648.2011.05855.x
Kristensson, J. (2014). Handbok för uppsatsskrivande och forskningsmetodik (1 uppl.). Natur & Kultur.
Kuluski, K., Dow, C., Locock, L., Lyons, R., & Lasserson, D. (2013). Life interrupted and life regained? Coping with stroke at a young age. International Journal of Qualitative Studies on
Health and Well-being, 9(1). https://doi.org/10.3402/qhw.v9.22252
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar (3 uppl.). Studentlitteratur. Lin, F.-H., Yih, N., Feng-Mei Shih, D., Chi -Ming Chu, L., Yih, D., Shih, F., & Chu, C. (2019). Effect of social support and health education on depression scale scores of chronic stroke patients. Medicine, 98 (44), 1–6.
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1097/MD.0000000000017667
Loft, I. M., Martinsen, B., Appel Esbensen, B., Mathiesen, L. L.,Iversen, H. K., & Poulsen, I. (2019). Call for human contact and support: an interview study exploring patients'
experiences with inpatient stroke rehabilitation and their perception of nurses' and nurse assistants' roles and functions. Disabil rehabil, 41(4), 396–404.
https://doi.org/10.1080/09638288.2017.1393698
Lou, S., Carstensen, K., Rumpelthiin Jörgensen, C., & Palmhoj Nielsen, C. (2016). Stroke patients’ and informal carers’ experiences with life after stroke: an overview of qualitative systematic reviews. Disability and rehabilitation, 39(3), 301-313.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.3109/09638288.2016.1140836
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Høglund-Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3 uppla., s. 211–225). Studentlitteratur.
*Lutz, B. J., Young, M. E., Cox, K. J., Martz, C., & Creasy, K. R. (2011). The Crisis of Stroke: Experiences of Patients and Their Family Caregivers. Topics in Stroke Rehabilitation,
18(6), 786-797. https://doi.org/10.1310/tsr1806-786
Mavaddat, N., Ross, S., Dobbin, A., Williams, K., Graffy, J., & Mant, J. (2017). Training in positivity for stroke? A qualitative study of acceptability of use of Positive Mental Training (PosMT) as a tool to assist stroke survivors with post-stroke psychological problems and in coping with rehabilitation. NeuroRehabilitation, 40(2), 259–270.
*McCarthy, M. J., & Lyons, K. S. (2014). Incongruence between stroke survivor and spouse perceptions of survivor functioning and effects on spouse mental health: a mixed-methods pilot study. Aging & Mental Health, 19(1), 46-54.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/13607863.2014.913551
Mårtensson, J & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s.421–438). Studentlitteratur.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3. uppl.). Liber.
*Pappadis, M. R., Krishnan, S., Hay, C. C., Jones, B., Sander, A. M., Weller, S. C., & Reistetter, T. A. (2018). Lived experiences of chronic cognitive and mood symptoms among community-dwelling adults following stroke: a mixed-methods analysis. Aging & Mental
Health, 23(9), 1227–1233. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/13607863.2018.1481927
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4:de uppl.). Studentlitteratur.
Rosén, M. (2017). Systemisk litteraturöversikt. I M. Henricsson (red.) Vetenskaplig teori och
metod -Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 375–390). Studentlitteratur.
Statens beredning för social och medicinsk utvärdering (2012). Mall för kvalitetsgranskning
av studier med kvalitativ forskningsmetodik -
patientupplevelser. https://moodle.med.lu.se/pluginfile.php/16690/course/section/3462/Mall_
kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
*Smith, F. E., Jones, C., Gracey, F., Mullis, R., & Coulson, N. S. (2019). Emotional adjustment post-stroke: A qualitative study of an online stroke community. Neuropsychol
Rehabil, 1–18. https://doi.org/10.1080/09602011.2019.1702561
Stroke-riksförbundet (u.å). Konsekvenser efter stroke. Hämtad 2020-11-03 från: https://strokeforbundet.se/vad-ar-stroke/konsekvenser-efter-stroke/
Svensk Sjuksköterskeförening (2020). Personcentrerad vård. https://swenurse.se/publikationer/personcentrerad-vard
*Theadom, A., Rutherford, S., Kent, B., & McPherson, K. (2018). The process of adjustment over time following stroke: A longitudinal qualitative study. Neuropsychological
Rehabilitation, 29(9), 1464-1474.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/09602011.2018.1440609
*Townend, E., Tinson, D., Kwan, J., & Sharpe, M. (2010). 'Feeling sad and useless': an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke. Clinical Rehabilitation, 24(6), 555-564.
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/0269215509358934
Tuominen, P. (3 november 2020). Stroke. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/stroke-och-blodkarl-i-hjarnan/stroke/#section-12750
Turner, J. (2012). Environmental Factors of Hospitalisation which contribute to Post-stroke Depression during rehabilitation for over 65-year-olds. Journal of the Australasian
http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=104258643&s ite=ehost-live
Udo, C. (2020). Personcentrerad vård. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-
ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/
Vestling, M., Ramel, E., & Iwarsson, S. (2011). Thoughts and experiences from returning to work after stroke. Work, 45(3), 201–211.
från: http://search.ebscohost.com.proxy.lnu.se/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=1041804 18&site=ehost-live
Vetenskapsrådet (11 november 2018). Etik i forskningen. https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Wiklund, L. (2009). Lidande - en del av människans liv. I F. Friberg & J. Öhlén (red.),
SÖKSTRATEGI
Bilaga 1
PubMed 2020-11-04
Sökord Antal träffas Lästa abstract
Lästa artiklar
Valda artiklar
1 “stroke” Major Topic 26 946
AND “experience of” 902
AND “depression” 56 14 4 1
2 “stroke survivors” 6000
AND “poststroke depression” 365
AND “psychiatry needs” 11 11 4 1
3 Emotional adjustment 4419
AND stroke 56
Cinahl Datum Sökord Antal träffar Lästa abstract Lästa artiklar Valda artiklar
1 2020-10-29 stroke patients or post stroke or stroke-survivors 38212 AND mental health or mental illness 431
AND experiences or perceptions or attitudes 95 25 10 2
2 2020-11-01 Psychological 159140
AND post stroke 372 30 10 1
3 2020-11-01 stroke complications 7473
AND depression 566
AND disability 82 20 6 1
4 2020-11-01 stroke (SU subject) 84221
AND “experience of depression” 48 10 5 2
5 2020-11-10 Stroke 73857
AND psychological 2105
AND Adaptation 247 21 3 1
AND Patient Attitudes 81
