Resultatdiskussion - "Jag älskar att prata med barnen"

I början av vårt arbete hade vi funderingar och frågor kring hur förskollärare arbetar med literacy som ett språkfrämjande verktyg i förskolan. Därför valde vi att utgå ifrån den första frågeställningen: Hur beskriver förskollärare sitt användande av literacy som ett språkfrämjande verktyg i förskolan? Resultatet visar att de aktuella förskollärarna arbetar med språkutveckling via literacy med stor bredd och variation, dock utmärker sig att lyfta barnen som extra viktigt i resultatet. Vi tolkar det som att förskollärarna lyfter barnen på olika sätt vilket till exempel kan innebära att de arbetar med högläsning på ett mer djupgående plan där högläsning följs upp med boksamtal och diskussion.

Något som vi likaledes tycker har stått ut mycket hos de flesta av våra respondenter är deras fokus på hur den fysiska miljön till synes verkar vara en av de viktigaste faktorerna för barns språkutveckling. Det blir ett stort fokus på barnen och det fysiska materialet snarare än samspelet mellan barnen och dem själva som pedagoger. Som resultat av det tycker vi att förskollärarens roll osynliggörs en aning och vi undrar varför inte fler såg sig själva som ett levande material i förskolemiljön.

I vår studie ville vi också ta reda på hur förskollärare arbetar för att utmana barnen vidare i sin språkliga utveckling och kompletterade därför med en andra frågeställning som lyder: Hur beskriver förskollärare att de utmanar barnen vidare i sin språkutveckling? Resultatet gällande vår andra frågeställning pekar starkt mot förskolläraren som the more capable peer. Samtliga respondenter berättar om att de utmanar barnen mer eller mindre planerat, det kan ske i vardagliga samtal eller genom planerade pedagogiska aktiviteter som till exempel en samling med språkligt fokus och innehåll. De tillfällen och handlingar som respondenterna relaterar till att utmana barnen kan liknas vid Vygotskijs (1978) proximala utvecklingszon som ju innebär att utmana strax över barnens (eller i andra fall vuxnas) nuvarande kunskapsnivå.

Vårt resultat visar också att den pedagogiska lärmiljön och dess materiella innehåll, så som böcker och lärplattor, är en viktig komponent vad gäller att utmana och utveckla barn på ett språkligt plan. Förskollärarna i vår studie pratar, precis som Guo, Justice, Kaderavek och McGinty (2012), om vikten av den fysiska miljön och dess materiella innehåll. Detta kan i vår studie jämföras med lärplattornas funktion, som visade sig vara något som triggade barnens lärprocesser och förde dem framåt.

Vi är medvetna om att detta är en mycket liten studie och att vi inte kan dra några omfattande eller övergripande slutsatser av vårt resultat. Vi kan dock utröna att förskollärare arbetar med språkutveckling i förskolan på ett varierat och skiftande sätt. Vi kan inte heller säga något generellt om hur förskollärare arbetar för att utmana barn vidare i sin språkutveckling men i vår studie så kan vi se att förskollärarna alla pratar om att lyfta barnen och kanske mer precist lyfta språket, vilket blir en framgångsfaktor vad gäller att utmana barnen i sin språkutveckling. Resultatet av vår studie gör också att vi frågar oss: Vilka konsekvenser skulle det kunna bli av att förskolläraren förskjuter fokus från sig själv och sin egen betydande roll till förmån för den fysiska lärmiljön?

6.2 Metoddiskussion

Då vi stod inför att starta vår process med att skriva vårt examensarbete var vi helt överens om tillvägagångssättet, vi ville samtala med förskollärare om deras syn på och arbete med språkutveckling med literacy som språkfrämjande verktyg. Våra tankar kring valet av den semistrukturerade intervjun var att vi ville få ett djup i intervjuerna och vi kände att det skulle gå att uppnå om vi liknande intervjun vid ett samtal (Kvale & Brinkmann, 2009) där respondenterna kunde känna sig mer avslappnade än om det varit rena frågeformulär som de skulle besvara.

Av de tillfrågade förskollärarna hade vi tidigare koppling till fyra av de sex medverkande. Vi tog till oss riskerna med att endast ha med kända respondenter i vår undersökning och valde därför att även ha med två för oss helt okända respondenter, detta för att undvika att bli allt för strategiska i vårt urval (Alvehus, 2013). I efterhand känner vi att det var ett bra beslut av oss då intervjuerna ibland hade tendens till att gå över till en alltför informell ton. Samtidigt kände vi att det var positivt då respondenterna kändes mer bekväma och benägna att öppna sig för oss.

Intervjuerna med de två respondenterna som vi inte hade någon tidigare koppling till hade tendens att bli något mer stela och krystade än med de övriga fyra. Med denna erfarenhet var vi tacksamma över att vi hade med oss ett samtalsunderlag som vi kunde gå tillbaka till under intervjuerna då samtalet inte flöt på naturligt.

Vi använde oss av en mobiltelefon för att spela in intervjuerna och vi transkriberade intervjuerna kort efter att de hade genomförts. Vi ansåg att vi inte hade hunnit få med allt som blev sagt under samtalen om vi endast hade antecknat svaren. Dessutom finns det en risk att tappa fokus under intervjun och missa viktiga reflektioner (Alvehus, 2013) om vi hela tiden hade behövt koncentrera oss på att hinna skriva ner allt som blev sagt.

Valet av förskolor anser vi inte påverkade vårt resultat då vi trots allt valde fyra olika förskolor som låg på tre olika orter. Dessutom var våra respondenter både äldre och yngre förskollärare med olika arbetslivserfarenhet, arbetandes med olika åldrar i barngrupperna. Detta kände vi gav oss en bredd och ett djup till vår studie.

Om vi hade genomfört våra intervjuer på nytt med samma respondenter hade kanske utgången sett annorlunda ut. Någon var mitt uppe i ett förändringsarbete i miljön och någon vittnade om att arbetet med språkutveckling i barngruppen förändrades i takt med att barngruppen gjorde det. Om det hade påverkat vårt resultat att genomföra intervjuerna på nytt vid ett annat tillfälle är det svårt att sia om, då arbetet i förskolan till synes var föränderligt och följde barngruppens alla personligheter, behov och intressen.

En risk med att välja intervju som metod är den att respondenterna föreställer sig inför oss som intervjuar och ger de svar som de tror att vi är ute efter (Larsen, 2009), men vi kände ändå i efterhand att trovärdigheten hos våra respondenter var hög och för vår studies omfattning var vårt val att endast ha semistrukturerade intervjuer som metod förmodligen rätt. Då vi valde metod diskuterade vi möjligheten att observera istället för att intervjua. Vi vägde för- och nackdelar med båda metoderna och kom fram till att intervju var den bästa metoden för oss och för vår studies omfattning. Om vi hade valt observation som metod hade det förmodligen krävt mycket mer tid än vid intervjuer, och vi tror att det hade varit svårt för oss att få tag på den information som vi var ute efter utan att ställa frågor till de pedagoger som var närvarande i verksamheten under observationen. Däremot hade observation kunnat användas som ett

komplement till våra intervjuer och gett oss en chans att få se några av de lärandetillfälle som våra respondenter berättade om under intervjuerna.

6.3 Vidare forskning

Under arbetet med vår studie har vi funderat kring förskollärarens roll i ett fortsatt framväxande och nytt medielandskap vilket har lett till idéer kring fortsatta studier. Då vi i vår studie endast åskådliggjort en liten del av förskollärarens roll i förhållande till medialiteracy hade det varit intressant att göra fördjupade och liknande studier kring detta. I vår studie kom vi fram till att det relationella lärandet var viktigt men vi kom också fram till att förskolläraren tog ett steg tillbaka när det kom till barnens lärande med hjälp av lärplattor. Att ta utgångspunkt i detta förhållande skulle potentiellt kunna leda till framtida intressanta forskningsfrågor.

Referenslista

Almqvist, Jonas, David, Kronlid, Mikeael Quennerstedt, Johan Öhman, Marie Öhman & Leif Östman (2008). Pragmatiska studier av meningsskapande. Utbildning & Demokrati, 2008 vol. 17, nr 3, s11–124.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009

Tillgänglig på Internet: gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf

Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., (rev.) uppl. Malmö:Liber

Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. [3 rev uppl.] Lund: Studentlitteratur

Drotner, Kirsten & Kobbernagel, Christian (2014). Toppling hierachies? Media and information literacies, ethnicity and performative media practices. Learning, Media and Technology vol. 39, nr. 4 i Media and Migration: Learning in a globalized world, s 409-428.

Durchevska Georgieva, Gabriela (2017). Significance of the stimulating environment in the development of language, communication and literacy of children from pre-school age. Research in Physical Education, Sport and Health vol. 6, nr. 2, s.49-52

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet 2007. Tillgänglig på internet: www.diva- portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:169656

Guo, Ying; Justice, Laura M.; Kaderavek, Joan N.; McGinty, Anita (2012). The literacy environment of preschool classrooms: contributions to children's emergent literacy growth.

Journal of Research in Reading vol. 35 nr. 3 s. 308-327

Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 17 nr. 3-4 s. 152-170

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup

Liberg, Caroline (2008). Läs- och skrivuteckling och ett utökat läraruppdrag. Att erövra världen: dokumentation av konferensen Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik 26–27 november 2007. S 53–68

Löfdahl, Annika, Hjalmarsson Maria, Franzén Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber

Norling, Martina (2015). Förskolan - en arena för social språkmiljö och språkliga processer. Västerås: Mälardalens högskola. Tillgängligt på Internet:

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:783021/FULLTEXT02.pdf

Roos, Carin (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, Annika, Hjalmarsson, Maria, Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber

Skolverket (1998/16). Läroplan för förskolan: Lpfö 98/16. Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Skolverket (2018). Läslyftet i förskolan. https://www.skolverket.se/kompetens-och- fortbildning/forskolepersonal/laslyftet-i-forskolan-1.259751 (Läst, 2018-04-03)

Statens Kulturråd (2018). Om Läsambassadören.

http://www.kulturradet.se/sv/Lasframjande/Lasambassadoren/Om-Lasambassadoren/ (Läst 2018-04-05)

Statens Kulturråd (2018). Bokstart - Bidrag till projekt och språknätverk. http://www.kulturradet.se/en/bokstart/Om-bidraget/ (Läst 2018-04-05)

SVTNyheter (2015), “Kunskapsnivån hos eleverna har sjunkit” https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skolverket-kunskapsnivan-hos-svenska-elver-har-sjunkit , publicerad 2015-04-14, (läst 2018-03-15)

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma

Vygotskij, Lev Semenovic (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk

Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber

Informationsbrev förskolechef

Bilaga 1

Malmö 2018-04-04

Hej!

Vi är två förskollärarstudenter som just nu skriver vårt examensarbete inom fördjupningsämnet Barndom och Lärande vid Malmö Universitet. Syftet med vårt examensarbete är att belysa förskollärarens användning av literacy som språkfrämjande verktyg i verksamheten.

I enlighet med god forskningsetisk sed vill vi härmed informera dig om vår studie samt tillfråga dig om samtycke för att genomföra intervjuer med enskilda förskollärare på din förskola. Vi kommer att genomföra semistrukturerade intervjuer på förskollärarens arbetstid och intervjun beräknas ta max 30 minuter.

Vi kommer att avkoda intervjumaterialet samt behandla materialet konfidentiellt. Deltagandet är frivilligt och förskolläraren kan när som helst avbryta sitt deltagande utan vidare förklaring. Om vi får ditt samtycke kommer vi själva att kontakta de förskollärare som är tilltänkta för intervju.

Vid frågor tveka inte att höra av dig till oss!

Med vänliga hälsningar

Emma Cedergren – exxxxxxx@hotmail.com, 0707-xxxxxx Anna Chavéus – axxxxxxxxxx@hotmail.com, 0735-xxxxxx

Informationsbrev förskollärare

Bilaga 2

Malmö 2018-04-04

Hej!

I vår studie innebär literacybegreppet ett vidgat textbegrepp. Att arbeta med literacy innebär i vår tolkning högläsning, muntligt berättande, rim och ramsor, skriftspråkliga aktiviteter samt tolkning av bilder och tecken.

Vår studie är en kvalitativ studie där vi söker efter att få en fördjupad förståelse för hur förskollärare arbetar språkfrämjande med literacy i förskolan. Vi önskar genomföra en semistrukturerad intervju med dig om förskollärare, vilken tar cirka 30 minuter av din tid. I enlighet med god forskningsetisk sed ämnar vi att ta hänsyn till Vetenskapsrådets riktlinjer kring hur den data som vi samlar in kommer att behandlas. Vi kommer att avkoda intervjumaterialet samt behandla materialet konfidentiellt. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan vidare förklaring.

Var vänlig och fyll i bifogad samtyckesblankett och lämna över den till oss vid intervjutillfället. Har du några frågor så tveka inte att höra av dig till oss!

Med vänliga hälsningar

Emma Cedergren - exxxxxxx@hotmail.com, 0707-xxxxxx Anna Chavéus – axxxxxxxxxx@hotmail.com, 0735-xxxxxx

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

2018-04-04

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Vi, Emma Cedergren och Anna Chavéus, kommer att genomföra semistrukturerade intervjuer som dokumenteras med hjälp av anteckningar och ljudinspelning. Det är endast vi och vår handledare som kommer att ha tillgång till materialet och efter att vi blivit godkända i kursen kommer materialet att förstöras.

Vi kommer att utgå ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket bland annat innebär:

- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

Emma Cedergren Anna Chavéus

……… ………

Studentens underskrift Studentens underskrift

Kontaktuppgifter: Kontaktuppgifter:

exxxxxxx@hotmail.com axxxxxxxxxx@hotmail.com

0707-xxxxxx 0735-xxxxxx

Ansvarig lärare/handledare: Johan Dahlbeck

På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15

högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

42 Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mau.se 040-665 70 00 Datum ……….

Förskolechef/ Förskollärare ……… Förskola ………..

Intervju

Bilaga 3

Inledning:

• Vilken utbildning har du?

• Har du gått några kompetenshöjande kurser efter din examen?

• Hur länge har du arbetat som förskollärare?

• Beskriv dina egna läsvanor.

Literacy

• Hur är du en språklig förebild för barnen?

• Hur och när stimulerar du barnens ordförråd och begreppsutveckling i den dagliga verksamheten?

• På vilket sätt skulle du beskriva att er miljö på förskolan är språkfrämjande för barnen?

• Vilka material använder ni i ert språkliga arbete? Vilka material i er miljö finns tillgängliga för barnen?

• Hur utnyttjas vardagsrutinerna på förskolan till lärande kring språket? Beskriv någon situation.

Böcker, högläsning

• Hur ser du på relationen mellan bilderböcker och språkutveckling?

• I vilka situationer läser ni för barnen?

• Vilka böcker läser du?

• Hur ser barnens tillgång till böcker ut? Var är böckerna placerade?

• Vad är ditt syfte med högläsning?

Skriftspråk

• Vad innefattar skriftspråket för dig?

• Hur introduceras barnen för skriftspråket på förskolan?

• Hur ser er skriftspråkliga miljö ut?

• (Hur arbetar ni med tecken och symboler?)

• Vilka övriga situationer/aktiviteter kopplar du till literacy och språkutveckling? (Muntligt berättande, dramatisering, musik, bildsagor, bildsamtal, boksamtal)

• Avslutande fråga: Nämn gärna tre saker som du tycker känns extra viktigt att arbeta med när det handlar om barns språkutveckling.

In document "Jag älskar att prata med barnen" - En kvalitativ studie om förskollärares användning av literacy som ett språkfrämjande verktyg (Page 32-43)