RESULTATDISKUSSION

Resultatet i föreliggande uppsats visar att olika faktorer har inverkat på informanternas beslut att återgå till arbete under pensionen. Deras olika förutsättningar vad gäller ekonomiskt och socialt kapital är framstående och bidragande anledningar till att de tagit beslutet att arbeta. För vissa informanter har det varit en nödvändighet att återgå till arbete eftersom de upplever att den pension de tar ut inte är tillräcklig att leva på. Andra informanter har återgått till arbete för att exempelvis få ett socialt utbyte. Detta resultat besvarar frågeställning 1. Vi har funnit studier som visar på liknande tendenser vilket stärker vårt eget resultat. Smaliukiene och Tvaronavičienė (2014) har kunnat dra liknande slutsatser när de i sin studie undersökt vilka faktorer som avgör att äldre människor stannar kvar på arbetsmarknaden i så kallad bridge employment. De har identifierat att individuella omständigheter i form av ekonomiskt och socialt kapital har gynnats när individer engagerar sig i bridge employment. Även den statistisk som AMF (2018) presenterar visar att det ekonomiska skälet är starkast för att arbeta under pensionen, med motiveringen att vilja dryga ut pensionen. Vi anser samtidigt att det är viktigt att uppmärksamma att de ekonomiska incitament som framkommit i Smaliukiene och Tvaronavičienė (2014) studie kan skilja sig från de ekonomiska incitament som nämns av AMF (2018), eftersom de utgår från olika kontexter vad gäller samhälle, land och tid.

Även de ekonomiska incitament som nämnts i vår egen uppsats är beroende av en specifik kontext och på så sätt kan inte resultaten från de olika studierna bli helt likställda, men ändå peka på liknande mönster.

De sociala aspekterna av att arbeta är en tillgång för informanternas sociala och kulturella kapital. Att arbeta under pensionen menar informanterna även bidrar till ökad meningsfullhet, struktur och social uppskattning i livet. Detta resultat besvarar på så sätt frågeställning 2. Tidigare forskning, bland annat Cook (2015), visar att de individer som väljer att sysselsätta sig med ideellt volontärarbete under pensionen upplever en större tillfredsställelse med sin tillvaro jämfört med när de inte är engagerad i någon form av sysselsättning. Ulrich och Brotts (2005) studie visar på liknande sätt att individer som har bridge jobs, det vill säga arbete under pensionen, samtidigt upplever en större tilltro till sig själv. Studien visar även att bridge jobs bidrog till kompetensutveckling, ett mer strukturerat liv och att undersökningspersonerna tyckte om och såg ett värde i att få göra skillnad för andra människor.

Ett annat mönster som har framträtt från intervjuerna är att informanternas incitament att återgå till arbete skiljer sig beroende på om de upplevt negativa eller positiva brytpunkter och rutiner i övergången till pensionen. Även detta resultat ger svar på frågeställning 1. När rollen som arbetare försvann i samband med att rollen som pensionär tillkom påverkades informanterna på olika sätt. De informanter som tyckte att det var jobbigt att träda in i pensionen kände att rollen som pensionär inte var tillräcklig. Detta tyder på att en rollkonflikt uppstod i övergången, men rollen som yrkesverksam pensionär bidrog till slut till att motverka denna rollkonflikt. Ingen av de studier som vi har presenterat i kapitel 2, tidigare forskning, har använt sig av begreppen brytpunkt och rutin för att analysera den process som sker i övergången till pensionen. Resultatet av Jonssons (2011) studie, som grundar sig på en longitudinell undersökning av svenska kvinnor och mäns upplevelser av att träda in i pensionen, visar däremot på vissa likheter med resultatet i vår uppsats. Nämligen att några av undersökningspersonerna i Jonssons (2011) studie upplevde pensionen som jobbig och andra som positiv. De individer som upplevde svårigheter med att bli pensionärer tyckte det var jobbigt att inte längre kunna identifiera sig med sin tidigare yrkesroll. På grund av detta upplevde de att en del av meningen med livet och livskvalitén gått förlorad och de tenderade att inte heller vara aktivt engagerade i någon sysselsättning. De som upplevde pensionen som positiv kunde relateras till att de var engagerade i någon form av sysselsättning som de såg som meningsfull.

Från resultatet i föreliggande uppsats går det med andra ord att konstatera att pensionen är en viktig fas i livet, inom vilken informanterna kombinerar många olika roller. Det har

varit viktigt för informanterna att återgå till arbete eftersom de känner ett behov av att identifiera sig med den upprätthållande fasen och rollen som arbetare. Tack vare deras roll som yrkesverksam pensionär har deras handlingshorisont vidgats. Detta tyder samtidigt på att karriärutvecklingen sträcker sig in i pensionen, vilket besvarar frågeställning 3. Liknande resultatet går att finna i Cooks (2015) studie, nämligen att karriäridentiteten fortsätter att utvecklas under pensionen. Det går således att konstatera att de yrkesverksamma pensionärernas erfarenheter och skildringar av deras livssituation visar på en karriärutveckling. Cooks (2015) studie skiljer sig från vår egen undersökning på så sätt att den har utförts i ett annat land samt lägger större fokus på hur pensionärernas yrkeskompetenser kommer till användning i deras roll som volontärarbetare. Kompetens är en variabel som vi inte fokuserar på i lika stor utsträckning.

Resultatet av vår undersökning visar inte vilken betydelse den kulturella aspekten har för informanternas karriärutveckling, eftersom vi inte inkluderat det som en undersökningsvariabel. Schein (1984) bekräftar däremot att den är av betydelse, vilket han beskriver så här: “huruvida en individ upplever sin karriär som lyckad styrs även av vad som anses vara legitimt av omgivningen.” Mot bakgrund av Scheins (1984) studie kan vi dock konstatera att kulturperspektivet är av betydelse för karriären.

Som framgår av resultatet ställer sig samtliga informanter positiva till att undgå en del av de krav som varit förekommande i deras yrkesroll på tidigare arbetsplatser. Övergången från att vara pensionär till att bli yrkesverksam igen, inom en ny organisation dessutom, skapar istället andra krav utifrån situationens behov. Informanterna har aktivt behövt söka sig till nya arbeten, och då har deras kontaktnät var till stor nytta. Det har även visat sig att en ny arbetsroll ställer krav på att kunskaper behöver vidgas, för att kunna utföra de önskade arbetsuppgifterna. Resultatet från vår studie kan likställas med den tidigare forskning som Arthur och Rousseau (1996) presenterar, nämligen att ett gränslöst arbetsliv ökar kraven på att upprätthålla kontakter och ett livslångt lärande. Som framgår av Arthur och Rousseaus (1996) forskning ska karriär inte ses som något hierarkiskt i ett och samma företag, utan istället sträcka sig över flera arbetsgivare och organisationer. Arthur och Rousseaus (1996) resonemang kan likställas med informanternas roll som yrkesverksamma pensionärer eftersom de fortsätter göra karriär, fast i nya konstellationer. Detta resultat besvarar frågeställning 3.