"Detta är guldkanten på mitt liv" - En kvalitativ studie om pensionärers erfarenheter av att lönearbete under pensionen

Examensarbete

”Detta är guldkanten på mitt liv”

En kvalitativ studie om pensionärers erfarenheter av att lönearbeta under pensionen

” This is the golden edge of my life”

A qualitative study on retirees’ experiences of working during retirement

Linnea Sedström

Ida Lindgren

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2019–06–04

Examinator: Jonas Olofsson Handledare: Irene Andersson

SAMHÄLLE-KULTUR- IDENTITET

Sammanfattning

Allt fler personer väljer att arbeta högre upp i åldrarna genom att kombinera pensionen med lönearbete. Med ett individ- och karriärutvecklingsperspektiv som utgångspunkt kan lönearbete under pensionen anses vara en viktig komponent i livet och karriären. Det saknas emellertid studier och forskning inom en svensk kontext som undersöker yrkesverksamma pensionärers erfarenheter med hjälp av karriärutvecklingsteorier. Med detta som bakgrund syftar föreliggande uppsats till att undersöka pensionärers beslutsprocess att återgå till lönearbete. Det är också av intresse att undersöka hur deras beslut kan relateras till begreppet karriärutveckling.

Uppsatsen utgår från kvalitativ metod, i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma ålderspensionärer. Empirin har analyserats med utvalda begrepp från tre teorier: Careership, KASAM och Life-span, Life-space. Resultatet visar att informanternas beslut att arbeta under pensionen utgörs av en process där flera olika brytpunkter, rutiner, roller och kapitalformer har interagerat och påverkat varandra. Beroende på vilka brytpunkter och rutiner informanterna upplevt i övergången till pensionen har deras motiv till att återgå till arbete sett olika ut. Det går emellertid att utläsa att informanternas starkaste anledningar att arbeta under pensionen handlar om ekonomiska och sociala aspekter. Att ta sig an rollen som yrkesverksam pensionär, med tillhörande arbetsuppgifter, har bidragit till att informanterna upplever en ökad känsla av sammanhang, struktur och meningsfullhet i livet.

Nyckelord: brytpunkt, karriärutveckling, meningsfullhet, pension, yrkesverksam pensionär.

Förord

Författarnas Tack

Vi vill börja med att rikta ett stort tack till alla informanter som avsatt tid för att ställa upp på intervjuer och genom sina berättelser bidragit till undersökningens innehåll. Och till vår handledare Irene Andersson vill vi säga ett stort tack för din flexibilitet och dina synpunkter genom arbetsprocessen. Genom ditt kritiska granskande har du utmanat våra kunskaper och givit oss värdefulla insikter. Vi vill också passa på att tacka våra familjer för deras outtröttliga hejarop och stöttning under denna uppsats-period. Avslutningsvis vill vi, Ida och Linnea, tacka varandra för ett fint samarbete.

Ansvarsfördelning

Vi har tillsammans resonerat oss fram till ämnesval, problemformulering, tidigare forskning, teoretiskt ramverk, resultat- och analysredovisning samt diskussion. Författandet av vissa delar av uppsatsen har emellertid fördelats mellan författarna. Linnea Sedström har ansvarat för författandet av den del i teorikapitlet som beskriver

KASAM. Ida Lindgren har ansvarat för författandet av den del i teorikapitlet som beskriver Life-span, Life-Space. Vad gäller tidigare forskning, resultat, analys och diskussion har

vi växelvis författat utkast och kompletterat samt granskat varandras texter. Dessa har sedan sammanställts. Samtliga kapitel har korrekturlästs och justerats av oss båda. Tillsammans har vi även ansvarat för att kontrollera studiens formalia och struktur. Empirin till föreliggande undersökning utgörs av åtta intervjuer och vi närvarade tillsammans under hälften av dessa. På grund av praktiska orsaker delades resterande fyra intervjuer upp mellan oss och genomfördes på egen hand. Vad gäller transkribering av intervjumaterialet har vi fördelat ansvaret för cirka hälften vardera.

Innehållsförteckning

2.2 ÖVERGÅNGEN FRÅN ARBETE TILL PENSION ... 14

2.3YRKESVERKSAM PENSIONÄR - INTERNATIONELLT ... 15

2.3.1 Beslutet att arbeta under pension - svensk statistik ... 16

2.4 SAMMANFATTNING ... 17 3. TEORETISK REFERENSRAM ... 18 3.1 CAREERSHIP ... 18 3.2 LIFE-SPAN, LIFE-SPACE ... 20 3.3 KASAM ... 21 3.3.1 Definitionen av KASAM ... 21 3.3.2 Begriplighet ... 21 3.3.3 Hanterbarhet ... 22 3.3.4 Meningsfullhet ... 22

3.3.5 Medbestämmande, social uppskattning samt engagemang... 22

3.4 SAMMANFATTNING ... 23 4. METOD ... 25 4.1 METODVAL... 25 4.2URVAL AV INFORMANTER ... 25 4.2.1 Presentation av informanterna... 26 4.3 DATAINSAMLING... 27

4.3.1 Validitet och reliabilitet... 29

4.4 ANALYSMETOD ... 29

4.5 ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN ... 30

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 31

5.1BESLUTET ATT ÅTERGÅ TILL ARBETE ... 31

5.1.1 Strukturella och självinitierade brytpunkter – socialiserande och bekräftande rutiner ... 32

5.1.2 Strukturella och självinitierade brytpunkter – blockerande och motsägande rutiner... 33

5.1.3 Strukturella och påtvingande brytpunkter – blockerande och motsägande rutiner ... 34

5.1.4 Ekonomiska och sociala incitament ... 35

5.2 ROLLEN SOM YRKESVERKSAM PENSIONÄR OCH DESS BETYDELSE ... 36

5.2.1 Viktigt med eget inflytande över sin arbetssituation... 36

5.2.2 Tillhörighet och social uppskattning ... 37

5.2.3 Viktigt att få uppleva känslan av att bidra ... 39

5.2.4 Mer struktur i vardagen ... 40

5.3PENSIONEN OCH ROLLEN SOM YRKESVERKSAM PENSIONÄR – EN DEL AV KARRIÄREN ... 41

5.4 SAMMANFATTANDE ANALYS ... 43

6. DISKUSSION ... 44

6.2 METODDISKUSSION ... 47

6.3 TEORIDISKUSSION ... 48

6.4 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING... 49

6.5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER ... 49

7. REFERENSLISTA ... 50

8. BILAGOR ... 52

8.1BILAGA 1-MISSIVBREV ... 52

1. Inledning

En rad olika undersökningar och prognoser som vi funnit i efterforskningen till denna uppsats lyfter pensionärer som en åldrande och pigg samhällsgrupp som förväntas arbeta högre upp i åldrarna. I exempelvis SCB:s tidskrift Välfärd 1/2017 presenterar Gärdqvist och Heggeman (2017) statistik som visar på att andelen 67-åringar som har en löneinkomst fördubblades mellan år 2000 och 2015, från 18 till 36 procent. Även andelen 65-åringar och 68–69-åringar som har löneinkomst har ökat successivt sedan 2000 och oftast kombineras löneinkomsten med inkomst av ålderspension. Författarna lyfter att den huvudsakliga orsaken till att allt fler äldre har löneinkomst är den höjda åldersgränsen för hur länge man har rätt att arbeta. Även det nya pensionssystemet och införandet av jobbskatteavdraget är bidragande faktorer till fortsatt arbete, eftersom skatten på arbete är lägre än skatten på pension.

Lindell (2018) presenterar i Arbetsförmedlingens rapport Äldres

arbetsmarknadssituation att individer i åldrarna 65–74 år arbetar i allt större utsträckning.

Skillnaden på arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsnivåerna mellan män och kvinnor har också minskat de senaste tio åren, då allt fler äldre kvinnor väljer att stanna kvar på̊ arbetsmarknaden. Enligt Gärdqvist och Heggeman (2017) arbetar personer med längre utbildning i större utsträckning efter att de fyllt 65 år än de som har en kortare utbildning. Det är även främst personer med högre inkomst och högre framtida pension som fortsätter att arbeta under pensionen. De personer som slutar att förvärvsarbeta i ett tidigare skede är de som har lägre inkomst och låg framtida pension. Detta samband går att förklara utifrån det faktum att det finns ett starkt samband mellan utbildning och inkomst. Författarna uppmärksammar också att det förs diskussioner om att höja åldersgränsen för hur länge man har rätt att arbeta till 69 år.

Trots att allt fler individer väljer att arbeta högre upp i åldrarna menar Pensionsmyndigheten (2018) att normen fortfarande är att gå i pension vid 65 års ålder. Under 2017 var pensionsåldern 65 år den vanligaste och beskrivs fortsätta vara den vanligaste fram tills att lagstiftare tar beslut om en ny lägsta åldersgräns för garantipensionen. Som framgår av Pensionsmyndigheten (2019) är tidigaste uttag av allmän pension i dagsläget 61 år. Enligt lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80) är det

idag en rättighet att vara kvar på jobbet till 67 års ålder, och i överenskommelse med arbetsgivaren finns möjligheten att arbeta längre än så (ibid.). Intervallet mellan 61 och 67 års ålder skapar möjligheter för vissa individer att gå i pension tidigare än 65, och andra att vara kvar längre (Pensionsmyndigheten, 2019). Av det som framgår av exempelvis Gärdqvist och Heggeman (2017) samt Pensionsmyndigheten (2018, 2019) ovan förstår vi att pensionen och pensionssystemet är strukturella, sociala och kulturella konstruktioner inom en nationell kontext, vilka har påverkats av olika politiska bestämmelser genom åren. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det påverkar vilka förutsättningarna pensionärer får under pensionen. Vårt intresse ligger emellertid att ta del av pensionärers erfarenheter utifrån ett individperspektiv som tar hänsyn till andra faktorer än just pensionssystemet. Den kvantitativa och kvalitativa forskning vi har hittat i efterforskningen till denna uppsats, inom såväl Sverige och internationellt, har fokuserat på att studera övergången från arbete till pension. Med vår egen undersökning vill vi inkludera ytterligare en övergång, nämligen övergången från pension till lönearbete under pensionen.

Av det som har presenterats ovan går det att anta att behovet att fortsätta sin karriär och ha ett lönearbete under pensionen fortsätter vara starkt för vissa individer. Inom ramen för studie- och yrkesvägledarutbildningen, där kunskaper om bland annat beslutsprocesser, karriärutveckling och brytpunkter står i fokus, anser vi att

yrkesverksamma pensionärer är en relevant målgrupp. Ur ett

karriärutvecklingsperspektiv kan nämligen pensionen ses som en viktig period i livet och karriären. Exempelvis Super (1980) menar att karriär är ett samspel mellan olika roller och livsfaser som tillsammans utgör en livslång process där karriär- och yrkesval blir ständigt återkommande (ibid.). Målgruppen yrkesverksamma pensionärer anser vi med andra ord är relativt outforskad, inte minst genom kvalitativa metoder och inom en svensk kontext. Därav anser vi att det är viktigt att genom kvalitativ metod i form av intervjuer undersöka yrkesverksamma pensionärers erfarenheter och perspektiv. Vi ställer oss därför frågan vilken betydelse det har för pensionärer att arbeta under pensionen.

1.1 Syfte

Mot bakgrund av att antalet pensionärer som väljer att lönearbeta ökar är syftet med föreliggande uppsats att förstå och analysera pensionärers beslutsprocess att återgå till

arbete. Det är även av intresse att undersöka hur deras beslut kan förstås utifrån begreppet karriärutveckling.

1.2 Frågeställningar

Följande frågeställningar kommer besvaras utifrån pensionärers perspektiv och erfarenheter.

1. Vilka faktorer har påverkat pensionärer i deras beslutprocess att återgå till arbete? 2. Vilken betydelse har det för pensionärer att ha återgått till arbete?

3. Hur kan pensionärers beslut att arbeta förstås utifrån begreppet karriärutveckling?

1.3 Begreppsdefinition

1.3.1 Pensionär

Pensionsmyndigheten (2019) beskriver att allmän pension är den pension som betalas ut av Pensionsmyndigheten och som individen har rätt till enligt lag vid tidigast 61 års ålder (ibid.). I föreliggande uppsats har urvalet av informanter avgränsats tills ålderspensionärer som börjat ta ut sin allmänna pension. När ordet pensionär skrivs ut i föreliggande uppsats syftar det med andra ord på ålderspensionär. Eftersom informanterna i denna studie har fått frågor om dels övergången från arbete till pension och dels om övergången från pension till lönearbete under pensionen, benämns informanterna växelvis som pensionärer och yrkesverksamma pensionärer.

1.4 Disposition

Nästa kapitel, kapitel två, innehåller en presentation av den tidigare forskning som är relevant för föreliggande undersökning. Därefter följer kapitel tre, där de teoretiska utgångspunkterna presenteras. Kapitel fyra innehåller en motivering till val av metod,

datainsamling och informanter. Hur de forskningsetiska ställningstagandena har tillämpats i undersökningen beskrivs i samma kapitel. Kapitel fem består av både resultat och analys av det empiriska materialet. I det sjätte och sista kapitlet diskuteras undersökningens metod, teori och resultat utifrån kritiska aspekter. Kapitlet innehåller även förslag på fortsatt forskning.

2. Tidigare forskning

I detta kapitel presenteras såväl nationellt som internationellt publicerade studier som kan ses som relevanta utifrån föreliggande uppsats ämnesområde. Forskningsöversikten nedan kommer presenteras utifrån tre huvudteman: karriärutveckling, övergången från

arbete till pension och yrkesverksamma pensionärer. Dessa forskningsområden och

studier kan ses som relevanta utifrån syftet med vår egen undersökning, vilket är att förstå och analysera pensionärers beslutsprocess att återgå till arbete. I anslutning till att studierna presenteras, motiveras deras relevans för vår egen undersökning.

2.1 Karriärutveckling

Under 1970-talet växte diskussionen om karriärutveckling fram och professor Edgar H. Schein bidrog till en stor mängd av områdets forskning. I sin artikel Culture As An

Environmental Context for Careers belyser han förhållandet mellan människors generella

syn på begreppet karriär och andra faktorer i livet kopplat till den kultur de lever i (Schein 1984, 71). I sin studie utgår Schein (ibid.) främst från egna erfarenheter av tidigare forskning om karriärutveckling och organisationskultur, men använder sig också av redan befintliga data. Syftet med studien är belysa den sociala kontextens betydelse för karriären samt hur uppfattningen av karriären påverkas av kulturen och samhället. Som framgår av studien betonar författaren att det inte går att framställa en generell slutsats om vilka känslor individer från olika kulturer relaterar till begreppet karriär (Schein 1984, 71). Schein (1984, 74) delar upp begreppet karriär i två delar, vilka han benämner som de externa respektive interna faktorerna. De externa faktorerna utgör tillsammans en ram av vilka steg som bör genomgås för att uppnå karriär. Ramen innefattar de kriterier, utbildningar samt titlar som ska ha tagits del av för att uppnå karriär. Huruvida en individ upplever sin karriär som lyckad styrs även av vad som anses vara legitimt av omgivningen. Schein anser därför att de faktorer som motiverar individer att göra karriär styrs utifrån en kulturell kontext samt en samhällskontext. De individuella faktorerna benämner Schein som interna faktorer.

Professorerna Michael Arthur och Denise Rousseau (1996) har genomfört en teoretisk studie som presenteras i boken: The Boundaryless Career: A New Employment Principle

for a New Organizational Era. Som framgår av resultatet har begreppet karriär utvecklats

genom åren. Till en början förknippades begreppet karriär med hierarkisk utveckling inom en och samma organisation, samt löneförhöjning. I takt med organisatoriska omvandlingar, blev den tidigare nämnda definitionen inte längre aktuell, utan bör enligt författarna omdefinieras till gränslös karriär. Det innebär att karriär inte är låst till ett och samma företag, utan kan sträcka sig över flera arbetsgivare och organisationer. Det senare sättet att se på begreppet karriär ställer också krav på att individen gör sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att upprätthålla sina kontakter samt ett livslångt lärande.

Att den sociala kontexten har betydelse för hur individer uppfattar begreppet karriär, samt att karriärutveckling kan påverkas av såväl interna som externa faktorer kan ses som relevant för vår studie då den ämnar undersöka hur pensionärers beslut att arbeta kan förstås utifrån begreppet karriärutveckling. Att karriärutveckling har gått från att vara något som sker inom ett och samma företag, till att sträcka sig över flera arbetsgivare och organisationer, är av intresse för vår egen undersökning då ett flertal av pensionärerna påbörjat sina arbeten inom nya organisationer.

2.1.1 Äldres karriärutveckling

I studien Redirection: An Extension of Career During Retirement (Cook, 2015) presenteras de kvalitativa resultaten från en större enkätundersökning där 214 kanadensiska individer, i åldrarna 55–75 år, medverkar. Medelåldern på medverkande respondenter är 64 år. Med utgångspunkt i Supers (1996, refererad i Cook 2015) teori

Life-span, Life-space är syftet med studien att undersöka huruvida pensionärers ideella

och formella volontärarbete under pensionen är en förlängning av deras tidigare yrkesliv. Syftet är även att undersöka hur pensionärernas ideella volontärarbete påverkar deras självuppfattning och karriäridentitet. Med andra ord undersöks hur respondenternas karriär och karriäridentitet har utvecklats från deras tidigare yrkesliv till deras nuvarande volontärarbete. Med detta syfte som grund ämnar studien att utvärdera teorin Life-span,

Life-space (Super 1996, refererad i Cook 2015). Författaren utgår nämligen från ett

kritiskt synsätt på teorin och menar att fasen disengagement - vilken enligt teorin motsvarar den sista livsfasen - inte ger tillräckligt med utrymme till att se pensionen som en period i livet där karriärutveckling förekommer och är viktig.

I kodningen och analysen av det empiriska materialet använder författaren sig som sagt av Supers (1996, refererad i Cook 2015) teori Life-span, Life-space. Mer specifikt kategoriseras respondenternas svar utifrån de olika livsfaserna samt livsrollerna som ingår i teorin. Resultatet visar att pensionärerna kombinerar rollen som pensionär och rollen som volontärarbetare för att skapa sig en ny självuppfattning och karriäridentitet. Respondenterna tycker med andra ord att det är viktigt att de får använda sina tidigare yrkeskompetenser och arbetslivserfarenheter under pensionen samt utveckla nya. Deras engagemang inom volontärarbete har öppnat upp för en ny och meningsfull fas i livet. Därav föreslår författaren att Supers teori (1996, refererad i Cook 2015) bör expandera i ytterligare ett steg – redirection- för att kunna motsvara den livsfas som informanterna befinner sig i när de vill fortsätta sin karriär under pensionen. Utifrån hur informanterna beskriver denna övergångsprocess har Cook (2015) identifierat fyra uppgifter som individerna genomgår i fasen redirection, dessa är: omdefiniera, upptäckta, förnya och integrera. På grund av att informanternas tidigare yrkesroller - roller som de starkt identifierat sig med - har gått förlorad i samband med pensionen handlar uppgifterna i redirection om att informanterna har fått omdefinierar sin identitet och så småningom upptäcka nya roller och sammanhang som är betydelsefulla för dem. Detta i sin tur har lett till en personlig förnyelse där ett nytt syfte med tillvaron blivit aktuell, i informanternas fall handlar det om ett nytt och meningsfullt syfte via ideellt volontärarbete. Slutligen skedde en integration och anpassning i den nya, betydelsefulla rollen som volontär.

Cook (2015) uppmärksammar och diskuterar samtidigt att fasen redirection inte behöver vara relevant för pensionärer som engagerar sig i andra sysselsättningar än volontärarbete, eftersom de kan ha upplevt en annan process. Författaren menar ändå att det är viktigt att fasen redirection testas på andra sysselsättningar, exempelvis lönearbete och hobbys, för att se om den går att använda som relevant beskrivning av pensionärers karriärutveckling.

Cooks (2015) studie skiljer sig från vår egen undersökning på så sätt att den fokuserar på en annan typ av sysselsättning, det vill säga volontärarbete. Vi anser emellertid att Cooks (2015) studie är användbar för vår egen undersökning för att vi ska kunna förstå yrkesverksamma pensionärers beslut att arbeta under pensionen och hur detta är relaterat till karriärutveckling.

2.2 Övergången från arbete till pension

I artikeln The First Steps into the Third Age: The Retirement Process from a Swedish

Perspective (Jonsson, 2011) presenteras en sammanställning av ett projekt som pågick i

10 år och innefattar fem relaterade studier. Vid projektets start år 1990 fanns ett behov att tillämpa grundläggande kunskaper om yrkes- och karriärövergångar (eng. occupational transitions) inom arbetsterapi (eng. occupational therapy) och arbetsforskning (eng. occupational science). Projektets övergripande syfte var således att studera svenska kvinnor och mäns övergångsprocess från arbete till pension, samt vilka attityder och upplevelser som uppstod i denna övergång. Undersökningspersonerna följdes från att de hade ett lönearbete tills att de var pensionerade och totalt deltog 32 slumpmässigt utvalda svenska män och kvinnor i återkommande kvalitativa och narrativa intervjuer. Intervjuerna spelades in med ljud och i slutet av det 10-åriga projektet analyserades empirin med hjälp av narrativ analysmetod utifrån specifika teman och faktorer. Analysen resulterade i huvudsakligen två narrativa teman, vilka beskriver informanternas olika typer av erfarenheter av pensionen. Det ena temat visade på att några pensionärer upplevde svårigheter med att inte längre kunna identifiera sig med sin tidigare yrkesroll. På grund av detta upplevde de att en del av meningen med livet och livskvalitén gått förlorad. Pensionärerna beskrev sina vardagsaktiviteter utan engagemang och spänning och de gjorde saker utifrån enformiga och sporadiska rutiner. Utifrån deras berättelser kunde således slutsatsen dras att de inte var nöjda med sina liv som pensionärer.

Det andra temat beskrev att några pensionärer upplevde tiden som pensionär som positiv. I informanternas skildringar om livet som pensionär utmärkte sig vissa sysselsättningar, det var sådana sysselsättningar och aktiviteter som de kände var meningsfulla att engagera sig i. Sysselsättningarna och aktiviteterna var av olika slag och genomfördes på olika arenor, exempelvis på fritiden, i hemmet och på ett betalt arbete. Men en gemensam faktor var att pensionärerna beskrev sina sysselsättningar som en avgörande del av livet samt att de beskrev den som en del av sin identitet. Att engagera sig i någon form av sysselsättning beskrev pensionärer även var roligt, intressant och utmanande. För vissa innebar sysselsättningen ett direkt ansvar som de gärna ville leva upp till. Att dela intresse för samma aktivitet med andra personer var också av stor vikt för pensionärerna. Tack vare att dessa pensionärer var regelbundet engagerade i någon typ av aktivitet eller sysselsättning upplevde de med andra ord att deras liv som pensionär var bra (ibid.). Av det som framgår av Jonssons (2011) studie ser vi att det finns några

skillnader mot vår egen undersökning. Den största skillnaden är att Jonsson (2011) i sin studie har fokuserat på att undersöka övergången från arbete till pension. En annan skillnad är att han inte har riktat in sig på att undersöka en viss typ av sysselsättning som informanterna engagerar sig inom ramen för pensionen. I studiens resultat framkommer det att olika typer av sysselsättningar är betydelsefulla. Vi ser ändå att studien kan vara användbar för vårt eget undersökningssyfte, eftersom den dels lyfter upplevelsen av att gå i pension och dels beskriver vilken betydelse det har för individer att sysselsätta sig under pensionen.

2.3 Yrkesverksam pensionär - internationellt

I Lettland har det genomförts en studie vars syfte var att utveckla ett ramverk för analys av bridge employment, det vill säga övergångsarbete mellan det tidigare yrkeslivet och pensioneringen. Studien redovisas i artikeln Bridge Employment: An Opportunity for

Aging Society (Smaliukiene och Tvaronavičienė, 2014). Genom kvalitativ forskning har

framgångsrika fall av bridge employment undersökts, där de olika stadierna i beslutsfattandet har identifierats, såväl som de avgörande faktorerna för fortsatt lönearbete efter pensionen. Som framgår av resultatet belyser artikelförfattarna tre olika områden med tillhörande faktorer som påverkat äldre människor att vara kvar på arbetsmarknaden. Individuella omständigheter såsom ekonomiskt kapital, hälsa och familj är betydelsefulla faktorer inom det första området. Efter att en person valt att fortsätta lönearbeta efter pensionen kommer sociala samt kulturella faktorer att påverkas, vilket utgör det andra området. Det sista området med tillhörande faktorer benämns som organisatorisk kultur, vilket innebär att medarbetarnas inställning till äldre arbetstagare eller arbetsgivare i huvudsak bestämmer längden på anställningen hos den yrkesverksamma pensionären. Sammanfattningsvis kan konstateras att studien bidragit till ett utvecklat ramverk som i sin tur ökar förståelsen för äldres beteende i processen av pensionen. Studien har även kartlagt de faktorer som påverkat beslutet om att fortsätta lönearbeta efter pension.

Smaliukiene och Tvaronavičienė (2014) studie har likheter med föreliggande uppsats då den lyfter de faktorer som påverkat individer att bli yrkesverksamma pensionärer. En skillnad är att Smaliukiene och Tvaronavičienė (2014) genomfört sin studie i Lettland. Det finns skillnader i välfärdssystemet mellan de två länderna, men då det inte är vår

avsikt att göra en jämförelse ur ett strukturellt perspektiv, utan istället uppmärksamma individperspektivet, kan artikeln ses som relevant.

Ulrich och Brott (2005) presenterar en kvalitativ studie i artikeln Older Workers and

Bridge Employment: Redefining Retirement. De har undersökt upplevelserna i

övergången hos 24 arbetstagare, 62 år eller äldre, som tagit ut pension från tidigare karriär och som sedan börjat arbeta i bridge jobs. Informanterna rekryterades från Washington DC och Boston. I studiens resultat framkommer det att deltagarna gynnats av sina bridge

jobs, exempelvis genom att de fått en större tilltro till sig själv. Den ökade självkänsla kan

förstås utifrån flera olika faktorer, bland annat genom att informanterna fått lära sig nya saker i sina bridge jobs. Ytterligare en positiv aspekt var känslan av att få göra skillnad för andra människor. Den ökade tilltron till sig själv kan också förstås utifrån att det fått utlopp för sina kompetenser, vilket i sin tur varit positivt för deras hälsa. Flera av deltagarna uttryckte att de fått möjligheten att hjälpa andra i sin karriär, det vill säga ett slags mentorskap, även det upplevdes som något positiv. Avslutningsvis beskrev deltagarna sina liv som mer balanserade och strukturerade.

Ulrich och Brotts (2005) studie belyser som sagt vilken betydelse och inverkan så kallade bridge jobs har på individers liv. Av den anledningen kan studien ses vara relevant i relation till vår egen undersökning. De internationella studier som presenteras ovan belyser andra kontexter, men kan ändå ses vara användbara för att upptäcka mönster, samt identifiera likheter och skillnader i vår eget problem- och undersökningsområde.

2.3.1 Beslutet att arbeta under pension - svensk statistik

I en undersökning utförd av AMF (2018) under november till december år 2018, skickades en enkät ut till AMF:s kunder som hade en pensionsutbetalning. I enkäten ställdes bland annat frågor om hur respondenterna ser på att arbeta under pensionen och av resultatet framgår exempelvis att majoriteten, lite mer än femtio procent, varken har funderat eller är intresserade av att arbeta. Cirka femton procent kunde däremot tänka sig att arbeta lite då och då, exempelvis i en pensionärspool. Cirka tolv procent svarade att de redan arbetar idag samtidigt som de tar ut pension. På frågan vilken den viktigaste anledningen är till att respondenterna valt att fortsätta arbeta svarar dem bland annat följande: för att dryga ut pensionen med extrapengar, för att det är kul att arbeta, möjligheten att styra sina arbetstider och att arbete ger ett socialt utbyte.

2.4 Sammanfattning

Den tidigare forskning som har presenterats ovan ger en övergripande bild av hur pensionärer upplever tiden som heltidspensionär samt varför pensionärer väljer att arbeta under pensionen. Även forskning som beskriver hur karriärutveckling kan definieras har presenterats som ett övergripande tema. Detta tema har specificerats genom att lyfta forskning som riktar in sig på äldres karriärutveckling. Forskningen är med andra ord tänkt att tillsammans bidra med en förståelse för den process pensionärer genomgår när de tar beslutet att arbeta under pensionen samt hur beslutet kan ses i skenet av karriärutveckling.

Som framgår av forskningen kan ekonomiska och sociala faktorer ses som starka orsaker till fortsatt lönearbete hos pensionärer. Forskningen visar även att pensionärer anser det vara betydelsefullt att sysselsätta sig med aktiviteter i sin roll som pensionär, exempelvis med ideellt volontärarbete. Att arbeta under pensionen bidrar enligt forskningen till en utveckling av karriäridentiteten och eftersom individer identifierar sig starkt med sin yrkesroll kan rollen som yrkesverksam pensionär skapa en ny mening i tillvaron. Detta pekar på mer personliga och självuppfyllande incitament till att arbeta under pensionen.

3. Teoretisk referensram

Tre teorier med tillhörande begrepp har valts ut för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Först presenteras teorin Careership och begreppen habitus,

handlingshorisont, kapital, brytpunkt samt rutin. Därefter beskrivs teorin span, Life-space, med de tillhörande begreppen fas, roll och rollkonflikt. Slutligen ges en

presentation av teorin KASAM och begreppen hanterbarhet, meningsfullhet, begriplighet,

medbestämmande, social uppskattning och engagemang.

3.1 Careership

Hodkinson och Sparkes (1997) har utvecklat en sociologisk teori vid namn Careership, vilken beskriver olika faktorer som påverkar individer i deras karriärbeslut. Teorin vill tydliggöra att sociala och kontextuella faktorer i individens liv påverkar deras karriärbeslut och karriärutveckling. För att kunna ta fram en, enligt författarna, fullt användbar teori för att förklara dessa faktorers sammansättning och inverkan har de tagit hjälp av Pierre Bourdieus terminologi. Bourdieu har myntat begreppen habitus och

kapital, vilka är centrala för teorin. Habitus kan förklaras vara en persons referensramar

i förhållande till övertygelser, normer, värderingar och preferenser. Författarna menar vidare att habitus påverkar hur individen fattar beslut, beter sig i olika situationer och hur pass väl vederbörande trivs i olika kontexter. Habitus skapas och fylls på genom hela livet allt eftersom individer tar del av olika kontexter, det är alltså inte deterministiskt.

Begreppet kapital (Hodkinson 2008, 7–9) används för att beskriva vilka resurser individen har till förfogande för att kunna påverka sitt liv och sin karriär. En människa har tillgång till tre olika typer av kapital: ekonomiskt, kulturellt och socialt. Det ekonomiska kapitalet innefattar ekonomiska och materiella tillgångar medan det kulturella kapitalet jämförs med vilken klass man tillhör, vilket blir synligt utifrån exempelvis ens utbildningsnivå och kulturella intressen. Det sociala kapitalet innefattar individens tillgång på värdefulla kontakter, exempelvis vänner, släkt och kollegor. Beroende på ens habitus har individen olika stora mängder av kapitalformerna. Det är

med andra ord viktigt att komma ihåg att kapital relateras till det kontext den används inom. Handlingshorisonten är ett begrepp som Hodkinson (2008, 4) tagit fram för att beskriva vad individer ser som möjlighet inom sitt eget habitus. Vad som ses som möjligt inom ens habitus är i sin tur beroende av yttre och sociala strukturer. Careership vill att individer ska få möjligheter att utvidga sina handlingshorisonter, förutsatt att habitus inte begränsar individer att vidga sina perspektiv på utbildning, yrken och karriär.

Brytpunkt är ytterligare ett begrepp som lyfts fram av Hodkinson och Sparkes (1997,

39–40). En brytpunkt kan jämföras med att individen går igenom en signifikant förändring av identiteten. Brytpunkter kan uppstå vid olika tillfällen under hela livet, inte minst under yrkeskarriären. Vissa av dessa brytpunkter kan upplevas som positiva och är möjliga att förutse, medan andra kan vara svårare att förutse och på så sätt också leda till mer dramatiska upplevelser. Det finns strukturella, självinitierade och påtvingade brytpunkter och oavsett vilken typ av brytpunkt individen går igenom sker en förändring av habitus. Strukturella brytpunkter styrs av externa och institutionella strukturer. Ett exempel på en sådan brytpunkt inträffar när individen når den lagstiftade pensionsåldern och därav kan behöva gå i pension. Självinitierade brytpunkter innebär att individen själv valt att genomgå en förändring inom ramen från sitt eget habitus medan påtvingade brytpunkter är en följd av yttre omständigheter som individen själv inte kan påverka.

Brytpunkter är samtidigt oskiljaktiga från rutiner, vilka är av central betydelse för individens karriärutveckling. Begreppet rutin syftar på de känslor, handlingar och förhållningssätt som en individ präglas av efter en inträffad brytpunkt. Teorin har identifierat fem olika rutiner: bekräftande, motsägande, socialiserande, blockerande och

utvecklande. I den bekräftande rutinen känner individen en tillfredsställelse med de beslut

som har tagits och på så sätt utvecklas karriäridentitet på ett positivt sätt. Den motsägande rutinen innebär tvärtom att individen inte känner sig nöjd med ett beslut. Ofta leder den här typen av rutin till att individen själv initierar en ny brytpunkt. Den socialiserande rutinen bekräftar efter en tid en ny karriäridentitet. I den blockerande rutinen lever individen med en karriäridentitet som denne varken gillar eller accepterar. Den utvecklande rutinen innebär att en individ gradvis förändras och utan några vidare problem växer ur sin gamla karriäridentitet (Hodkinson och Sparkes 1997, 40–41).

3.2 Life-span, Life-space

Life-span, Life-space är en karriärutvecklingsteori framtagen av den amerikanske

psykologen Donald E. Super (1980). Karriär är enligt författaren inte enbart ett yrke utan snarare en sammansättning av olika faser och roller som är beroende av varandra. Eftersom dessa roller och faser utvecklas och förändras genom livet blir till exempel yrkesvalet ständigt återkommande. Life-span och life-space utgör tillsammans sammanhanget i en människas liv, det vill säga karriär.

Life-span syftar till att beskriva de kronologiska faser som individen genomgår vid olika åldrar under livet. Dessa faser ska var för sig spegla de specifika förväntningar och uppgifter som faserna innefattar. Life-span utgörs av de fem faserna uppväxt, utforskande,

etablering, upprätthållande och avtagande (Super, 1980). I föreliggande uppsats är den

upprätthållande och avtagande fasen tänkt att användas som teoretiska analysbegrepp för att beskriva vilka faser som informanterna identifierar sig med. Super 1990 (refererad i Patton & McMahon 2006, 57–58) beskriver att den upprätthållande fasen innebär att individen vårdar och bevarar sin yrkesroll. Den avtagande fasen innebär att individen förbereder och anpassar sig till att dra sig tillbaka från yrkeslivet och slutligen pensionera sig.

Life-space beskriver vilka olika roller individen kan inneha under livets gång. Livet innehåller huvudsakligen nio roller, som följer en viss kronologisk ordning för när en individ tar på sig eller träder in dem; barn, student, fritidsmänniska, medborgare, arbetare, partner, hembyggare, förälder och pensionär. Livsförloppet kan samtidigt vara öppet för att individen kan inneha ytterligare roller, exempelvis som syskon och troende, men dessa är med andra ord inte primära. Olika livsfaser kan innebära att individen innehar olika många typer av roller och det är inte alla individer som innehar alla dessa roller under sin livstid. De varierade och kombinerade rollerna genom livets olika faser bildar karriären. De roller som individen innehar kan ha olika betydelse under livets gång men det sker en ständig interaktion mellan dem. Om rollerna påverkar varandra negativt, exempelvis att de tar tid ifrån varandra, kan det leda till en rollkonflikt. För att finna tillfredställelse behöver individen hitta en fungerande balans mellan sina olika roller (Super 1980, 283– 287).

3.3 KASAM

Den amerikanska professorn Aaron Antonovsky (2005) myntade KASAM, som står för

känslan av sammanhang. Antonovsky har forskat om hur människor, trots traumatiska

händelser, lyckats vidhålla en god hälsa. KASAM omfattar tre centrala komponenter;

begriplighet och hanterbarhet och meningsfullhet. De tre komponenterna kommer att

beskrivas nedan.

3.3.1 Definitionen av KASAM

Huruvida en individ upplever sitt sammanhang utifrån hälsa och ohälsa kan förstås utifrån den känslan av sammanhang, som individen har. Antonovsky definierar det centrala begreppet känslan av sammanhang på följande vis:

En global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livet gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dess stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investeringar och engagemang (Antonovsky 2005, 46)

3.3.2 Begriplighet

Som framgår av Antonovsky (2005, 43–46) omfattar känslan av sammanhang (KASAM) tre centrala beståndsdelar. Begriplighet kan motsvaras med tron att handlandet kommer leda fram till målsättningen. Begriplighet gör tillvaron strukturerad, tydlig och hanterbar. Att uppleva det som sker, så kallade yttre och inre stimuli, som sammanhängande, greppbart samt logiskt handlar om att uppleva begriplighet. Motsatsen till begriplighet kan sammanfattas med stimuli som är slumpmässig, kaosartad och oförutsedd. Om en individ besitter, som Antonovsky benämner det, “hög känsla av begriplighet” (2005, 44) finns en föreställning om att de stimuli som bemöts kommer vara möjliga att förklara samt förutsägbara.

3.3.3 Hanterbarhet

Begreppet hanterbarhet kan jämföras med tilliten till den egna förmågan att uppnå ett önskat beteende. Begreppet omfattar hur väl individens situation upplevs hanterbar utifrån att personen i fråga besitter de rätta resurserna. De individer som har en hög känsla av hanterbarhet kommer inte känna sig som: “ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist” (Antonovsky 2005, 45). Tron på att klara av uppgiften för att nå fram till önskat mål bidrar till att stressade situationer och utmaningar som uppstår längs vägen, inte upplevs som avgörande hinder. Hanterbarhet kan liknas med de resurser en person har eller förlitar sig på. Det kan vara både inom individen eller yttre faktorer, exempelvis familj, vänner och yrkesrollen (ibid.).

3.3.4 Meningsfullhet

Meningsfullhet betraktas som KASAM:s motivationskomponent av författaren, då

personer med högt värde av KASAM alltid lyfter områden i livet som varit betydelsefulla för dem och där de haft ett stort engagemang. Områden där känslor fått komma till uttryck har också varit av betydelse. Antonovsky (2005, 50) redogör för att meningsfullhet anses vara den komponent som är av störst vikt. Människor som visar engagemang och

omtänksamhet skapar en möjlighet att vinna förståelse samt upptäcka

resurser. Antonovsky upptäckte att individer som frekvent berättade om områden som var av stor betydelse och som engagerade dem, besatt en hög känsla av sammanhang. Vidare beskriver Antonovsky (2005, 46) att hos de personer där känslan av sammanhang är hög finns en benägenhet att se problem som utmaningar. Det finns även en strävan efter att välja ett tillvägagångssätt för att lösa problemet i den aktuella situationen. En person med hög känsla av sammanhang känner hopp, medan en person med låg känsla av sammanhang känner hopplöshet. Ytterligare två faktorer som bidrar till hög meningsfullhet är att involvera sig känslomässigt samt att se ett värde i att investera sin tid i utmaningar. Antonovsky redogör för ytterligare några aspekter inom meningsfullhet som presenteras nedan.

3.3.5 Medbestämmande, social uppskattning samt engagemang

Antonovsky (2005) presenterar ytterligare tre centrala begrepp inom KASAM som är knutna till meningsfullhet. Dessa är medbestämmande, social uppskattning och

sig själv förminskad vilket i sin tur skapar en känsla av att uppleva sig själv som ett objekt. Mot bakgrund av det ovan nämnda resonemanget kan konstateras att människan behöver medbestämmande för att kunna uppleva meningsfullhet. Dock är det viktigt att medbestämmandet sker inom en specifik kontext, som i detta fall är den sociala kontexten. Enligt Antonovsky (2005) skapas meningsfullhet av att medbestämmande kommer till uttryck i en kontext där social uppskattning sker. Den tredje och sista faktorn som kan stärka individens upplevelse av meningsfullhet är engagemang. En individ som visar ett känslomässigt engagemang får också uppleva sin handling som betydelsefull, och blir därmed värd att spendera tid på.

3.4 Sammanfattning

De teorier och begrepp som har presenterats i detta kapitel är tänkta att bidra med en förståelse för pensionärers beslut att återgå till arbete samt vilken betydelse det har att vara yrkesverksam pensionär. Teorierna ska även bidra till att analysera hur pensionärers beslut att återgå till arbete kan förstås utifrån begreppet karriärutveckling.

Careership och begreppen kapital, brytpunkt och rutin ska bidra till att förstå vilka

faktorer som ligger bakom informanternas beslut att arbeta under pensionen. Begreppen

habitus och handlingshorisont är tänkta att analysera hur beslutet att återgå till arbete har

påverkat pensionärernas handlingsmöjligheter. Habitus och handlingshorisont är begrepp som samtidigt kan ses förklara den karriärutveckling som pensionärer genomgår när de återupptar arbete under pensionen.

Begreppen fas, roll och rollkonflikt utifrån teorin Life-span, Life-space ska bidra till att undersöka hur pensionärer upplever sin roll som yrkesverksam pensionär. Begreppen kan samtidigt appliceras för att analysera hur rollen som yrkesverksam pensionär

samspelar med olika roller och faser, och således analyserahur de tillsammans utformar

pensionärers karriär. Careership och Life-span, Life-space kan med andra ord ses som kompletterande teorier som tillsammans bidrar till att analysera hur pensionärers beslut att arbeta under pensionen är en del av karriärutvecklingen.

Komponenterna som beskrivits utifrån KASAM utgörs av begreppen begriplighet,

hanterbarhet och meningsfullhet. Avsikten i denna studie är dock inte att använda

begreppen ur ett hälsoperspektiv, utan teorin fyller en funktion för att analysera huruvida yrkesverksamma pensionärer upplever sin roll som meningsfull. Dessa begrepp kan med

andra ord användas för att beskriva vilken betydelse det har för pensionärer att ha återgått till arbete under pensionen. För att åstadkomma en nyanserad analys om pensionärernas känsla av meningsfullhet kan begreppen medbestämmande, social uppskattning och

4. Metod

I relation till studiens syfte ges i detta kapitel en redogörelse och motivering till val av metod och informanter. Även tillvägagångssättet av datainsamlingen samt vald analysmetod kommer beskrivas. Till sist beskrivs hur de forskningsetiska ställningstagandena för denna uppsats har använts och förmedlats till informanterna.

4.1 Metodval

I föreliggande studie har kvalitativ metod tillämpats. Enligt Larsen (2009, 27) utmärks kvalitativ metod av att de som utför en kvalitativ undersökning har som mål att uppnå en så djup och helhetsinriktad kunskap om ett visst område som möjligt. I den kvalitativa intervjun finns fördelen att informanten kan prata friare om ett ämne samt att forskaren i följdfrågor kan be om förtydliganden. Detta är något som författaren menar bidrar till att öka en undersöknings validitet (ibid.). Att kvalitativ metod valts till denna studie motiveras med att syftet är att undersöka pensionärers upplevelser, vilket tyder på att djupare förståelse önskas uppnås.

Enligt Larsen (2009, 27) har den kvalitativa metoden till sin nackdel att den är tidskrävande och att det är svårare att behandla data efteråt, till skillnad från kvantitativa metoder där det finns färdiga svarskategorier som är ikryssade (ibid.). Vid noggrann eftertanke vägde fördelarna upp nackdelarna med kvalitativa intervjuer till den här studien, eftersom syftet är att uppnå ökad samt verklighetsförankrad förståelse om yrkesverksamma pensionärer.

4.2 Urval av informanter

Kvalitativa intervjuer utgår enligt Larsen (2009, 77–78) följaktligen från ett icke- sannolikhetsval av informanter för att samla in data, vilket innebär att insamlad data eller kunskap inte behöver gälla för gemene man. Att välja ut informanter till undersökningar

kan gå till på olika sätt och författaren nämner att godtyckligt urval är ett vanligt sätt inom ramen för kvalitativa undersökningar. Här kan forskaren fokusera på att, enligt egen bedömning, välja ut ett urval som anses representera en homogen grupp utifrån exempelvis ålder, geografisk belägenhet och utbildning. Det kan sägas vara ett strategiskt urval där forskaren utgår från att välja ut informanter som anses lämpade för att kunna belysa och besvara frågeställningen (ibid.). För att rekrytera informanter till denna undersökning tog vi muntlig kontakt med två olika bemanningsföretag för pensionärer över telefon. Till studien har därför ett godtyckligt urval tillämpats (Larsen 2009, 78). En intresseanmälan lämnades sedan ut via bemanningsföretagen och vidare till pensionärerna. Sedan fick pensionärerna frivilligt anmäla sitt intresse till att delta i undersökningen genom att ta kontakt med oss via mail eller telefon. Denna urvalsmetod kan jämföras med det som Larsen (2009, 77) benämner urval enligt självselektion, det vill säga att informanterna genom anmälan själva bestämmer om de vill vara med i en undersökning.

De informanter som valts ut med hänsyn till syftet har varit yrkesverksamma pensionärer, där kriterierna varit ålderspensionärer som valt att lönearbeta under pensionen. Respondenterna har olika bakgrund gällande utbildning och yrke.

Demografiska och socioekonomiska variabler såsom kön, social klass,

utbildningsbakgrund och etnicitet har ej varit föremål för varken uppsatsens syfte eller frågeställningar och har därför inte heller inkluderats i frågorna i intervjuguiden (se bilaga 2). Den variabel som varit av betydelse för undersökningen är, som vi nämnt ovan, nämligen ålder.

4.2.1 Presentation av informanterna

Det empiriska underlaget för denna uppsats utgörs av åtta intervjuer. Samtliga informanter har, som ovan nämns, blivit rekryterade via två olika bemanningsföretag, men det är endast sex av åtta informanter som i nuläget är verksamma i respektive bemanningsföretag. Resterande två informanter är endast inskrivna, och istället yrkesverksamma på annat håll. Variationen mellan informanterna är stor vad gäller ålder, tidigare yrken och nuvarande yrken. Informanterna har avidentifierats och benämns istället med de fiktiva namnen Karin, Stina, Gösta, Pia, Elisabet, Margareta, Sören och Alice.

Karin är 65 år och nybliven pensionär. Hon har arbetat som heltidsanställd undersköterska hela livet och är nu timanställd hos samma arbetsgivare som hon hade

innan pensionen. Hon trivs bra i sin yrkesroll, men har anmält sig till ett bemanningsföretag för pensionärer för att eventuellt testa andra arbetsuppgifter.

Stina, 77 år, pensionerade sig för sju år sedan och har innan pensionen arbetat som redovisningsekonom och chef, vilket hon trivdes bra med. Nu har hon en liknande befattning via ett bemanningsföretag och hon arbetar några timmar i veckan.

Gösta är 73 år och före detta lantbrukare och senast innan pensionen verksam inom byggbranschen. Nu arbetar han som god man via ett bemanningsföretag för pensionärer. Via samma bemanningsföretag har han även arbetsuppgifter inom hemnära tjänster som snickare.

Pia, 73 år, var innan pensionen verksam inom vården till en början, sedan arbetade hon som handläggare, vilket är den yrkesroll hon förknippar sig starkast med. I nuläget arbetar Pia som timanställd i ett bemanningsföretag med diverse hushållsarbeten.

Alice, 73 år, arbetade bland annat som inköpare, mediasäljare och egenföretagare innan pensionen. Hon har anmält sig till ett bemanningsföretag för pensionärer och önskar få arbeta med företagsfrågor men eftersom det inte ligger ute sådana tjänster just nu arbetar hon huvudsakligen som förbundsordförande i en annan verksamhet.

Innan Margareta, 75 år, gick i pension arbetade hon med administration och service. Idag arbetar hon på ett bemanningsföretag för pensionärer med att rekrytera personer till lediga tjänster, en yrkesroll hon trivs bra med.

Elisabet, 76 år, har under hela sitt liv arbetat som gymnasielärare fram tills pensionen. Hon gick i pension vid 62-års ålder. Idag är Elisabet timanställd via ett bemanningsföretag och arbetar som städerska.

Sören, 73 år, har bred erfarenhet av många olika yrkesroller innan pensionen. Han har bland annat arbetat som specialistsjuksköterska inom medicin och kirurgi. Idag arbetar han som fastighetsskötare, vilket bland annat innefattar målning av fastigheter, trädgårdsarbete och byggnadssnickeri. Han är anställd via ett bemanningsföretag för pensionärer.

4.3 Datainsamling

Kontaktförfrågan gjordes via telefon till ett flertal bemanningsföretag inom Skåne län. För att öka chanserna att nå möjliga informanter gjordes även en kontaktförfrågan via mail till de företag som inte svarade vid första kontakten via telefon. I samband med att

bemanningsföretaget gav sitt godkännande för att rekrytera informanter via deras företag skickades ett färdigställt missivbrev med intresseanmälan (se bilaga 1) till pensionärerna. Urvalet av informanter gjordes sedan med hänsyn till vilka pensionärer som gav snabbast återkoppling till oss författare.

För att samla in kvalitativa data är intervjuer och ljudinspelningar användbara metoder (Larsen 2009, 83). Av Kvale och Brinkmann (2014, 44–45) framgår att en halvstrukturerad intervju riktar in sig på att förstå informantens eget perspektiv och upplevda livsvärld. Intervjuaren söker samtidigt efter innebörden och teman i respondenternas egna skildringar av den levda vardagen och de beskrivna fenomenen. Den halvstrukturerade intervjun är en professionell intervju som utgår från ett syfte och en speciell teknik men är samtidigt inte helt deterministisk och sluten. Den utförs enligt en intervjuguide som är indelad i vissa teman och förutbestämda frågor men som under intervjutillfället går att modifiera genom att exempelvis ställa följdfrågor (ibid.). Insamlingen av data till föreliggande uppsats har åstadkommits med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide som utgångspunkt samt ljudinspelningar.

Totalt genomfördes nio intervjuer, vilka ägde rum mellan den 8–25 april 2019. Intervjuerna varade mellan 35–45 minuter. Den första intervjun som genomfördes räknas som en pilotintervju då vi behövde testa huruvida våra intervjufrågor hjälpte till att svara på studiens syfte och frågeställningar. Informanten blev under intervjutillfället informerad om att intervjun kunde komma att användas som pilotintervju. Så blev också fallet när vi upptäckte att intervjufrågorna behövdes göras om. Bryman (2011) bekräftar att pilotintervjuer kan vara viktiga vid kvalitativ datainsamling. Om det under en intervju visar sig finnas problem med intervjufrågorna kan de som genomför intervjuerna därmed ges tid att åtgärda problemen tills nästa intervjutillfälle.

Empirin till föreliggande undersökning utgörs med andra ord av åtta intervjuer och vi närvarade tillsammans under hälften av dessa. På grund av praktiska orsaker delades resterande fyra intervjuer upp mellan oss, och genomfördes på egen hand. Under de fyra intervjutillfällen som vi närvarade tillsammans ansvarade vi för att ställa intervjufrågor i två av de fyra intervjuerna. Under de intervjutillfällen en av oss agerade som intervjuare hade den andre ansvar för att föra anteckningar samt reglera och kontrollera ljudinspelningen.

4.3.1 Validitet och reliabilitet

Larsen (2009, 80–81) beskriver att validitet jämförs med relevans eller giltighet, med andra ord att den empiriska data som samlas in är relevant för undersökningens syfte och frågeställningar. Författaren menar vidare att kvalitativa undersökningar möjliggör att man kan göra ändringar under arbetets gång, exempelvis i frågeställningarna, för att försäkra sig om att dessa blir besvarade. En sådan flexibel process i kvalitativa undersökningar bidrar således till att hög validitet uppnås. Reliabilitet syftar på exakthet eller precision, med andra ord att undersökningsprocessen blivit genomförd på ett noggrant sätt och kan landa i att studien blir tillförlitlig. En studie visar exempelvis på hög reliabiliteten när flera olika forskare genomför samma undersökning och kommer fram till samma resultat. Reliabilitet syftar också på att empirin hanteras på ett noggrant sätt, exempelvis genom att man håller koll på vilken respondent som sagt vad i intervjuerna.

I föreliggande uppsats har validitet kunnat uppnås tack vare användningen av bland annat den pilotintervju som genomfördes i början på undersökningsprocessen. Pilotintervjun bidrog till värdefulla insikter om hur intervjufrågorna behövde formuleras om för att på ett mer relevant och tillförlitligt sätt kunna möta uppsatsens syfte. Larsen (2009, 80–81) menar dock att det är svårare att uppnå hög reliabilitet i kvalitativa än kvantitativa undersökningar eftersom det i kvalitativa intervjuer finns en risk att informationen som framkommer kan tolkas på olika sätt av olika intervjuare. Vi anser dock att vi kunnat höja uppsatsen reliabilitet genom att vi varit noggranna med hanteringen av insamlade data.

4.4 Analysmetod

Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 45) skrivs vanligen den halvstrukturerade intervjun om till text och den utskrivna texten och ljudinspelningen utgör tillsammans det material som kommer analyseras (ibid.). I föreliggande undersökning har transkribering av ljudinspelade data tillämpats, med avgränsningen att endast transkribera den data som är relevant för att kunna besvara studiens frågeställningar. Detta är enligt Larsen (2009, 101) nödvändigt då den kvalitativa metoden ger en stor datamängd som behöver reduceras ner innan kodningen sker. Insamlade data till föreliggande uppsats har sedan analyserats utifrån innehållsanalys, en metod som enligt Larsen (2009, 101–102) innebär att man

sorterar och kodar datamaterialet för att identifiera gemensamma mönster och teman (ibid.). Det ljudinspelade materialet i föreliggande studie har med andra ord transkriberats till texter och sedan har olika gemensamma teman identifierats för att kunna göra en sammanställande analys utifrån valda teoretiska utgångspunkter.

4.5 Etiska ställningstaganden

Det missivbrev med tillhörande intresseanmälan (se bilaga 1) som skickades ut till möjliga informanter innehåller en presentation av de forskningsetiska principerna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). De forskningsetiska principerna förmedlades även muntligt till informanterna vid varje intervjutillfälle. Innehållet i principerna har således tillämpats i framställningen av studiens resultat, analys och diskussion.

Informationskravet innebär att deltagarna i studien har rätt att ta del av information kring det valda ämnet innan de tackar ja till förfrågan om att delta i studien (Vetenskapsrådet 2002, 7). Inom ramen för samtyckeskravet har deltagare i en undersökning också rätt till att själva bestämma över sin medverkan och ska när som helst kunna avbryta denna medverkan utan att negativa konsekvenser följer dem (Vetenskapsrådet 2002, 9–10).

Vetenskapsrådet (2002, 14–15) redogör för att kraven inom ramen för nyttjandekravet begränsar nyttjandet av insamlade data om enskilda personer. Bland annat får personuppgifter som samlats in för det specifika forskningsändamålet inte användas för kommersiellt bruk eller andra syften utanför det vetenskapliga området.

Konfidentialitetskravet omfattar att deltagarna inte ska vara igenkännbara i studien. Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att utomstående ej kan identifiera enskilda människor (Vetenskapsrådet 2002, 12). I föreliggande uppsats har samtliga informanter avidentifierats och istället givits fingerade namn. Informanterna har även blivit informerade om att de har rätt till att få en kopia av det slutliga arbetet för att se vad deras medverkan bidragit till.

5. Resultat och analys

I detta kapitel presenteras och analyseras det empiriska materialet i tre övergripande teman: beslutet att återgå till arbete, rollen som yrkesverksam pensionär och dess

betydelse samt pensionen och rollen som yrkesverksam pensionär - en del av karriären.

Dessa teman är i sin tur indelade i underrubriker.

Det empiriska materialet har analyserats utifrån följande teorier, vilka presenterades i kapitel 3: Careership, KASAM och Life-span, Life-space. Begreppen som står i fokus i detta resultat- och analyskapitel utifrån Careership är habitus, handlingshorisont, kapital,

brytpunkt samt rutin. Utifrån Life-span, Life-space används fas, roll och rollkonflikt som

analysbegrepp. Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, medbestämmande, social

uppskattning och engagemang är de analysbegrepp som valts ut från KASAM.

5.1 Beslutet att återgå till arbete

I detta tema presenteras en sammanhängande bild av informanternas beslut att lönearbeta under pensionen. Beslutet kan ses som en process som inbegriper både övergången från arbete till pension och övergången från pension till arbete. De båda övergångarna behöver med andra ord relateras till varandra för att förstå informanternas beslutsprocess. Informanternas erfarenheter av dessa övergångar kan jämföras med olika brytpunkter och rutiner (Hodkinson och Sparkes 1997, 39–41). Informanternas beslut att återgå till lönearbete under pensionen har även visat sig ha påverkats av olika interaktiva faktorer och förutsättningar som verkar inom informanternas respektive habitus (Hodkinson och Sparkes 1997, 33–40), framförallt deras tillgång till olika kapitalformer (Hodkinson 2008, 7). Därav är informanternas skildringar av båda övergångarna högst individuella.

5.1.1 Strukturella och självinitierade brytpunkter – socialiserande och

bekräftande rutiner

Den mest uppenbara och gemensamma typ av brytpunkt som samtliga informanter har genomgått i övergången från arbete till pension är strukturell (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). Detta är en följd av att informanterna har nått ålderspensionen, vilken är strukturellt reglerad och på så sätt bestämmer hur högt upp i åldrarna individer får arbeta. Vissa informanter beskriver att den strukturella brytpunkt som pensionen innebär inte medförde något större missnöje, de såg den snarare som naturlig eftersom de visste att pensionen eventuellt skulle bli nästa steg i livet, en fas som enligt Super (1990 refererad i Patton och McMahon 2006, 58) kallas för den avvecklande fasen. Informanterna hade förberett sig för pensionen mentalt och de beskriver också att deras uppsägningar sköttes på ett förväntat sätt, vilket har bidragit till att de upplevde den strukturella brytpunkten på ett odramatiskt sätt. Detta går att utläsa hos framförallt Gösta, Pia, Sören, Margareta, Elisabet och Karin. De beskriver även att de hade både positiva förväntningar på, och erfarenheter av, att träda in rollen som pensionär. Under pensionen har de nämligen fått mer tid till att sysselsätta sig med andra aktiviteter som innehas av andra roller. Att få ta sig an en annan och efterlängtad roll har i sin tur visat sig haft positiva effekter på deras sociala och kulturella kapital (Hodkinson 2008). Elisabet beskriver sina förväntningar och känslor inför pensionen på följande sätt:

Ja, att njuta. Att hinna med allt det som man inte hinner när man har arbetat och studerat och varit mamma, och allt det där. [...] Japp, så att jag hade liksom mycket positiva förväntningar kring det.

Med ovanstående citat kan det tolkas som att Elisabet såg fördelar med att låta flera olika roller ta plats under pensionen. Karin beskriver på liknande sätt att hon hade förväntningar på att slippa de krav som rollen arbetare medfört under yrkeslivet. Enligt begreppet rollkonflikt (Super, 1980) kan deras roller som arbetare innan pensionen tagit för mycket tid från andra önskade roller. Under pensionen hade Karin en önskan om att få ge mer tid åt sitt sociala kapital (Hodkinson 2008, 7) det vill säga vänner och familj. Citatet nedan visar på att Karin uppskattar att kunna kombinera rollerna som pensionär, fritidsmänniska, väninna och morförälder under pensionen. De två sistnämnda rollerna är andra roller än de nio stycken som Life-span, Life-space (Super 1980, 283) tar hänsyn till. Karin säger:

Jag går på gympa två, tre gånger i veckan eller så är jag fem kilometer ute i skogen och går med stavar [...] sen så planerar jag ofta in nånting med några goda vänner, vi kör ut på några utflykter och gör någonting. [...] Och går på bio och går ut och äter och babblar, såna roliga grejer. [...] Ja och sen passar jag mina barnbarn ibland, hämtar dem på skolan och förskolan och ja.

Elisabet och Karin är inte ensamma om att beskriva att de i övergången till pensionen ville ge mer tid åt andra aktiviteter än just arbete under pensionen. Samtliga informanter hade förväntningar och önskningar på att ägna sig åt andra intressen. De informanter som upplevde övergången till pensionen som frivillig och önskad kan tolkas ha genomgått en självinitierad brytpunkt (Hodkinson och Sparkes 1997, 39) parallellt med den strukturella brytpunkten. De rutiner som följde dessa brytpunkter kan utifrån informanternas skildringar tolkas vara av bekräftande och utvecklande karaktär (Hodkinson och Sparkes 1997, 40) det vill säga att förväntningarna på pensionen och rollen som pensionär motsvarade vad informanterna hade tänkt sig.

5.1.2 Strukturella och självinitierade brytpunkter – blockerande och

motsägande rutiner

Några av de informanter som beskriver att de genomgick en självinitierad brytpunkt, och till en början hade både positiva förväntningar och upplevelser av pensionen, menar samtidigt att de efter en tid inte var lika nöjda med innehållet i pensionen eller i rollen som pensionär. Utifrån Hodkinson och Sparkes (1997, 40) kan informanterna sägas ha upplevt rutiner som kan jämföras med att vara blockerande och motsägande (ibid.). Margareta som initialt såg fram emot att gå i pension ger samtidigt uttryck för dubbla känslor i övergången från yrkeslivet till pensionen. Efter en tid infann sig ett behov av att ha en yrkesidentitet och återuppta rollen som arbetare. För Margareta ledde denna motsägande och blockerande rutin till att hon upplevde en stark motivation till att söka sig till ett arbete under pensionen. När hon aktivt började söka jobb inom ett bemanningsföretag för pensionärer kan hon sägas ha genomgått en självinitierad brytpunkt (Hodkinson och Sparkes 1997, 39). När hon upplevde den motsägande och blockerande rutinen uppstod också en rollkonflikt (Super 1980, 287) eftersom hon kände att rollen som pensionär innehöll dels för få och dels för understimulerande aktiviteter. Den starka känslan av att återigen vilja identifiera sig med den tidigare yrkesrollen överskuggade rollen som pensionär.

5.1.3 Strukturella och påtvingande brytpunkter – blockerande och

motsägande rutiner

Det finns två informanter som beskriver att de nästan uteslutande hade jobbiga förväntningar på och upplevelser av pensionen. Alice beskriver att hon upplevde jobbiga känslor i övergången från yrkeslivet till pensionen, för henne uppstod “fullständig förtvivlan”. Den brytpunkt Alice gick igenom i övergången till pensionen kan ses som påtvingad och strukturell då hon lämnade arbetslivet till följd av en omorganisation och på så sätt kände sitt tvingad att säga upp sig. Detta gjorde henne missnöjd och den rutin som följde kan sägas vara motsägande, hon tyckte inte alls om tanken på att ha lämnat sin yrkesidentitet. Hon menar att det dels berodde på att det var tufft att lämna över sin yrkesroll med tillhörande arbetsuppgifter och ansvar till yngre medarbetare som hon ansåg inte hade samma yrkeserfarenheter och kompetenser som henne själv. Det går att förstå att Alice var missnöjd med sin roll som pensionär och istället förknippar sig starkt med sin tidigare yrkesroll, det vill säga rollen som arbetare (Super 1980, 283). I samband med pensionen förändrades villkoren för hennes habitus och hon fann sig inom en kontext och en roll som hon varken var bekant eller kände sig bekväm med. Hon menar också att det kändes jobbigt att träda in i pensionen eftersom hon inte har några specifika hobbies att sysselsätta sig med:

Asså jag har inga såna här hobbies [...] För att det är inget roligt, från att ha en almanacka som är uppgraderad, sen så kommer du hem och sätter dig här, ja du tappar både… “ja, vad är det för dag idag?” Asså du blir lite, du blir lite passiv, istället för att vara kvar i samhället.

Stina beskriver att hon inte var intresserad av att pensionera sig, men kände samtidigt att det var dags att lämna över sin position inom företaget till någon annan. Hon upplevde vemodiga känslor inför pensionen då hon varit en del av ett företag under så lång tid. Hon pratar varmt om sin tidigare yrkesroll, vilket tyder på att hon identifierar sig med den, vilket enligt Super (1980) kan tolkas som att även hon identifierar sig starkt med rollen som arbetare: “Jag måste säga att jag tyckte att jag hade lite svårt att klippa av den där navelsträngen haha”. De rutiner som Alice och Stina upplevt i övergången till pensionen kan således tolkas ha uppstått för att de känner starka band till rollen som arbetare och den upprätthållande fasen (Super 1990 refererad i Patton och McMahon 2006, 58).