Resultatdiskussion

Syftet med detta arbete var att undersöka hur andraspråkselever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter utreds samt om pedagoger på undersökta skolor upplever att tillgängliga utredningsverktyg är anpassade för andraspråkselever. I mina intervjuer och i min litteraturbakgrund som tidigare återgetts såg och hörde jag hur många och viktiga faktorer man var tvungen att ta hänsyn till för att kunna utläsa en dyslexi/läs- och skrivsvårighet diagnos. När jag i början av mitt arbete satt och gick igenom litteratur om mitt ämne förstod jag ämnets komplexitet. Olika definitioner finns, forskning som förändrats under tid, olika kulturella synsätt kring läs- och skrivsvårigheter etc. När jag samlat in och gått igenom tidigare forskning drog jag tidigt slutsatsen om att processen att verkligen kunna identifiera läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hos en andraspråkselev måste vara oerhört mycket svårare än hos en förstaspråkselev.

Kring ämnet dyslexi finns en mängd forskning t.ex. Lundberg och Höjen som uppsatsen använt sig av. När jag däremot började undersöka ämnet dyslexi utifrån ett andraspråksperspektiv så blev det genast lite svårare. Litteratur finns att få tag på t.ex. Hyltenstam, Salameh, precis som min uppsats visat men den är betydligt mindre. Det är relativt nytt forsknings fält att ta hänsyn till. Forskning kräver undersökningar över tid för att teoretiska resultat ska uppnås och därefter ska dessa resultat även få tid till att omvandlas till att fungera praktiskt. De resultat som finns idag påvisar som tidigare nämnts att problemen att ta hänsyn till vid en dyslexiutredning för en andraspråkselev ökar. Normativa tester, kulturella skillnader, kommunikativa brister mellan hem och skola är några av de variabler som skiljer sig från en så kallad förstaspråksutredning. Även de i uppsatsen genomförda intervjuer besannade även dessa problem. Kulturella skillnader och synsätt, diagnosverktyg som inte är anpassade, elev och föräldramotstånd, språkliga barriärer som kan leda till missförstånd, lärare som kanske inte upptäcker problemen i tid är bara några av de anledningar som

intervjuerna och uppsatsens analys påvisar om kan vara svårare. Svårare kanske men också samtidigt en oerhört intressant och givande process.

Intervjupersonerna som jag mötte verkade ta sig an denna krävande process trots de medföljande problemen som uppsatsens teoretiska samt empiriska delar påvisar i form av bl.a. tester i ämnet som inte finns än, ökat samarbete med modersmålslärare som kräver sin logistik för att fungera eller motstånd från dels elever och dels föräldrar. Utredningar som kräver och kommer att kräva mycket energi av de inblandade pedagogerna i form av tid, möten med nya kulturer och personer, pedagogisk kunnande, social kompetens, fortbildning etc.

5.3 Pedagogiska implikationer

För egen del har arbetet skapat nya kunskaper som jag kommer ha nytta av i mitt eget klassrum. Det finns en mängd olika faktorer, svårigheter och möjligheter som jag måste försöka att nyansera och vara mer vaksam på hos eleverna med svenska som andraspråk för att eventuellt lokalisera en problematik. Uppsatsens teoretiska avsnitt påvisar om att bl.a. socioekonomiska faktorer, muntliga samt skriftliga språkbruket, språkliga nivåer på respektive språk, språklig stabilitet kan påverka en eventuell problematik. Uppsatsens empiriska del påvisar att bl.a. att ett elevmotstånd i skrift, tal samt utagerande beteende kan ha sin grund i en läs- och skrivproblematik problematik, diagnosverktyg som inte är anpassade för andraspråkselever. Dessa faktorer som uppsatsen har visat kommer jag vara än mer uppmärksam på i olika sammanhang än tidigare dels i mitt klassrum och undervisning men även i andra sammanhang i skolan som t.ex. vid utvecklingssamtal med föräldrar, möten med modersmålslärare och specialpedagoger.

5.4 Fortsatta forskningsfrågor

Det finns all anledning att forska vidare inom detta ämne då det fortfarande är relativt outforskat område. I mitt arbete har jag intervjuat pedagoger som arbetar i samma kommun

inom samma upptagningsområde. Det hade varit intressant att vidga undersökningen till att omfatta fler kommuner och pedagoger. För att vara så säker man kan på att lokalisera en problematik i framtiden så anser jag att det kommer behövas utvecklas testmetoder för elever med svenska som andraspråk. Någon form av fortbildning behöver även det arbetas fram gällande frågor som uppsatsen, om än i liten skala, belyst exempelvis andra länders synsätt och hantering kontra språkliga brister. Utbilda modersmålslärarna i läs- och skrivproblematik för att se om det hade underlättat arbetet över tid med att lokalisera eventuell läs- och skrivproblematik hos andraspråkselever. Det skulle vara oerhört intressant att studera en annan form av samarbete mellan pedagoger och modersmålslärare där tyngdpunkten hade legat på att integrera modersmålsläraren mer i den dagliga undervisningen. Uppsatsen tog sin början i en mängd funderingar hos mig. En del har jag fått svar på men när jag nu avslutar denna uppsats så gör jag det med fler och nya frågor och funderingar i ämnet. Dessa får förhoppningsvis utrymme att belysas i en annan uppsats.

6. Litteraturförteckning

Tua Abrahamsson & Pirkko Bergman (red.), (2006), Tankarna springer före, HLS Förlag.

Monica Axelsson(2004), Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, Kenneth och Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning,

undervisning och samhälle. Studentlitteratur.

Holmegaard, Margareta och Wikström, Inger (2004), Språkutvecklande

ämnesundervisning. I: Hyltenstam, Kenneth och Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur.

Torleiv Høien & Ingvar Lundberg, (2001) Dyslexi från teori till praktik, Natur och Kultur

Christer Jacobsson, Ingvar Lundberg (red.), (1995) Läsutveckling och dyslexi, Liber

Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsförlaget.

Ladberg, Gunilla (2003), Barn med flera språk, Liber

Sjöqvist, Lena och Lindberg, Inger (1996), Svenska som andraspråk – varför det? I: Eva-Stina Hultinger & Christer Wallentin (red.), Eva-Stina Hultinger & Christer Wallentin (red.), (1996), Den mångkulturella skolan, Studentlitteratur

Runa Patel & Bo Davidsson (2002), Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur

Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,

Ester Stadler (1994), Dyslexi en introduktion, Studentlitteratur

Margareta Strömbom (1999), Dyslexi -visst går det att besegra, Carlssons Bokförlag. http://forskningochmedicin.vr.se/knappar/tidigarenummer/innehallnr12010/tidigtra ningmotverkardyslexi.4.5adac704126af4b4be2800011764.html http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/lasning/dyslexi.4.43f2334511970 1ae90680001517.html http://www.skane.se/sv/Webbplatser/HH/Funktionsnedsattningar/Dyslexi/Definiti oner-av-dyslexi/ http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Habilitering-Hjalpmedel/Barn- ungdom/Vara_enheter/SKED/Information-om-dyslexi/Detta-ar-dyslexi/ http://www.ungkompensation.se/Documents/UngKompensation/Documents/Hur% 20kan%20vi%20se%20pa%20las%20o%20skrivsv%20o%20dyslexi.pdf

bilaga 1

1. Kartläggning av ordavkodningssvårigheter

”Läsaren får här i uppdrag att läsa en rad enskilda ord. Förhörsledaren registrerar antalet korrekt lästa ord och noterar felläsningarna.” (Höien/Lundberg, s.214). Syftet med detta moment är att få reda på vilken/vilka lässtrategi läsaren använder sig av.

2. Kartläggning av rättskrivningen

”När man ska kartläggs rättskrivningsfärdigheten, kan man använda olika uppgiftstyper. Vanligast är orddiktamen, skrivning av nonsensord, meningsdiktamen och fri skrivning.” (Höien/Lundberg, s.237). Syftet med detta moment är att ta reda på vilken/vilka skrivstrategier skrivaren använder sig av.

3. Kartläggning av skriftliga arbeten

”Diagnostiseringen kan inte avgränsas bara till en analys av elevernas rättskrivningsfel. Ett viktigt material i diagnostiseringsarbetet är skriftliga arbeten som eleven själv har gjort.” (Höien/Lundberg, s.239). Syftet med detta moment är att möjliggöra en utvidgad analys som inkluderar exempelvis progression, personlig stil och relevans.

4. Kartläggning av fonologiska problem

”Som tidigare nämnts antar vi att dyslexi beror på en svaghet på det fonologiska området. Denna svaghet ger speciella utslag i svårigheter när det gäller uppgifter som kräver effektiv fonologisk kodning. Därför får dyslektikern svårigheter med att behärska en rad fonologiska delfärdigheter, till exempel fonemsegmentering, fonemsyntes, bokstav-ljud-association, ortografiskt mönster-ljudmönster-association, bokstavs- och ordbenämning och verbal memorering. En grundlig kartläggning av fonologiska delfärdigheter bör alltid ingå som en viktig del vid diagnostiseringen av dyslexi.” (Höien/ Lundberg, s.242).

5. Kartläggning av morfologiskmedvetenhet

”Det har visat sig att många dyslektiska barn inte alltid förstår eller är medvetna om ordens morfologiska uppbyggnad. Elbro (1990) har noga undersökt detta och har också utvecklat en rad uppgifter för testande av morfologisk medvetenhet. Man kan

till exempel jämföra läsningen av ord med och utan semantiskt vägledande morfem, till exempel utväg-april, bilar-stuga, eller ord med eller utan semantiskt vägledande morfem i början, till exempel soldat-kälke, forska-törsta” (Höien/Lundberg, s.246).

6. Kartläggning av läsförståelse

”Ett test på läsförståelse omfattar oftast ett litet lässtycke på 10-20 rader med efterföljande frågor om innehållet, vanligen i flervalsform. Ibland använder man ett ”lucktest”, det vill säga att man tar bort vart femte eller sjätte ord i en text och ber eleven fylla ut luckan. För att klara denna uppgift måste eleven alltså kunna utnyttja sammanhanget och förstå innehållet i texten.” (Höien/Lundberg, 247).

7. Kartläggning av metakognition

”Nära relaterat till kartläggningen av läsförståelse är att kartlägga elevens metakognitiva strategi. Här finns det knappt några formella prov, tester eller frågescheman att använda. Man måste genom samtal med eleven och observation av hans beteende få en bild av hur han arbetar, och vilken syn han har på läsning, och vilken medvetenhet han har om vad läsning är.” (Höien/Lundberg, s.248)

8. Kartläggning av hindrande mekanismer

”Som nämnts finns det en rad relaterade och slumpmässiga symptom vid lässvårigheter som kan verka hindrande på läsinlärningen. När vi använder ordet ”hindrande”, antyder det ett antagande om orsaken…”För icke dyslektiska elever behöver inte alltid dessa faktorer inverka negativt på läsningen, men för de sårbara dyslektikerna kan de bli en toppbelastning som gör ett stort problem ännu större.” (Höien/Lundberg, s. 250). Till de vanligaste hindrande faktorerna hör svag begåvning, dåliga språkfunktioner, synsvårigheter, hörselproblem, emotionella och motivationella problem, dåligt stimulering i hemmiljön och negativa faktorer knutna till undervisningen.

Bilaga 2 Intervjufrågor

1. Hur länge har du arbetat med elever som har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? 2. Hur går skolan till väga när man misstänker att en andraspråkselev har läs- och

skrivsvårigheter/ dyslexi?

3. Är det någon skillnad på att utreda elever med svenska som modersmål eller elever med svenska som andraspråk? Vilken eller vilka i så fall?

4. Vilka utredningsverktyg finns att tillgå på skolan?

5. Är dessa i någon form anpassade för elever med svenska som andraspråk? På vilket sätt i så fall?

6. Vilka erfarenheter har du gjort av att utreda andraspråkselever med misstänkt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi?