Resultatdiskussion

En möjlighet som majoriteten av våra intervjupersoner är överens om är att avvikelser och lex Sarah anmälningar är ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten. Vi ser detta som förvånansvärt då alla våra intervjupersoner menar att avvikelser och lex Sarah anmälningar görs för att kvalitetssäkra verksamheten, men trots denna syn så finns det faktorer som gör att de inte gör avvikelser och lex Sarah anmälningar. De faktorerna som våra intervjupersoner nämner som hinder för att anmäla är relationer, resurser, stöd från chef och arbetskollegor, kunskap och utbildning. Vi tycker detta är intressant då intervjupersonerna är väl införstådda i sin anmälningsskyldighet och vad syftet är med att göra avvikelser och lex Sarah anmälningar. Däremot ser vi att det händer nått på vägen mellan att en avvikelse eller lex Sarah har uppmärksammats och till det att personalen gör en. Är det dessa svårigheter som intervjupersonerna nämner eller är det andra faktorer som påverkar dem?

De slutsatser som vi kan dra utifrån resultatet är att våra intervjupersoner tycks vara införstådda i sin anmälningsskyldighet. Intervjupersonerna har kunskap om vad ett missförhållande och en

32 avvikelse är eller kan vara. Däremot är intervjupersonerna osäkra på var gränsen går mellan avvikelser och lex Sarah anmälningar. Vi tycker detta är en intressant aspekt då intervjupersonerna måste göra avvikelser och lex Sarah anmälningar utifrån LSS-lagen, men att det inte finns någon tydlighet i lagen om vart gränsen går mellan avvikelser och lex Sarah anmälningar. Detta anser vi leder till svårigheter för våra intervjupersoner att avgöra om en händelse är en avvikelse eller lex Sarah. Våra intervjupersoner menar att deras avvikelser och lex Sarah anmälningar skrivs i samma system, vilket de även tycker är en svårighet. Vi tror att systemet behöver utvecklas så att det finns ett system för avvikelse och ett system för lex Sarah. Vi menar om det hade funnits ett system för avvikelser och ett system för lex Sarah behöver personalen få kunskap om vart gränsen går mellan avvikelser och lex Sarah för att kunna veta vilket system det ska göras i.

Vi kunde även se skillnader mellan intervjupersonernas svar då hälften av våra intervjupersoner inte pratar aktivt om avvikelser och lex Sarah anmälningar i sina verksamheter. Vi menar att detta kan resultera till en tystnadskultur om avvikelser och lex Sarah i verksamheten. Däremot andra hälften av våra intervjupersoner pratade aktivt om avvikelser och lex Sarah anmälningar i verksamheten och får stöd av sina arbetskollegor och chefer när avvikelser och lex Sarah anmälningar ska göras. Vi tänker att personalen får mer utav att sitta tillsammans och diskutera och reflektera över avvikelser och lex Sarah anmälningar då personalen kan ha olika tolkningar och bedömningar av situationer. Vi tycker det är intressant då det skiljer sig markant mellan de olika verksamheterna om de pratar öppet och aktivt om avvikelser och lex Sarah anmälningar och vi undrar vad detta kan bero på. Möjligen kan detta bero på personalens och chefernas personligheter eller deras värderingar och normer? Vi tror även att skillnaden kan bero på hur arbetskulturen ser ut i verksamheten. Om personal har arbetet länge på samma arbetsplats har det bildats en kultur och när ny personal kommer in i verksamheten ser vi det som en svårighet för personalen att förändra denna arbetskultur och att de faller istället in i den nuvarande arbetskulturen.

Hälften av våra intervjupersoner upplever att stödet från arbetskollegor och cheferna finns och det skapar möjligheter för dem att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. Medan andra hälften av intervjupersonerna upplever det som en svårighet att göra avvikelser och lex Sarah anmälningar då de inte får stöd från arbetskollegor eller sina chefer. Istället berättade de om erfarenheter om att bemötas av ilska och dåligt bemötande på sin arbetsplats av sina arbetskollegor och chefer. Detta ser vi som en intressant aspekt att belysa då cheferna har samma riktlinjer och regler att gå efter, men trots att reglerna och riktlinjerna är densamma inom verksamheten skiljer det sig från varandra. Vi tror detta även kan bero på hur cheferna använder sin makt i relation till sina anställda. Om cheferna ser sig själva och sina anställda som ett team blir makten mellan dem osynlig. Däremot om chefen ser sig själv i en högre position än sina anställda blir makten synligare. Vi hade däremot velat utforska denna problematik utifrån chefernas perspektiv.

Relationen med arbetskollegorna och chefen hade även en betydelse för vilka möjligheter och svårigheter våra intervjupersoner ser med att göra avvikelser och lex Sarah anmälningar. En öppen kommunikation i arbetsgruppen och med chefen menar våra intervjupersoner skapar en möjlighet för dem att göra avvikelser och lex Sarah anmälningar. Medan en tystnadskultur i arbetsgruppen skapade istället en svårighet med att göra avvikelser och lex Sarah anmälningar. Vi tror att relationen mellan arbetskollegor och chefer är en av de största aspekterna i verksamheten som kan påverka om personalen väljer att göra avvikelser eller lex Sarah

33 anmälningar. Samtidigt kan vi relatera till den svårigheten som intervjupersonerna nämner att det är jobbigt att anmäla en arbetskollega som de har en god relation till. Vi kan både se möjligheter och svårigheter med relationer i verksamheten då en god relation i arbetslaget kan leda till att det blir lättare för arbetslaget att lyfta svårare situationer. Samtidigt som en god relation kan skapa svårigheter mellan personal att anmäla varandra, då vi menar att personalen kan vara rädda för att en bra relation kan försämras. Vi tror om relationen mellan personalen är sämre kan avvikelser och lex Sarah anmälningar användas i fel syfte och personalen ser det istället som ett medel för att sätta dit varandra. Har personalen en sämre relation mellan varandra tänker vi att det möjligtvis är lättare att skriva en avvikelse eller lex Sarah anmälan på sin arbetskollega, då inte finns samma rädsla att relationen kan påverkas negativt.

Vi kunde även uppmärksamma att våra intervjupersoners normer och värderingar samt resurser påverkar om de gör en avvikelse eller en lex Sarah anmälan. Det finns ett tankesätt hos några av våra intervjupersoner att det inte finns någon mening med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar, då det ändå inte resulterade i något utfall. Intervjupersonerna upplever även att det inte finns tillräckligt med tid för att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. Vi tänker att det är centralt att tillsätta tid för personalen för att de ska hinna skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. Om inte detta verkställs kan det resultera till att personalen tänker att de inte har tid att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar och struntar i det istället. Detta menar vi kan leda till ett tankesätt som skapas hos personalen och det här tankesättet kan spridas till andra i personalgruppen som tar efter det. Vi tror att det tankesätt som sprids till personalgruppen skapar normer och värderingar som påverkar om personalen väljer att skriva en avvikelse eller lex Sarah anmälan.

7. AVSLUTANDE KOMMENTAR

Syftet med vår studie var att undersöka hur personal på LSS-boende ser på sin anmälningsskyldighet och vilka faktorer som underlättar och försvårar för personalen att göra avvikelser och lex Sarah anmälningar. I vår studie har vi belyst detta, men det behövs mer forskning då det finns ett tomrum inom det här området. Genom ytterligare forskning inom området kan vi bredda kunskapen. Vi anser att vår studie bidrar med kunskap för andra professioner inom LSS och att uppsatsen bidrar med ny kunskap om hur LSS-personal ser på sin anmälningsskyldighet.

8. REFERENSER

Bengtsson H, & Svensson K, (2009). Ansvar och sekretess i förskola och fritidshem. Uppl. 7. Stockholm: Liber.

34 Blegan M-A, Vaughn T, Pepper G, Vojir C, Stratton K, Boyd M, Armstrong G, (2004).

Patient and staff safety: voluntary reporting. American Journal of Medical Quality. 19 (2):67-

64.

Bryman A, (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl. 3. Stockholm: Liber.

Buzgova, R & Ivanova, K (2009) Elder abuse and mistreatment in residential settings. Nursing ethics, 16 (1), s 110-26.

Daly J, & Coffey A, (2010). Staff perceptions of elder abuse. Nursing older people. vol. 22, nr.4, s 33-37.

Expressen (2019). Vårdlarmet: Brister sopas under mattan.

https://www.expressen.se/kvallsposten/personalen-larmar-allvarliga-handelser-sopas-under- mattan/?fbclid=IwAR2UNY82RmR7J-

dopnCADAUO7Rnz8YFpqdAwMoDVAwY9VsTJR2KF5nMaZsI Hämtad: 2019-04-04

Hedin U-C, Månsson S-A, Tikkanen R, (2016). När man måste säga ifrån: om kritik och

whistleblowing inom offentliga organisationer. Stockholm: Natur & Kultur.

Inspektionen för vård och omsorg (2018). Lex Maria och lex Sarah. https://www.ivo.se/om- ivo/statistik/lex-maria-och-lex-sarah/ Hämtad: 2019-04-09

Kjellberg I, (2012). Klagomålshantering och lex Sarah-rapportering i äldreomsorgen. En

institutionell etnografisk studie. Göteborgs universitet: Skriftserien 2012:6.

Kommunalarbetaren (2019). Kritik om tystnadskultur inom LSS.

https://ka.se/2019/01/09/kritik-om-tystnadskultur-inom-lss/?fbclid=IwAR3zBKvzttgBPH-

mqCIFK2X2f97lqKFrL0Y5lERd_CEWW-Hdi-xaFLTnx7g Hämtad: 2019-04-04

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387).

Larsson M, & Larsson L-G, (2017). Stöd och service till visa funktionshindrade. Helsingborg: Komlitt AB.

Larsson S, (2011). Lex Sarah I praktiken- rutiner och förhållningssätt. Höganäs: Komlitt. Lipsky M, (2010). Street-level bureaucracy dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation

Lundqvist L, (2001). Tystnadens förvaltning. I: Socialstyrelsen. Utan fast punkt. Om

förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete.

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2001/2001-123-52 Hämtad: 2019-05-15.

Malmö Stad (2019). Funktionsstödsförvaltningens hantering av avvikelser i LSS-boenden.

https://malmo.se/Service/Du-och-dina-anhoriga/Nyheter-Du-och-dina-anhoriga/2019-01-09- Funktionsstodsforvaltningens-hantering-av-avvikelser-i-LSS-boenden.html Hämtad: 2019-04- 04

Olsson S, (2016). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Uppl. 5. Lund: Studentlitteratur.

Starrin B, (1994). Om distinktionen kvalitativ -kvantitativ i social forskning. I: Starrin B, Svensson P-G, (Red). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

35 Svensson K, Johansson E, Laanemets L, (2008). Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt

arbete. Stockholm: Natur och Kultur.

Socialtjänstlagen (2001:453).

Socialstyrelsen (2014). Lex Sarah- Handbok för tillämpningen av bestämmelserna lex Sarah.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19339/2014-1-24.pdf

Hämtad: 2019-04-04

Walker S-B, Lowe M-J, (1998). Nurses views on reporting medication incidents. International journal of nursing practice. 4 (2): 97-102.

Vincent C, Stanhope N, Crowley-Murphy M, (1998). Reasons for not reporting adverse

incidents: an empirical study. Journal of Evaluation. 5 (1): 13-21.

36

9. BILAGOR

9.1 Informationsbrev

Våra namn är Ida Björck Kruuse & Laura Jarlhov, vi studerar Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet på Malmö Universitet.

Vi skriver nu vårt examensarbete som syftar till att vi vill undersöka hur personal på LSS- boende ser på sin anmälningsplikt och vilka faktorer som försvåra eller underlätta

anmälningsplikten. Studien kommer att genomföras under april 2019 i form av intervjuer. Vi vill utföra intervjuerna på en plats som känns bra för dig. Vi beräknar att intervjun kommer ta ca 30-60 minuter och spelas in med ljudupptagning. Vi kommer att avidentifiera intervjun, dvs. att ditt namn inte kommer nämnas och inte heller din arbetsplats. De personer som kommer ha tillgång till materialet är endast vi och vår handledare. När intervjun är genomförda kommer vi att radera allt material.

När vi skrivit klart uppsatsen kommer den att publiceras i Malmö Universitets databas MUEP. Där du och andra kan få ta del av examensarbetet. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och du kan avbryta din medverkan när som helst utan att motivera varför.

37 9.2 Samtyckesblankett

Jag samtycker härmed till att medverka i studien och vet vad studiens syfte innebär. Jag har blivit informerad att mitt deltagande i studien är frivilligt att jag när som helst kan avbryta min medverka utan några negativa följder. De uppgifter som framkommer under intervjun kommer att avidentifieras. Det material som framkommer under intervjun kommer att behandlas på ett sådant sätt, så att min identitet inte genomskådas. Du har även rätt att kontakta oss för att få information om vilka uppgifter som behandlas om dig. Materialet kommer att bevaras på ett sådant sätt så obehöriga inte kan ta del av det. Den informationen jag delar med mig kommer endas användas till detta examensarbete men jag är medveten om att slutversionen kommer vara offentlig i databasen MUEP.

Ort ________________________ Datum ________________________ Underskrift informant _______________________ Underskrift studenter _______________________ _______________________

38 9.3 Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

1. Hur länge har du arbetat på LSS-boende? 2. Hur länge har du arbetet på detta LSS-boendet? 3. Har du någon vidareutbildning?

4. Vad har du för yrkestitel? Avvikelser

5. Vad innefattar begreppet avvikelse (inom vården) för dig?

6. Vad upplever du vara ett missförhållande för den enskilde brukaren?

7. Kan du berätta vad du har för erfarenheter när det gäller avvikelser? 8. Finns några rutiner om du skulle göra en avvikelse?

-Om ja- hur ser rutinen ut? Fungerar rutiner?

-Om nej- vad beror detta på? Och hur skulle du göra?

9. Kan du berätta om någon avvikelserapport du har skrivit?

-Om ja- Hur upplevde du det? På vilka grunder gjordes anmälan? Hur blev utfallet? Vilket stöd fick du?

10. Vad är det som påverkar om du gör en avvikelse eller ej? -Vad finns det för svårigheter?

-Vad finns det för möjligheter?

11. Kommer du ihåg något exempel på en förändring som skett efter det skrivits en avvikelse?

Lex Sarah

12. Kan du berätta vad du har för kunskaper om Lex Sarah? 13. Hur skulle du beskriva vad Lex Sarah innebär?

14. Hur har du fått kunskap om Lex Sarah?

39 16. Har du gjort en Lex Sarah anmälan?

Om ja- Hur upplevde du det? På vilka grunder gjordes anmälan? Hur blev utfallet? Vilket stöd fick du?

Om nej- Vad beror det på? Vad hade du velat ha för stöd?

17. Vad är det som påverkar dig om du gör en Lex Sarah anmälan eller ej? -Vad finns det för svårigheter?

40 9.4 Vinjettfrågor

Vinjettfråga 1

Du och din kollega har en bra relation både på arbetet och utanför arbetet. Idag jobbar ni tillsammans och ni ska på insats hos Kim. Insatsen som ni ska genomföra är att hjälpa Kim att duscha. För Kim är duschning ett jobbigt moment och skapar mycket ångest hos Kim. När ni kommer in till Kim och berättar att det är dags för dusch märker ni att Kim visar protester. Din kollega går fram till Kim och tar tag i Kims arm och leder in Kim till toaletten trots att Kim visar protester.

Hur upplever du denna situationen? Hur upplever du din kollegas handlande? Vad hade du gjort i denna situationen?

Vinjettfråga 2

Greta ska få inreda sitt rum på boendet. Greta har uttryckt önskemål att ha mycket färg i sin lägenhet. Hon älskar färgen, gult. När du och en arbetskollega hjälper Greta med hennes inredning uttrycker din kollega: Greta, ska du verkligen ha gula gardiner? Jag tycker att det blir bättre med dessa beigea gardiner. Din arbetskollega inväntar inte svar från Greta och hänger upp de beigea gardinerna och säger till Greta: Vad fint det blir.

Hur upplever du denna situationen?