Resultatdiskussion

Mitt syfte med denna undersökning var att jag skulle få en fördjupad förståelse för barns rollek. Frågorna jag utgått från är vad barn leker och vilka material använder de sig av i rolleken. Jag håller med Knutsdotter Olofsson (1992) som tar upp att leken är ett stort begrepp och det är svårt att definiera detta pga. att det ingår så mycket i begreppet lek.

Observationerna

En sammanfattning av mina observationer är att på den förskolan jag var på och gjorde min studie, så var familjeleken väldigt dominerande när det kommer till rolleken, och det tror jag att den kommer fortsätta vara, eftersom det har ett vinnande koncept. Dels för man kan variera rollerna men även handlingen och situationer, men sen är det så nära och påtagligt för barnen.

Jag såg även i mina observationer att de leker mycket situationer som är hämtade från gemensamma ramar för en lek. Jag såg inte så mycket av varken symbollek eller ramlek under mina observationer. Det jag blev mest förundrad över var att barnen inte lekte så mycket symbollekar, jag trodde det skulle vara bland det vanligaste på förskolan.

Mycket i familjeleken var vardagssituationer så som mat, natt osv. Det här är något som både Vygotskij (1995) och Åm (1993) tar upp och de poängterar även hur viktig denna imitation är för barns lek. Jag valde att dela upp mitt resultat i olika teman, som jag såg var genomgående i mina observationer. De teman jag valt är tillagning av mat, matsituationen och läggdags, det verkar vara det som är gemensamt i olika barns lekar. Hur kommer det sig att dessa

situationer är så centrala i barnens lek? En anledning kan bara att många barn kanske är på förskolan till sent på eftermiddagen. När de kommer hem är det dags att äta, leka lite sen läggdags, och just därför återkommer just dessa situationer i barnens lek.

Roller

En annan del av mina observationer som jag valde att ta upp var vilka roller de använde sig av i leken. Som jag nämnt innan så var familjeleken den mest dominerande av rollekarna, de mest populäraste rollerna var mamma, pappa, storasyster, lillasyster och bebis. Andra roller som jag såg var populära i denna barngrupp var roller som frisör och doktor, och enligt Duncan och Tarulli (2003) så får barn större förståelse för dessa rollernas relation till andra t.ex. hur en doktor beter sig. Men jag såg även det som Knutsdotter Olofsson (1992) tar upp i sin studie, att barnen hämtar inspiration till lekarna och rollerna från tidningar, serier eller barnprogram. Men det tycker jag är en självklarhet eftersom tv och dator är en stor del av barnens vardag idag. Som i en av mina observationer så lekte de Superman och sen fiskande Anders. Dessa roller kan ta sig väldigt olika uttryck i leken, vissa kopierar handlingen direkt av eller så tar de bara rollerna och sätter in dem i en helt annan situation. Knutsdotter Olofsson (1992) tycker att det är bra att barn experimenterar och bygger om rollerna så de passar leken. Jag håller med Knutsdotter Olofsson om detta, jag tror detta är viktigt för barnen att kunna prova på olika sorters roller, men även att de kan få en djupare förståelse för omvärlden. Det står även i läroplanen för förskolan Lpfö 98 att förskolan ska se till att empati och omtanke för andra utvecklas (Skolverket, 2010). Det är framförallt en observation som jag tycker visar detta just att man tar hand om varandra som tillexempel i tema läggdags exempel 1, där Maja tar hand och pysslar om Lovisa som leker bebis, som ska lägga sig att sova.

Material och rum

Första dagen när jag var på förskolan så undersökte jag hur rummen var utformade och vilka material det fanns. Det jag tycket var bra med denna förskola var att de hade både större rum och mindre rum, så de barn som ville leka mer ostört fick den möjligheten. På förskolan som jag besökte hade de 5 stycken mindre rum. Dessa rum var datarum, hemvrå, byggrum, läsrum, legorum. Men det jag tycker var bra och intressant var att de inte nämnde rummens namn som till exempel dockvrå utan de använde sig av färger istället. Just den idén att man ger rummen namn som färger eller något annat tycker jag är bra för då får man samtidigt bort vad som är

kill- och tjej grejer. För jag tror att om man säger dockvrå, så sänder det ut signaler att det ska vara flickor som leker där just pga. av namnet. Då är det bättre och komma på något mer neutralt ord. Jag har inte sett detta på någon förskola där jag varit innan.

Jag tycker även det var bra att barnen kunde flytta materialen mellan rummen, bara de kom tillbaka med det sen när de lekt klart. Här tror jag det är viktigt just med pedagogernas inställning till att flytta materialen. Om man ser det som en fördel så kan det ge näring till barnens lek men även att det kan växa, men om man ser det som en nackdel kan det hindra barnen och hämma deras lek. Rummen på förskolan lockade verkligen till lek, det var färger i rummen och figurer som t.ex. barba-pappa på väggarna. Både Gedin och Sjöblom (1995) och Lpfö 98 tar upp hur viktigt det är med en inspirerande miljö. Barnen hade även mycket olika material att välja mellan. Sen tycker jag det är viktigt att man som pedagog ska vara försiktig med att avbryta leken i onödan, för det kan förstöra leken totalt tillexempel om vi bara öppnar en dörr för att kolla vad de gör som Knutsdotter Olofsson(1992) tar upp i sin studie.

Knutsdotter Olofsson (1992) tar ju speciellt upp rolleken att vi ska vara försiktiga att störa den, för där bygger ju barnens lek på fantasin och kan lätt störas.

Leksakerna som användes mest i rolleken var köksredskapen, de stora byggklossarna och dockor. Jag tror att tillagningen av mat tar längst tid när de leker, för att det finns så mycket olika material de kan använda sig av som inspirerar till den typen av lek. Jag tycker det är viktigt att förskolan har ett stort och varierat utbud på leksaker och att man ska utgå från barnen när man köper in leksaker eller låta dem komma med förslag. Knutsdotter Olofsson menar att små barn behöver de konkreta föremålen, eftersom de inte kan göra om dem i leken än. Även om familjelekarna inte utspelades i ”dockvrån” där alla köksgrejer fanns så var tillagning av mat populärt. Som Löfdahl (2004) säger, barnen tar det som finns i rummet och gör om det i fantasin till något annat för att det ska passa just deras lek som tillexempel när tågbanan blir mat i leken.

Inne- och uteslutning från leken

Jag hade denna som en fråga för att jag trodde man skulle se det här hur barnen bjuder in och utesluter andra barn ur leken. Eftersom jag har sett det på mina tidigare vfu-platser, så blev jag förvånad att det inte var något sådant under de dagarna jag var där och observerade. Det kunde ju bli lite diskussioner men det blev aldrig några problem, utan det löstes snabbt och

leken kunde fortgå. Jag tror mycket av det hänger på själva barngruppen men även pedagogerna såklart.

Kommunikationen i barnens lek var som jag läst tidigare i Moyles (1992) och Öhman (2003) att barnen byter tempusform, de varierar mellan presens (nutid) och preteritum (dåtid). De använder sig mest av preteritum. Detta tycker jag var en intressant vinkel på det hela eftersom jag tycker att det skulle vara lättare att instruera eller förklara något i presens för någon annan, men tydligen inte i barnens lek. Kan det ha något att göra med att de planerat i huvudet redan innan vad som ska hända i leken, eller är det som Vygotskij (1995) tar upp att de hämtat stoff från verkligheten, som de redan vart med om och på så sätt omvandlas det till dåtid?