Resultatdiskussion, samvariation

Studiens frågeställning om det finns samband mellan den vokabulär som fram-träder som kan relateras till programvalen CLIL respektive icke-CLIL, samt genus i respektive grupp besvaras nedan.

Till de olika mätningarna har tre Excelark skapats, ett för LIX-räknarens be-räkningar av de kvantitativa ytstrukturella måtten antalet ord per text = textlängd, ordmedellängd (antalet tecken och delar med antalet ord), andelen långord/långordsfrekvens (ord med >6 tecken av totala antalet ord) samt ordvartiationsindex, OVIX. Ett Excelark för de kvantitativa ämnesrelaterade mätningarna av nominaliseringar, verb i passiv form och akademiska ord som identifierades genom korpuslingvistiska metoder där programvaran AntConc (Nation & Anthony 2016) sedan användes för att studera förekomsten av de lingvistiska variablerna i varje elevtext. Ett tredje Excelark skapades för de lexikala frekvensprofilerna där programvaran An-tWordProfiler (Nation & Anthony 2016) har använts för att ta fram procentuell förekomst av ord från de olika frekvensnivåerna som finns i en text. Initialt-färgmarkerades höga och låga resultat i Excelarken. När sedan alla resultat hade matats in i SPSS för statistiska analyser så har de olika graferna samt signifikans-prövning av resultaten tillfört ytterligare validitet.

Vid manuell analys synliggörs hur samma elever har skrivit de längsta texterna respektive de kortaste. Eftersom det är en longitudinell studie har det förvånat mig att en progression inte synliggjorts trots att skrivuppgifterna konstruerats för att hålla samma svårighetsgrad studien igenom. Variationen återfinns i mittengruppen men elever vars reultat är högre eller lägre än mittengruppens, förefaller skriva som de ”alltid” har gjort. De elever som inte skriver så långa texter ökar inte sin textlängd under sin gymnasietid och de ordrika eleverna som flödesskriver och skriver långa texter redan från start fortsätter så, sin gymnasietid igenom. Dock bör här påpekas att djupare textanalyser skulle kunna visa om den diskursiva

text-strukturen följs (Nyström 2000), så att vissa kortare texter kan betraktas som aka-demiska och därmed uppvisa progression inom det diskursiva skrivandet.

Eleverna som skriver långa texter använder däremot inte alltid de längsta or-den. Flickor CLIL skriver de längsta texterna i studien men det är pojkar CLIL som har de högsta resultaten för ordmedellängd, långordsfrekvens och ordvari-ation. Gällande ordmedellängd och långordsfrekvens så har grupperna pojkar CLIL och pojkar icke-CLIL högre variabelvärden i skrivuppgifterna 1, 2, 3 än båda flickgrupperna. Pojkar CLIL ligger högst även i skrivuppgift 4 då icke-CLIL pojkarna som grupp har lägst eller näst lägsta värden.

I de lexikala profilerna synliggörs också att de längsta texterna inte alltid inne-håller den högsta andelen långord eller har höga OVIX-värden. Detta innebär att några av texterna som har höga värden gällande användningsgrad av lågfrekventa ord också har en hög procentuell användningsgrad för ordmedellängd långord, och OVIX. Dock är dessa inte alltid bland de längsta texterna. Här kan diskus-sionen om förståelsen av det diskursiva skrivandet utvecklas. Det synliggörs alltså att några av eleverna, från både CLIL och icke-CLIL grupperna, skriver mer kon-centrerat men ändå med ordvariation och komplexitet gällande vokabulär.

I figur 1, 2, 20 och 21 visas lexikala profiler för fyra elever, två CLIL och två icke-CLIL. Nedan återkommer två, tidigare figur 1 och 2, nu figur 23 och 24 samt samtliga värden som alla mätningar av de olika variablerna visar i respek-tive elevtext (förkortningar används i tabellerna), därefter diskuteras dessa.

FIGUR 24. Lexikal profil av text av CLIL-elev, skrivuppgift 4 (figur 2)

TABELL 37. Variabelmätningar för lexikal profil för icke-CLIL-elev i figur 23

Variabel Textlängd Ordm.l. Långord OVIX Nom. Passiv Akadem T.Cov. Level 0 Figur 1 329 4,27 8,51 41,82 0,3 0,3 0 95,9 4,1

TABELL 38. Variabelmätningar för lexikal profil för CLIL-elev i figur 24

Variabel Textlängd Ordm.l. Långord OVIX Nom. Passiv Akadem T.Cov. Level 0 Figur 2 521 5,54 27,83 74,85 2,7 1,9 0,6 77,7 22,3

De två elevtexter som visas som figur 1 – 23 och figur 2 – 24, tillhör de som har högst respektive lägst variabelvärden, därav de stora skillnaderna men samvariat-ionen mellan variablerna är synligt, mer eller mindre, i alla elevtexter som har undersökts.

I tabell 37 och 38 visas mätvärdena för de olika variablerna. Gällande text-längd och ordmedeltext-längd är skillnaden inte så stor men när man sedan jämför andelen långord i procent och ordvariationen, OVIX-värde, så är det markanta skillnader. Dessa samvarierar tydligt med andelen låg- och högfrekventa ord, vilket syns både i procentuell andel av Token Coverage respektive Level 0 men också i färgerna som följer med respektive frekvensnivå. Samvariation finns

även med den lexikala profileringen och användningsgraden av nominalisering-ar, verb i passiv form och akademiska ord.

Dock visar resultaten i denna studie att medelvärdena för OVIX är lägre än i tidigare refererade studier, med en spridning i materialet från det lägsta värdet 32,35 till det högsta som är 72,38. Resultatet implicerar att alla elever inte har tillgång till en vokabulär som gör att de kan skriva precist genom att skriva varie-rat (Josephson et al 1990). Läser man textutdragen för figur 1 – 23 och figur 2 – 24 märks detta av innehållet som är mer upprepande i figur 1 – 23 och utförli-gare och mer varierat i figur 2 – 24.

Flickor icke-CLIL har de lägsta medelvärdena gällande ordmedellängd, lång-ordsfrekvens och ordvariation i samtliga skrivuppgifter förutom i skrivuppgift 4 då gruppen pojkar icke-CLIL har lägre medelvärden. Med lådagram synliggörs också den spridning som finns inom de olika grupperna. Resultaten visar att pojkgrupperna i flera mätningar har de högsta medelvärdena och flickor CLIL och pojkar icke-CLIL ofta har resultat som är nära varandra samt att flickor icke-CLIL har lägre resultat som grupp i alla mätningar, dock finns det extrem-värden/uteliggare. Dessa extremvärden är flest i gruppen flickor CLIL med sammanlagt 38 uteliggare i de olika mätningarna vilket innebär en stor spridning inom gruppen i de flesta variabelmätningar. Av uteliggarna representerar 34 höga värden och fyra låga. Motsvarande antal för de övriga grupperna är 19 uteliggare i pojkar CLIL, varav 15 höga värden och fyra låga, 20 uteliggare i gruppen pojkar icke-CLIL, varav 19 höga och ett lågt värde och 23 extremvär-den/uteliggare i gruppen flickor icke-CLIL, varav 16 höga och åtta låga. De båda pojkgrupperna är i dessa mätningar mer homogena med färre uteliggare än de båda flickgrupperna och flest uteliggare med låga värden finns bland flickor icke-CLIL.

Här är jämförelsen med rapporter och mätningar från andra studier av in-tresse där flickor över lag presterar bättre än pojkar, vilket inte stämmer med alla variabelmätningar i den här studien, särskilt avseende gruppen flickor icke-CLIL (se exempelvis Skolverket 2012, 2017c).

Den variabel där pojkar CLIL ligger lägst, trots att de oftare ligger högst, är vid användningen av verb i passiv form. En tolkning kan vara att det är ett sätt att skriva som inte har uppmärksammats av gruppen vilket också kan förbrylla då de läromedelstexter eleverna möter under sin skoltid liksom provuppgifter, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena, ofta använder passiv-konstruktion (se Frändberg 2012, Johansson Kokkinakis & Frändberg 2013, Persson 2016, Ri-beck 2015).