Det fanns skillnader mellan de två skolorna i sättet att inreda och verktygens tillgänglighet. Men det fanns även likheter, man hade t.ex. bord och inte bänkar. Min egen tolkning av de svar som inte kom med är att de inte funderat så mycket kring den fysiska miljön och dess påverkan på barns lärande men att det ändå hela tiden är en, kanske inte helt klart uttalad, tanke bakom de val de gjort.
Resultatet är svårt att generalisera från då det endast är fyra lärares åsikter. När de dessutom har fyra olika klassrumsmiljöer blir det inte alltid så tydliga jämförelser. Det finns ändå några gemensamma drag i de fyra klassrumsmiljöerna och vad lärarna har tänkt kring det. Lpo 94 tar inte upp den fysiska miljön speciellt utförligt, det jag hittade var om barns inflytande och det tyckte jag att jag fann i lärarnas svar. Barnen i deras klasser hade inflytande på den förändring som skedde i deras klassrumsmiljö men det är läraren som har sista ordet.
Vygotskijs teori om barns lärande och de interpersonella och intrapersonella nivåer som han menar att barns lärande går igenom passar bra in i en undervisning där det finns sociala samspel vilket några lärare hade öppnat upp för genom t.ex. möblering och utrymmen för samtal eller ostördhet. De situerade, medierande och sociala aktiviteter som Strandberg (2006) nämner och som bygger på Vygotskijs teori har inte lärarna tänkt på i de orden, men det finns plats för dem i klassrummen även om det alltid kan förbättras om man arbetar aktivt för att förbättra den fysiska såväl som den sociala klassrumsmiljön!
De slutsatser som jag drar från mitt resultat är:
• Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.
• De har en tanke bakom val av inredningen för att skapa ett så bra klimat som möjligt för lärande.
• Det finns tillgång till verktyg men det är inte alltid lika klart att de ska vara lättillgängliga.
• Sociala samspel har plats i klassrummen och det finns olika utrymmen för det även om det är trångt ibland.
• Barnen har ett inflytande och får vara med till viss del och förändra och detta menar lärarna är mycket viktigt för barns lärande.
Min första slutsats att lärarna har tänkt på den fysiska miljön och att den påverkar barns lärande men inte hur eller varför kan bero på många olika saker. Jag tror att i de här fyra lärarnas vardag går mycket tanke till hur det sociala klimatet är i klassrummet och hur det påverkar barnens lärande. Det kan också bero på att man inte är intresserad av t.ex. inredning eller så kan det bero på kunskapsbrist om dess betydelse för barns lärande. Mitt
examensarbete känns därför relevant om det kan vara med och öka kunskapen om den fysiska miljöns påverkan på barns lärande.
De tydligaste skillnaderna i de olika klassrumsmiljöerna var mellan de två skolorna. På den ena skolan satt barnen i grupper och på den andra i rader. Det fanns en tanke bakom båda dessa möbleringarna. Grupplaceringen tycke de lärarna , L1 och L2, som hade den var viktig för barns lärande men de precisera inte hur eller varför. L3 och L4 sa att deras möblering var den bästa för deras elever och att deras lärande. Men jag har svårt att hitta kopplingar till den litteratur jag valt att använda som stöder det senare valet av placering. Det hade kanske varit bättre att de barn som inte klarar av att sitta i grupp och jobba hade en möjlighet att arbeta i nåt av de många andra rummen som dessa lärarna förfogade under skoldagen.
En viktig del i att barnen har begränsat med inflytande i förändringen av klassrumsmiljön är deras ålder. De äldsta barnen som går i L1s klass är bara 9 år och det kan då vara befogat att det är läraren som bestämmer hur det ska möbleras eller vem som sitter var. När barnen bli äldre är det lättare att låta dem ha inflytande över miljön, men t.ex. urval av material och hjälpmedel kräver en kunskap om vad de är bra för och vad det finns att välja på. Detta är kanske inte något som de elever som går i grundskolans tidigare år ska ha som ansvar för.
Det är viktigt att tänka på den fysiska klassrumsmiljön och hur den påverkar barns lärande. Har man tänkt på det underlättar det arbetet med det sociala klimat som också är viktigt för att skapa en så bra lärandemiljö som möjligt. För att kunna skapa en så bra fysisk klassrumsmiljö som möjligt är det därför viktigt att ta reda på vad möblering, verktyg, samspel och det
Vidare forskning kring detta ämne skulle kunna vara att dels göra en större undersökning med fler lärare, dels ta reda på hur barnen upplever den fysiska klassrumsmiljön men också att fördjupa undersökningen med ännu fler följdfrågor om hur den fysiska miljön påverkar barns lärande.
7 Referenser
Björklid, Pia (2005) Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: myndigheten för skolutveckling. Boström, Lena & Wallenberg, Hans (2001). Inlärning på elevernas villkor – inlärningsstilar i klassrummet. Jönköping: Brain Books.
Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Kindenberg, Ulla (2005). Skolans arbetsmiljöhandbok för alla i skolan. Malmö: Liber Idéförlag.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindén, Nora (1993). Stöd för barns inlärning. Stockholm: Runa Förlag.
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. Persson, Anders (red.) (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Stokholm: Skolverket/Fritzes.