Resultatdiskussion

Se sociala effekterna av en LARO-behandling förklaras av klienterna utifrån effekterna på två övergripande teman, de sociala relationerna samt

sysselsättningen.

Effekter på sociala relationer

De sociala relationerna påverkas av LARO-behandlingens effekter genom att man inte blir av med tillhörigheten i kategorin som en person med

missbruksproblematik. Eftersom man i LARO-behandlingen medicinerar med ett substitutionspreparat ser många klientens familj och nära anhöriga negativt på valet av behandling, vilket påverkar klientens motivation. Det är naturligt att vilja kategorisera människor vilket väcker reaktioner i möte med personer med särdrag som sticker ut, både utseendemässigt och i förhållande till individens egenskaper. De fördomar som väcker reaktioner vid ett inledande möte med en individ får konsekvenser. Klienter upplevs vara hämmade i sin väg till tillfrisknande på grund av att de blir just kategoriserade och tilldelas tillhörande egenskaper. När man lär känna en individ på ett djupare plan suddas gränserna för kategorin ut och

individen ges en chans att vara något annat. Klienter uttrycker genomgående en önskan om ökad informationsspridning för att personer ska förstår dem bättre och därmed att det inte är en grupp som går eller bör generaliseras i enlighet med hur det ser ut i dagsläget.

Detta sker av samhället i stort, däri inkluderas också klienternas nära relationer, och den upplevda stigmatiseringen kan kanske därav enbart reduceras genom att förändra den allmänna uppfattningen av LARO-deltagare. Vilket i sin tur

antagligen hade lett till att personer i klientens närhet också fått en mer

accepterande syn gentemot behandlingsalternativet. Det handlar alltså om att kapa bort den sociala identitet som tilldelas klienter vilket enligt Goffman och

stigmateorin sker genom att informationsinsamlingen sker på ett djupare plan. Effekter på sysselsättningen

Det finns positiva effekter på klientens sysselsättning som konsekvens av en LARO-behandling eftersom den möjliggör tillgängligheten av normala intressen. Det finns även negativa konsekvenser på klientens förmåga till sysselsättning när det kommer till hur klienter, baserat på fördomar, ska ha svårare att klara av vissa arbetsuppgifter.

Upplevelsen av en stigmatisering är relativt samstämmig genom samtliga artiklar men huruvida den mentala hälsans konsekvenser av LARO-behandlingen

tillgodoses som en del utav behandlingen är inte självklart beroende på var

behandlingen genomförs geografiskt. Vad som tycks vara en självklarhet i Sverige är att LARO-behandlingen är en kombinerad behandling och har alltid varit det. En del varianter av behandlingsformen tycks bestå av större brister när man ser till hur en del deltagare i exempelvis USA inte får hjälp med att bearbeta de

bakomliggande trauman som orsakat missbruket i första början.

Det är förutom en omfattande kombinerad behandling där klienten får bearbeta sina personliga psykiska hinder av vikt att klienten på sikt minskar sin

37

exempelvis arbeta eller studera. Klienten bör kunna erbjudas hjälp och verktyg för det genom just den kombinerade behandlingen där klienten kan sträva efter att bygga upp en bild av sig själv som en kapabel person som inte för all framtid styrs av rädsla för återfall.

Enligt Socialstyrelsen ska den som missbrukar få hjälp med tillgång till stödinsatser för att kunna leva ett meningsfullt liv. Ett meningsfullt liv skulle rimligtvis kunna tolkas som att leva i en riktning att förbli drogfri. Det blir kontraproduktivt med den stigma som klienter upplever i kontakt med

yrkesprofessionella inom vården som genom sitt agerande återskapar stereotyper där klienten förblir en “missbrukare” i allmänhetens ögon. En misslyckad LARO- behandling skulle med andra ord innebära att den bryter mot socialtjänstlagens ambitioner.

När en klient är i stånd att bryta upp från sitt sociala umgänge som tillhör den stigmatiserade gruppen kan en känsla av ambivalens uppstå i kontakt med andra människor för att klienten på sätt och vis har sin identitet kopplad till missbruket samtidigt som denne känner avsmak inför det faktumet. Det går att konstatera att det är en utmaning för klienten att vara tillfreds med både den identitet som tillhör det förflutna samt den nya. Det är ett problem som kräver hantering för att

klienten inte ska få återfall genom att falla in i trygga mönster där ambivalensen inte uppstår. Genomgående uttrycker klienter en önskan om bredare hjälp för att kunna återgå till ett mer normalt liv, vilket berör både arbetslivet och det privata.

38

REFERENSER

Andersson, Lisa; Johnson, Björn (2018) Valfrihet och egenmakt. En utvärdering av Region Skånes vårdval för LARO. Holmbergs, Malmö.

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/25469/FoU%202018.1_muep.pdf?sequ ence=2

Ayres, Rachel; Ingram, Jenny; Rees, Avril; Neale, Jane; Beattie, Angela; Telfer, Maggie (2014) Enhancing motivation within a rapid opioid substitution treatment feasibility RCT: A nested qualitative study. Substance Abuse Treatment,

Prevention, and Policy, 9,

Bostad först. Fördjupa dig i de 8 grundprinciperna.

http://www.bostadforst.se/principer/ (Hämtad 2020-04-22).

Cooper, Sasha;Campbell, Gabrielle; Larance, Briony; Murinon, Bridin; Nielsen Suzanne (2018) Perceived stigma and social support in treatment for

pharmaceutical opioid dependence. Drug and Alcohol Review, 37(2), 262-272. Dalen, Monica (2015) Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB. De Maeyer, Jessica; Vanderplasschen, Wouter; Camfield, Laura; Vanheule, Stijn; Sabbe, Bernard; Broekaert, Eric (2011) A good quality of life under the influence of methadone: A qualitative study among opiate-dependent individuals.

International Journal of Nursing Studies, 48(10), 1244-1257.

Earnshaw, Valerie; Smith, Laramie; Copenhaver, Michael (2013) Drug addiction stigma in the context of methadone maintenance therapy: An investigation into understudied sources of stigma. International Journal of Mental Health and Addiction, 11, 110-122.

Erin-Fanning, Madden (2019) Intervention stigma: How medication-assisted treatment marginalizes patients and providers. Social Science & Medicine, 232: 324-331.

Forsberg, Christina; Wengström Yvonne. (2013) Att göra systematiska litteraturstudier.

Stockholm:Natur & Kultur.

Fugelstad, Anna (2015) Stor ökning av narkotikadödsfall och förändrade drogmönster. Socialmedicinsk tidskrift, 92(4), 424-432.

https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1373/1154

Goffman, Erving (2011) Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3. uppl. Stockholm: Norstedts.

Heilig, Markus (2007) Beroendetillstånd. 3. uppl. Lund:Studentlitteratur Henricson, Maria; Billhult Annika (2017) Kvalitativ design. I Henricson M, (Red.) Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Lund, Studentlitteratur, 129-137.

39

Henricson, Maria; Billhult Annika (2017) Diskussion. I Henricson M, (Red.) Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. Lund, Studentlitteratur, 471-480.

Johnson, Björn (2011) Beroendesjukvård och socialtjänst i samverkan. Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola.

Kakko, John, (2011) Heroinberoende. Stockholm: Liber.

Karlsson, Eva Karin (2012) Informationssökning. I Henricson, Maria (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund:Studentlitteratur, 95-113.

Lindgren, Britt-Marie; Eklund, Margita; Melin, Ylva; Graneheim, Ulla Hällgren (2016) From Resistance to Existence—Experiences of Medication-Assisted Treatment as Disclosed by People with Opioid Dependence. Issues in Mental Health Nursing, 36(12): 963-970.

McPhee, Iain; Brown, Anne;Martin, Colin, (2013) Stigma and perceptions of recovery in Scotland: a qualitative study of injecting drug users attending methadone treatment. Drugs and Alcohol Today, 13, 244–257.

Melin, Ylva; Eklund, Margita; Lindgren, Britt-Marie (2016) Experiences of living with opioid dependence: An interview study among individuals participating in medication-assisted treatment. Issues in Mental Health Nursing, 38, 9-17. Månsdotter, Anna; Aspevall, Olov; Hansson Glantz, Ylva; Godoy, Karina; Guldbrandsson, Karin; Henriksson, Richard; Högberg, Pi; Johansson, Ann- Louise; Jonsson, Ann-Cristine; Jonzon, Robert; Ljungdahl, Sofia; Löfdahl, Sven; Mannheimer, Louise; Maripuu, Linda; Melefors, Öjar; Merritt, Ann-Sophie; Nordberg, Mikael; Romild, Ulla; Skärstrand, Eva; Trygg, Nadja; Winzer, Regina (2017) Handledning för litteraturöversikter Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid Folkhälsomyndigheten Notley, Caitlyn; Blyth, Annie; Maskrey, Vivienne; Pinto, Hayley; Holland, Richard (2015) Exploring the Concept of Abstinence and Recovery Through the Experiences of Long-Term Opiate Substitution Clients. Substance Abuse, 36, 232–239.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag.

Socialstyrelsen (2015a) Buprenorfin och metadon på den illegala drogmarknaden. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-3-39.pdf (Hämtad 2020-05-07).

Socialstyrelsen (2015b) Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende - slutsatser och förslag. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-3-35.pdf (Hämtad 2020-04-20).

Socialstyrelsen (2017) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

40

dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf (Hämtad 2020-04- 20).

Socialstyrelsen (2020) Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende. Kunskapsstöd i hälso-och sjukvård och socialtjänst.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6607.pdf (Hämtad 2020-04-20). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2018) Bilaga 4 Mall för bedömning av metodologiska begränsningar av studier med kvalitativ metodik. https://www.sbu.se/contentassets/b19e3ea351a149e192e7ee60179e597b/bilaga- 4_mall_bedomning_metodologiska_begransningar_studier_kvalitativ_metodik.pd f (Hämtad 2020-05-13).

Svensson, Bengt (2005) Heroinmissbruk. Lund:Studentlitteratur. Thurén, Torsten (2014) Källkritik. Stockholm: Liber.

Truong, Christine; Krawczyk, Noa; Dejman, Masoumeh; Marshall-Shah, Simon; Tormohlen, Kayla; Agus, Deborah; Bass, Judith (2019) Challenges on the road to recovery: Exploring attitudes and experiences of clients in a community-based buprenorphine program in Baltimore City. Addictive Behaviors, 93, 14-19. Wilson, Marian; Shaw, Michele R; Roberts, Mary Lee A. (2018) Opioid initiation to substance use treatment: “ They just want to feel normal”. Nursing Research, 67(5), 369-378.

Woo, Julia; Bhalero, Anuja; Bawor, Monica; Bhatt, Meha; Dennis, Brittany; Mouravska, Natalia; Zielinski, Laura; Samaan, Zainab, (2017) “Don’t Judge a Book by Its Cover”: A Qualitative Study of Methadone Patients’ Experiences of Stigma. Substance Abuse: Research & Treatment, 11, 1-12.

41

BILAGOR

Bilaga 1

Tabell 5 Litteratursökning PsycINFO

Databas PsycINFO Sökord Antal träffar Granskade Urval 1 Urval 2 = Valda artiklar #1 "Methadone maintenance treatment" 1 422 #2 "Methadone maintenance therapy" 814 #3 "Methadone maintenance treatment of opioid" 794 #4 "Methadone maintenance therapy of opioid" 535 #5 "Medication assisted treatment" 866

#6 "Medication assisted therapy" 640

#7 "Medication assisted

treatment of opioid" 378

#8 "Medication assisted therapy of opioid" 237

#9 "Treatment for opioid

dependence" 2 043 #10 "Opioid substitution treatment" 1 310 #11 LARO #1 OR #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 4 268 #12 "Stigma" 14 521

42 #13 _{"Stigmatization"} 2 258 #14 Stigma #12 OR #13 15 360 #15 "Social support" 85 031 #16 "Social effects" 102 563 #17 "Experiences" 194 156 #18 "Quality of life" 55 199 #19 Sociala effekter #15 OR #16 OR #17 OR #18 365 614 #20 #11 AND #14 AND #19 76 76 27 5

43

Tabell 6: Litteratursökning CINAHL

Databas CINAHL Sökord Antal träffar Granskade artiklar Urval 1 Urval 2 = utvalda artiklar #1 "Methadone maintenance treatment" 809 #2 "Methadone maintenance therapy" 276 #3 "Methadone maintenance treatment of opioid" 167 #4 "Methadone maintenance therapy of opioid" 76 #5 "Medication assisted treatment" 475

#6 "Medication assisted therapy" 79

#7 "Medication assisted

treatment of opioid" 250

#8 "Medication assisted therapy of opioid" 34

#9 "Treatment for opioid

dependence" 643 #10 "Opioid substitution treatment" 231 #11 LARO #1 OR #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 2 260 #12 "Stigma" 24 743 #13 "Stigmatization" 2 709 #14 Stigma #12 OR #13 25 806

44 #15 "Social support" 55 409 #16 "Social effects" 9 878 #17 "Experiences" 380 072 #18 "Quality of life" 197 498 #19 Sociala effekter #15 OR #16 OR #17 OR #18 601 858 #20 #11 AND #18 AND #19 34 34 19 6

45

Tabell 7: Litteratursökning SwePub

Databas SwePub Sökord Antal träffar Granskade Urval 1 Urval 2 = redovisade artiklar #1 "Methadone maintenance treatment" 42 #2 "Methadone maintenance therapy" 4 #3 "Methadone maintenance treatment of opioid" 9 #4 "Methadone maintenance therapy of opioid" 1 #5 "Medication assisted treatment" 10

#6 "Medication assisted therapy" 5

#7 "Medication assisted treatment of opioid" 2

#8 "Medication assisted therapy of opioid" 0

#9 "Treatment for opioid

dependence" 30 #10 "Opioid substitution treatment" 17 #11 LARO #1 OR #2 OR #3 OR #4 OR #5 OR #6 OR #7 OR #8 OR #9 OR #10 54 #12 "Stigma" 383 #13 "Stigmatization" 106 #14 "Social support" 10 496 #15 "Social effects" 9 649

46 #16 "Experiences" 12 226 #17 "Quality of life" 6 570 #18 "Livskvalitet" 134 #19 "Sociala effekter" 13 #20 #12 OR #13 OR #14 #15 OR #16 OR #17 OR #18 OR #19 46 758 #21 #11 AND #20 12 12 5 2 (Varav 1 dubblett)