Resultatdiskussion - Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en

Resultat, analys och teoretisk tolkning av intervjudata, visar på att beprövade och

vetenskapliga språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt är väl implementerat och befäst i en 1-3-årsblandad Montessoriklass. Studiens intervjuer med pedagoger och elever, visar även på många samverkande faktorer som kan relateras till en tidigarelagd skolgång och som påverkar elevers språk-, läs-och skrivutveckling, i synnerhet elever med särskilda behov. Pedagogerna menar att ju tidigare elever exponeras för fonologisk medvetenhet desto snabbare kan

stödinsatser ges vid behov. Med hänsyn till Absorptionsåldern överensstämmer pedagogernas arbetssätt i förhållande till barnens ålder och förutsättningar i övrigt. Det betyder, enligt Frost (2009), att det är förskolans metoder som bör prägla arbetet i förskoleklassen, men även arbetet i första klass. Med tanke på dagens mångkulturella samhälle och elevers olika erfarenheter av skriftspråket, är det viktigt att skolväsendet samarbetar och verkar för gemensam pedagogik. Det är viktigt att skolans uppdrag utgörs av en planerad och sammanhängande språkstimulering från förskolan och in i skolan, och att möta varje barns olika förutsättningar och härigenom stärka barnens självförtroende (Frost, 2009). Inom Montessoripedagogiken utgår den egentliga skriv- och läsutvecklingen inom förskolan. I den sensitiva perioden och absorptionsåldern är elever som mest mottagliga. (Montessori, 1949/1987). Enligt Hainstock (1999) menar kritiska röster att

"Montessorimetoden tar ifrån barnen deras barndom genom att inleda kognitiv inlärning vid så låg ålder" (s.56). Detta besvarar Hainstock (1999) genom att hänvisa till den känsliga; sensitiva perioden under de tidiga åren, då barnet har störst gensvar för att ta till sig

grundläggande faser av kunskap. Eleverna i studien har kvar den spontana glädjen, lusten och intresset för arbete och att söka kunskap, vilket Montessori genomgående betonat utifrån sina studier (Maria Montessori (1949/1987, s.152, 240).

Pedagogerna förhåller sig både till syntetiska och analytiska metoder vilka är involverade i styrdokumenten, och kan kombinera dessa. Dock har de helordsmetoden som grundbas, vilken utgår från elevens egen förförståelse, upplevelse och erfarenhet och från det som

42 eleverna själva skriver, för att även få framgång i läsningen. Alfabetiskt skriftspråk kräver även fonologiskt medveten för att kunna behärska läs- och skrivutveckling (Taube, 2000). Eleverna berättar utan svårigheter om hur de upplever att det går till att lära sig läsa och skriva bokstäver verkar vara väl medvetna om sin egen lärprocess i språk-, läs- och skrivutveckling. Deras upplevelse av egen lärprocess överensstämmer även med faktorer som åldersintegrerad klass, där eleverna hjälper och stöttar varandra i sin läs- och skrivutveckling utifrån ålder och olika kunskapsnivå. Detta resultat överensstämmer väl med Vygotskijs (1978, i Bråten, 2008) teorier om zonen för den närmaste utvecklingen, och om hur elever lär i interaktion. Ett socialt samspel, där elever först observerar en vuxen eller äldre elever, som är vägledare då de klargör hur de tänker i ageranden av lässtrategier (Vygotskij, 1978; Bråten, 2008, s.233). Montessori ansåg att barn lättare kan lära av ett annat barn än av någon lärare ( Hainstock, 1999).

Pedagogernas arbetssätt med lässtrategier överensstämmer väl med de två amerikanska läsforskarnas (Palincsar och Brown, 1986; Bråten, 2008) tidigare forskning om metoden reciprok (ömsesidig) undervisning. Lästeknik och läsförståelse är en förutsättning för att kunna koncentrera sig på olika funktioner för lässtrategier, och för vidare läsmotivation. Snow m. fl. (1998) menar även att förståelsesvårigheter kan förebyggas, med början i tidigt skede.

Klasslärarens och speciallärarens stödinsatser överensstämmer med Lundbergs och Sterners (2006, s. 84) teori om elever med särskilda behov. För god koncentration kan elever behöva komma till annan miljö och i en, "en-till-en-undervisning". Rydaholmsmetoden innefattas ett arbetssätt gällande lästräning (utarbetat av Speciallärare Carl-Erik Petterson och bedömt av Martin Ingvar, 2008) och används som stödinsats för elever med särskilda behov. Metoden förutsätter att det finns möjlighet att bedriva målmedveten och strukturerad "en-till-en-

undervisning". Pedagogerna påtalar vikten av att samarbete mellan pedagoger, speciallärare,

specialpedagog och rektor i en organisation. Med struktur, disciplin och daglig rutin, som erbjuder elever flera olika språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt och individuellt anpassad litteratur och miljö.

Det är även viktigt att i tidigt skede ha högläsning och reflekterande samtal i syftet att upptäcka eventuella svårigheter. Elever med svårigheter ska kunna få intensivläsa i en-till-en- undervisning, Vidare kan språkutveckling vara att stämma av vilka lässtrategier eleverna

43 använder spontant, och hur det kan vara lämpligt att använda dem för reciprok(ömsesidig) undervisning (Palincsar och Brown, 1986; Bråten, 2008).

Resultatanalys och tolkning kan relateras till studiens problemområde som utgår från att svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne. Barnet intar då omedvetet information och omstrukturerar den så att det lär sig nya saker (Skjöld-

Wennerström & Bröderman-Smeds, 2009). Det är viktigt att språk-, läs-och skrivutveckling grundläggs och befästs under denna period. Detta för att eleven ska få god lästeknik och läsförståelse för vidare lässtrategier.

Examensarbetet behandlar språkstödjande arbetssätt och elevers upplevelse av egen språk-, läs- och skrivutveckling i en Montessoriklass, vilken relateras till tidigare forskning och pågående förslag och insatsarbeten på riksdagsnivå. Förslag som handlar om att utveckla olika lässtrategier för god läsförståelse och läsfärdighet i grundskolan, och vidare utredning om hur skolstarten skulle kunna ske vid sex års ålder (Sveriges Riksdag, 2013/14).

Slutsats

Syftet med studien var att undersöka och belysa beprövade och vetenskapliga språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt inom ramen för Montessoripedagogik. Utifrån problemområde handlar frågeställningarna om vilka faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling, och om några speciella lässtrategier tillämpas? Och vikten av hur upplever elever sin egen språk, - läs- och skrivutveckling? Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i en 1-3-årsblandad Montessoriklass inkluderar kognitiva, konstruktivistiska och

sociokulturella teorier och faktorer om elever och deras lärande och utveckling i tidigt skede. Resultatanalysen visar på vikten av att olika beprövade och vetenskapliga arbetssätt,

stödinsatser och lässtrategier, individuellt anpassas för elevers språk-, läs- och

skrivutveckling. Med tyngdpunkt på att dessa faktorer implementeras och praktiseras i tidigt skede, förskolenivå.

44 Utifrån tidigare forskning och relaterat till problemområde anser jag det att det är av största vikt att skolväsendet beaktar och anammar vetenskapliga rekommendationer. Vilka tydligt pekar på vikten av tidiga prestationer i läsning: den alfabetiska principen, ordigenkänning, fonetisk medvetenhet och att kunna uppnå flyt och förståelse.

Maria Montessori ansåg att barn skulle börja skolan vid 6 års ålder, eftersom de då går in i en ny utvecklingsperiod. Eleverna har redan kommit en bra bit på väg i sitt talspråk och därmed i sin grammatik. Snow m.fl. (1998) resonerar och bekräftar utifrån tidigare forskning, att om elever inte bemästrar ordigenkänning och inte har fonetisk medvetenhet i tidigt skede, kan detta bli ett hinder för vidare läs - och skrivutveckling. Det finns emellertid en hel del elever som har problem med läsförståelsen trots att ordavkodningen fungerar adekvat. Oberoende av nämnda orsaker har de här eleverna särskilda behov av speciellt anpassad undervisning, och måste få högsta prioritet för att öka sin lästeknik, läsmotivation, läsförståelse - och lässtrategi för vidare kunskaper, i tidigt skede (Bråten, 2008).

5.2 Metoddiskussion

Studien utgår från kvalitativ metod i fokusgruppsintervju med klasslärare, speciallärare och rektor. Dessutom intervju av tre elever, varav två flickor 7och 8 år och en pojke 9 år, en i taget. Metod och genomförande kunde ha varit mer omfattande med fler informanter Studien är genomförd utifrån direktkontakt med pedagoger som har profession och kunskap om tidigarelagd skolgång, samt elever som själva fått sin språk-, läs- och skrivutveckling i tidigt skede. Dock kunde inte specialpedagogen närvara. Utifrån given tidsram har jag tyvärr inte kunnat genomföra en mer omfattande studie, och involverat fler pedagoger. Trots detta anser jag att studiens resultat och tillförlitlighet säkras genom att informanterna har relevant utbildning och erfarenhet för studiens syfte, och att de har varit verksamma på skolan då fokusgruppsintervjun ägde rum (Wibeck, 2010). I enlighet med Stukát (2005) handlar det alltså om att identifiera uppfattningar och att beskriva variationer av uppfattningar. Utifrån denna metod beskrivs hur något framstår eller ter sig för människor. Studiens resultat visar på att informanterna beskriver arbetssätt och upplevelse på ett enhetligt sätt. Jag har utifrån mitt syfte med frågeställningar fått en inblick i klassrumsmiljö, pedagogers arbetssätt och

stödinsatser samt elevers egen upplevelse av språk-, läs- och skrivutveckling. Utifrån detta har jag fått svar på vilka faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling,

45 och vilka lässtrategier som tillämpas samt att eleverna upplever att de utifrån pedagogers arbetssätt och stöd befäst sin egen läs-och skrivutveckling i tidigt skede.

5.3 Specialpedagogiska implikationer

Mina specialpedagogiska implikationer kommer utgå från de informanternas intervjudata och tidigare forskningsrekommendationer. Pedagogerna påtalar vikten av att samarbete mellan pedagoger, speciallärare, specialpedagog och rektor i en organisation. Med struktur, disciplin och daglig rutin, som erbjuder elever flera olika språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt och individuellt anpassad litteratur och miljöer. Det är även viktigt att i tidigt skede ha högläsning och reflekterande samtal i syftet att upptäcka eventuella svårigheter. Dock högläsning i en - till - en - situation utifrån att elev kan ha svårighet med att läsa inför sina klasskamrater. Elever med svårigheter i läsning och läsförståelse ska kunna få intensivläsa i en-till-en- undervisning. Vidare språkutveckling är att stämma av vilka lässtrategier eleverna använder spontant, och hur det kan vara lämpligt att använda dem för reciprok(ömsesidig) undervisning (Palincsar och Brown, 1986; Bråten, 2008).

Det är viktigt att beakta och ta hänsyn till olika svårigheter som elever kan ha då stödinsats ska anpassas. Taube (2007) hänvisar till att läs- och skrivsvårigheter inte alltid hänger ihop med någon form av svaghet eller "defekt". Hainstock (1999) menar att

Montessoripedagogikens utgångspunkt i sensomotorisk inställning till inlärning är särskilt effektiv inom specialundervisning, och att utbudet av allt material anpassas till varje barn.

Utifrån min lärarutbildning för tidigare åldrar med svenska som inriktning, och uppsats på speciallärarprogrammet, språk-, skriv- och läsutveckling, har jag tagit fasta på det som är relevant och användbart för en framtida yrkesroll som speciallärare i svenska inom grundskolan. Idag finns det flera olika metoder vad gäller läs- och skrivutveckling. Det är viktigt att elever och elevers olika förutsättningar, och behov av stöd, möts upp inom skolverksamhet. Klassrumsmiljö, språk- läs och skrivstödjande arbetssätt på lågstadiet ska följa relevanta forskningsrekommendationer och offentliga styrdokument, vilka anpassas till och för elever, oavsett om det är fristående eller kommunal skolverksamhet.

Övergripande ansvar har skolorganisation som ska ansvara för att varje elev efter

46 nyanserat sätt. För att kunna förstå och tolka texter är det ytterst viktigt att eleverna involveras i lässtrategier (Lgr11).

Utifrån vetenskapliga rekommendationer, likvärdigt skolsystem och med tanke på framtida samhällskonsekvenser, hänvisar jag till ytterligare beaktning av skolverkets bedömning utifrån senaste PISA- rapport (2012).

Skolans huvudmän bör öka sina ansträngningar för skolans kompetensförsörjning. Som tidigare påpekats är det som sker i klassrummet avgörande för elevers lärande. Detta sätter fokus på vilka förutsättningar lärarna får för att utföra sitt arbete, vilka strategier i undervisningen som har stor potential och vilka utvecklingsinsatser på lokal och nationell nivå som behövs för att ge bestående positiva effekter för kvaliteten i undervisningen. Huvudmän och skolor måste skapa förutsättningar för lärarna att ta ansvar för det professionella innehållet i den pedagogiska

yrkesutövningen. Skolverket har tidigare framfört att skolvalsreformen sannolikt har bidragit till de ökade resultatskillnaderna mellan skolor och därmed till försämrad likvärdighet. Skolan har genomgått stora förändringar sedan skolvalsreformen sjösattes, men dess konsekvenser har inte analyserats samlat. Skolverket anser att det bör ske en översyn över hur skolvalssystemet kan förenas med en förstärkt

likvärdighet så att alla skolor utvecklas till bra skolor. Likvärdigheten är ett ansvar även för kommunala och enskilda huvudmän. Skolverket vill betona att resurser i form av stöd, skickliga lärare och rektorer måste sättas in där de bäst behövs. För att

motverka de ökade skillnaderna mellan elever och skolor krävs att huvudmän har en mer medveten användning av tillgängliga resurser och att de även på andra sätt arbetar för ökad likvärdighet. En nationell ansträngning för höjda kunskapsresultat

i skolan förutsätter en bred och gemensam uppslutning från staten, kommuner och fristående skolor samt de professionella i skolan (PISA-rapport, 2012, s 37-38).

Vidare forskning

I syfte att få en alltmer demokratisk och likvärdig skolverksamhet, anpassad för vårt mångkulturella samhälle, hade en longitudinell jämförande forskning mellan traditionell skolverksamhet och fristående skolverksamhet med Montesssoripedagogik kunnat visa på viktiga skillnader och vidare kunskapskälla. Det skulle även vara intressant med en fördjupad och mer omfattande forskning om elevers egen läs- och skrivupplevelse, vilken skulle

Referenser

Ahlberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur

Angelöw, Bosse och Jonsson, Thom (1990). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.

Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse - i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Frost, Jörgen (2009) Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, E & Pramling, I (1985). Att förstå barns tankar; Metodik för barnintervjuer; Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.

Hainstock, G Elisabeth (1999). Montessori från grunden. Finland: Replik Halkier, Bente (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber.

Ingvar, Martin (2008). En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur och kultur. Lgr 11( 2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Fritzes förlag.

Liberg, Caroline (2006). Hur elever lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Om elevers tal- och skriftspråk i

didaktiskt Perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter - under de

första skolåren - hur hänger de ihop? Stockholm: Natur och Kultur.

Montessori, Maria (1949). The absorbent mind. Amsterdam: AMI, Association Montessori Internationale; Svensk översättning, Barnasinnet. (1987) Stockholm: MacBook Förlag. Skjöld-Wennerström, Kristina & Bröderman-Smeds, Mari (2009). Montessoripedagogik i

förskola och skola. Stockholm: Natur och Kultur.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbetet inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Skollagen (SFS 2010:800). Med lagen om införande av skollagen. (2010:801). Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken - Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Quarfood, Christine (2005). Positivism med mänskligt ansikte - Montessoripedagogikens

48 Internetkällor

DAISY-talböcker (Hämtade 140503). http://web.mtm.se/tillgangliga-medier/talbocker/

Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder (2013). Hämtat från Skolverket 21/4 2014. Stockholm: DanagårdsLitho.

Järpsten, Birgitta (2003). (Hämtade 140503). DLS, Diagnostiskt material för analys av läs-

och skrivförmåga, skolår 1-2 http://www.hogrefe.se/Skola/Las--skriv--och- matematikdiagnostik/Screening/DLS-bas-for-skolar-1-och-2/

Järpsten, Birgitta & Taube Karin (2013). DLS för skolår 2 och 3 - reviderad version.

http://www.hogrefe.se/Skola/Las--skriv--och-matematikdiagnostik/Screening/DLS-for- skolar-2-och-3-Reviderad-version/

Läsplatta (Hämtade 140503). http://läsplattor.com/

Petterson, Carl-Erik (2010). Hämtat 21/4 2014 från

http://www.rydaholmsmetoden.se/metoden/1/carl_erik_pettersson_beskriver_sitt_arbete/ PISA-rapport (2012). Hämtat från Skolverket 21/4 2014. 15-åringars kunskaper i matematik,

läsförståelse och naturvetenskap. Stockholm: Elanders.

Snow, Catherine E.., Burns, M. Susan. & Griffin, Peg (1998), (Ed.), Preventing Reading

Difficulties in Young Children. Washington DC: National Academy Press

http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED416465.pdf

Förhindra lässvårigheter hos små barn (1998) , Sammanfattning http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=6023&page=4

Sveriges Riksdag (2013/14). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens- dokument/Betankanden/201314Grundskolan-_H101UbU10/

Vetenskapsrådet (2011). Hämtat från Vetenskapsrådet 21/4 2014 God forskningssed. Stockholm: CM-Gruppen.

Institutionen för skolutveckling och ledarskap

Bilaga 1 2014-02-28

Språk-, läs- och skrivutveckling i en Montessoriklass

Mitt namn är Yvonne Hanzén och jag studerar på Malmö Högskola, speciallärarprogrammet med specialisering Språk-, skriv- och läsutveckling. Jag ska under våren skriva mitt

examensarbete och har valt att undersöka språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i en Montessoriklass. Syftet är att undersöka och belysa beprövade och vetenskapliga arbetssätt och stödinsatser i samband med läs- och skrivutveckling inom ramen för

Montessoripedagogik. Ämnet är väldigt aktuellt mot bakgrund av den senaste alarmerande PISA-rapporten, vilken visat behovet av ökade insatser gällande läs- och skrivutveckling, bl.a. att utveckla olika lässtrategier. Min handledare är universitetslektor Barbro Bruce (e-post: barbro.bruce@mah.se).

För att kunna genomföra denna studie skulle det vara mycket värdefullt om ni skulle vilja ta emot besök av mig under en klassrumssituation i en åldersblandad 1-3 klass, samt ställa upp på en s.k. fokusgruppsintervju, där såväl klasslärare, speciallärare/specialpedagog och rektor finns representerad. Dessutom behöver jag ett par tre (max fem) elever som är positiva till att medverka vid en gruppintervju, varför jag är tacksam om du som klasslärare har möjlighet att fråga om det finns elever som har intresse av att delta i en gruppintervju. De som visar

intresse får medskickat informationsblad, riktat till elever och vårdnadshavare, att ta med sig hem för vårdnadshavares underskrift. För tolkning och analys behöver intervjuerna spelas in på ljudband. Självklart kommer alla namn att avidentifieras och ljudinspelningar att förstöras efter att uppsatsen är klar.

Nedan finner ni en svarsrad som jag ber dig som pedagog att besvara Vid eventuella frågor är ni välkomna att höra av er till mig, antingen via e-post eller telefon, se nedan.

Vänliga Hälsningar, Yvonne Hanzén

□ JA jag medverkar gärna i ett gruppsamtal om språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt ……… Namn och profession

Institutionen för skolutveckling och ledarskap Bilaga 2 2014-02-28

Språk-, läs- och skrivutveckling i en Montessoriklass

Mitt namn är Yvonne Hanzén och jag studerar på Malmö Högskola, speciallärarprogrammet med specialisering Språk-, skriv- och läsutveckling. Jag ska under våren skriva mitt

För att kunna genomföra denna studie skulle det vara mycket värdefullt om ni skulle vilja låta er son/dotter att i ett gruppsamtal svara på lite frågor rörande läsning och skrivning i skolan. För tolkning och analys behöver intervjuerna spelas in på ljudband. Självklart kommer alla namn att avidentifieras och ljudinspelningar att förstöras efter att uppsatsen är klar.

För medgivande eller ej, var vänlig och skriv under medföljande blankett samt lämna den till Ert barns lärare på skolan, senast den 10 mars 2014.

Vid eventuella frågor är ni välkomna att höra av er till mig, antingen via e-post eller telefon.

Vänliga Hälsningar, Yvonne Hanzén

□ JA jag/vi tillåter att mitt/vårt barn blir observerat och intervjuat av lärarstudent.

□ NEJ jag/vi tillåter INTE att mitt/vårt barn deltar i en gruppintervju

………

51 Bilaga 3

Fokusgruppsintervju med pedagoger, speciallärare/specialpedagog och

rektor

Arbetssätt och stödinsatser gällande läs- och skrivutveckling

Frågeställningar kring arbetssätt

 Vilka är era olika roller och hur arbetar ni gällande barns läs- och skrivutveckling?

 Beskriv ert arbetssätt i undervisningen med att stimulera barns språkutveckling?

 Varför tycker ni det är viktigt att lära barn på det sättet?

 Vilka faktorer har betydelse för språkutvecklande arbetssätt?

 Tillämpas några speciella lässtrategier? I så fall vilka?

 Hur ser ert samarbete ut kring arbetssätt gällande läs- och skrivutveckling Frågeställningar kring stödinsatser

 Hur tänker ni kring er roll när det gäller stödinsatser för barns läs- och

In document Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Page 41-52)