Resultatet visar att föräldrarna tycker att trygghet och omsorg och andra faktorer som är kopplade till trygghet och omsorg är de viktigaste i förskolan. Även om föräldrar idag är mer positiva till lärande i förskolan än för några år sedan så går utvecklingen mot att föräldrar ska värdera lärande på samma sätt som läroplanen långsamt.
Resultatet visade också att föräldrar till yngre barn tycker trygghet och omsorg är viktigare och ju äldre barnen är ju viktigare är det att förbereda barnen inför skolan. Detta kan tolkas utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som naturligt då föräldrarna värderar faktorer som är relevanta för just den åldern barnen befinner sig. När barnen sedan blir äldre och närmar sig nästa steg i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system är andra faktorer mer relevanta.
Tidigare forskning (Jonsdottir & Nyberg, 2013; Tallberg Broman, 2013; Ivarson Jansson, 2001) visar att föräldrar med högre utbildning är mer aktiva i förskolan. Föräldrarnas utbildning kan vara en faktor som gör att de valt att delta i undersökningen. Det kan förklara mitt resultat som visar att de flesta som valt att delta i min undersökning har hög utbildning. Om föräldrar med högre utbildning är mer aktiva i förskolan är de då kanske också mer aktiva i andra aktiviteter som rör förskolan, till exempel att delta i undersökningar som är relaterade till förskolan.
I min jämförelse av olika förskoleinriktningar finns det främst skillnader mellan ”I ur och skur” förskolan och ”uteavdelningen” och jag diskuterade att det skulle kunna bero på geografiska eller organisatoriska skillnader. Som jag tidigare nämnt menar Persson att förändringar i människors föreställningar tar tid (Persson, 1994:34). Att geografiska, organisatoriska skillnader eller skillnad i utbildningstraditioner skulle vara en förklaring är bara spekulationer från min sida och för att få tydligare svar krävs ytterligare undersökningar där förskolor från olika områden och inriktningar finns representerade.
I min jämförelse mellan de olika organisationsformerna visar resultatet att föräldrar från fristående förskolor värderar många faktorer högre än föräldrar från kommunala förskolor. Forskning (Lorentzi
& Widmark, 2014:27) visar att föräldrar från fristående förskolor är mer aktiva och föräldrarna från fristående förskolor i min undersökning tyckte också att det var viktigt att som förälder kunna delta och påverka förskolans verksamhet. Min undersökning visar dock inte om de föräldrarna generellt faktiskt är mer aktiva men eftersom de fristående förskolorna i min undersökning drivs som föräldrakooperativ måste ett antal föräldrar vara aktiva, även om alla inte är det, för att verksamheten ska fungera.
För att snabba på utvecklingen, så att föräldrar och läroplanen har en mer samspelt syn på lärande tror jag att det krävs att föräldrar och barn får en närmare och okonstlad relation till läroplanen. Det krävs en närmre relation mellan mikrosystemet, som barn och föräldrar ingår i, och makrosystemet, dit läroplanen hör. För att föra de olika systemen närmre varandra, behöver förskolan i sitt arbete lyfta och tydligt visa hur de i verksamheten, på ett otvunget och okonstlat sätt, arbetar utifrån läroplanen och med lärande. Jag tror också att en diskussion om hur föräldrar respektive pedagoger definierar begreppet lärande kan göra att föräldrar får en vidare syn på lärande och blir mer positivt inställda till lärandets plats i förskolan.
Vad är det som får föräldrar att välja en fristående förskola? Är det som Skolverkets undersökning visar att barngruppernas storlek är viktiga eller är det just att föräldrarna har större möjlighet att delta och påverka verksamheten, då speciellt i föräldrakooperativ (Skolverket, 2013a: 81)? Dessa frågor kräver ytterligare undersökningar för att få svar. Jag tror att de kommunala förskolorna behöver undersöka vilka faktorer som gör att föräldrar väljer fristående förskolor framför kommunala, för att sedan kunna utveckla sin verksamhet så att de mer aktiva föräldrarna ska välja deras förskola. Först då kan mångfald skapas i förskolan. Om förskolorna inte arbetar för att ta reda på detta och inte gör en förändring kan det på sikt leda till en segregering inom förskolan och då har vi inte längre ”En förskola för alla” (Regeringsproposition, 1985:209).
5.2 Metoddiskussion
Utifrån min kvantitativa studie kan jag av flera anledningar inte dra några statistiskt säkerställda slutsatser. Min undersökning är för liten och föräldrarna som medverkat är inte ett representativt stickprov ur Sveriges population. Validiteten och reliabiliteten kan också ifrågasättas då jag i vissa enkätfrågor bad om ett sammanslaget betyg på en del ämnen som jag först tyckte var likvärdiga men där forskning visade andra resultat. Jag hade också två olika sorters svarsalternativ på frågorna vilka
inte var riktigt likvärdiga. Enkäter som metod kan också ifrågasättas eftersom föräldrarna då endast kunnat ge sin åsikt om de ämnen jag valt att undersöka. Om jag istället gjort undersökningen i intervjuform hade föräldrarna fritt kunnat beskriva det de tycker är viktigast i förskolan och undersökningen hade då möjligen fått ett annorlunda resultat. Det är alltså tveksamt vilka slutsatser jag faktiskt kan dra utifrån mitt material. Jag kan dock se att utifrån svaren från de föräldrar som deltagit finns det en del värderingsskillnader, men för att kunna visa vilka värderingsskillnader som finns, storleken på dem och anledningen till att föräldrar faktiskt värderar olika ämnen i förskolan olika krävs en större och mer omfattande undersökning. Denna undersökning skulle kunna fungera som en första studie i ett större arbete och agera underlag i en utökad undersökning där jag tar hänsyn till de erfarenheter denna första undersökning gett.
5.3 Slutsats
En tydlig slutsats som dock kan dras är att trygghet och omsorg och faktorer som kan kopplas till trygghet och omsorg är fortfarande det föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Föräldrarna tenderar att inte värdera lärande, ämneskunskaper och språkkunskaper på samma sätt som den reviderade läroplanen för förskolan gör men en viss positiv utveckling finns jämfört med tidigare forskning. Med positiv utveckling menar jag att föräldrarna tenderar att nu värdera lärande i förskolan högre än tidigare. De faktorer som förknippas med en hemlik miljö tycks vara viktiga för föräldrar i förskolan. Föräldrar till yngre barn tycker att trygghet och omsorg är viktigare medan föräldrar med äldre barn istället tycker förberedande verksamhet är viktigare. De slutsatser jag kommit fram till i min undersökning kan pedagoger i förskolan dra nytta av för att skapa en större förståelse för föräldrarna och därmed finns möjligheter att utveckla ett nära och förtroendefullt samarbete mellan hem och förskola. Eftersom min undersökning visar vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan skulle undersökningen också kunna vara till hjälp när förskollärare planerar upplägg inför utvecklingssamtal. Det föräldrar tycker är viktigt i förskolan bör då också vara det föräldrar vill höra och diskutera om på ett utvecklingssamtal.
Jag kan också utifrån mitt resultat dra en slutsats om att det finns skillnader mellan olika förskoleinriktningar men vad detta kan bero på kan jag endast spekulera i. Det finns också stora skillnader på kommunala och fristående förskolor då föräldrar från de fristående förskolorna värderar ett flertal faktorer som ”Förskolans inriktning”, ”Kost och hälsa”, ” Rik och trygg miljö”, ”Bra
bemötande personal och relationen mellan föräldrar och förskola” och ”Framtidsförberedande” högre än föräldrar från kommunala förskolor. Föräldrar från kommunala förskolor värderar istället ”Öppettider och avstånd” högre än föräldrar från fristående förskolor. För att förskolan inte ska bli mer segregerad utan istället utvecklas till ”En förskola för alla” behöver de kommunala förskolorna undersöka anledningarna till att föräldrar väljer fristående förskolor närmare.
5.4 Arbeta vidare
Förslag till fortsatt forskning är att undersöka föräldrarnas föreställningar och syn på läroplanen närmare, och även hur förskolan kan få föräldrar att högre värdera läroplanen. Om läroplanen får ett högre värde för föräldrarna finns möjligheten att lärande av föräldrarna få en större plats i förskolan. Jag anser också att kommunala förskolor bör undersöka vilka faktorer det är som gör att föräldrar istället väljer en fristående förskola. De kommunala förskolorna skulle då med hjälp av undersökningens resultat kunna förändra sin verksamhet och bli mer attraktiva, det tror jag hela verksamheten, inklusive föräldrar, barn och personal, skulle vinna på! En sådan undersökning ger möjligheter att skapa ” En förskola för alla”!
6. Referenslista
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan: vikten av
trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur
Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human development: experiments by nature and
design. Cambridge, Mass: Harvard Univ. Press
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur Familjeliv.se http://www.familjeliv.se/Sok/?qfw=v%E4lja+f%F6rskola 2014-05-13
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm:
Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf
Glenn-Applegate, Katherine, Pentimonti, Jill & Justice, Laura M (2011). Parents’ Selection Factors When Choosing Preschool Programs for Their Children with Disabilities Child Youth Care Forum 40: 211–231.
Halldén, Gunilla (2007). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv, I: Halldén, Gunilla (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Ivarson Jansson, Ewa (2001). Relationen hem - förskola: intentioner och uppfattningar om
förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990-1995. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2001
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2001). Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken Exemplet måltiden. Pedagogisk Forskning i Sverige 6 (2): 81-101 Tillgänglig på internet: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7850/6905
Jonsdottir, Fanny & Nyberg, Eva(2013). Erkännande, empowerment och demokratiska samtal, sida 59-76 I: Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (red.) Föräldrar, förskola och skola: om
mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur
Karlsson, Marie (2006). Föräldraidentiteter i livsberättelser. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006.
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7085
Kristianstad kommun (2009). Förskolebarns hälsa och välbefinnande: dialoger med föräldrar till
förskolebarn. Kristianstad kommun.
Tillgänglig på internet: http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fhkr.diva-
portal.org%2Fsmash%2%2Fdiva2%3A408664%2FFULLTEXT01.pdf&sa=D&sntz=1&usg=AFQj CNFt_RDgFsDKFWk91HuzrOC-T__HSg
Lorentzi, Ulrika & Olof Widmark (2014). Skilda världar: En jämförelse mellan kommunalt driven,
ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg. Kommunal.
Tillgänglig på internet:
https://www.kommunal.se/PageFiles/174638/Skilda%20v%C3%A4rldar%20Kommunal%202014% 20A4_web.pdf
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Persson, Sven (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Diss. Lund: Univ Persson, Sven(2010). Förskolans janusansikte, sida 61-80 I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur
Prop. 1984/85:209. Förskola för alla barn. Stockholm: Regeringskansliet
Sandell, Anna & Nyrén, Lotta (2013). Likvärdighet i förskolan, sida 229-243 I: Anne Harju & 60
Ingegerd Tallberg Broman (red.) Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter.
Lund: Studentlitteratur
Sheridan, Sonja (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan, sida 93-121 I: Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson & Eva Johansson (red.) Barns tidiga lärande: en tvärsnittsstudie om
förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/20404
Skolinspektionen (2011). Litteraturöversikt för förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska
uppdraget.
Tillgänglig på internet: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/forskola- 2011/litteraturoversikt-forskolans-forstarkta-pedag-uppdrag.pdf
Skolverket (2013a). Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem Resultat från
föräldraundersökningen 2012. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2013b). Barn och personal i förskolan hösten 2012 Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2983
SOU 1972:26. Förskolan del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Socialdepartementet, 1972
Tallberg Broman, Ingegerd (2010). Svensk förskola – ett kvalitetsbegrepp, sida 21-38: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur
Tallberg Broman, Ingegerd (2013). Föräldrasamverkan i förändring, sida 25-37 I: Anne Harju& Ingegerd Tallberg Broman (red.) Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur
Yamamoto, Yoko & Li, Jin (2011). What makes a high-quality preschool? Similarities and
differences between Chinese immigrant and European American parents’ views. Early Childhood
Research Quarterly 27: 306– 315
Bilaga 1
Frågor till Föräldrar och Vårdnadshavare som har barn i förskola
Ditt barns ålder: 1-2år
□
3-4år□
5-6år□
Antal timmar ditt barn går i förskola per vecka: ____ Vilken är din högsta utbildning:
Grundskola
□
Gymnasie□
Högskola/Universitet□
Har förskolans öppettider och avstånd till ert hem betydelse ?
□
Ja, den har mycket stor betydelse□
Ja, den har stor betydelse□
Det har betydelse□
Det har liten betydelseHar personalens utbildning, personaltäthet och barngruppens storlek betydelse?
□
Ja, den har mycket stor betydelse□
Ja, den har stor betydelse□
Den har betydelse□
Den har liten betydelseÄr det viktigt att förskolan dina barn går i har någon form av inriktning eller profil som tex religion, uteförskola, reggio emelia, musik eller språk?
□
Ja, det är mycket viktigt□
Ja, det är viktigt□
Det är inte särskilt viktigt□
Nej det är inte alls viktigtÄr det viktigt för dig att ditt barn får varierad och hälsosam kost och livsstil i förskolan?
□
Ja, det är mycket viktigt□
Ja, det är viktigt□
Det är inte särskilt viktigt□
Nej det är inte alls viktigtÄr det viktigt att barnen har tillgång till en rik och trygg miljö (både inne och ute) som utmanar barnet i sin utveckling?
□
Ja, det är mycket viktigt□
Ja, det är viktigt□
Det är inte särskilt viktigt□
Nej det är inte alls viktigtHar det betydelse att barnen känner sig trygga och får den omsorg de behöver?
□
Ja, det har mycket stor betydelse□
Ja, det har stor betydelse□
Det har betydelse□
Det har liten betydelseÄr det viktigt att barnen får leka med andra barn och utvecklas i socialt samspel?
□
Ja, det är mycket viktigt□
Ja, det är viktigt□
Det är inte särskilt viktigt□
Nej det är inte alls viktigtHar bra bemötande från personal och relationen mellan föräldrar och förskola betydelse för dig?
□
Ja, det har mycket stor betydelse□
Ja, det har stor betydelse□
Det har betydelse□
Det har liten betydelseÄr det viktigt att ni som föräldrar har möjlighet att påverka och delta i förskolans verksamhet?
□
Ja, det är mycket viktigt□
Ja, det är viktigt□
Det är inte särskilt viktigt□
Nej det är inte alls viktigtÄr det viktigt att pedagogerna på ett synligt och tydligt sätt arbetar utifrån förskolans läroplan?
□
Ja, det är mycket viktigt□
Ja, det är viktigt□
Det är inte särskilt viktigt□
Nej det är inte alls viktigtHar det betydelse för dig att personalen dokumenterar och bedömer verksamheten?
□
Ja, det har mycket stor betydelse□
Ja, det har stor betydelse□
Det har betydelse□
Det har liten betydelseÄr det viktigt för dig att det är bra kvalité på den pedagogiska verksamheten och att förskolan arbetar med ämneskunskaper och språkutveckling?
□
Ja, det är mycket viktigt□
Ja, det är viktigt□
Det är inte särskilt viktigt□
Nej det är inte alls viktigtÄr det viktigt för dig att förskolan förbereder barnen för framtiden(främst skolan)?
□
Ja, det är mycket viktigt□
Ja, det är viktigt□
Det är inte särskilt viktigt□
Nej det är inte alls viktigtAvslutningsvis skulle jag vilja att ni rangordnar dessa punkter efter vad ni tycker är viktigast med förskolan: Sätt 1 vid den som är viktigast och 13 på den som är minst viktig.
___ Varierad och hälsosam kost och livsstil
___ Förskolans öppettider och avstånd till ert hem ___ Förskolan har någon form av inriktning eller profil
___ Personalens utbildning, personaltäthet och barngruppens storlek ___ En rik och trygg miljö för barnen (både inne och ute)
___ Barnen känner sig trygga och får den omsorg de behöver ___ Barnen får leka med andra barn och utvecklas i socialt samspel
___ Bra bemötande från personal och bra relation mellan föräldrar och förskola ___ Föräldrar har möjlighet att påverka och delta i förskolans verksamhet
___ Pedagogerna arbetar på ett synligt och tydligt sätt utifrån förskolans läroplan ___ Personalen dokumenterar och bedömer verksamheten
___ Bra kvalité på den pedagogiska verksamheten och att förskolan arbetar med ämneskunskaper och språkutveckling
___ Att förskolan förbereder barnen för framtiden(främst skolan)
Tack så mycket för att ni tog er tid att fylla i enkäten, ni är till stor hjälp i mitt
examensarbete!
Bilaga 2
Till
Föräldrar och vårdnadshavare
som har barn i förskolan
Hej
Mitt namn är Maria Mårtensson och jag studerar till förskollärare på Malmö högskola. Jag är nu i slutet av min utbildning och ska skriva mitt examensarbete. Under hela utbildningen har vi arbetat och läst mycket om pedagogers och barns perspektiv på förskolan. Förskolans läroplan, i vilken Sveriges regering beskriver vad förskolans verksamhet innehålla, har också varit en röd tråd genom förskollärarutbildningen. I läroplanen står det:
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn
ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen förde nationella
målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpfö98 rev -10 s.13)
Därför tänker jag i mitt examensarbete utgå utifrån ett föräldraperspektiv, alltså er syn på förskolan. Vad tycker ni som föräldrar är viktigast i förskolan? Det skulle vara till stor hjälp om ni vill fylla i denna enkät och därmed bidra med era åsikter. Enkätens resultat kommer sedan kunna användas av förskollärare och förskolor för att skapa större förståelse och därmed en närmare och mer förtroendefull relation mellan hem och förskola.
Era svar behandlas anonymt och genom att ni fyller i och lämnar in enkäten godkänner ni att svaren används i mitt examensarbete och därefter förstörs. Jag är tacksam om ni lämnar enkäten så snabbt som möjligt dock senast den 16 april. Ni lämnar enkäten till förskollärarna på förskolan som förvarar dem i en mapp som jag sedan hämtar. Det finns sedan, om önskan finns, möjlighet att ta del av den färdiga uppsatsen. Tack på förhand Maria Mårtensson 0709 85 35 95 maria.i.martensson@gmail.com Handledare: Åse Piltz ase.piltz@mah.se
Ni är välkomna att kontakta mig eller min handledare för eventuella frågor.