Barn-Unga-Samhälle
Examensarbete i fördjupningsarbete,
Barndom och lärande
15 högskolepoäng
En studie om föräldrars syn på olika faktorer i förskolan
A study of parents' views on various factors in preschool
Maria Mårtensson
Förskollärarexamen 210 poäng Examinator: Sara Berglund
Sammanfattning
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag har också undersökt om det finns skillnader i föräldrars värderingar av vad som är viktigast i förskolan, beroende på faktorer som barnets ålder, eventuell inriktning på förskolan, förälderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om föräldrarnas värderingar är samstämmiga med den reviderade läroplanens fokus på lärande, ämneskunskaper och språkutveckling.
För att samla in empiri använde jag mig av enkäter vilka 72 föräldrar svarade på. Föräldrar från kommunala och fristående förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ”barn som projekt” och ”barn som varande”. Resultatet visar att föräldrar anser att trygghet och omsorg är det viktigaste i förskolan. Lärandebegreppet har blivit mer accepterat i förskolan men föräldrar lägger inte samma fokus på det som läroplanen gör. När barnen är yngre tycker föräldrarna att trygghet och omsorg är det viktigaste och i takt med att barnen blir äldre blir skolförberedande allt viktigare. Det finns skillnader både mellan olika förskoleinriktningar och organisationsformer. En slutsats som kan dras är att föräldrar i fristående förskolor generellt värderar de faktorer jag valt att undersöka, högre än föräldrar från kommunala förskolor. Tidigare forskning visar att de föräldrar som vill vara mer aktiva i förskolan väljer fristående förskolor framför kommunala.
Samtidigt finns det vissa aspekter av materialet som problematiserar resultatet, en av aspekterna är hur enkätfrågorna är formulerade och en annan aspekt är att eftersom materialet inte är statistiskt säkerställt, går det heller inte att dra generella slutsatser utan resultatet visar endast de deltagande föräldrarnas åsikter. Denna problematisering visade sig också bli en del av studien.
Nyckelord:
Barn som projekt, barn som varande, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och föräldrars perspektiv.Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte ... 8
1.2 Frågeställningar ... 8
2 Litteraturgenomgång ... 9
2.1 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori ... 9
2.2 Centrala begrepp ... 10
2.2.1 Föräldrars perspektiv ... 11
2.2.2 Barnsyn - Barn som projekt och barn som varande ... 11
2.3 Bakgrund ... 14
2.4 Tidigare forskning om föräldrars föreställningar om förskolan ... 17
2.4.1 Personalens utbildning, personaltäthet och barngruppens storlek ... 17
2.4.2 Kost och hälsa ... 18
2.4.3Trygg och rik miljö ... 18
2.4.4 Trygghet och omsorg ... 19
2.4.5 Föräldrars möjlighet att påverka och delta i förskolan ... 19
3 Metod... 21
3.1 Kvantitativ metod eller kvalitativ metod ... 21
3.2 Enkät ... 22 3.3 Urval... 23 3.4 Reliabilitet ... 24 3.5 Validitet ... 25 3.6 Genomförande ... 25 3.6.1 Analysbeskrivning ... 26 3.7 Forskningsetiska principer ... 28
4 Resultat och analys... 30
4.1 Resultat av enkät ... 30
4.1.1 Förskolans öppettider och avstånd till hemmet ... 31
4.1.2 Personalens utbildning, personaltäthet och barngruppens storlek ... 32
4.1.3 Förskolans eventuella inriktning ... 35 5
4.1.4 En varierad och hälsosam kost och livsstil ... 36
4.1.5 Vikten av att barnen har tillgång till en rik och trygg miljö ... 37
4.1.6 Trygghet och omsorg ... 38
4.1.7 Lek och samspel ... 39
4.1.8 Bra bemötande personal och relationen mellan föräldrar och förskola ... 40
4.1.9 Föräldrars möjlighet att påverka och delta i förskolans verksamhet ... 42
4.1.10 Synligt och tydligt arbete med läroplanen ... 43
4.1.11 Dokumentation och bedömning... 44
4.1.12 Bra kvalité på pedagogisk verksamhet och att förskolan arbetar med ämneskunskaper och språkutveckling ... 45
4.1.13 Förskolan förbereder barnen för framtiden (främst skolan) ... 46
4.2 Sammanfattning av resultat, analys och teoretisk tolkning ... 48
4.2.1 Trygghet är fortfarande viktigast ... 48
4.2.2 Lärande, ämneskunskaper och språkutveckling ... 49
4.2.3 Barnets ålder ... 50
4.2.4 Förskolans eventuella inriktning? ... 51
4.2.5 Förskolans organisationsform ... 53
5 Diskussion och slutsats ... 55
5.1 Resultatdiskussion ... 55 5.2 Metoddiskussion ... 56 5.3 Slutsats ... 57 5.4 Arbeta vidare ... 58 6 Referenslista ... 59 7 Bilagor Bilaga 1 ... 62 Bilaga 2 ... 65 6
1. Inledning
Förskolans verksamhet har genom tiderna förändrats och utvecklats. Skolinspektionen gav 2011 ut en reviderad upplaga av läroplanen, en läroplan med större betoning på framförallt lärande, ämneskunskaper och språkutveckling än i tidigare upplagor(Skolinspektionen, 2011). Jag menar att förskollärarutbildningen i Malmö inte endast genomsyras av vad utan även av hur pedagogerna ska arbeta med de delar i läroplanen som berör lärande, ämneskunskaper och språkutveckling i läroplanen som nu hamnat i fokus. Jag tycker samtidigt att det varit mindre fokus på de delar i läroplanen som rör som exempelvis föräldrasamarbete, som också är en viktig del av förskolläraryrket. I förskolans läroplan (Lpfö 98 2010) står det om föräldrasamverkan att:
Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpfö98 2010 s.13)
För att kunna uppfylla detta mål och skapa en nära och förtroendefull relation mellan förskola och föräldrar behöver förskolan lära känna föräldrarna och deras värderingar och åsikter bättre. Jag menar att det kan vara svårt att få en tydlig och grundlig bild över föräldrarnas åsikter om olika faktorer i förskolan genom endast vardaglig kontakt och föräldramöten. Jag vill därför med denna undersökning försöka ta reda på föräldrarnas mer djupgående och grundläggande åsikter och värderingar för att få större förståelse och därmed bättre förutsättningar att bygga en bra och nära relation till hemmet. Jag undrar om föräldrars föreställningar om förskolan speglar den reviderade läroplanens fokus på lärande och ämneskunskaper? Jag undrar också hur föräldrar värderar olika faktorer i förskolan och vilka de tycker är allra viktigast? Undersökningen har även en metodologisk prägel då jag blev tvungen att beakta mina val av enkätfrågor, insamlingsmetod och huruvida jag kunde dra några slutsatser utifrån min empiri.
1.1 Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att få en förståelse för vad föräldrar tycker är viktigt i förskolan. Jag vill med min studie se om föräldrarnas åsikter är i linje med den reviderade läroplanen som menar att lärande och ämneskunskaper är viktiga faktorer i förskolan. Jag vill även med min studie se om det finns skillnader i föräldrars värderingar beroende på barnets ålder, föräldrars utbildning, eventuell pedagogisk inriktning på förskolan och organisationsform (kommunal eller fristående förskola).
1.2 Frågeställningar
Vilka faktorer värderar föräldrarna som mest viktiga i förskolan?
Hur värderar föräldrar lärande, ämneskunskaper och språkutveckling är viktiga faktorer i förskolan? Finns det någon relation mellan föräldrars värderingar och föräldrars utbildning, barns ålder, pedagogisk inriktning eller förskolans organisationsform (kommun- eller privatdriven)? Hur ser i så fall de relationerna ut?
2. Litteraturgenomgång
I litteraturgenomgången presenterar jag först Bronfenbrenners teori som jag sedan använder i min analys för att tolka och förstå undersökningens resultat. Jag tar hjälp av teorin för att förstå vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan och för att få en möjlig förklaring till varför föräldrarna tycker som de gör. Jag presenterar också för undersökningen centrala begrepp som jag använder i min under-sökning och även i min analys av resultatet. Jag gör också en kortare genomgång av förskolans historia för att lättare förstå dagens förskola och föräldrars värderingar i förskolan. Sedan presenterar jag främst nationell men också en del internationell tidigare forskning om föräldrars föreställningar om förskolan men också mer specifik forskning inom de faktorer inom förskolan jag valt att undersöka.
2.1 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori
I min undersökning tar jag hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Urie Bronfenbrenner var en rysk-amerikansk psykolog som intresserade sig för relationen mellan individ och samhälle. Han menade att individen inte utvecklas enbart inifrån och av egen kraft utan också påverkas och utvecklas i ett sammanhang. Bronfenbrenner definierar i boken The Ecology of human
development-experiments by nature and design, (1979) utifrån studier av hur miljön påverkar
individens utveckling, en modell med olika system för att förklara kopplingar mellan individ och samhälle och hur olika faktorer i samhället och miljön kring människan påverkar dess utveckling (Bronfenbrenner). I modellen ingår 4 olika system: mikrosystemet, mesosystemet, exosystemet och makrosystemet (Bronfenbrenner, 1979:22-27). I de olika systemen ingår föräldrar, barn, hemmiljö, förskola, läroplanen och samhällets ideologier, därför hoppas jag med hjälp av teorin kunna tolka och förklara föräldrars attityder till de faktorer i förskolan jag undersöker.
Mikrosystemet
I mikrosystemet ingår de närmiljöer som finns runt barnet. När barnet är litet är det främst den närmsta familjen, alltså föräldrar och syskon och det ömsesidiga samspelet dem emellan. För att barnet ska få en trygg grund och utvecklas, är det viktigt att denna första del av systemet fungerar (Hwang & Nilsson, 2011:72). När barnet sedan blir äldre tillkommer fler viktiga mikromiljöer såsom förskola och senare skola. I de miljöerna skapas nya kamrat- och vuxenrelationer. I mikrosystemet tillhör alltså dels föräldrarna som deltagit i min undersökning men också deras barn, familj och barnens förskola.
Mesosystemet
Mesosystemet är ett delsystem som kopplar ihop de olika mikrosystemen. Bronfenbrenner beskriver mesosystemet på följande sätt:
A mesosystem comprises the interrelations among two or more settings in which the developing person actively participates (such as, for a child, the relations among home, school, and neighborhood peer group; for an adult, among family, work and social life). (Bronfenbrenner, 1979:25)
Hur barnet fungerar i förskolan påverkas alltså av barnets hemförhållanden och relationer till kamrater. Hwang och Nilsson förklarar: ”Att de olika mikrosystemen står i kontakt med varandra – till exempel att föräldrarna engagerar sig i förskola och skola och kommer på föräldramöten och utvecklingssamtal – är gynnsamt för barnet, speciellt som normer som ingår i de olika mikrosystemen då lättare kan fås att stämma överens.” (Hwang & Nilsson: 2011:72).
Exosystemet
Till exosystemet hör miljöer som barnet själv inte rör sig i men som ändå har en påverkan på individens närmiljö (Bronfenbrenner, 1979:25). Det kan till exempel vara föräldrars arbetssituation, föräldrars umgängeskrets, förskolans ekonomi, kommunens barnomsorgspolitik och annan kommunalservice. Alla dessa miljöer påverkar barnets närmiljö och därmed indirekt också barnet.
Makrosystemet
Till makrosystemet tillhör de generella drag som finns i ett samhälle. Det handlar om olika ideologiska, politiska, ekonomiska, juridiska och historiska värderingar och förhållanden (Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson, 2013:32). Föräldrar och barn påverkas i detta system bland annat av lagar och regler som bestämmer hur läroplanen ska se ut, hur mycket pengar som ska gå till barnomsorg och föräldraförsäkring och hur förskollärarutbildningen ska utformas.
2.2 Centrala begrepp
2.2.1 Föräldrars perspektiv
I min undersökning utgår jag ifrån ”föräldrars perspektiv” på förskolan istället för att ta ett ”föräldraperspektiv”. Ett föräldraperspektiv innebär att jag som utomstående försöker sätta mig in i deras perspektiv och endast kan gissa och anta vad föräldrar har för åsikter och värderingar. Jag har alltså istället valt att fråga föräldrarna själva och därmed låta dem utifrån deras perspektiv delge mig sina åsikter som därmed är ur ”föräldrars perspektiv”. Jag kan dock aldrig till fullo sätta mig in i och sedan redovisa ett material som är utifrån föräldrars perspektiv eftersom jag, trots att jag försökt vara neutral, tolkar utifrån mina värderingar och erfarenheter.
2.2.2 Barnsyn- Barn som projekt och barn som varande
Föräldrarnas föreställningar om vad som är viktigt i förskolan påverkas av deras barnsyn. Därför gör jag här en beskrivning av olika syn på barn. Gunilla Halldén är professor i tema Barn vid Linköpings universitet och har i kapitlet ”Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv” diskuterat begreppen being och becoming (Halldén, 2007:31). Hon menar att i den nya barndomsforskningen har synen på barn förändrats från tidigare. Synen på barn är nu mer being, barn är kompetenta individer med en förmåga till socialt aktörskap, istället för becoming då barndomen är en transportsträcka till vuxenlivet då barnet är not yets (Halldén, 2007:31-32). Being kan översättas till ”barnet som varande” och becoming till ”barnet som projekt”. Sven Persson, professor i pedagogik på Malmös högskola använder liknande begrepp i sin avhandling Föräldrars föreställningar om barn
och barnomsorg (Persson, 1994). Han använder sig av två olika begrepp när han förklarar olika
barnsyn: Barnet som projekt vilket han förklarar som ”Barnet utvecklas, och påverkas och stimuleras i kontakt med andra. Det är formbart.” och uttrycket Barnet som symbios som han förklarar som ”Barnet är som det är.” (Persson, 1994:146). Ewa Ivarson Jansson är F.D. i pedagogik vid Mittuniversitet och har också i sin avhandling: Relationen hem - förskola. Intentioner och
uppfattningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990-1995 skrivit om barnsyn
(2001). Ivarson Jansson använder i sin avhandling begreppen förändringsinriktad och kontinuerlig för olika syn på barn. Hon menar att de föräldrar som har en förändringsinriktad syn vill ”påverka barn i deras utveckling” medan föräldrar med en mer kontinuerlig syn vill att allt ska fungera ” här och nu” (Ivarson Jansson, 2001:58). Ivarson Jansson har i sin undersökning också sett att föräldrar med längre utbildning hade en mer förändringsinriktad syn samtidigt som föräldrar med kortare utbildning hade en mer kontinuerlig syn. Persson (1994) har undersökt men inte kunnat se några kopplingar mellan föräldrarnas utbildning och deras barnsyn.
2.3 Bakgrund
Föräldrars föreställningar om vad som är viktigt i förskolan anses ha ett samband med vilken funktion och vilket syfte förskolan anses ha. Enligt Persson har människors föreställningar generellt en tendens att förändras långsammare än omgivande struktur (Persson, 1994:34). För att få en förståelse för dagens föreställningar och värderingar är en historisk tillbakablick på förskolan lämplig.
I slutet av 1800-talet bredde industrialismen ut sig i Sverige och barn var då inte längre en del av familjeproduktionen eller arbetslivet. Det ledde till ett behov av barnomsorg för att förhindra att barnen sprang vind för våg i samhället. Innan 1900-talets början var det främst stiftelser och föreningar som drev barnkrubbor som en social hjälpverksamhet (Persson, 1994:49). Enligt psykologerna Malin Broberg och Anders Broberg och förskolläraren Birthe Hagström, var barnkrubborna främst för ensamstående mödrar som tvingades förvärvsarbeta för att försörja sig och sina barn. Mödrarna kunde lämna sina barn i barnkrubban för tillsyn och omsorg vilket möjliggjorde förvärvsarbete (Broberg et al, 2012:14). Vid förra sekelskiftet startades också ”Barnträdgårdar” som hade till syfte att avlasta den allt större gruppen medelklassmödrar som var hemma med sina barn. Barnträdgården var till för att under några timmar om dagen stimulera barn i deras utveckling (Broberg et al. 2012:15). I barnträdgården var inte omsorg i fokus eftersom man ansåg att barnen fick
det övrig tid hemma med sin moder.
När det sedan på 1930- och 1940-talet var brist på arbetskraft byggdes barnomsorgen ut så att tillsyn av barn inte skulle vara ett hinder för förvärvsarbete (Persson, 1994:51). 1943 beslutade riksdagen att förskoleverksamhet skulle gå under namnen lekskola och daghem. Lekskolan var öppen tre timmar per dag och gick i Barnträdgårdens spår med syfte att stimulera barn i deras utveckling. Daghemmet hade istället mer fokus på omsorg och hade längre öppettider. 1944 var ett viktigt år för förskoleverksamheten då verksamheten för första gången fick statligt bidrag (Persson, 1994:54). Under kommande årtiondet diskuterades det om det var den offentliga sektorn som borde driva barnomsorgen och 1951 la staten fram ett program för förskolan och tog därmed huvudansvaret för barnomsorgen.
1972 redovisade socialdepartementet ”Barnstugeutredningen”(SOU, 1972:26). I den togs det upp vilket innehåll och vilken organisation förskolan i framtiden skulle bli. Barnstugeutredningen kom enligt Persson att bli viktig också som vägledning för förskolan (Persson, 1994:56). Barnen skulle inte längre fostras till goda arbetare utan varje barn skulle ses som en individ som hade rätt till stimulans av utbildad personal för att utvecklas. Förskolan hade tidigare till viss del ”utbildat” föräldrar och nu skulle de istället vara ett komplement till hemmet. Förskolan skulle också utmana barnen intellektuellt, socialt och emotionellt.
Förskolan hade nu enligt Persson främst två funktioner. Den ”samhälleliga funktionen” var skälet som i första hand orsakade utbyggnaden av förskoleverksamheten eftersom Sverige var i behov av kvinnlig arbetskraft. Den andra funktionen var den ”pedagogiska”. Förskolan skulle stimulera barn i deras utveckling och arbeta för jämlikhet mellan kön och mellan familjer (Persson, 1994:57). 1985 ger regeringen ut propositionen ”En förskola för alla” (Regeringsproposition, 1985:209) där större vikt läggs vid utveckling och lärande än tidigare.
På 80-90-talet utvecklades en generell förskola som nu till stor del drivs av skattemedel, den är till för alla barn och förenar omsorg och lärande vilket skapat begreppet ”educare” (Tallberg Broman, 2010: 30). År 1998 tar sedan Skolverket över ansvaret för förskolan från Socialstyrelsen och samma år får förskolan sin första läroplan (Lpfö 98). Ett av målen med att förskolan blev en del av utbildningsväsendet var enligt Persson att öka integrationen mellan förskola och skola, bland annat för att skolan skulle influeras av förskolans pedagogik (Persson, 2010:76). Förskolans pedagogik utgår från det lustfyllda lärandet och att lära i leken. Det har dock visat sig att förskolan istället blivit ”skolifierad” vilket innebär att förskolan blivit mer pedagogiskt målinriktad, tydligare följer
läroplanens mål och att lärandetillfällena blivit mer vuxenstyrda (Persson, 2010:76). Persson menar att förskolan på 2010-talet befinner sig i en brytningstid mellan tradition och nya inriktningar (Persson, 2010:77).
Förskolan har utvecklats från att ha varit en verksamhet med social- och omsorgsinriktning till att bli allt mer inriktade mot kunskap, utbildning och lärande. 2011 kom en ny reviderad läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev-10) där vikten av lärande, ämneskunskaper och språkutveckling betonas ytterligare (Skolinspektionen 2011:1-2).
Enligt en rapport från kommunal (Lorentzi & Widmark, 2014) gick 84% av alla 1-5åringar och 95% av alla 3-5åringar i förskolan. Tjugo procent av barnen går i en fristående förskola. Kommunen är idag skyldiga enligt lag att erbjuda alla barn som fyllt 1 år, vars föräldrar studerar eller förvärvsarbetar, en förskoleplats. Barn till föräldralediga och arbetssökande har rätt till 15 timmar per vecka i förskola. Från 3 års ålder till det att barnen börjar skolan har de rätt till 525 avgiftsfria timmar per år. Förskolan är kraftigt subventionerad och föräldrarna betalar endast 7% av den faktiska kostnaden (Lorentzi & Widmark, 2014:7).
2.4 Tidigare forskning om föräldrars föreställningar om förskolan
I min undersökning undersöker jag föräldrars föreställningar om vad som är viktigast i förskolan och jag lyfter 13 olika faktorer/ämnen som berör förskolans kvalitet på olika sätt. Här nedan presenterar jag först forskning som mer allmänt behandlar föräldrars föreställningar om förskolan och vilka faktorer föräldrar tycker är viktiga i förskolan. Sedan finns det i vissa av dessa 13 ämnen jag undersöker, specifik forskning i ämnet och den forskningen presenteras ämne för ämne.
Persson (1994) är en av de som forskat om föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg ur ett historiskt och socialt perspektiv. Eftersom Persson har forskat om föräldrars föreställningar om barnomsorg är hans avhandling i allra högsta grad relevant i min undersökning eftersom jag också ska undersöka föräldrars föreställningar om förskolan som är en stor del av barnomsorgen. Persson menar att på grund av att en stor andel av barnen idag socialiseras i förskolan påverkar det föräldrars syn och tro på barn och förskola. Resultatet från intervjuerna visar att föräldrarna har förtroende för att barnen i förskolan ges möjligheter att utveckla vissa kompetenser, kompetenser som behövs ”i den hårda och tuffa världen utanför” (Persson, 1994: 214). Föräldrarna i studierna menade också att i ett
familjedaghem (med familjedaghem menas oftast dagmamma) fick barnen inte de kompetenserna. Familjedaghem var mer en förlängning av ”hemmet” (Persson, 1994:222). I resultatet kan det också utläsas att det finns olika föreställningar om varför barnet är i förskolan eller i ett familjedaghem beroende på vilken barnsyn föräldrarna har. Perssons studie visar att de föräldrar som hade barn i ett familjedaghem hade en syn på barn ”som symbios” vilket Persson beskriver som ”Barnet är som det är.” Föräldrar i förskolan hade en syn på barn ”som projekt” vilket Persson beskriver med orden ”Barnet utvecklas, och påverkas och stimuleras i kontakt med andra. Det är formbart.” (Persson, 1994:146). Studien visar också att det bland föräldrarna fanns skilda tankar om hur viktig personalens utbildning var, men att personalens personlighet och erfarenhet var viktig (Persson, 1991:195,238). Ivarson Jansson har också undersökt föräldrars syn på förskolan och även hon har sett att det finns skillnader i föräldrars barnsyn. I avhandlingen Relationen hem - förskola. Intentioner och
uppfattningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990-1995 har Ivarson Jansson
undersökt påståendet att förskolan är ”ett komplement till hemmet”. Avhandlingen har två syften, det ena är att analysera hur målen, som staten och kommunen skrivit, definierar vad ”ett komplement till hemmet” innebär. Det andra syftet är att undersöka hur anställda och föräldrar i förskolan definierar begreppet. Det är främst det andra syftet som är mest intressant och relevant för min undersökning eftersom jag fokuserar på föräldrars perspektiv på förskolan. Resultatet i avhandlingen visar att föräldrar och personal tycker att förskolan är ett viktigt komplement till hemmet speciellt i frågan om barns sociala utveckling (Ivarson Jansson, 2001:50). Det finns dock skillnader i föräldrarnas barnuppfostran vilket Ivarson Jansson relaterar till deras utbildningsbakgrund. Ivarson Janson menar att fler föräldrar med hög utbildning hade ett ”förändringsinriktat synsätt” medan föräldrar med lägre utbildning hade ett mer ”kontinuerligt synsätt” (se definition i centrala begrepp) (Ivarsson Jansson, 2001:57-58). En av slutsatserna Ivarsson Jansson gör är att förskolan bedrivs utifrån personalens insatser men förskolans framtida utveckling är beroende av samarbetet mellan föräldrar och förskola. Marie Karlsson, docent i pedagogik, menar att beroende på hur föräldrarnas föreställningar av förskola, personal och barn skapas olika föräldraidentiteter (Karlsson, 2006:233). Karlsson har forskat om föräldrars relation till olika barninstitutioner såsom barnavårdcentral, barnomsorg och skola. Karlsson har genom intervjuer, med fokus på föräldrars erfarenheter och relationer till olika barninstitutioner, tagit del av sex livsberättelser i syfte att skapa en förståelse i att relationerna mellan föräldrar och barninstitutioner påverkas av deras föräldraidentitet.
En studie som till viss del liknar min är Sheridans (2009). Sonja Sheridan är professor och lärarutbildare vid Göteborgs universitet. Sheridan har i kapitlet ”Lärares och föräldrars syn på
förskolan” utgått från en studie hon gjort där 116 lärare och 206 föräldrar deltog. Lärare och föräldrar fick fylla i en enkät med olika frågor angående förskolan, bland annat vilka faktorer som skapar ”en bra förskola”. Hennes resultat visar att det finns delade åsikter om huruvida förskolan ska introducera matematik och skrivspråk för barnen och att de flesta av lärarna och föräldrarna tyckte att det viktigaste i förskolan var att barnen fick utveckla sin sociala kompetens (Sheridan, 2009:107). Ytterligare forskning som är intressant för mitt arbete är två internationella artiklar, dels för att de tar upp vilka faktorer föräldrar tycker krävs för att en förskola ska ha god kvalitet men också för att undersökningarna är gjorda i USA vilket kan innebära att de fått annorlunda resultat. Artikeln ”What makes a high-quality preschool? Similarities and differences between Chinese immigrant and European American parents’ views” är skriven 2011 av Yoko Yamamoto, biträdande professor i pedagogik, och Jin Li, professor i pedagogik, båda verksamma vid Brown University i USA. De menar att det finns lite forskning om vad föräldrar i USA tycker är god kvalitet i förskolan och än mindre om invandrarföräldrars syn på vad god kvalitet är i förhållande till deras i relation till deras kulturella och socioekonomiska bakgrunder. Yamamoto och Li undersökte 225 föräldrars uppfattningar om förskolan bland kinesiska invandrade föräldrar, både arbetarklass och medelklass, och amerikanska föräldrar i endast medelklass som alla hade 4-åriga barn (Yamamoto & Li, 2011:306). Alla föräldrar nämnde att kvaliteten på lärare, lärande och miljö var kritiska komponenter för en god kvalitet (Yamamoto & Li, 2011:313). De kinesiska föräldrarna fokuserade dock mer på kvaliteten på lärarna medan de europeiska amerikanska föräldrarna fokuserade mer på att föräldrar och barn blev bemötta efter deras individuella behov. Det fanns en större diskrepans mellan kinesiska arbetarklassföräldrar och europeiska amerikanska föräldrar. Resultatet av studien talar för att beroende på vilken kulturell och socioekonomisk bakgrund föräldrarna har ser deras definition av en förskola av god kvalitet olika ut.
F.D Katherine Glenn-Applegate, vid The Ohio State University i USA, har tillsammans med Jill Pentimonti, utredande forskare i småbarnsforskning och politik, och Laura M. Justice, professor i undervisning och inlärning, skrivit artikeln ”Parents’ Selection Factors When Choosing Preschool Programs for Their Children with Disabilities” (2010). Artikeln handlar om vilka faktorer som är avgörande när föräldrar till barn med speciella behov väljer förskola till sina barn. Deras studie visar att både föräldrar och experter anger samma faktorer som viktiga och att föräldrar till barn med handikapp har ytterligare faktorer som de söker efter. Hälften av föräldrarna tyckte att terapi och specifik hjälp till de handikapp och behov barnen hade var viktigast. Därefter svarade 37% av föräldrarna att tillgång till hjälp och acceptans av barn i behov av stöd var viktigast. På tredje plats
kom närheten till förskolan och på fjärde plats kom ”snäll personal” (Glenn-Applegate, Pentimonti Justice, 2010:222).
Jag har även använt mig av två större rapporter från Skolverket och Kommunal för att få statistiskt material. Skolverket gav 2013 ut ”Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem” vilket är resultatet av en enkätundersökning där 227 000 föräldrar deltog hösten 2012. Rapporten tar upp barnets närvarotid och vilken omsorgs- eller verksamhetsform barnet deltar i (Skolverket, 2013a:20-26). Den tar upp hur nöjda föräldrar är med sitt barns verksamhet och vilken form de skulle vilja ha istället om de inte är nöjda med nuvarande (Skolverket, 2013a:36). Skolverket redovisar också i rapporten vilka faktorer föräldrar tycker är viktigast när de väljer förskola: pedagogisk omsorg eller annan ordnad omsorg. Rapporten tar också upp huruvida föräldrarna känner till förskolans läroplan och om de tycker att verksamheten motsvarar deras behov.
Kommunals rapport ”Skilda världar - En jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg” (2014) är skriven av Ulrika Lorentzi och Olof Widmark och är främst intressant i min egen jämförelse mellan kommunala och fristående förskolor. De använder till stor del siffror från Skolverket och SCB och jämför de olika organisationsformerna i bland annat kvalitet, antal barn, förskolornas etablering, tillgänglighet, föräldrarnas socioekonomiska bakgrund, barngruppsstorlek, personaltäthet, utbildningsnivå, och personalens och föräldrarnas uppfattning om förskolan (Lorentzi & Widmark, 2014: 10-35).
2.4.1 Personalens utbildning, personaltäthet och barngruppens
storlek
Skolverket gav 2013 ut ett PM med namnet ”Barn och personal i förskolan hösten 2012” där de i siffror redovisar förskolans utveckling. De redogör bland annat för hur många barn som går i förskolan, storlek på barngrupper, personaltäthet, andel utbildad personal, könsfördelning i personalgruppen, antal barn med annat modersmål än svenska och hur många barn som går i en fristående skola (Skolverket, 2013b:1-10). Denna rapport är till hjälp i min undersökning för att få ett statistiskt perspektiv på personalens utbildning, personaltäthet och barngruppernas storlek.
2.4.2 Kost och hälsa
I min undersökning frågar jag föräldrarna om de tycker att kost och hälsa i förskolan är viktigt. Kristianstad kommuns rapport från 2009 ger mig en djupare förståelse för vad det är inom kost och hälsa föräldrar tycker är viktigt. Kristianstad kommun beslöt sig för att föra ett antal dialoger med föräldrar till barn i förskolan för att kartlägga föräldrars funderingar om barns hälsa och välbefinnande men också för att kunna bistå med kunskap. Kommunens beslut att följa livsmedelsverkets rekommendationer något år tidigare hade väckt kraftiga reaktioner från föräldrar och synliggjorde också en oro hos föräldrarna över barnfetma. Arbetet resulterade senare i en rapport; ”Förskolebarns hälsa och välbefinnande - Dialoger med föräldrar till förskolebarn”, där tre huvudrubriker ingick: ”Maten och måltiden”, ”Sömnen och dygnsrytmen” och ”Den fysiska aktiviteten”. Resultatet visar att föräldrarna hade många frågor och funderingar där merparten bestod av detaljfrågor som till exempel vilken fetthalt ett visst serverat livsmedel innehöll. Föräldrarna ville att maten skulle lagas lokalt med bra råvaror (2010:46) och bad om tips vid besvärliga mat- och sovsituationer. Föräldrarna som deltog tyckte det var självklart att barnen skulle röra sig och att utevistelsen i förskolan var en viktig del. Föräldrarna undrade också hur stort behov barnen egentligen hade av fysisk rörelse och om det fanns risk för överstimulering vid för mycket aktiviteter (Kristianstad kommun, 2010:67).
2.4.3 Trygg och rik miljö
Elisabeth Nordin Hultman är legitimerad barnpsykolog och lektor vid lärarhögskolan i Stockholm och har skrivit avhandlingen Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande (2010). Nordin Hultman har valt att studera hur miljön påverkar barnen i deras subjektskapande, detta gör hon utifrån två perspektiv, Det första perspektivet är material i förskolan och det andra är hur tid, rum och material är reglerat. Hennes studie visar att förskolorna har ett rikt material men att det är mer eller mindre tillgängligt för barnen. Nordin Hultman menar att vissa material bär på föreställningar om vad barn bör göra i en viss ålder och om hur barn bör vara utifrån kön (Nordin Hultman, 2010:72). Nordin Hultman jämförde svenska förskolors material med engelska förskolors och hon såg då att de engelska förskolorna hade mycket mer och variationsrikt material framme trots att de inte hade större plats. Resultatet visar också att regleringen av rum, material och olika aktivitets möjligheter starkt påverkar barns möjlighet till meningsskapande och utveckling (Nordin Hultman, 2010:108). Nordin Hultmans avhandling är av intresse i min undersökning för att förstå vad som kan ingå i en trygg och
rik miljö i förskolan.
2.4.4 Trygghet och omsorg
Broberg har tillsammans med Hagström och Broberg skrivit boken Anknytning i förskolan (2012). I boken presenteras och beskrivs anknytningsteorin och dess grundare, John Bowlby (Broberg et al.2012:34). Författarna menar att en trygg anknytning till minst en pedagog är viktig för att barnet sedan ska utveckla en trygghet i förskolan. Broberg, Hagström och Broberg menar också att studier visar att andelen trygga barn i förskolan har minskat i takt med att fokus på utbildning och läroplanen har ökat samtidigt som fokus på barns känslomässiga utveckling och omsorgsbehov har minskat (Broberg et al, 2012:152). Ytterligare en faktor som påverkar möjligheten att skapa trygga relationer i förskolan är barngruppens storlek (Broberg et al, 2012:151). Denna bok är främst användbar i min undersökning för att förstå vad som krävs för att skapa trygghet och omsorg i förskolan.
2.4.5 Föräldrars möjlighet att påverka och delta i förskolan
Ingegerd Tallberg Broman är professor i pedagogik vid Malmö högskola och har i kapitlet ”Föräldrasamverkan i förändring” skrivit om hur samverkan mellan förskola och föräldrar har förändrats och att föräldrar fått en ökad delaktighet i förskolan. Hennes studie visar att föräldrarnas förväntningar på delaktighet och inflytande är främst påverkade av deras ekonomiska situation (Tallberg Broman, 2013:28). Resultatet visar också att lärarna känner att de inte har tillräcklig kompetens för att möta och hantera det större inflytandet föräldrarna fått (Tallberg Broman, 2013:28).
Fanny Jonsdottir är universitetslektor i pedagogik och har tillsammans med Eva Nyberg, lektor i fritidspedagogik, skrivit kapitlet ”Erkännande, empowerment och demokratiska samtal” som handlar främst om hur lärare ser på och beskriver samverkansuppdraget mellan skola och hem. De har i en studie intervjuat åtta lärare som beskriver att det huvudsakliga syftet med föräldrasamarbetet är att skapa bra förutsättningar för barnets utveckling och att det är ”för barnets bästa” (Jonsdottir & Nyberg, 2013:62). De intervjuade lärarna menar också att det krävs flera faktorer som trygghet, god relation, insyn i verksamheten, men också att personalen erkänner föräldrars kunskap och erfarenheter för att
ett bra föräldrasamarbete ska kunna utvecklas (Jonsdottir & Nyberg, 2013:66). Jonsdottir och Nyberg menar att föräldrasamarbete är ett komplicerat område och de ser att det finns ett problem där föräldrar är osäkra på vad personalen förväntar sig av föräldrarna i delaktighet. Det krävs av personalen ett aktivt lyssnande på föräldrarna för att förstå tankar och intentioner och därmed kunna bemöta föräldern på bästa sätt. Genom att föräldrar och lärare ger varandra ett ömsesidigt erkännande kan både föräldrar och lärare växa i sin roll (Jonsdottir & Nyberg, 2013:76). Tallberg Bromans och Jonsdottir och Nybergs forskning är till hjälp i min undersökning för att förstå hur föräldrars delaktighet kan yttra sig men också varför det finns skillnader i föräldrars deltagande.
3. Metod
I detta kapitel beskriver och argumenterar jag för valda metoder i undersökningen. Jag beskriver också hur jag i kommande kapitel redovisar resultat, analys och teoretisk tolkning, samt problematiserar möjligheterna att dra slutsatser utifrån empirin.
3.1 Kvantitativ metod eller kvalitativ metod
En kvantitativ metod innebär att man använder sig av en mängd (kvantitet) empiri, hård data, och med hjälp av siffror och statistiska bearbetningar gör generaliseringar. Resultatet av en kvantitativ undersökning visar sedan forskarens uppfattning eftersom en kvantitativ undersökning oftast är deduktiv, då forskarens syfte är att undersöka olika hypoteser (Bryman, 2012:26, 371). I en kvalitativ metod använder man sig istället av innehållet i empirin, den mjuka datan, för att bilda sig en förståelse av de deltagandes åsikter och beteenden. En kvalitativ undersökning är till skillnad från den kvantitativa, oftast induktiv. Det innebär att forskaren först samlar in empiri och sedan försöker dra slutsatser utifrån empirin (Bryman, 2012:26, 371).
Mitt syfte var att göra en deskriptiv undersökning, alltså en beskrivande undersökning (Patel & Davidsson, 2011:12) om vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan. Jag ville försöka bilda mig en så bred uppfattning som möjligt och jämföra föräldrars åsikter beroende på barnets ålder, föräldrarnas utbildning, förskolans inriktning och organisation och valde därför att arbeta med en kvantitativ metod. Jag valde enkäter som metod för att få standardiserade svar, som är lättare att bearbeta än intervjusvar, och för att få in fler svar. Det fanns tidmässigt inte möjlighet att ta del av lika många föräldrars tankar genom intervjuer och därför var enkäter att föredra (Bryman, 2012:178). Med en kvalitativ undersökning hade jag kunnat fråga föräldrarna hur de resonerade när de värderade olika faktorer i enkäten, det kan jag inte göra med den kvantitativa enkätmetod jag valt eftersom föräldrarna är anonyma.
3.2 Enkät
Enkätens första del (se bilaga 1) består av 13 olika skattningsuppgifter och därefter en avslutande skattningsuppgift där föräldrarna ska rangordna olika ämnen från ”mest viktig” till ”minst viktig”. I valet av faktorer till enkäten har jag främst tagit hjälp av tidigare forskning, som består av studier där föräldrars föreställningar om förskola undersöks (Person, 1994; Ivarsson Jansson, 2001; Karlsson, 2006) och studier där föräldrar fått nämna de faktorer de tycker är viktigast i förskolan (Skolverket, 2013a; Glenn-Applegate, Pentimonti Justice, 2010; Yamamoto & Li, 2011; Sheridan, 2009). Jag har också valt ämnen utifrån läroplanen och då främst de ämnen som fått större fokus i den reviderade läroplanen 2011. Det har jag gjort för att se om föräldrarnas föreställningar om vad som är viktigast i förskolan speglar läroplanens fokus. Jag har också till viss del valt ämnen utifrån egen arbetslivserfarenhet då jag bildat mig uppfattningar om vad föräldrar tycker är viktigt i förskolan. Jag har också tittat en del på diskussionstrådar från familjesidor på internet där föräldrar diskuterat vilka faktorer man bör gå efter när man ska välja förskola till sitt barn (familjeliv.se 2014-05-13).
I utformandet av enkäten var det viktigt att den skulle bli lagom lång och ha en tydlig layout för att föräldrarna skulle vara motiverade att fylla i den. I enkäten frågade jag föräldrarna vad de tyckte om olika faktorer. Enkätfrågorna formulerades på två olika sätt (se nedan) för att föräldrarna skulle få en känsla av igenkänning men också en viss variation (Eliasson, 2006:41). Detta gjorde att föräldrarna var tvungna att läsa igenom frågorna mer noggrant än om alla var ställda på samma sätt, vilket förhoppningsvis gav ett mer korrekt svar. Jag valde att ha fyra svarsalternativ på varje fråga.
▫
Ja, det är mycket viktigt eller▫
Ja, den har mycket stor betydelse▫
Ja, det är viktigt▫
Ja, den har stor betydelse▫
Det är inte särskilt viktigt▫
Den har betydelse▫
Nej, det är inte alls viktigt▫
Den har liten betydelseJag tog bort centraltendensen (Patel & Davidsson, 2011:81) vilket gör att den som fyller i inte kan ge ett neutralt svar utan måste ta ställning för eller emot. I slutet av enkäten bad jag sedan föräldrarna att rangordna de olika faktorerna från vad de tyckte var ”mest viktigt” till ”minst viktigt”. Enkäten hade
en hög grad av strukturering och standardisering (Patel & Davidsson, 2011:76) eftersom jag bestämt ordningen och formen på frågorna och att det även fanns färdiga svarsalternativ deltagaren skulle kryssa i. Denna höga grad av standardisering och strukturering valde jag för att sedan lättare kunna jämföra och generalisera i min analys av enkätempirin. Jag använde mig av ett vardagligt språk i utformandet av enkäten och formulerade tydliga, korta och neutrala frågor, som förhoppningsvis var lättbesvarade (Eliasson 40:2006).
3.3 Urval
När man gör urval till undersökningar som ska resultera i ett säkert statistiskt resultat krävs det att hela populationen, den grupps åsikter som ska undersökas, deltar eller att man gör ett representativt stickprov (Bryman, 2012:175). Detta kan vara väldigt svårt när populationen är alltför stor jämfört med undersökningens resurser.
Jag har inte haft möjlighet att välja ut ett representativt stickprov ur populationen som motsvarar Sveriges föräldrar med barn i förskolan eftersom det skulle krävt en alltför omfattande arbetsinsats tidsmässigt. Men eftersom jag vill undersöka om det finns skillnader beroende på barns ålder, föräldrars utbildning, inriktning på förskolan och organisatoriskt, har jag valt förskolor med både yngre och äldre barn, förskolor med olika inriktningar och både kommunala och fristående skolor. Jag har valt att ta med förskolor med olika inriktningar eftersom föräldrar oftast behöver göra ett aktivt val för att få plats på en sådan förskola. Eftersom föräldrarna gjort ett medvetet val av förskola kan det vara så att de kanske har speciella krav, önskemål eller värderingar som för dem är viktiga och som de utgått ifrån när de valt förskola. En av förskolorna med inriktning drivs som föräldrakooperativ, vilket gör att dessa föräldrar jämfört med andra är generellt mer aktiva och delaktiga i förskolan vilket kan påverka deras krav på förskolan. Likadant har jag tänkt när jag valt att ha både fristående och kommunala förskolor. Även till fristående förskolor måste föräldrarna aktivt söka sig. Forskning (Lorentzi & Widmark, 2014:27) visar att föräldrar i fristående förskolor generellt är med aktiva och lägger mer tid på förskolan. De fristående förskolorna drivs dessutom båda som föräldrakooperativ vilket också bör göra att de är mer aktiva i förskolan. I urvalet av förskolor med inriktningar valde jag förskolor utan inriktning, med Reggio Emilia inriktning, uteförskola och en I ur och skur förskola. Att det blev just dessa inriktningar beror på att jag valde förskolor där jag sedan tidigare är känd och då främst bland personalen. Det tror jag underlättade
samarbetet emellan mig och personalen, först när personalen skulle godkänna att jag lämnade ut enkäter och sedan även när enkäterna samlades in.
Av de insamlade enkäterna ser fördelningen på de olika förskolorna ut som följande:
Kommunal förskola, Reggio Emilia-inspirerad, barn 1-3 år. 15/26 enkäter Kommunal förskola, Reggio Emilia-inspirerad, barn 3-6 år 9/32 enkäter
Kommunal förskola, barn 1-4 år 13/27enkäter
Kommunal förskola, barn 4-6 år 8/24 enkäter
Kommunal förskola, Uteavdelning barn, 4-6 år 8/21 enkäter Fristående förskola, föräldrakooperativ I ur och skur-förskola, barn 1-6 år 16/27 enkäter Fristående förskola, föräldrakooperativ barn 1-6 år 3/17 enkäter Föräldrarna fick lämna enkäterna till personalen som fick förvara dem tills jag kom och samlade in dem. Det finns en risk att eftersom jag är känd bland en del av föräldrarna kan detta ha påverkat resultatet men hur det eventuellt har påverkat är oklart.
Det låga deltagandet kan till en viss del ha påverkats av att föräldrar tagit semester i samband med påsken och en utbredd magsjuka på en avdelning. Det kan också bero på att den andra delen av enkäten, där föräldrarna skulle värdera 13 faktorer från 1-13, var mer avancerad än den första delen då de skulle kryssa i ett av fyra svarsalternativ. Denna sista del kanske ansågs för tidskrävande. Men jag ansåg att detta var en viktig delen i undersökningen och avsikten med denna del var att kontrollera tillförlitligheten, reliabiliteten, i de första frågorna (se utförligare förklaring nedan.)
3.4 Reliabilitet
Reliabilitet handlar enligt Bryman om hur säkert eller pålitligt ett mått eller en mätning är på ett visst begrepp och hur reliabelt ett mått är beror på tre faktorer (Bryman, 2012:160). Den första faktorn är ”stabilitet” och betyder att måttet ska vara så pass stabilt att det ska gå att mäta ett begrepp två gånger utan att resultaten skiljer sig nämnvärt åt. Den andra faktorn för reliabilitet är ”intern reliabilitet” som enligt Bryman innebär att svarsalternativen i enkäten är följdriktiga vilket betyder att svarsalternativen ska vara graderade enligt samma skala på alla frågor, så att svaren blir jämlika och därmed jämförbara. Den tredje och sista faktorn är ”interbedömarreliabilitet” som betyder att
oberoende av vem som bedömer testet ska resultatet bli det samma (Bryman, 2012: 160)
Jag ville med min sista fråga i enkäten bland annat kontrollera den reliabla stabiliteten i undersökningen. Om svarsalternativen på de olika frågorna stämmer överens med varandra har jag uppfyllt en av de tre reliabilitetsfaktorerna. I utformningen av min enkät valde jag att formulera frågorna på två sätt (se utförligare förklaring under rubriken Enkät eller bilaga 1) och detta gjorde att svarsalternativen på de olika frågorna inte följer exakt samma skala vilket krävs för en ”intern reliabilitet” och det kan därmed ha påverkat undersökningens reliabilitet.
3.5 Validitet
Validitet handlar enligt Bryman i stora drag om hur det som det som avses mätas faktiskt mäts(Bryman, 2012:50). I min enkät har jag på några ställen frågat om flera faktorer samtidigt eftersom jag, när jag gjorde enkäten bedömde dem som likvärdiga. Jag frågar bland annat om hur viktig personalens utbildning, personaltäthet och barngruppens storlek i samma fråga. När jag senare har läst mer forskning ser jag att föräldrar i olika undersökningar värderat faktorerna olika högt. Enligt undersökningar (Skolverket, 2013a:78) visar det sig att barngruppens storlek är mycket viktig för föräldrar samtidigt som andra undersökningar visar att personalens utbildning inte är lika viktig (Persson,1994:238) och (Karlsson, 2006:153). Det gör att jag i enkäten tvingat föräldrarna att lämna ett sammanslaget betyg på dessa tre faktorer som de kanske gett olika värderingar om de varit för sig och detta påverkar validiteten i undersökningen. Det gör också att jag inte får en korrekt värdering på dessa faktorer.
3.6 Genomförande
Innan jag delade ut enkäterna till föräldrarna kontaktade jag personalen på förskolorna för att få deras godkännande och hjälp i insamlingen. Tillsammans med enkäten delade jag ut ett missiv (se bilaga 2) där jag presenterade mig själv och berättade om undersökningens syfte.
Föräldrarna fick, beroende på förskola, 7-9 dagar på sig att lämna in enkäten. Föräldrarna fick olika lång tid på sig eftersom det rent tidsmässigt inte gick att dela ut/samla in alla enkäter under samma
dag. Jag skickade ut ett e-postmeddelande till respektive förskola dag 6 och bad dem sätta upp en lapp för att påminna föräldrarna om att lämna in enkäterna. Jag fick tillbaka totalt 72 av 174 enkäter vilket motsvarar 41%. Jag hade räknat med att få in runt 50% av enkäterna vilket, enligt Skolverket, är normalt vid denna typ av undersökningar (Skolverket, 2013a:86).
3.6.1 Analysbeskrivning
Enkäterna jag fick in har jag analyserat med hjälp av SPSS som är ett statistikprogram som är till stor hjälp när man har en större mängd data. Jag förde först in all rådata (Patel & Davidsson, 2011:114) i programmet och sedan skapade jag frekvenstabeller för alla 13 variabler och även den sista skattningsuppgiften där föräldrarna fick värdera variablerna i förhållande till varandra. I frekvenstabellen kunde jag sedan se hur föräldrarnas svar i procent var fördelad över de fyra svarsalternativen. Jag gjorde sedan korstabeller (Patel & Davidsson, 2011:116) med de 13 variablerna och ställde dem emot variabler som förskolans inriktning, organisationsform och barnets ålder. I korstabellen använde jag mig av en relativ frekvens (Patel & Davidsson, 2011:115) vilket betyder att jag beskriver frekvensen i förhållande till populationens storlek i procent, eftersom antalet föräldrar inte var detsamma i de olika variablerna. I korstabellerna kunde jag sedan utläsa huruvida det fanns någon diskrepans mellan de olika variablerna.
För att lättare utläsa skillnader har jag sedan lagt ihop svarsalternativen ”Ja, det är mycket viktigt och ”Ja, det är viktigt” och sedan jämfört de olika förskolornas procent med varandra. Just i denna korstabell menar jag att det finns en större diskrepans då alla föräldrar i I ur och skur förskolan (100%) svarat att ”Ja, det är viktigt” eller ”Ja, det är viktigt” samtidigt som motsvarande siffra från uteavdelningen är endast 37,5%.
Jag har inte bestämt någon exakt gräns för vad som är en faktisk diskrepans utan istället beskrivit i resultatet att det finns mindre eller större skillnader och sedan presenterat skillnaden i siffror. I de korstabeller det fanns en diskrepans skapade jag sedan stolpdiagram (Patel & Davidsson, 2011:115) för att tydligare visa resultatet. Jag skapade också ett stolpdiagram över den sista skattningsuppgiften för att tydligare se variablernas placering i förhållande till varandra (se bilaga 3).
Korstabell över föräldrars möjlighet att delta i förskolan och förskolans
inriktning.
Är det viktigt att ni som föräldrar har möjlighet att
påverka och delta i förskolans verksamhet? Totalt
Nej det är inte alls viktigt Det är inte särskilt viktigt Ja, det är viktigt Ja, det är mycket viktigt Förskolan s inrikt eller profil Reggio emilia Antal föräldrar 1 5 11 4 21 Antal föräldrar i % 4,8% 23,8% 52,4% 19,0% 100,0 % Uteavdelning Antal föräldrar 0 5 2 1 8
Antal föräldrar i %
0,0% 62,5% 25,0% 12,5% 100,0 % I ur och skur Antal föräldrar 0 0 13 4 17
Antal föräldrar i % 0,0% 0,0% 76,5% 23,5% 100,0 % Ingen inriktning Antal föräldrar 0 4 16 4 24 Antal föräldrar i % 0,0% 16,7% 66,7% 16,7% 100,0 % Totalt Antal föräldrar 1 14 42 13 70
Antal föräldrar i %
1,4% 20,0% 60,0% 18,6% 100,00 %
I resultatdelen redovisar jag först hur alla föräldrarna värderat variabeln. Sedan har jag presenterat eventuella värderingsskillnader mellan variablerna inriktning på förskolan, organisationsform och barnets ålder. I presentationen av mitt resultat har jag lagt ihop de två översta svarsalternativen, ”Ja, det är mycket viktigt” och ”Ja, det är viktigt” eller ”Ja, det har mycket stor betydelse” och ”Ja, det har stor betydelse” med varandra men också presenterat varje svarsalternativ för sig inom parentes. Det gjorde jag för att tydligare se om föräldrarna höll med om att variabeln var viktig eller valde något av de andra två alternativen som var mer nekande. Jag satte sedan mina resultat i relation till tidigare likvärdiga studier och sist redovisade jag vilken plats variabeln fick i den enkätens sista värderingsfråga. Även denna har jag försökt sätta i relation till liknande tidigare forskning.
Sedan sammanfattar jag resultatet och analyserar det med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, de centrala begreppen och tidigare forskning. Jag har först sammanfattat
och analyserat den ordning föräldrarna rangordnat de olika variablerna. För att tydligt svara på mina frågeställningar har jag sedan använt dem som rubriker i den fortsatta sammanfattningen och analysen. Jag har dock tagit bort frågeställningen angående föräldrars utbildning och detta har jag gjort eftersom nästan alla föräldrar som deltog i min undersökning hade hög utbildning. Det finns således inga skillnader att analysera men jag har under de andra rubrikerna tagit upp hur föräldrarnas utbildning eventuellt påverkat resultatet. Sist i arbetet presenterar jag slutsatser jag kan dra utifrån mitt resultat och tidigare forskning. Jag diskuterar också om jag faktiskt kan dra slutsatser utifrån mitt material beroende av storleken på undersökningen, att det inte är ett representativt stickprov, reliabilitet och validitet och att flera skillnader i resultatet är mycket små.
3.7 Forskningsetiska principer
När man genomför en undersökning finns det ett antal regler (forskningsetiska principer) från Vetenskapsrådet man måste följa. Här nedan följer Vetenskapsrådets krav, Vetenskapsrådets förklaringar av deras innebörd och en beskrivning av hur jag sedan i min undersökning uppfyllt kraven.
Informationskravet:
”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (Vetenskapsrådet, 2002:7). I mitt missiv till föräldrarna presenterade jag undersökningens syfte och vilka vinster, i form av kunskap, undersökningen kan ge. Jag förklarade också att deltagandet i enkäten var högst frivilligt, att enkäterna skulle användas i mitt examensarbete och sedan förstöras. I missivet finns också mina kontaktuppgifter och uppgifter om vilken utbildning och skola jag går på.Samtyckeskravet:
”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan” (Vetenskapsrådet, 2002:9). Deltagarna godkände sitt deltagande genom att fylla i enkäten och lämna in den.Konfidentialitetskravet
: ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges störstamöjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem” (Vetenskapsrådet, 2002:12). De deltagande föräldrarna fyllde på enkäten inte i sitt eget, barnets namn eller förskolans namn. De blev för mig anonyma eftersom deltagarna lämnade enkäterna till personalen på förskolan som sedan samlade enkäterna i en mapp i väntan på att jag kom
och samlade in dem.
Nyttjandekravet:
”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas förforskningsändamål” (Vetenskapsrådet, 2002:14). Jag förvarade enkäterna så att obehöriga ej hade tillgång till dem och använder endast enkäterna för mitt examensarbete varefter de sedan ska förstöras.
4. Resultat och analys
I resultatet redovisar jag de 13 variablerna var för sig. Först visar jag hur alla föräldrarna i undersökningen värderat variabeln och sedan presenterar jag eventuella värderingsskillnader beroende på eventuell inriktning på förskolan, organisationsform och barnets ålder. Jag presenterar också resultat från likartade studier och sist i varje stycke redovisar jag vilken plats variabeln fick i enkätens sista värderingsfråga. Även här presenterar jag om möjligt likartad tidigare forskning. Sist i kapitlet kommer en sammanfattande analys och tolkning.
4.1 Resultat av enkät
Diagrammet nedan visar i vilken ordning föräldrarna i min undersökning rangordnade de 13 olika faktorerna jag valde att undersöka.
Trygghet och omsorg Rik och trygg miljö Personals utb; personaltäthet, gruppstlk Lek, socialt samspel Bra relation till personal Kost och hälsa Pedagogisk verksamhet, ämne, språk Öppettider och avstånd Framtidsförberedande Arbeta utifrån läroplan Påverka och delta i förskolan Dokumentation och bedömning Profil/inriktning 0 2 4 6 8 10 12 14 Fa kto re r f örä ld ra rn a ha r v ärd era t
Diagram över vad föräldrar tycker är viktigast i förskolan, lägst poäng= bäst placering
4.1.1 Förskolans öppettider och avstånd till hemmet
Av de föräldrar som deltog var det 73.6% som tyckte att förskolans öppettider och avståndet till hemmet har mycket stor betydelse eller stor betydelse. I undersökningen finns ingen noterbar skillnad i föräldrarnas värdering av faktorn beroende av barnets ålder. Det finns däremot skillnader mellan förskolornas olika inriktningar. För de föräldrar som har barn på en ”uteavdelning” har närhet och öppettider större betydelse än för de föräldrar som har sina barn på en ”I ur och skur” förskola. Av föräldrarna på uteavdelningen tycker alla (100%) att förskolans öppettider och avstånd till hemmet har stor (62,5%) eller mycket stor betydelse 37,5%) jämfört med 41,2% av föräldrarna från ”I ur och skur” där 5,9% tyckte att förskolans öppettider och avstånd hade mycket stor betydelse och 35,3% tyckte att den hade stor betydelse.
Diagram 1
I en jämförelse mellan förskolornas organisationsform finns det också en del skillnader. Av de föräldrar som har barn i en fristående förskola, var det endast 45% som tyckte att förskolans öppettider och närhet hade mycket stor betydelse (10%) eller stor betydelse (35,%). Samtidigt tyckte 84,7% av föräldrarna med barn i den kommunala förskolan att faktorn hade mycket stor betydelse (46,2) eller stor betydelse (38,5). 20% av föräldrarna i den fristående förskolan tyckte att faktorn hade liten betydelse jämfört med 1,9% av föräldrarna i denna kommunala förskolan. Skillnaderna mellan kommunala och fristående förskolor har visats även i andra undersökningar. I Skolverkets (Skolverket, 2013a:81) undersökning tyckte 65% av föräldrarna i den kommunala förskolan att närheten var den
allra viktigaste faktorn i val av förskola, jämfört med endast 46% av föräldrarna i en fristående förskola.
Mina resultat liknar resultatet i studien av Glenn-Applegate, Pentimonti och Justice (2010:222). I deras undersökning fick föräldrar till barn med speciella behov nämna faktorer som spelade in i valet av förskola och faktorn närhet till förskolan kom då på tredje plats.Skolverkets rapport (2013a:57) (som undersöker både vilka faktorer föräldrar tycker är viktigast i val av förskola men också hur nöjda föräldrar är med den nuvarande förskolan) visar att förskolans närhet och öppettider hör till de faktorer som föräldrar är mest nöjda med. Närmare 90% av de föräldrar som ingick i Skolverkets undersökning tyckte att förskolans närhet och öppettider i mycket hög eller ganska hög grad uppfyllde deras behov.
I min undersökning kom öppettider och närheten till förskolan på en åttonde plats.Om man ser till likartade studier så kom faktorn ”närheten till hemmet” på en första plats i Skolverkets undersökning och i samma undersökning kom ”öppettider” först på en 14 plats. Eftersom faktorerna öppettider och närhet värderades väldigt olika i Skolverkets undersökning gör det att jag ifrågasätter hur hög validitet skattningsfrågan i min undersökning har. Min fråga skiljer sig från Skolverkets eftersom jag bad föräldrarna att rangordna faktorerna ”öppettider” och ”närhet till hemmet” som en gemensam faktor. Utifrån Skolverkets resultat kan det tolkas som att faktorn ”öppettider” i min undersökning kan ha dragit ner den gemensamma placeringen av ”öppettider och närhet till hemmet” något.
4.1.2 Personalens utbildning, personaltäthet och barngruppens storlek
Hela 97,2% av de föräldrar som ingick i min undersökning tyckte att personalens utbildning, personaltäthet och storleken på barngruppen hade mycket stor betydelse (69,4%) eller stor betydelse (27,8%). Det finns en del svårigheter att jämföra denna fråga med tidigare forskning eftersom jag slagit ihop tre faktorer till en, vilken gör att föräldrarna fått sätta ett samlat betyg på alla tre. Det fanns inga större skillnader i min undersökning mellan olika förskolors inriktning eller organisationsform, vilket skiljer sig från Skolverkets undersökning där 20% av föräldrarna i fristående förskolor menar att barngruppens storlek är en av de tre viktigaste faktorerna, jämfört med 10% av föräldrarna i kommunal förskola. I min undersökning visade sig vissa skillnader i värderingen av faktorn beroende på barnets ålder. Av de föräldrar med barn i åldern 1-2 år, tyckte så många som 87% att personalens utbildning, personaltäthet och storleken på barngruppen hade mycket stor betydelse. Av föräldrarna
till barn i åldern, 3-4 år var det 59,3% och föräldrarna till barn i åldern 5-6 år, var det 63,6%. Detta är dock så små skillnader att det gör det svårt att dra några slutsatser.
Diagram 2
Skolverkets undersökning visar att personalen (generellt) hör till de faktorer föräldrar är allra mest nöjda med, samtidigt är föräldrarna mindre nöjda med personaltäthet och barngruppens stolek (2013a:57). I Yamamoto och Lis studie (2011) framkom att den faktor som föräldrar mest frekvent nämnde för att beskriva en förskola av god kvalitet var: ”teacher qualities, including their characteristics, attitudes and qualification”(Yamamoto & Li, 2011:313). Här nämner föräldrarna alltså inte ”personal” som en generell faktor utan beskriver att personalens personlighet, attityd och utbildning är mest viktiga faktorer för att en förskola ska ha god kvalitet.
I en intervju i Perssons avhandling (1994), uttalar sig en förälder enligt följande: ”Förskolläraren går ändå och läser flera år för att jobba med barn. Det är klart att de är bra på det. Egentligen skulle det bara vara förskollärare på dagis, tycker jag.” (Persson, 1994:195). Persson kommer också fram till att för de föräldrar som menar att vistelsen i förskolan är mer än bara barnpassning är det värdefullt att personalen i sin utbildning får kunskaper om barnens utveckling. De föräldrar som tycker att det är viktigast att personalen har bra kontakt med barnen, tycker att personalens utbildning inte har någon större betydelse (Persson,1994:238). Andra föräldrar i Perssons avhandling nämner att det snarare är personalens personliga kvalifikationer än utbildning som avgör hur lämpliga de är i arbetet med barn
(Persson, 1994:219). Även i Karlssons avhandling visar det sig att föräldrarna värderar personalens personliga egenskaper högre än deras utbildning (Karlsson, 2006:153). I Sheridans kapitel om föräldrars syn på förskolan tyckte de flesta föräldrarna att ”lärarnas personliga och professionella kompetens, engagemang och flexibilitet” är de faktorer som främst beskrev kvalitet i förskolan (Sheridan, 2009:94)
Föräldrarna i min undersökning tycker att personalfaktorn är viktig och liknande resultat visar även Skolverkets undersökning (2013a:57) men detta beror nödvändigtvis inte på personalens utbildning eftersom enligt ett PM från Skolverket våren 2013 visar att endast 53% av personalen har förskollärarutbildning, lärarutbildning eller fritidspedagogsutbildning. Ytterligare 41% har någon annan utbildning för att arbeta med barn och 6% saknade utbildning för att arbeta med barn. Det finns vissa geografiska skillnader då ”kommuner i glesbefolkad region” har en större andel utbildade förskollärare samtidigt som ”förortskommuner till större städer” har lägre andel än genomsnittet (Skolverket, 2013b:5).
PM:et från Skolverket visar också på skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I de kommunala förskolorna har 56% av personalen förskollärarutbildning jämfört med friskolornas 41%. Endast 4% av personalen i kommunala förskolor saknar en utbildning i arbete med barn och i den fristående förskolan är den siffran 11% (Skolverket, 2013b:5). Detta beror nog snarare på en prioriteringsfråga från förskolechefen/styrelsen än en värderingsfråga då det i både Skolverkets undersökning (Skolverket, 2013b:81) och min undersökning inte uppkommit någon skillnad mellan hur föräldrar från kommunala respektive fristående förskolor värderar personalfaktorn.
Föräldrar är enligt Skolverkets undersökning (Skolverket, 2013a:57) mindre nöjda med personaltäthet och storleken på barngrupperna än vad de är med personalen. Enligt Skolverket (Skolverket, 2013b:7) är det 5,3 barn per personal i genomsnitt och det är endast marginella skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. I genomsnitt är det 16,9 barn i en grupp. I en kommunal förskola är det några fler, 17,0 barn, och i de fristående förskolorna är motsvarande siffra 16,2 barn. Enligt Skolverkets undersökning (2013a:78) kom personalen på andra plats när föräldrarna fick nämna de viktigaste faktorerna i skolan. Det framkommer dock inte vad föräldrarna menar mer exakt med ”personalen”. Det skulle kunna vara personalens utbildning men det kan också vara personalens personlighet och relation till barnen. I samma undersökning kom barngruppens storlek på fjärdeplats och personaltäthet kom på en sjundeplats. När föräldrarna i min enkätundersökning fick rangordna de viktigaste faktorerna i förskolan kom faktorn ”Personalutbildning, personaltäthet och gruppens
storlek” på en samlad tredje plats.
4.1.3 Förskolans eventuella inriktning
Hela 75% av föräldrarna tyckte att förskolan inriktning eller profil inte var särskilt viktig (59,7%) eller inte alls viktig (15,3%). 23% av föräldrarna tyckte att faktorn var viktig och ingen tyckte att den var mycket viktig. Min undersökning visar också på att föräldrar med barn i åldern 5-6 år värderar faktorn högre än de föräldrar som har yngre barn. Av de föräldrar med barn i 1-2 års åldern tycker 21,7% att förskolans inriktning är viktig samtidigt som 45,5% av föräldrarna med barn i åldern 5-6 år tyckte samma sak. Detta kan bland annat bero på att flera avdelningar och förskolor med en profil/inriktning endast vänder sig till barn i åldern 3-6 år.
Diagram 3
Det finns inga större skillnader hur föräldrar värderat faktorn beroende på förskolans inriktning. I en jämförelse mellan kommunala och fristående förskolor visar min undersökning att 65% av föräldrarna från de fristående förskolorna tycker att förskolans inriktning är viktig samtidigt som endast 9,6% av föräldrarna från de kommunala förskolorna tycker det. Skolverkets undersökning (Skolverket, 2013a) visar också att föräldrar med barn i en fristående förskola värderar denna faktor betydligt högre än föräldrar med barn i den kommunala förskolan. Det kan bero på att fler fristående förskolor har någon form av profil eller inriktning. Skolverkets undersökning visar att en tredjedel av föräldrarna i en fristående förskola anser att faktorn är viktig jämfört med 12% av föräldrarna i en kommunal förskola (Skolverket,2013a:81).
Denna faktor rangordnade föräldrarna i min undersökning som den minst viktiga av de 13 faktorer jag undersökte. Mitt resultat skiljer sig från den likartade undersökningen från Skolverkets (Skolverket, 2013a:78) där förskolans profil/inriktning/pedagogik kommer redan på sjunde plats.
4.1.4 En varierad och hälsosam kost och livsstil
I genomsnitt tyckte 97,2% av föräldrarna i min undersökning att en varierad och hälsosam kost och livsstil var mycket viktig (72,2%) eller viktig (25%). Av föräldrarna med barn i en ”I ur och skur” förskola värderade hela 100% att faktorn var mycket viktig. Min undersökning visade också en märkbar skillnad mellan kommunala och fristående förskolor, då 90% av föräldrarna i en fristående förskola tyckte att kost och hälsa var mycket viktig jämfört med 65,4% av föräldrarna i en kommunal förskola. Det fanns inga större skillnader beroende på barnets ålder, dock värderade föräldrarna till barn i åldern 1-2 år och 3-4 år faktorn något högre än de föräldrar som hade äldre barn. Alla föräldrar med barn i åldern 1-4 år tyckte att faktorn var viktig eller mycket viktig, samtidigt som 90% av föräldrarna till barn i åldern 5-6 år tyckte det var viktigt eller mycket viktigt.
Att faktorn kost och hälsa är viktig för föräldrar är något som Kristianstad kommun noterat och arbetat vidare med. Kristianstad kommun startade tillsammans med Högskolan i Kristianstad en dialog med föräldrar i kommunen där de fick ställa frågor och lyfta synpunkter om främst mat men också sömn och fysisk aktivitet. I rapporten visar resultatet att föräldrarna tycker det är viktigt med bra och närproducerade råvaror och att de ratar industriellt producerad mat (Kristianstad kommun, 2010:46) I rapporten märks också en osäkerhet och oro från föräldrarna när de diskuterar vad ”bra mat” egentligen är, hur mycket ”frukt och grönt” barn måste äta och intaget av lättprodukter och socker (Kristianstad kommun, 2010:47).
När föräldrarna i min undersökning fick rangordna kost och hälsa tillsammans med de 12 andra faktorerna hamnade kost och hälsa på en sjätte plats. Det visar alltså att de föräldrar som svarat på min enkät tycker denna faktor är viktig. Detta skiljer sig från den likartade studien Skolverket (Skolverket, 2013a:80) gjort, där föräldrar fick berätta om vilka faktorer de ansåg var viktigast när de valt förskola, där kost och hälsa inte var med bland de 18 viktigaste faktorerna.
