Matsedlarna planerades och utvecklades med normalkostmatsedeln som grund eftersom det var uppdragsgivarnas önskemål, men också för att det är eftersträvansvärt att efterlikna normalkostmatsedeln vid planering av en konsistensanpassad matsedel (32). Utvecklandet av matsedlarna underlättades när samma typ av huvudkomponent valdes, förslagsvis fiskpuré vid fisk. Dock var det svårt att planera och utveckla varierade matsedlar eftersom det var många faktorer att ta hänsyn till. Att utgå ifrån normalkostmatsedeln var som tidigare nämnts positivt i många avseenden men det var problematiskt i vissa fall eftersom några maträtter saknades i Mashie. Detta gjorde att det var svårt att efterlikna normalkostmatsedeln i dessa fall eftersom komponenterna som skulle efterliknas inte fanns till förfogande i kostdataprogrammet. En del maträtter baserades på hel- och halvfabrikat, vilket gjorde det svårare att krydda i
överrensstämmelse med normalkosten eftersom smaksättning inte var angiven. En tredje svårighet var att några maträtter inte hade något konsistensanpassat alternativ i Findus kokbok (29), exempelvis blodpudding.
Palt med fläsk var en av de svåraste maträtterna att hitta liknande alternativ till eftersom mjölrätter är svåra att konsistensanpassa enligt intervjuresultatet. Eftersom palt är ”heligt” i Piteå fanns ett dilemma om palt skulle försöka konsistensanpassas eller om ett helt annat alternativ borde väljas. Kroppkakor och palt är inte samma sak (33 s.409) eftersom palt är gjord på rå, riven potatis medan kroppakor innehåller kokt potatis, ägg och lök, så det är svårt att veta om vårdtagarna kommer att acceptera valet. Potatismos var svårast att variera till timbal och gelékonsistens, eftersom potatis i olika former förekom ofta på
normalkostmatsedeln och de inte kan äta kokt potatis samt att gratänger från kokboken (29) innehöll potatismos. Gelé var allra svårast att variera eftersom ristimbal inte kunde användas för att variera bikomponenterna. När huvudkomponenten på normalkostmatsedeln bestod av exempelvis korv eller kyckling var det svårt att variera matsedlarna eftersom recepten var få i kokboken (29) vilket resulterade i att samma recept användes flera gånger under de fyra veckor som utvecklades (Bilaga 4). Detta skulle kunna undvikas med hjälp av en
14
provmatlagning där experimentering med puréer och smaksättning kan genomföras för att få en ökad variation. Genom en provmatlagning skulle det också gå att prova sig fram till nya recept. Man skulle kunna testa om det går att använda såser från normalkostens grytor till de konsistensanpassade maträtterna för grov paté, timbal och gelé konsistens, exempelvis Korv Stroganoff. Nu valdes Korv med potatismos eller ristimbal eftersom det inte fanns något recept. Detta tycker vi är konstigt eftersom det finns recept på Korvstroganoffsoppa till flytande konsistens (29).
Att helt kött var den gemensamma komponenten bland maträtterna som var problematiska att äta överensstämmer med tidigare litteratur (4, 16). Svårt att äta, tugga eller svälja var näst största orsaken till varför vårdtagarna inte åt upp maten enligt alla respondenter. Detta är intressant eftersom vårdtagarna fick konsistensanpassad kost. En tänkbar orsak kan vara att ”svårt att äta” innebär så mycket mera än bara problem med matens konsistens. En annan möjlig orsak kan vara att vårdtagarna blev ordinerade fel konsistens. En naturlig förklaring till varför alla angav dålig aptit som största orsaken varför vårdtagarna inte åt upp maten kan vara att äldre tenderar att få nedsatt aptit (5-6). Vårdpersonalen uppfattar matens egenskaper som dåliga medan få uppgav att smak, lukt eller utseende var orsak till att vårdtagarna inte åt upp maten. En anledning till detta kan vara att det var många andra orsaker än matens egenskaper som var större problem för vårdtagarna. En annan anledning kan vara att äldre inte tycker att det är meningsfullt att vara otacksam och klaga på maten vilket leder till att de inte delger sina åsikter (34-35). De finner att det är mer accepterat att inte äta maten på grund av att man inte ”tål” den av olika orsaker.
I intervjuerna framkom att husmanskost börjar försvinna allt mer från äldreomsorgens matsedlar, eftersom många av maträtterna även anpassas till servering av skolelever. En tänkbar orsak till att vårdtagarna inte åt upp maten kan vara att de inte känner igen och kan identifiera maten som serveras, vilket kan leda till försämrad livskvalité och att de äter mindre (36). En möjlig orsak till att egenskapen utseende upplevdes som största problemet med den konsistensanpassade maten var att de tinade timbalerna kanske blir enformiga med avseende till både färg och form när de serveras till varje huvudmåltid. En annan orsak kan vara att maten tillagades flera dagar i förväg. Ett alternativ, att få den konsistensanpassade maten att se mer aptitlig ut, är att göra egna timbaler istället för att använda Findus färdiga. De
egengjorda timbalerna kan variera i färg och mönster genom att olika puréer kombineras. Det går också att variera timbalerna i storlek och form men då är det en förutsättning att det finns tillgång till olika formar och spritsar. Detta kräver dock tid och engagemang från
måltidspersonalens sida. Ett annat förslag som gör att maten ser mer aptitlig ut och som kan öka aptiten hos vårdtagarna är att dekorera maten med till exempel kryddgrönt, citronklyftor, frukt och bär (4, 29). Även om dekorationen inte äts upp, så ser maten mer aptitlig ut.
Ytterligare ett förslag kan vara att maten läggs upp på ett trevligt sett genom att skapa kontraster mellan mat och tallrik (4). Dietkocken belyste vikten av att krydda maträtterna ordentligt på grund av försämrat smak- och luktsinne hos äldre, vilket även framhålls i tidigare studier (5). Kryddor som skulle kunna användas är vit-, svart- och kryddpeppar medan salt ska hållas inom rekommendationerna fem till sju gram per dag eftersom ett högt intag kan öka risken för sjukdomar (30, 37). Umami är en av grundsmakerna och har i studier visat sig vara positiv för salivproduktionen hos äldre (38). Därför skulle det vara en fördel för personer med dysfagi att äta livsmedel där man känner av umami exempelvis mogna tomater, räkor, sardiner och parmesanost (39).
Den sensoriska kvalitén i matsedlarna var svår att bedöma eftersom ingen provmatlagning utfördes. Om en provmatlagning utförts hade det varit svårt att hinna med uppdragets syfte, vilket är en orsak till att det valdes bort. Utifrån bilderna i Findus kokbok (29) bedömdes dock
15
den sensoriska kvalitén vara acceptabel. Vissa av maträtterna har vi provlagat under tidigare studier och arbetstillfällen och de sensoriska egenskaperna bedömdes då att vara bra efter omständigheterna.
Eftersom näringsberäkningen endast innefattade lunch och middag är det viktigt att betona att näringsberäkningen inte kan användas för att värdera dagligt innehåll av energi och näring i de äldres kost. För detta krävs inklusion av frukost och mellanmål. Dessa måltider är ofta kolhydratrika och innehåller bland annat bröd, gröt och kräm (4) och skulle därför bidra till en annan fördelning mellan de energigivande näringsämnena samt ett ökat innehåll av energi, vitaminer och mineraler. Det fanns dock en viss överensstämmelse med tidigare studier (13, 20). Kalcium och vitamin D var exempel på näringsämnen som var långt ifrån de
rekommenderade värdena för dagligt intag, vilket kan jämföras med studier där man har sett ett lågt intag av dessa näringsämnen (40). Detta är viktigt att undvika för att förhindra benskörhet (osteoporos) där äldre är en riskgrupp (4, 40). De näringsberäknade måltiderna innefattade inte dryck, bröd eller frukt vilka också kan hjälpa till att höja energiinnehållet i måltiderna. Förslag på energirika drycker är mjölk, saft och lättöl. Ett annat förslag för att öka energiinnehållet för timbal- och gelékonsistenserna är att byta ut potatismoset mot berikat potatismos (29 s. 104). Det är viktigt att vårdtagarna får i sig den energi de behöver eftersom det är stor risk att det blir brist på näringsämnen om inte energibehovet täcks (13). Ibland räcker det inte med rätt konsistens på maten för att kunna täcka sitt energibehov. En studie gjord på personer som var ordinerade en konsistensanpassad kost har visat att både energi- och proteinintaget ökade bland de som fick mathjälp jämfört med de som åt själva (41). Andra exempel som kan öka näringsintaget är: energiberikad mat, mellanmål, frekventa små mål och variation på maten (42).
Att vårdpersonalen i stor utsträckning upplevde att vårdtagarna måltiden mer som ett
nödvändigt ont än som en njutning bidrog med stor sannolikhet till att vårdtagarna inte alltid åt upp maten. Tidigare studier har visat att personer med dysfagi inte upplever någon njutning med att äta längre (23-24). Det är dock inte bara maten som påverkar äldres upplevelse av måltidssituationen. Studier har visat att även måltidsmiljön har stor betydelse för måltiden (4, 43). I en studie i Sverige ansåg vårdtagare, att det är viktigt med en ren, trevlig och lugn måltidsmiljö (43). Därför är det viktigt att vårdpersonalen skapar lugn och ro under måltiden, dukar vackert och ser till att måltiden blir en trivsam höjdpunkt för dagen.
Detta arbete har fått oss att inse hur mycket mer än bara maten det handlar om när man har svårigheter att äta. Som tidigare nämnts behövs både en provmatlagning och fullständiga näringsberäkningar på matsedlarna för att kunna kvalitetssäkra maträtterna. När de sensoriska och näringsmässiga kvalitéerna uppfyllts så är det också viktigt att de som ska tillaga maten får utbildning och instruktioner om hur de ska göra för att det ska bli rätt och kvalitén ska kvarstå. Vi hoppas att detta arbete kommer att vara till hjälp i Piteå kommuns fortsatta arbete att förbättra måltidssituationen för vårdtagarna inom äldreomsorgen.
7 SLUTSATS
Det är svårt att göra imitationer av normalkostmatsedeln för alla konsistenser eftersom det är så många faktorer som påverkar. Ibland kan det vara mer fördelaktigt att välja någonting som avviker från normalkosten om det blir mer sensoriskt tilltalande.
En dietist skulle behövas i kommunen för att ordinera rätt konsistens till rätt vårdtagare om det är så att vårdtagarna får fel konsistens på maten. På så sätt skulle det underlätta ätandet för vårdtagarna och förhoppningsvis förbättra deras nutritionsstatus.
16 8 FÖRFATTARNAS BIDRAG TILL ARBETET
Båda författarna har bidragit lika mycket till arbetet. Alla moment har utförts med båda författarna närvarande.
9 TACK
Stort tack till alla som har hjälpt oss under uppsatsen gång. Speciellt tack till kostkonsulenten vid Piteå kommun som tålmodigt svarat på våra frågor och till Agneta Hörnell som åsidosatte tid för att hjälpa oss med att analysera svåra figurer i SPSS. Tack till alla respondenter som deltog i enkätundersökningen, boendecheferna som hjälpte oss med distributionen samt till måltidspersonal och dietkocken som vi fick intervjua. Vi vill även tacka personer på Findus Special Foods och Medirest. Sist men inte minst vill vi tacka alla nära och kära som har stått ut med oss och som stöttat och korrekturläst uppsatsen.
17 10 REFERENSER
1. Tibbling Grahn L. Typer av dysfagi [hemsida på Internet]. Svenska Dysfagiförbundet, [citerad 2010-03-03]. Tillgänglig från: http://www.dysfagi.se/pages.php?ID=836 2. Findus Special Foods. Matglädje är lika viktig för alla. Oavsett matens konsistens.
Findus Special Foods. Findus Foodservices. Findus Sverige AB. 2007. Även tillgänglig från:
http://www.findusfoodservices.se/filearchive/1/1891/SF_Infofolder_sept_2007.pdf
3. Nilsson-Balknäs U, Bosaeus I, Ellegård L, Rothenberg E, Andersson M, Hedberg A, et al. Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. 1 uppl. Uppsala: Svenska livsmedelsverket, 2003
4. Karlström B, Landin IL, Rothenberg E. Faxen-Irving G. Mat och kostbehandling för äldre – problem & möjligheter. 1:2 uppl. Uppsala: Svenska livsmedelsverket, 2001 5. Hickson M. Malnutrition and ageing. Postgrad Med J. 2006;82:2-8.
6. Morley J. Anorexia, body composition and ageing. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2001;4:9-13
7. Westergren A. Påverkan på ätandet när man blir äldre. I: Westergren A, red. Svårigheter att äta. 1:7 uppl. Malmö: Studentlitteratur, 2008: 47-53
8. Hall G, Wendin K. Sensory design of foods for the elderly. Ann Nutr Metab. 2008;52:25-8
9. Mese H, Matsuo R. Invited review. Salivary secretion, taste and hyposalivation. J Oral Rehabil. 2007;34:711-23
10. Sandin E, Kompetenscentrum. Emma sätter i halsen – igen! Ätsvårigheter bland boende på sjukhem. Förekomst och en ny klinisk bedömning. Älvsjö: Skärholmens stadsdelsnämnd, 2005. (Rapport 36)
11. Roy N, Stemple J, Merrill R M, Thomas L. Dysphagia in the elderly: Preliminary evidence of prevalence risk factors, and socioemotional effects. Ann Otol Rhinol Laryngol. 2007;116(11):858-65
12. Kumlien S. Behandling av svårigheter att äta inom äldreomsorg. I: Westergren A, red. Svårigheter att äta. 1:7 uppl. Malmö: Studentlitteratur, 2008:111-18.
13. Wright L, Cotter D, Hickson M, Frost G. Comparison of energy and protein intakes of older people consuming a texture modified diet with a normal hospital diet. J Hum Nutr Diet. 2005;18:213-9
18
14. Socialstyrelsen. Nationella kvalitetsindikatorer – vården och omsorgen om äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen, 2009 (Artikelnummer 2009-126-111) 15. Marshall Cluskey M. The use of texture modified diets among the institutionalized
elderly. J Nutr Elderly. 1989;9(1):3-17
16. Rothenberg E, Ekman S, Bülow M, Möller K, Svantesson J, Wendin K. Texture-modified meat and carrot products for elderly people with dysphagia: preference in relation to health and oral status. Scand J Food Nutr. 2007;51:141-7
17. Atherton M, Bellis-Smith N, Cichero J A Y, Suter M. Texture-modified foods and thickened fluids as used for individuals with dysphagia: Australian standardized labels and definitions. Nutr Diet. 2007;64:53-76
18. Germain I, Dufresne T, Gray-Donald K A novel dysphagia diet improves the nutrient intake of institutionalized elders. J Am Diet Assoc. 2006;106:1614-23
19. Beck A M, Ovesen L. The effect of diet modification on dietary intake, and body weight of elderly nursing home residents formerly receiving chopped or blended diets. A pilot trial. Foodservice Research International. 2004;14:211-21
20. Johnson R M, Smiciklas-Wright H, Soucy I M, Rizzo J A. Nutrient intake of nursing-home residents receiving pureed foods or a regular diet. J Am Geriatr Soc.
1995;43:344-8
21. Finestone H, Greene-Finestone L. Quantifying fluid intake in dysphagic stroke patients: A preliminary comparison of oral and nonoral strategies. Arch Phys Med Rehabil. 2001;82:1744-6
22. Whelan K. Inadequate fluid intakes in dysphagic acute stroke. Clin Nutr. 2001;20(5):423-8
23. Farri A, Accornero A, Burdese C. Social importance of dysphagia: its impact on diagnosis and therapy. Acta Otorhinolaryngol Ital. 2007;27:83-6
24. Ekberg O, Hamdy S, Woisard V, Wuttge-Hannig A, Ortega P. Social and
psychological burden of dysphagia: Its impact on diagnosis and treatment. Dysphagia. 2002;17:139
25. Westergren A. Konsekvenser av svårigheter att äta. I: Westergren A, red. Svårigheter att äta. 1:7 uppl. Malmö: Studentlitteratur, 2008: 147-55
26. Socialstyrelsen. Näringsproblem i vård och omsorg – prevention och behandling. Stockholm: Socialstyrelsen, 2001 (SoS-rapport 2000:11, ISBN 91-7201-480-6) 27. Trost J. Enkätboken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2001.
19
29. Findus Special Foods. Mätt, rätt & slätt – Kokbok vid tugg- och sväljsvårigheter. 3 uppl. Bjuv: Findus Special Foods, 2008.
30. Svenska livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer: rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. 4 uppl. Uppsala: Livsmedelsverket, 2005. Även tillgänglig från: http://www.slv.se/upload/dokument/mat/rad_rek/SNR2005.pdf
31. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. 2:4 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2005
32. Hotaling D L. Nutritional considerations for the pureed diet texture in dysphagic elderly. Dysphagia. 1992;7:81-5
33. Andrews B, Lindgren B, Coop provkök. Vår kokbok. 24 uppl. Stockholm: Prisma, 2005
34. Sidenvall B, Fjellström C, Ek A-C. Cultural perspectives of meals expressed by patients in geriatric care. Int J Nurs Stud. 1996;33(2):212-22
35. Sidenvall B, Fjellström C, Ek A-C. The meal situation in geriatric care – Intentions and experiences. J Adv Nurs. 1994;20:613-21
36. Svederberg E. Mat för äldre – en fråga om identitet. I: Westergren A, red. Svårigheter att äta. 1:7 uppl. Malmö: Studentlitteratur, 2008: 37-45
37. Strazzullo P, D´Elia L, Kandala N, Cappuccio F. Salt intake, stroke and cardiovascular disease: meta-analysis of prospective studies. BMJ. 2009;339:4567-75
38. Uneyama H, Yamada Y. Possible applications of umami taste to improve eating disorders. JHS. 2009;55(5):699-700
39. Kurihara K. Glutamate: from discovery as a food flavor to role as a basic taste (umami). Am J Clin Nutr. 2009;90:719-22
40. Morley J. Nutrition in the elderly. Curr Opin G. 2002;18(2):240-5
41. Wright L, Cotter D, Hickson M. The effectiveness of targeted feeding assistance to improve the nutritional intake of elderly dysphagic patients in hospital. J Hum Nutr Diet. 2008;21(6):555-62
42. Nieuwenhuizen W, Weenen H, Rigby P, Hetherington M. Older adults and patients in need of nutritional support: Review of current treatment options and factors
influencing nutritional intake. Clin Nutr. 2009;doi:10.1016/j.clnu.2009.09.003
43. Wikby K, Fägerskiöld A. The willingness to eat – An investigation of appetite among elderly people. Scand J Caring Sci. 2004;18:120-7
Student VT 2010
Uppsats i kostvetenskap C, 15 hp
Kostekonomprogrammet/ Kandidatexamen inom kostvetenskap, 180hp
ENKÄTEN
Linda Bäck
Anna Enegren
Bilaga 1 (1/7)
Följebrev
Vi är två studenter vid Institutionen för kostvetenskap som skriver C-uppsats vid
Umeå Universitet och ska på uppdrag av Piteå kommun utveckla en
konsistensanpassad matsedel. Studiens syfte är att undersöka den nuvarande
matsituationen för vårdtagare med konsistensanpassad kost inom några äldreboenden i
Piteå. Därför har vi valt ut er som har erfarenhet och kännedom om den dagliga
matsituationen för de äldre.
Deltagandet i enkätundersökningen är frivilligt och din medverkan sker anonymt
eftersom inga personuppgifter registreras. Svaren kommer att sammanställas i form av
statistiska tabeller och diagram och man kommer inte att kunna utläsa hur en enskild
person har svarat. Resultaten kommer sedan att publiceras i en uppsats och finnas
tillgänglig för allmänheten.
OBS! Sista svarsdatum är måndagen den 15 februari 2010.
Har ni frågor om undersökningen vänligen kontakta:
Linda Bäck på tel. 073-0426701 eller mail: liba0006@student.umu.se
Anna Enegren på tel. 073-0316229 eller mail: anul0011@student.umu.se
Bilaga 1 (2/7)
ENKÄT 1. Vilket boende jobbar du på?
A B C D
2. Vilken är din nuvarande anställning?
Vårdbiträde Undersköterska Sjuksköterska Annat? _________________________________
3. Ange din ålder! ____________
4 a). Hur många av vårdtagarna äter upp den konsistensanpassade maten som serveras?
Alla Mer än hälften Mindre än hälften Ingen
Om du svarat att alla vårdtagare äter upp den konsistensanpassade maten, gå vidare till fråga 5.
4 b). Varför äter inte alla upp den konsistensanpassade maten? (Du kan svara med ett eller flera svarsalternativ)
För stor portion Dålig aptit
Svårt att äta/tugga/svälja Smak/Lukt/Utseende
Annat, vad? ___________________________
5. Hur bedömer du följande egenskaper hos den konsistensanpassade maten som serveras hos er? ( Kryssa i ett alternativ per egenskap)
Mycket dåligt Mycket bra
Smak Lukt Utseende Konsistens Temperatur Kryddning Helhetsintryck
Bilaga 1 (3/7)
6. Vilka konsistenser anser du det finns behov av bland vårdtagarna? (Du kan svara med ett eller flera svarsalternativ)
Delad/Hackad kost Grov paté Timbal Gelé Flytande Tjockflytande Annat, vad? _______________________________
(Beskrivning av de olika konsistenserna se bilaga – Findus konsistensguide)
7. Vilka rätter på normalkostmatsedeln anser ni upplevs som problematiska att äta för vårdtagarna som inte får konsistensanpassad mat?
(Sätt kryss framför rätterna som är problematiska på den bifogade matsedeln)
8. Kryssa på linjen hur du uppfattar att vårdtagarna upplever den konsistensanpassade måltiden!
| |
9. Har du ytterligare synpunkter på den konsistensanpassade maten/matsedeln eller frågor och funderingar kring enkäten så skriv dem gärna här.
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________
Tack för Din medverkan!
Njutning/Något att se framemot Ett nödvändigt
Bilaga 1 (4/7)
Bilaga 1 (5/7)
Bilaga 2 (1/2)
INTERVJUFRÅGOR TILL DIETKOCK 1. Vilka olika konsistensanpassade koster tillagas i dagsläget? 2. Hur många portioner av varje konsistens tillagas i dagsläget? 3. Tillagas konsistensanpassad kost varje dag?
4. Har ni fått gå kurser om konsistensanpassad mat, ex. Findus eller andra?
5. Finns det några speciella riktlinjer/ råd som ni följer gällande tillagningen av den konsistensanpassade maten?
6. Finns det recept för alla konsistensanpassade koster som ni gör idag?
7. Försöker ni efterlikna den vanliga matsedeln när ni gör den konsistensanpassade? 8. Jobbar ni med Findus puréer och timbaler?
9. Vilken är er uppfattning av produkterna? Hur är de att jobba med? 10. Gör ni egna puréer och timbaler?
11. (Beroende på vilken konsistens som tillagas) Exempel på olika rätter för alla konsistenser Kötträtter Fiskrätter Fågelrätter Charkrätter Vegetariska rätter Mjölrätter Desserter
12. Berikar ni den konsistensanpassade maten med energi, protein eller näringsämnen? 13. Får ni feedback från matgästerna?
14. Hur är er kontakt med vårdpersonal på sjukhuset?
15. Har ni några tips/ idéer som vi ska tänka på kring den konsistensanpassade matsedeln som vi kommer att utveckla?
16. Har ni några rätter som visat sig vara extra uppskattade/ omtyckta? 17. Har ni några rätter som visat sig vara misslyckade?
Bilaga 2 (2/2)
INTERVJUFRÅGOR TILL MÅLTIDSPERSONAL I PITEÅ KOMMUN 1. Vilken typ av kök arbetar ni i?
2. Hur många portioner tillagas varje dag (till äldreomsorgen)? 3. Vilken typ av tillagningsmetod tillämpas?
4. När och för hur många dagar tillagas maten som är avsedd att serveras på helgerna till äldreomsorgen?
5. Vilka olika konsistensanpassade koster beställs i dagsläget? 6. Hur många portioner av varje konsistens tillagas i dagsläget?
7. Finns det någon speciell kokerska/kock som ansvarar för den konsistensanpassade maten?
8. Hur många arbetar med den konsistensanpassade maten? 9. Har ni fått gå kurser om konsistensanpassad mat, ex. Findus?
10. Finns det några speciella riktlinjer/ råd som ni följer gällande tillagningen av den