Resultatdiskussion - Tematiskt arbete som verktyg för språkstimulering och kunskapsutveckling i

6. Diskussion

6.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien har varit att belysa förskollärarnas syn på tematiskt arbete samt utforska om och i så fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Utgångspunkten för analysen har varit material som insamlats

genom intervjuer, enkäter och observationer. Jag har genom min studie kommit fram till att verksamheten i de båda undersökta förskolorna utgörs av sociala samspel, dialoger, medierade verktyg och ett medvetet arbete kring stimulering av språk- och kunskapsutveckling. Stimulering av språk- och kunskapsutveckling sker genom att lyssna in barnen, föra samtal utifrån barnens villkor och behov och användning av olika redskap för att tydliggöra språkliga begrepp. Detta arbete är i enlighet med förskolans läroplan som vilar på det sociokulturella perspektivets grundtankar. Eftersom förskoleverksamheten är djupt präglad av det sociokulturella perspektivet är jag medveten om den problematik som uppstår i att använda sig av det sociokulturella perspektivet som redskap för undersökning och analys i denna studie.

Förskollärarna som deltog i undersökningen är medvetna om definition av tematiskt arbete och definierar ett tematiskt arbete som ett sätt att genomföra pedagogisk verksamhet. Förskollärarna ser begreppet tema som ett arbete utifrån en röd tråd där det inte finns ett förut bestämt avslut och där man kan bryta ner arbetet i mindre delar. Det betyder att ett tematiskt arbete ger möjligheter för förskollärare och barn att använda olika verktyg, material, metod och innehåll. Min studie visar att syftet samt hur ett tematiskt arbete utformas beror i en stor grad på förskollärarnas individuella syn av barnets behov och intresse. Dessutom kan barn i olika åldrar delta i ett tematiskt arbete. Därför menar jag att tematiskt arbete kan vara ett universiellt arbetssätt som ger barn mångsidigt och sammanhängande lärande, vilket förskolans läroplan (Lpfö98/2010) betonar. Man kan dock ställa sig kritiskt till hur väl barnen förbereds genom ett tematiskt arbete inför sin kommande skolgång, där det tematiska arbetet inte får samma position. I skolan är undervisningen präglad och uppdelad i olika ämnen och det finns inte alltid en tydlig koppling mellan ämnena.

I undersökningen beskriver en förskollärare att tematiskt arbetet sker i grupper efter barnens färdigheter och intressen, vilket anknyts till Piagets stadieteori (Piaget, 1973) samt de språkliga mognadsnivåerna. De språkliga mognadsnivåerna består av det egocentriska språket, där yttranden inte är riktade till någon mottagare, samt det socialiserade språket, där yttranden är riktade till en specifik mottagare. Innehållet av ett tematiskt arbete är anpassat till och bearbetat utifrån barnens språkliga nivå. Därför är konsekvenserna av detta arbetssätt som baseras på mognadsnivåer att barnens språk stimuleras och utvecklas utifrån deras egna språkliga förmåga.

Undersökningen visar att det förekommer mycket dialog och kommunikation i ett tematiskt arbete. Enligt Bahktin är språket inte är en individuell handling utan ingår i dialogiska relationer (Bakhtin, 1998). Med hjälp av Bahktins teori som fokuserar på dialogens betydelse, dialogocitet, kan man klargöra att både barns och lärares aktivitet i en dialog är av betydelse för att ett språk ska stimuleras och en förståelse samt lärande ska ske.

Barnens intresse är den viktigaste utgångspunkten i ett tematiskt arbete vilket Karlholm och Sevón (1990) samt Rosenqvist (2006) understryker. Jag menar att barnen kan ha intresse av någonting sedan tidigare erfarenheter men ett intresse kan även skapas under en pågående aktivitet. Eftersom intresset kan växa fram ur en pågående aktivitet är det av betydelse att stimulera barnens sinnen och erbjuda de varierande miljöer och aktiviteter. Även min studie visar att barnens intresse påverkar utförande och utveckling i ett tematiskt arbete. För att barnen ska utveckla sina intressen behöver de skickliga förskollärare och en mångfaldig miljö omkring sig. Därför betyder förskollärarnas didaktiska kompetens och ämneskunskaper mycket för barnen i ett tematiskt arbete, menar jag. I ett tematiskt arbete är förskollärarna i en större utsträckning ledare än kunskapsförmedlare. De uppmuntrar barnen att utforska, ger stöd, främjar dialog och ger barnen uppmärksamhet, anser jag. Jag vill även understryka att förskollärares ämneskunskaper är nödvändiga för att förklara olika begrepp på ett enkelt, tydligt och roligt vis samt för att barnen ska skaffa sig en bättre förståelse för olika fenomen. Jag menar att förskollärarnas ämneskunskaper hjälper de att vägleda barnen samt inspirera till nya upptäckter och kunskaper. Jag tänker att eftersom förskollärarna även samtidigt använder ett ämnesspråk så lär barnen sig ämnesspråket. Hajer och Meestringa (2009) betonar lärarens betydande roll i utvecklingen av ett ämnesspråk.

Studien visar också att förskollärarnas temainriktade förhållningssätt och föräldrarnas engagemang bidrar till barnens språk- och kunskapsutveckling. Jag vill anknyta det tematiska förhållningssättet till det generativa förhållningssättet. Det generativa förhållningssättet visar enligt Rosenqvist (2006) på lyhördhet och uppmärksamhet gentemot barnens intressen samtidigt som tidigare händelser länkas samman med nya teman. Den gemensamma nämnaren i dessa förhållningssätt menar jag är utvecklingsbarheten kring ett ämne samt att barnens intresse och erfarenheter är utgångspunkten för att en stimulering av barns språkutveckling och lärande ska ske.

Temainriktat förhållningssätt ger barnen möjligheter att bearbeta en ny kunskap i sitt eget tempo i en trygg miljö. Vilka kunskaper barnen inhämtat kan ibland vara svårt att utläsa direkt, skriver Rosenqvist (2006) eftersom dessa kunskaper kan yttras vid ett senare tillfälle. Min studie visar att det är bland annat barnens fria lek som visar hur tematiskt arbete och förskollärarnas temainriktade förhållningssätt påverkar barnens användning av ny kunskap och språkutveckling. Jag vill anknyta till Bruce och Riddersporre (2012) som menar att i den fria leken bearbetas och fördjupas erfarenheter och kunskaper som erhålls genom den lärarledda verksamheten. Vidare anser Karlholm och Sevón (1990) även att en förskollärare som är aktivt närvarande i barnens fria lek kan observera och lyssna in vilka föreställningar barnen har och vad de tagit till sig av det tematiska arbetet. Jag menar att Karlholms och Sevóns (1990) tankar kring förskollärarens närvarande i barnens fria lek kan ge nya tankar angående organisering för den fria leken på förskolan. I min studie berättar förskollärarna att föräldrar visar ett större intresse för ett tematiskt arbete än ett icke tematiskt arbete. Tematiskt arbete ger ett stort underlag för diskussioner i hemmet eftersom samtalen utgår från barnets erfarenheter och behov. Eftersom tematiskt arbete pågår under en längre tid har även föräldrar en möjlighet att återkoppla sina erfarenheter och tankar samt ställa frågor kring verksamheten, vilket skapar naturliga dialoger mellan föräldrar och barnen där barnen övar alla sina språk. Detta är speciellt viktigt för flerspråkiga barn som på så vis kan utveckla språkliga begrepp både på svenska och på sitt modersmål. Förskolans läroplan betonar samarbete med hemmet och det tematiska arbetet skapar en sådan grund.

Min studie har bidragit till att ge större kunskap kring hur tematiskt arbete kan bidra till barns språk- och kunskapsutveckling. Majoriteten av förskollärarna i undersökningen är eniga om innebörden av att arbeta tematiskt och vilka konsekvenser detta arbete har för barns språk- och kunskapsutveckling. Det är av stor betydelse att de deltagande respondenterna har fått en möjlighet till att sätta ord på sina arbetsmetoder, reflektera och samtala kring sin teori och praktik gällande det tematiska arbetet och dess inverkan på barns språk- och kunskapsutveckling. På så vis kan studien ha medfört till att förskollärarna har utvecklats i sin pedagogiska roll och kanske ser nya tillvägagångssätt och möjligheter för verksamheten gällande det tematiska arbete samt barns språk- och kunskapsutveckling.

6.3 Konklusion

Konklusionen av studien är att det tematiska arbetet främjar barns språk- och kunskapsutveckling genom att det skapas kontinuitet och ett meningsfullt sammanhang i lärandet utifrån barnens intresse, villkor och behov. Förskollärarnas medvetenhet kring det tematiska arbetet samt hur och varför man arbetar tematiskt skapar goda förutsättningar för att generera en språk- och kunskapsstimulerande verksamhet i förskolan där barnens samtliga språk kan stimuleras och utvecklas. Det tematiska arbetet präglar till stor del förskolornas dagliga verksamhet utifrån barnens intresse, förkunskaper och behov. Undersökningen visar att barnen utvecklar språk och kunskap genom tematiskt arbete eftersom verksamheten främst sker i smågrupper vilket bidrar till en aktiv språkanvändning genom dialoger i ett socialt sammanhang. Olika begrepp förtydligas samtidigt som det sker en kunskapsutveckling genom att olika delar i ett tematiskt arbete bygger på varandra som i sin tur skapar ett sammanhang och en kontinuitet. Sammanhang och kontinuitet befäster och fördjupar förståelse för fenomen och leder till ett fördjupat lärande. Ämnesspråket används kontinuerligt av förskollärarna i ett tematiskt arbete. Detta bidar till att både barns ämnesspråk och vardagsspråk stimuleras och utvecklas. Tematiskt arbete leder även till en förändrad syn på fenomen eftersom barnen får stöd av förskollärarna för att utveckla sina resonemang samt att barnen utbyter tankar och idéer med varandra.

6.4 Implementering och förslag till forskning

Idag finns det inte mycket forskning kring tematiskt arbete integrerat med barns språk- och kunskapsutveckling i förskolan och därför är detta ett område där det behövs göras mer forskning i framtiden. Förskolan utgör en plats där barnet spenderar en stor del av sin tid under barndomen och det är en plats där barnet skapar sina första sociala relationer utanför hemmet, vilket innebär att språket ett viktigt redskap att behärska. Idag finns det många barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska vilket betyder att dessa barn har flera språk att utveckla samtidigt. Vidare forskning skulle därför kunna inriktas på hur man specifikt kan använda det tematiska arbetet för att stimulera barnets samtliga språk så att det sker en kunskaps- och språkutveckling även i

modersmålet. Här utgör samarbetet med modersmålstränarna en stor betydelse. Hur modersmålstränarna integreras i det tematiska arbetet är även en punkt att utforska vidare. Jag menar nämligen att det är viktigt att modersmålsstödet i förskolan sammanlänkas med den vardagliga verksamheten i förskolan för att barnen ska kunna lära sig motsvarande begrepp och kunna formulera motsvarande kunskap på sitt modersmål. Om barnen för stöd att formulera ny kunskap på sitt modersmål kan även samarbetet med vårdnadshavarna stärkas i de fall där kommunikationen är bristande på grund vårdnadshavarnas bristande kunskaper i det svenska språket. Slutligen påverkas barnets identitet i en positiv riktning när barnens samtliga språk framhävs i den dagliga verksamheten vilket i sin tur gynnar allt lärande och kunskapsutveckling.

Referenser

Arfwedson, Gerd & Arfwedson, Gerhard (1992). Arbete i lag och grupp- Om

temaarbete, tema projekt, lärarlag och lokala arbetsplaner i skola och undervisning.

Falköping: Almqvist & Wiksell Förslag AB.

Bae, Berit (1984). Skal jeg si deg hva jeg gjorde imorgen. Rapport, Barnvensakademiet i Oslo.

Bakhtin, Mikhail (1998). Sporsmålet om talgenrane. Bergen: Ariadne Forlag

Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I Annette Sandberg (red). Med

sikte på förskolan- barn i behov av stöd. (s 55-73). Lund: Studentlitteratur.

Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan- Nycklar till

livslångt lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Bruner, Jerome (1983). Child´s talk. Learning to use language. New York, NJ: Oxford University Press.

Bruun, Ulla-Britt (1981). Att leva och lära i grupp. Lund: Liber.

Bruun, Ulla-Britt (1983). Det gör vi i förskolan. Kompletterande material till

Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Liber.

Chomsky, Noam (1969). Människan och språket. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Claesdotter, Annika (1997). Tecken som stöd för språket. I Lärarförbundet. Språk-

metoder och goda idéer. Trelleborg: Lärarförbundets förlag.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Dewey, John (1985). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Doverberg, Elisabet & Pramling, Elisabet (1988). Temarbete- Lärarens metodik och

barns förståelse. Stockholm: Utbildningsförlaget.

Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Fagerli, Oddvar, Lillemyr, Olle Fredrik & Sobstad, Frode (2001). Vad är

förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur.

Hajer, Maaike & Messtringa, Theun (2009). Språkinriktad undervisning- En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Halliday, Michael Alexander Kirkwood (2004). An introduction to functional grammar. New York: Oxford University Press Inc.

Heister Trygg, Boel (2010). TAKK- Tecken som Alternativ och Komplementerande

Kommunikation. Ljungby: Södra regionens kommunikationscentrum.

Håkansson, Gisela (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.

Ideland, Malin & Claes Malmberg (2010). Plantskola för naturvetenskap och hållbar utveckling. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för

förskolan (s. 139-154). Stockholm: Natur & Kultur.

Johansson, Bo & Svedner, Per -Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. 4 uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Karlholm, Gudrun & Sevón, Inger (1990). Tema- ett arbetssätt i förskolan. Falköping: Almqvist & Wiksell.

Kylén, Jan –Axel (1978). Intervju. Utbildningskonsulter: Stockholm Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, Gunilla (1992). Ensam i vida världen. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla (2000). Historia som tema och gestaltning. Lund: Studentlitteratur. Malmgren, Lars-Göran (1986). Den konstiga konsten. Lund: Studentlitteratur.

Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008). Hur långt är ett äppelskal? – Tematiskt

arbete i förskoleklass. Stockholm: Liber.

Piaget, Jean (1973). Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerup.

Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Att skapa betingelser och för att följa små barns lärande: I: Ingrid Pramling Samuelsson & Niklas Pramling.

Didaktiska studier från förskola och skola (s 7-18). Malmö: Gleerups.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98- Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Strömqvist, Sven (2003). Barns tidiga språkutveckling. I Louise Bjar & Caroline Liberg (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Rosenqvist, Mia Maria (2006). Lek och skolämnen i en ny lärarroll. Temaarbete med 3-

9 åringar. Uddevalla: Norstedts Akademiska Förlag.

Trost, Jan (2005). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, Lev (1978). Mind in society. The development of Higher Pychological

Processes. Cambridge: Harvard University Press.

Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Westerlund, Monica (2009). Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.

Bilaga 1

2012.10.17

Malmö högskola Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Hej,

Mitt namn är Katarina Kasmarvik och jag är masterstuderande i pedagogik. Jag är intresserad av tematiskt arbete och barns språkutveckling och ska därför genomföra en undersökning om detta. Tematiskt arbete kan i grunden beskrivas som ett arbetsätt som sker under en längre tid och inom ett visst ämne till exempel barnens närmiljö. Barnens tankar och erfarenheter utgör grunden för fortsatt tematiskt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur barn utvecklar sitt språk och språkmedvetenhet genom tematiskt arbete i förskolan. Undersökningsresultatet ämnar bidra till en förståelse för hur barns språkutveckling och språkliga medvetenhet kan stimuleras och hjälpa pedagoger i sitt vardagliga arbete med att stimulera barns språkutveckling. Jag ämnar genomföra observationer, intervjuer och enkäter och vore därför tacksam om Ni skulle vilja medverka i undersökningen genom att delta i en intervju eller besvara en enkät. Om Ni är intresserad av att delta upp i undersökningen var vänligen att skriva upp Ert namn och telefonnummer här nedan i brevet senast 23/10-12 så kontaktar jag Er!

Tack på förhand // Katarina Kasmarvik telefon: 073-XXXXXXX, e-post: XXXXX@mail.com

Bilaga 2

2012.10.17

Malmö högskola Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap

Hej,

Mitt namn är Katarina Kasmarvik och jag är masterstuderande i pedagogik. Jag är intresserad av tematiskt arbete och barns språkutveckling och ska därför genomföra en undersökning om detta. Tematiskt arbete kan i grunden beskrivas som ett arbetsätt som sker under en längre tid och inom ett visst ämne till exempel barnens närmiljö. Barnens tankar och erfarenheter utgör grunden för ett fortsatt tematiskt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur barn utvecklar sitt språk och språkmedvetenhet genom tematiskt arbete i förskolan. Undersökningsresultatet ämnar bidra till en förståelse för hur barns språkutveckling och språkliga medvetenhet kan stimuleras och hjälpa pedagoger i sitt vardagliga arbete med att stimulera barns språkutveckling. Jag kommer att under några tillfällen under veckorna 44- 48 att närvara på Brodda förskola, avdelningen Humlan, och genomföra observationer av hur pedagogerna arbetar med tema. För att kunna genomföra observationer behöver jag Ert godkännande av att Era barn får vara med i undersökningen. Viss dokumentation kommer att ske genom videoinspelning. Det inspelade materialet kommer endast att användas för analys av observationer och Ert barns anonymitet garanteras i den kommande uppsatsen. Jag ber Er därför att fylla i nedanstående och lämna in senast den 23/10-12 till personalen på avdelningen. Endast de barn vars vårdnadshavare gett sitt godkännande kommer att få vara med i undersökningen.

Tack på förhand!

Katarina Kasmarvik Telefon: 073-XXXXXXX, e-post: XXXXX@mail.com

Min handledare är univ. lektor Barbro Bruce, e-post: XXXXX@mah.se

______________________________________________________________________

 Jag godkänner att mitt barn är med i undersökningen.

 Jag godkänner INTE att mitt barn är med i undersökningen. Barnets namn:__________________________________________

Vårdnadshavares underskrift och

Bilaga 3

Enkät

1) Kvinna:___ Man:___ 2) Jag är mellan 20-30 år:___ 30-40 år:___ 40-50 år:___ 50-60 år:_____ 60+ år:___ 3) Antal år i förskoleverksamhet:____

4) Vad innebär tematiskt arbete för dig?

Beskriv:________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

5) Arbetar ni tematiskt på er förskola eller avdelning?

Ja:___ Ibland:___ Sällan:___ Nej:___

6) Genomsyrar det tematiska arbetet all verksamhet?

Ja:___ Ibland:___ Sällan:___ Nej:___

7) Vilka faktorer styr valet av ett tema? Rangordna ditt svar med 1-3, där 1= största styrfaktorn,

2= mindre styrfaktor och 3= minst styrfaktor.

Tillgång på material:___ Barns intresse:___ Barns behov:___

Pedagogernas intresse:___ Miljön i förskolan:___ Miljön runt förskolan:___

Läroplanen:___ Andra styrdokument(ange vilka):____________________

Annat:___________________________

8) Vilka faktorer anser du är viktiga att arbeta med i tematiskt arbete? Rangordna ditt svar med 1-3, där 1= viktigast, 2= mindre viktigt och 3= minst viktigt.

Barns livserfarenhet:___ Barns tidigare kunskaper:___ Sammahang:___

Barns framtida behov:___ Barns ämneskunskaper:___ Barns intresse:___

Dialog:___ Upplevelser:___

61 9) Vilka teman brukar ni arbeta med?

Motivera:______________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

10) Vilken roll har pedagogen i ett tematiskt arbete? Motivera:

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________

11) Anser du det problematiskt att arbeta tematiskt? Ja:___ Ibland:___ Nej:___

12) Anser du att tematiskt arbetet har en gynnsam effekt på barns språkutveckling?

Ja:___ Ibland:___ Sällan:___ Nej:___

Motivera:

Bilaga 4

Intervjufrågor

1. Vilken utbildning har du?

2. Hur många år har du arbetat som förskollärare?

3. Kan du beskriva vilka arbetsmetoder du använder? Hur kommer detta sig? 4. Hur arbetar du med barns språkutveckling?

5. Vad innebär tematiskt arbete för dig? 6. Hur arbetar du tematiskt med barnen?

7. Hur arbetar du tematiskt för att stimulera barns språkutveckling? 8. Hur anser du att språkutvecklingen påverkas av ett tematiskt arbete? 9. Vad skiljer enligt dig ett tematiskt arbete från ett icke tematiskt arbete?

10. Hur väljer ni tema på er förskola? Är det pedagoger som väljer själv eller är barnen med och väljer? Ser du några nack- och fördelar med just ert sätt att välja tema?

11. Vad är enligt dig fördelarna med tematiskt arbete? Vilka är nackdelarna?

12. Finns det något samarbete med hemmet kring tematiskt arbete? Hur ser det ut i så fall?

Bilaga 5

Observationsmall

Observationstillfälle nr:____

Tema:______________

Antal barn Antal förskollärare

Miljö Material Aktivitet Barns agerande

Förskollärares agerande

In document Tematiskt arbete som verktyg för språkstimulering och kunskapsutveckling i förskolan (Page 49-63)