Resultatdiskussion

Syftet med studien var att ta reda på likheter och skillnader i pedagogernas syn på utomhuspedagogik. Genom att intervjua sammanlagt åtta pedagoger inom uteförskola, traditionell förskola och skola ville jag skaffa mig uppfattning om pedagogernas resonemang kring fördelar och nackdelar med utomhuspedagogik samt hur utevistelsen påverkar barns lärande.

31

Resultatet av studien tyder på att pedagogerna från uteförskolan och skolan ser många möjligheter i utomhuspedagogik och är öppna för sådana. Det gör inte två pedagoger från skolan och en från den traditionella förskolan. De tycker inte att det är nödvändigt att arbeta med utomhuspedagogik och vill fortsätta sina verksamheter inomhus.

Det förekommer skillnader i uppfattningar mellan de pedagoger som arbetar på uteförskolan och de som arbetar på den traditionella förskolan samt skolan. Uteförskolans personal uppfattar utomhuspedagogik som givande för barns utveckling och lärande. Pedagogen på den traditionella förskolan samt två pedagoger på skolan tycker inte att det är nödvändigt med utevistelse varje dag och för länge. De säger att det kan räcka med en promenad i den friska luften för hälsans skull.

Pedagogerna från uteförskolan och två pedagoger från skolan tycker att det är nödvändigt med utbildning om utomhuspedagogik. Szczepanski (2008) anser att utbildningen har betydelse för pedagogers inställning till utomhuspedagogik eftersom pedagogers engagemang och delaktighet är grunden till lärandet.

Två pedagoger från skolan tycker att det var en bra idé att bygga ett uteklassrum. De påpekar att utemiljön och pedagogernas inställning har stor betydelse.

De flesta av mina intervjupersoner har en uppfattning om vad de kan göra inne, kan de göra ute också. Att göra saker utomhus som annars görs inomhus är något som Szczepanski (2007) tar upp. Han anser att utemiljön går det att uppleva med alla sinnen, inomhus går det ibland bara att abstrakt beskriva vissa fenomen.

Pedagogerna från uteförskolan och skolan tycker att lärandet går mycket lättare utomhus och att det är mer utvecklande både för dem själva och för barnen i deras verksamhet. Ärlemalm-Hagsér (2008) och Bergnéhr (2009) konstaterar att den didaktiska frågan varför måste alltid finnas med i frågan om utomhuspedagogiken. Utan den går det inte att motivera och utveckla verksamheten.

Under min empiriinsamling väcktes det frågan Går det att göra allting utomhus som

görs inomhus? Flera av pedagogerna menar att det faktiskt går att göra det mesta

32

håller lika längre ute som inne. Tellgren (2004) säger att naturens produkter kan inspirera både vuxna och barn i verksamheten. Produkterna kan bestå av trä, sand, ull, lera och håller betydligt bättre än många av nutidens leksaker.

Några av mina intervjupersoner nämner att de får in matematik och svenska i lekar och aktiviteter utomhus. Pedagogerna anser att det fungerar mycket bra att träna sig i att rita och skriva utomhus med hjälp av stora asfaltkritor. Pedagogerna känner också ansvar för att fånga upp barnens intresse och utveckla dessa till goda aktiviteter och få in läroplanens mål som handlar om svenska och matematik.

Grahn (1997) har i sin undersökning visat att barn som vistats i förskolor med uteprofilen har lägre sjukfrånvaro. Pedagogerna säger att det är mycket positivt om barn är ute. Då rör de sig och stimuleras deras aptit och det gör lättare att tillgodogöra sig alla de näringsämnen som barn behöver för att vara friska, orka leka samt utvecklas.

I min studie har det framkommit att de flesta av pedagogerna beskriver några viktiga syften till varför de är ute med barnen. Det viktigaste är hälsa, miljöundervisning, lek och social utveckling. Mina tankar grundar sig i Szczepanskis (2008) förklaring av vad som krävs av pedagoger för att ägna sig åt utomhuspedagogik. Han menar att läraren måste kunna utöva de didaktiska frågorna var? hur? när? och varför? i lärandet för att det ska vara utomhuspedagogik. Det är även viktigt med teoretiska ämneskunskaper inom det aktuella området.

I Szczepanskis (2008) lärandemodell menar han att i utomhuspedagogik är vår hälsa avgörande, mår vi bra både psykiskt och fysiskt blir vårt lärande mer livsfyllt och bestående kunskaper infinner sig hos individen. De viktigaste fyra områden är: personlig och social utveckling, utomhusaktiviteter (där använder man ämneskunskaper och styrdokumenten), miljöundervisning och hälsa.

Det framgår i min studie att nästan alla vuxna upplever och har samma inställning till utevistelsen. Vill de samma sak så kan de förmedla detta och vara förebilder för barnen anser Granberg (2001). Pedagogernas lust att vara ute gör att det är lättare att motivera och stärka barnens positiva känsla inför utevistelsen. De flesta av mina respondenter lyfter utbildningens betydelse. Utbildningens betydelse tar även Szczepanski (2007)

33

upp. Har pedagogen gått en utbildning om utomhuspedagogik så är det lättare att förmedla kunskapen till barnen. Detta engagemang som är nödvändigt för lärandet kommer ofta från förståelsen. Samtliga respondenterna säger att de är mycket glada för sina utbildningar i utomhuspedagogik och önskar att fler pedagoger hade varit intresserade.

Jag ser ett tydligt mönster i pedagogernas uppfattningar. De flesta av mina respondenter (tre på uteförskolan och två på skolan) har blivit inspirerade av andra gällande utomhuspedagogik. De blev nyfikna och öppna för att prova någonting nytt. Samtliga pedagogerna har gått kurser eller utbildningar om utomhuspedagogik och alla har sedan arbetat med utomhuspedagogik.

De andra tre pedagogerna visade inget eller nästan inget intresse för arbete med utomhuspedagogik. De nämnde under intervjuerna att de inte kände någon som arbetade med utomhuspedagogik.

En sak var gemensam hos alla intervjuade pedagoger, nämligen att alla tyckte att utevistelse var nyttigt för hälsan.