Resultatdiskussion

Syftet med studien är att öka kunskapen kring vårdnadshavares uppfattningar om barns lek i förskolan, och mer specifikt deras uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. Nedan kommer det mest

31

centrala resultatet att diskuteras med hjälp av tidigare forskning och förskolans läroplan som presenteras längre upp i studien.

7.2.1 Social utvecklig och lärande

De mest centrala uppfattningar som framkom kring barns lek i förskolan, var att lek är något som är viktigt för barns utveckling, lärande och socialisering. Lek är även något som vårdnadshavarna betonar, ett redskap för barn att utveckla sin personlighet där de får möjlighet att utforska den utifrån sina intressen, fantasier och kreativitet. Utöver de fördelar som lek tillför enligt vårdnadshavarna, nämner de att lek är en aktivitet som ska vara rolig, glädjefull, och lärorik för barnen. Detta överensstämmer med det som Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s.54, 62) betonar i sin studie, att barns lek är sammankopplad med glädje, fantasi och kreativitet. Utifrån Julias uppfattningar är det svårt för barn att utvecklas om de inte har tillgång till lek, vilket jag kan hålla med om. Då är det viktigt att leken förknippas med glädje som är i linje med den sociokulturella teorin, och är underhållande för barnen för att kunna utvecklas utifrån sina intressen. Detta kan även jämföras med Tullgrens (2003, s.112) studie, där de involverade pedagogerna beskriver barns lek som en meningsfull aktivitet där barns kreativitet och fantasi stimuleras.

Fri lek är en lek som vårdnadshavarna anser bör erbjudas på varje förskola. Enligt vårdnadshavarna får barn möjligheten att, genom den fria leken, utforska och utveckla sina intressen. Utifrån vårdnadshavarnas uppfattningar, ska barns fria lek vara fri från vuxnas involvering. Där får barnen själva bestämma lekens innehåll. Vårdnadshavarnas utsagor överensstämmer med det Eidevald (2009, s.96) lyfter fram i sin studie, som nämner, att barns fria lek ska vara fri från pedagogers styrning och förväntas styras av barn själva, vilket jag också anser är viktigt. Något som betonas i förskolans läroplan är att pedagogerna ska ge barnen tid, rum och ro för lek där de får experimentera och uppleva (Skolverket, 2018, s.8).

Rollekar är en del av barns fria lek utifrån vårdnadshavarnas uppfattningar. De nämner hur de känner igen sin egen roll samt pedagogens roll i deras barns rollekar och hur barnen lär sig genom att imitera vuxnas handlingar i rolleken. Som vårdnadshavarna nämner, anser jag också att barns rollekar påverkas av den omgivning de befinner sig i - framförallt den sociala aspekten som de tar del av genom interaktion med andra individer. Det kan jämföras med det Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s, 62) belyser i sin studie. Forskarna skriver att bearbetning av upplevelser som uppstår i barns lek bygger på deras tidigare erfarenheter, vilket skapas genom interaktion med andra individer. Detta kan

32

även liknas med det som står i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018, s.8), genom att leken ger barn utrymme för imitation, fantasi och bearbetning av intryck, samt att barn skapar en uppfattning om sig själv och sin omgivning.

Pedagogstyrd lek är också något vårdnadshavarna upplever som viktigt för barns utveckling och lärande. Vårdnadshavarna i föreliggande studie verkar ha en god förståelse av lek i förskolan, framförallt den pedagogstyrda leken. Enligt vårdnadshavarna ska det finnas ett syfte/mål bakom den pedagogstyrda leken, samt att den ska planeras utifrån barnens intressen. Vårdnadshavarnas utsagor gällande att det ska finnas ett mål/syften bakom den pedagogstyrda leken, anser jag vara intressant eftersom det även betonas i förskolans läroplan. Under mål och riktlinjer står det att målen anger inriktningen på utbildningen samt kvalitetsutvecklingen i utbildningen (Skolverket, 2018, s.12).

Julia uppgav att den pedagogstyrda leken bidrar till att barn blir samhällsmänniskor vilket är något jag också kan hålla med om. Utifrån Julias uppfattningar lär sig barn baskunskaper genom den pedagogstyrda leken. Detta med anledning av att pedagogerna medierar sina kunskaper till barnen enligt den sociokulturella teorin. Tullgren (2003, s.83) skriver att pedagoger styr barns lek till det de anser vara lämpligt, samt mot de kompetenser som pedagoger tycker barn behöver i sina framtida liv och det livslånga lärandet (Tullgren, 2003, s.83), vilken kan jämföras med Julias uppfattningar om hur den pedagogstyrda leken bidrar till att barn ”blir samhällsmänniskor”.

7.2.2 Samband mellan lek och lärande

Utifrån vårdnadshavarnas utsagor syns det tydlig att de ser ett samband mellan lek och lärande. Genom lek lär barn sig olika ämneskunskaper enligt vårdnadshavarna som bland annat matematik, naturkunskap och språkutveckling. Språket är det som vårdnadshavarna betonar att deras barn utvecklade först när de började på förskolan. Flera av vårdnadshavarna beskriver hur barnen sjunger tillsammans på samlingar, hur de lyssnar på sagor och kommunicerar med både pedagoger och andra barn. Tullgren (2003, s.83) hävdar att via leken uppmuntras barn till att kommunicera och ge uttryck samt få en förståelse för andras känslor (2003, s.83). Tullgrens utsagor kan jämföras med vårdnadshavarnas utsagor. Utifrån den sociala interaktionen med andra individer och genom samtal kring sånger och sagor, uppmuntras barn till kommunikation. Det anser jag kan vara några av anledningarna till den snabba språkutvecklingen som vårdnadshavarna upptäckt hos sina barn.

33

Värdegrund, kreativitet, fantasi, konflikthantering, nytänkande är också några exemplar på vad vårdnadshavarna anser barn lär sig genom lek, samt genom det sociala samspelet. Som vårdnadshavarna nämner är lek ett sätt för barn att ”ta för sig”. Vårdnadshavarnas uppfattningar om vad barn lär sig genom lek är i linje med vad Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s,54) skriver om. Nämligen att barns lek är sammankopplad med fantasi, kreativitet, problemlösning och glädje (Pramling Samuelsson & Johansson, 2006, s,54). Vårdnadshavarna menar att genom den fria leken vågar barn utgå från sina intressen och sin kreativitet, exempelvis i rollekar som framkommer i barns fria lek. Det gör att lek kan bli en källa till ett ständigt lärande för barn i förskolan.