Pedagogerna i studien uttrycker att de har den grundläggande tekniska kunskapen när det gäller lärplattan. Vi anser att det som gör att pedagogerna inte efterfrågar mer teknisk utbildning kan sättas i samband med att lärplattan är väldigt användarvänlig och därmed enkel att använda även för dem som inte är uppväxta med tekniken. Gällhagen & Wahlström (2013) beskriver lärplattan som intuitiv och menar att det oftast inte behövs några särskilda utbildningsinsatser för att komma igång.
Den tekniska kunskapen är viktig men vi kan se att pedagogerna i vår studie har kommit ett steg längre. Pedagogerna efterfrågade snarare inspiration och idéer om hur lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg inom olika områden. En av pedagogerna nämnde att ett it-café kan göra det möjligt att utbyta idéer. Förskolecheferna i vår studie satsar mycket på intern utbildning där de menar att pedagogerna kan dela med sig av sina erfarenheter och lära av varandra. Vi anser att det är viktigt att pedagogerna samtalar kring pedagogik och metoder för att komma fram till ett arbetssätt och i vilket syfte lärplattan ska användas. Ett gemensamt arbetssätt bör dokumenteras för att sedan enligt läroplanen (Lpfö 98, rev 2010) kunna analyseras, utvärderas och följas upp. Gällhagen & Wahlström (2013) menar att arbetslagets kunskaper utvecklas genom att regelbundet diskutera hur lärplattan används och vad som händer i barngruppen. De påpekar vikten av att de aktiviteter och erfarenheter som görs dokumenteras och att de alltid måste kunna kopplas till målen i läroplanen.
I vår resultatdel nämnde vi att pedagogerna har kommit olika långt när det gäller att appropriera lärplattan som redskap. Enligt Säljö (2005) kan det finnas ett visst motstånd, som beror på att det saknas erfarenhet av redskapet och att individen inte fullt ut vet vad redskapet ska användas till. En annan aspekt som Säljö (2005) tar upp är att det finns skillnader i hur
30
snabbt varje individ lär sig att behärska ett redskap. Skillnaderna kan bero på många olika orsaker, varav motivation är en. Pedagogerna i vår studie uttrycker att intresset och motivationen påverkar hur mycket man tar till sig kunskap om lärplattans möjligheter.
I vår studie framkom att det finns en farhåga när det gäller lärplattor, huruvida de används som barnvakt eller tidsfördriv. Det är även något som vi tidigare mött i samband med diskussioner om lärplattans roll i förskolan. Pedagogerna i vår studie uttrycker att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot lärplattans tillämpning i verksamheten, men att de ändå tror att vissa föräldrar kanske är oroliga över hur lärplattan används på förskolan. Pedagogerna uttrycker att de tror att användningen av lärplattan ser annorlunda ut i hemmet, där barnen kanske använder lärplattan mer som tidsfördriv. Pedagogerna berättar att de informerar föräldrarna på olika sätt exempelvis föräldramöten och hembrev. Pedagogerna anser att det är viktigt att informera föräldrarna om hur de använder lärplattan, för att de ska få en bild av vad deras barn möter i förskolan. I läroplanen (Lpfö 98, rev 2010) poängteras att föräldrarna ska få ta del av förskolans mål och innehåll för att skapa en tillitsfull relation. Genom detta kan vi se att det är viktigt att ha en dialog med föräldrarna, för att undvika att missförstånd uppstår.
6.1.2Lärplattans möjligheter och begränsningar
Ett av resultaten från vår studie är att pedagogerna ser lärplattan som ett bra komplement, som inte ersätter något annat. I samband med detta tog vi upp ett av App-knappens forskningsresultat (2014), som visade på att de virtuella aktiviteterna inspirerade de fysiska. Ur intervjuerna framkom att en del av pedagogerna hade sett detta fenomen i sin verksamhet. Vi menar att den inspirerande effekten är en viktig faktor som kan bidra till att barnens intresse väcks för andra aktiviteter. Det blir då tydligt att lärplattan blir det komplement som den är avsedd att vara.
När vi kom till frågan om lärplattans eventuella begränsningar, så drog pedagogerna lite på svaret och uttryckte att det inte fanns något specifikt som de kunde lyfta fram. Dock framkom några få aspekter. En av de begränsningar som uppkom handlade mest om tillgänglighet, pedagogerna ville ha fler lärplattor. Å ena sidan kan vi se att det blir en begränsning när det finns för få lärplattor, eftersom det då hindrar pedagogernas arbete. Å andra sidan är frågan om tillgänglighet något som kan ses som positivt, eftersom det finns ett behov av fler lärplattor i verksamheten. Pedagogerna nämnde även att det kunde förekomma tjat från barnen att de ville använda lärplattan. Marie såg inte tjatet som ett problem utan ur en annan
31
synvinkel. Hon menade att detta även kunde bidra till ett lärande eftersom barnen då får sammarbeta och komma överrens om vems tur det var att använda lärplattan. AppKnappens (2014) resultat visar också att turtagning och samarbete sker vid användandet av lärplattan. I denna situation ser vi att Marie drar nytta av något som ofta kan upplevas som negativt och istället ser det som ett lärtillfälle för barnen.
Vi tog även upp Lagercrantz (2012) forskning som säger att små barn inte ska sitta för mycket vid skärmar och att de allra yngsta inte ska sitta alls. Pedagogerna uttryckte att de inte kunde se att det skulle finnas en anledning att införa en åldersgräns, de menade att det istället handlade om barnens intresse. Pedagogerna kunde inte se att det fanns någon anledning till oro eftersom de allra yngsta barnen inte visade så mycket intresse för lärplattan, de små barnen sitter ofta sidan om och tittar på de äldre. Hildén (2005) och Appelberg & Eriksson (1999) har utifrån sin forskning påvisat att det handlar mycket om barnets intresse och ansåg det inte som nödvändigt att införa en nedre åldersgräns. Hildén (2005) menar att intresset är det som styr i andra aktiviteter och borde få göra det även när det gäller datorer. Hon menar vidare att små barn vistas i miljöer där andra äldre barn använder digitala verktyg och att det väcker deras intresse på ett naturligt sätt, det är en del av deras vardag.
I samband med diskussionen om lärplattan som komplement, så tog vi upp Lagercrantz (2012) synpunkt, om att det finns en risk att lärplattan tar tid från andra viktiga aktiviteter, såsom den fria leken. Under samtalet med Marie så ser hon Lagercrantz (2012) påstående som en fråga om värderingar, hon undrar varför just lärplattan värderas på ett annat sätt jämfört med andra material. Som exempel nämner hon barn som alltid väljer samma aktivitet, där kanske ingen reflekterar över att det blir på bekostnad av andra aktiviteter. Marie menar vidare att man måste hjälpa barnen vidare oavsett vad det är de gör, om ett barn bara vill sitta och rita, så “kanske kritorna tar semester”. Det är samma sak om det gäller lärplattan. Även Hildén (2005) har uppmärksammat att vuxna än så länge lägger en annan värdering på datorer är de värderingar som läggs på det övriga materialet på förskolan.
Vår studie har gett oss en inblick i hur pedagogerna och förskolecheferna ser på lärplattans funktion i förskolan. Vi har fått upp ögonen för att det finns många olika områden där lärplattan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Ett område där lärplattan kan bli en tillgång är vid den pedagogiska dokumentationen. Lärplattan främjar även barns sociala samspel samt kan anpassas efter barns individuella behov. Studien har gett oss en insikt i att lärplattan är ett verktyg som blir det vi gör den till. För att lärplattan ska bidra i den pedagogiska verksamheten krävs det att pedagogerna utvecklar sin kompetens. Detta kan ske
32
genom att pedagogerna har ett nyfiket förhållningssätt och kontinuerligt diskuterar och utbyter erfarenheter. Vi tror det är viktigt att hela tiden sträva framåt och utforska nya möjligheter med lärplattan, den kan då bli ett verktyg som bidrar till utvecklingen av förskolans verksamhet.