Resultatdiskussion

7.1.1 Vistelsetid i förskolan

När vi tittar på föräldrars och pedagogers resonemang, utifrån våra resultat, ser vi att alla föräldrar och pedagoger i första hand anser att barnets tid på förskolan styrs av föräldrarnas behov av omsorg. Här framgår det inte att barnets individuella behov ska styra vistelsetiden, däremot kan vi se att Persson (1991) och Kihlbom (2003b) skriver att barnets vistelsetid ska regleras efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Här anser vi att det blir en kontrast mellan vems behov det är som hamnar i fokus gällande vistelsetid i förskolan. Medan forskarnas fokus ligger på barnens välbefinnande kan man utläsa att pedagogerna via barnet talar om verksamhetens skörhet, de menar att verksamheten inte tål fler barn på grund av brist på resurser i form av personal. Föräldrarna talar utifrån sin situation om att de blir stressade, hinner inte söka arbete eller ta hand om det nya barnet. Detta tolkar vi som att varken pedagoger eller föräldrar känner att de har möjlighet att ta hand om barnet, detta är dock tabu att uttala. Istället pratar de om barnets behov och lägger ansvaret på den andra parten att uppfylla detta. Hur tänker då vi kring dessa olika förhållningssätt? Vi tänker att trots brister i verksamheten har pedagogerna en skyldighet att arbeta utifrån förskolans styrdokument och tillfredsställa alla barns individuella behov. Vi menar även att föräldrar som arbetar inte har några större valmöjligheter när det gäller deras barns tid på förskolan, de har en arbetstid att rätta sig efter och måste lämna sina barn på förskolan utifrån den tiden. De har därför inte privilegiet att styra barnets vistelsetid efter dess egentliga behov. Det har däremot en del föräldralediga eller arbetslösa föräldrar genom att deras möjligheter beror på i vilken kommun de har sina barn och kommunens riktlinjer för vistelsetid i förskolan.

33

I vår inledning talar vi om debatterna som handlar om att tiden för barn till föräldralediga och arbetslösa ska utökas inom Stockholms stad. Vi ställer oss frågan var tanken med ytterligare tid grundar sig? I våra resultat har det visat sig att föräldrarna är nöjda med och förhåller sig till den tid de har rätt till enligt kommunens bestämmelser oavsett om det är 15 timmar, 25 timmar eller att föräldern själv reglerar tiden för barnet även om de är föräldralediga eller arbetslösa. Så var har behovet av obegränsad tid för barn till föräldralediga och arbetslösa uppkommit?

I våra intervjuer med pedagogerna framkommer det att även de är nöjda med den tiden som idag finns i respektive kommuner gällande tiden barn till föräldralediga och arbetslösa får vistas på förskolan. De betonar dock att de känner stor oro över sin egen hälsa och barnens välbefinnande när de talar om ett eventuellt utökande av barns vistelsetid. Pedagogerna är dock väl medvetna om att de inte kan inverka på barnens vistelsetid mer än att föra en dialog med föräldern och belysa barnets behov av tid i förskolan. Det framkommer att pedagoger menar att de yngsta barnen inte bör vistas i förskolan för långa dagar på grund av stora barngrupper och många intryck. Detta menar även Kihlbom (2009) i sin forskning om de yngsta barnen. Kihlbom (2003b) menar att sju timmar är en lagom tid för barn i förskolan. I vårt resultat ser vi att även föräldrarna anser att barns tid i förskolan inte bör överskrida åtta timmar. Vi ser här en likhet i hur föräldrar, pedagoger och forskare tänker kring barns vistelsetid. Detta tror vi, beror på föräldrars och pedagogers olika kunskaper samt erfarenheter om barns välbefinnande. Våra resultat visar att föräldrar och pedagoger ser en stor betydelse i att barn har en kontinuitet i tiderna de vistas i förskolan. Detta på grund av att barnen ska ha möjlighet att komma in i den sociala sammanhållningen tillsammans med andra barn och vuxna. Detta ser vi även att Persson (1991) betonar i sin forskning om förskolan.

7.1.2 Begreppen omsorg och lärande

De begreppen som blivit synliga i vårt empiriska material är lärande och omsorg, det är dessa som både föräldrar och pedagoger framhåller som viktiga och har relevans när man talar om barns vistelsetid i förskolan. Dock kan vi se att synen på lärande och omsorg skiljer sig åt när det gäller föräldrars och pedagogers tal om begreppen. Detta kan handla om att föräldrar och pedagoger har olika kompetenser kring barn och barns utveckling. Vi menar att pedagogerna ser att lärandet genomsyrar verksamheten och står i relation till omsorgen. Pedagogerna ser

34

inte att lärandet i förskolan är det samma som lärandet i skolan, detta gör däremot föräldrarna som uttrycker oro över att deras barn är för små för att ”lära” sig. Här blir det tydligt att det är viktigt att förskolan skapar förståelse hos föräldrarna vad begreppet lärande i förskolan innebär för att undvika missförstånd. Det föräldrarna nämner angående lärande är i första hand att de vill att förskolan ska bidra till att barnen lär sig det sociala samspelet med andra barn och vuxna, de nämner att de tycker att barnen ska leka och känna glädje i förskolan. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) har i sin studie kommit fram till att lärandet till stor del sker i leken. Detta känns betryggande då vi i våra resultat finner att pedagogerna förknippar barns lärandet med leken. Det framkommer att både föräldrar och pedagoger anser att lärandet och omsorgen berikar varandra. Vi kan se att föräldrarna binder samman begreppen när de uttrycker att de vill att barnen ska lära sig att ta hand om någon annan, att barnen ska lära sig att känna empati för andra. Pedagogerna ser däremot att lärande och omsorg binds samman på så sätt att om ett barn känner trygghet och att det får omsorg i förskolan, får barnet lättare för att lära sig i förskolans verksamhet. I Jonsdottir och Paggetti (2016) studie har även de kommit fram till att omsorg är en nyckel till lärande.

7.1.3 Svar på våra frågeställningar

Vi ser att vi har fått svar på våra frågeställningar på så sätt att vi lyfter föräldrars och pedagogers resonemang och får en bild av hur de tänker kring barns vistelsetid. Vi kan se vad de framhåller som viktigt för barnen och även vad de framhåller som viktigt för sig själva. Vi kan även se hur föräldrar och pedagoger talar kring begreppen omsorg och lärande i relation till vistelsetiden. Vi ser att vistelsetiden har betydelse för barns omsorg och lärande genom de argument som lyfts av föräldrar och pedagoger angående varför barn bör vistas i förskolan.

Vi lyfter också skillnader i föräldrars och pedagogers resonemang utifrån deras olika positioner. Att de har skilda förutsättningar när de tänker på barns tid i förskolan och därför ser olika på barnets behov av bland annat lärande och omsorg samt att dessa begrepp har olika betydelse för föräldrar och pedagoger.

35