Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn – unga – samhälle
Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vistelsetid i förskolan
En studie om föräldrars och pedagogers förhållningssätt till barns vistelsetid i förskolan
Lenght of stay in preschool
A study of parents and teachers approach to childrens lenght of stay in preschool
Tina Borg
Linda Budde
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Fanny Jonsdottir
2
Förord
Ett stort tack till våra familjer som funnits där för oss och gett oss stöttning och visat tålamod när vi varit iväg från dem långa dagar och kvällar. Det har lindrat våra samveten att de har funnits där med uppmuntrande ord.
Tack till alla föräldrar och pedagoger som delat med sig av sina tankar och gett oss en bild av hur de tänker kring vistelsetid i förskolan. Utan er hade vår studie inte varit möjlig att genomföra.
Vi vill även tacka vår handledare, Sara Berglund, för att hon har gett oss kloka råd på vägen och hjälpt oss att klura ut lösningar när arbetet känts tungt.
Innan vi påbörjade arbetet gick vi igenom strukturen och bestämde vi oss för att inte dela upp arbetet och skriva var för sig på grund av att vi inte ville mista möjligheten att diskutera och dela tankar med varandra. Dock har vi utfört intervjuer och transkribering separat samt sökt litteratur som vi sedan gått igenom gemensamt och sammanställt. Inför varje tillfälle då vi träffats har vi båda läst igenom texten för att få nya tankar och uppslag inför vårt fortsatte arbete. Vid våra träffar har vi organiserat det så att vi har alternerat att sitta vid datorn medan den andra har läst i litteratur och sökt aktuell forskning. Om en av oss tappat tråden har den andra tagit upp tråden igen och kommit med förslag på ord och tankar så att vi kommit vidare i arbetet. Eftersom vi båda har ett stort intresse för ämnet och för att vi hoppas kunna använda resultaten i vår fortsatta profession, var det viktigt för oss att arbetet var gemensamt under hela processen.
Slutligen vill vi tacka varandra för ett fantastiskt samarbete. Vi har gett varandra stöd och uppmuntran under hela arbetets gång. Trots att vi bor 68 km ifrån varandra så har vi tagit oss tid till att träffas ofta för att diskutera vår studie och gnugga geniknölarna tillsammans.
3
Sammanfattning
Intresset för vistelsetidens betydelse i förskolan väcktes på grund av debatten och diskussionen om huruvida barn till föräldralediga och arbetslösa, boende i Stockholms stad, skulle få rätt till heltid på förskolan. I debatten framgick det att begreppen lärande och omsorg hade betydelse för barns vistelsetid på förskolan.
Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers och föräldrars förhållningssätt till barns vistelsetid i förskolan samt hur de talar om begreppen lärande och omsorg i relation till barnens vistelsetid i förskolan.
I denna studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsintervju. Detta för att få en större insikt i föräldrars och pedagogers erfarenheter och upplevelser av barns vistelsetid i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer av åtta pedagoger och åtta föräldrar från olika orter i Sverige.
Vi har valt att analysera vårt material utifrån begreppen omsorg och lärande. Resultatet av vår studie visar att vistelsetiden i förskolan har stor koppling till omsorg och lärande. Det framgår även att föräldrars och pedagogers tankar skiljer sig åt kring vad lärande i förskolan innebär. Pedagoger och föräldrar talar om omsorg och lärande som viktiga delar i förskolan. I resultatet framgår det att det är verkligheten som styr barnets vistelsetid på förskolan även om föräldrar och pedagoger önskar att det vore annorlunda. I resultatet synliggörs det även att pedagogerna menar att barnet inte behöver vistas i förskolan på heltid för att utveckla sitt lärande, det som pedagogerna nämner är att barnet inte alltid har förmågan att ta in kunskap under alla dessa timmar, vilket även forskningen visar.
Vår slutsats utifrån resultatet är att föräldrars och pedagogers tankar kring vistelsetid i förskolan är individanpassade och att de tänker utifrån den egna livssituationen.
5
Innehåll
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Centrala begrepp... 8
2. Vistelsetidens historia... 9
3. Teoretiska perspektiv ... 12
3.1 Diskurs ... 12
3.2 Omsorg och lärande ... 12
3.2.1 Omsorg ... 13 3.2.2 Omsorg i förskolan... 13 3.2.3 Lärande... 14 3.2.4 Lärande i förskolan ... 14 3.2.5 Educare... 14 4. Tidigare forskning ... 15
4.1 Vistelsetidens roll för barn i förskolan ... 15
4.2 Förskolan som omsorgsgivare ... 16
4.3 Förskolan som plats för lärande ... 17
5. Metod... 19
5.1 Metodval ... 19
5.2 Urval ... 20
5.3 Genomförande ... 20
5.4 Etiska ställningstaganden ... 21
5.4.1 Informations- och samtyckeskravet ... 21
5.4.2 Konfidentialitetskravet ... 22
5.4.3 Nyttjandekravet ... 22
5.5 Analysmetod ... 22
6. Resultat och analys ... 23
6.1 Föräldrars och pedagogers syn på vistelsetid i förskolan ... 23
6.2 Synen på lärande relaterat till vistelsetid ... 27
6.3 Synen på omsorg relaterat till vistelsetid... 29
7. Diskussion ... 32
7.1 Resultatdiskussion ... 32
6
7.1.2 Begreppen omsorg och lärande ... 33
7.1.3 Svar på våra frågeställningar ... 34
7.2 Metoddiskussion ... 35
7.3 Förslag på fortsatt forskning ... 35
Litteraturlista ... 36
7
1. Inledning
Det pågår nu en debatt kring ökad vistelsetid i förskolan för barn till föräldralediga och arbetssökande. I debatter som förs såväl på dags- och kvällstidningars hemsidor som på sociala medier (som till exempel aftonbladet, dagens nyheter och förskolan.se) kan vi se att åsikterna går isär såväl mellan olika föräldrar, som mellan föräldrar och pedagoger. Debatterna handlar i huvudsak om antalet timmar som barnet bör vistas på förskolan samt för vems skull barnet bör göra det. I debatterna kring vistelsetider är det tydligt att de som är för förslaget att öka barns vistelsetid utgår ifrån föräldrarnas behov medan de som är emot förslaget utgår från barnens behov. Det som också synliggörs är att resurserna i förskolan inte verkar räcka till för utökade vistelsetider, det vill säga att personalstyrkan är för liten för att möta expanderade barngrupper.
I debatten på DN.Åsikt (2016) framgår det att Karin Wanngård, finansborgarråd för socialdemokraterna i Stockholm, har en ledande position i förslaget om att införa rätt till heltid på förskolan för alla barn i Stockholms stad, till skillnad från nu då barn till föräldralediga och arbetslösa inom Stockholms stad har rätt till 30 timmar i veckan på förskolan. Hon menar att förskolan ska finnas tillgänglig för alla barn på lika villkor och strider för att barn till föräldralediga och arbetslösa ska ha rätt till heltid på förskolan. Detta för att hon menar att lärandet i förskolan har betydelse för barnens framtida skolgång. Wanngård uttrycker dock att hon är medveten om att förslaget kommer att kräva fler pedagoger i förskolan, hon menar att det skjuts till extra medel till förskolans budget. Anna König Jerlmyr, oppositionsborgarråd för moderaterna i Stockholms stad, är emot förslaget och menar att pedagogiken kommer att bli lidande på grund av större barngrupper och att pedagogerna då inte kommer att kunna fullfölja sitt uppdrag (DN.Åsikt 2016). Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, och Magnus Kihlbom, psykoanalytiker och barnpsykiatriker, är oeniga om vistelsetidens betydelse för de yngre barnen. Ingrid Pramling Samuelsson anser att all tid i förskolan bör vara pedagogisk. Hon hävdar att de 15 timmarna som är minimum för barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar är för lite tid i förskolan. Hon menar att barn behöver förskolan för att kunna skapa sociala kontakter med jämnåriga (Dagens nyheter.se 2015). Magnus Kihlbom (2003a) däremot hävdar att åldern är viktig när man bedömer hur långa dagar i förskolan som är lämpligt för de små barnen. Han menar på
8
att det är ogynnsamt för de små barnen med långa dagar på grund av avsaknaden av den trygga anknytningen till sina föräldrar.
Det finns dock inte så mycket forskning kring barns vistelsetid i förskolan vilket gör studien relevant. I debatterna ser vi att begreppen omsorg och lärande lyfts genom uttalanden som att all tid bör vara pedagogisk samt att vi kan se en oro över hur bland annat barngruppens storlek kan komma att påverka barnen. Anledningen till att brist på tidigare forskning kan vara ett problem är att man då inte kan följa upp och se hur vistelsetiden påverkar barnen i förskolan. Det finns inte heller studier som visar föräldrars och pedagogers tankar kring barns vistelsetid i förskolan och hur de tror att barnen påverkas av denna. Genom vår studie vill vi även bidra med ett synliggörande av diskurser gällande vistelsetider i förskolan.
1.1 Syfte och frågeställningar
I kapitlen som följer kommer vi att behandla syftet med vår studie och de frågeställningar vi har valt att undersöka.
Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers och föräldrars förhållningssätt till barns vistelsetid i förskolan samt hur de talar om begreppen lärande och omsorg i relation till barns vistelsetid i förskolan.
Hur resonerar föräldrar och pedagoger kring barns vistelsetid i förskolan?
Hur talar föräldrar och pedagoger om begreppen omsorg och lärande i relation till vistelsetiden?
Hur skiljer sig resonemangen åt utifrån föräldrars och pedagogers olika positioner?
1.2 Centrala begrepp
Vistelsetid – barns tid i barngrupp på förskolan. 15 timmar, 25 timmar och heltid.
15 timmarsbarn – barn till föräldralediga eller arbetslösa som erbjuds mellan 15 timmar och heltid beroende på vilken kommun man tillhör.
9
2. Vistelsetidens historia
I detta kapitel kommer vi att synliggöra hur vistelsetiden inom barnomsorgen har sett ut historiskt i Sverige. Vi tittar på bakgrunden till barnomsorgens uppkomst samt hur barnomsorgen förhöll sig till omsorg och lärande.
Behovet av den svenska förskolan uppkom när folk flyttade in till storstäder och i och med det inte hade samma möjlighet till hjälp av släkten när det gällde omsorg av barnen. Det blev en samhällsförändring av att kvinnor började förvärvsarbeta och inte längre var hemma med barnen. Många kvinnor var även ensamstående och för att barnen inte skulle vara ensamma och skapa oreda på gatorna med att tigga och besvära måste de integreras i samhället. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fördes en omfattande debatt om behovet att uppfostra folket och folkets barn, i vilken den barnpedagogiska rörelsen fick stor betydelse (Tallberg Broman 1995).
Sedan den första småbarnsskolan startade 1836 i Stockholm, fram till idag när benämningen Förskola tillämpas, syns det både en förändring, men även likheter i barns vistelsetider inom barnomsorgen. Enligt Tallberg Broman (1995) undervisades barnen i småbarnsskolan i läsning, räkning och religionskunskap. Barnen var mellan två och sju år gamla. Småbarnsskolan var öppen måndag till lördag mellan klockan 8 och 16.30. Dock var 75 procent av barnen frånvarande på grund av tiggeri på lördagar.
Den första barnkrubban öppnade 1854 i Kungsholmens församling i Stockholm. Syftet med barnkrubban, menar Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992:6), var att rädda arbetare för
samhällets behov och inverka till sedlighet och ordning. Enligt Tallberg Broman (1995) var
syftet med barnkrubban att ta hand om barn till förvärvsarbetande ensamstående mödrar. De flesta barnen var mellan ett och sju år gamla. Malmö barnkrubba som startades 1899 utvidgade 1913 sin verksamhet och startade en spädbarnsavdelning med barn från 3 månader upp till 2 års ålder. Ibland var barnen så små som 14 dagar när de började. Tiden var från klockan 6.15 på morgonen till 20.00 på kvällen. På barnkrubban fanns det även möjlighet för barnen att vistas på nätterna vid behov. Detta erbjuds även idag på särskilda förskolor som har öppet dygnet runt.
10
Den första kindergarten startades 1896 i Stockholm. Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992) skriver om Kindergartens skapare Freidrich Fröbel. Hans pedagogik grundade sig i hans tankar om barnet som den gröna plantan som bara kräver en gynnsam miljö för att utvecklas. Han ansåg barngruppen som betydelsefull för det enskilda barnets utveckling. Fröbels kindergarten skulle vara ett komplement till hemmet och han betonar hemmet som avgörande för barnets fostran och utveckling. Barnen kom ifrån välbärgade familjer där modern inte förvärvsarbetade och barnen vistades på kindergarten, eller barnträdgården som den svenska översättningen så småningom kom att bli, ett par timmar dagligen. Här kan vi se en koppling till nutidens möjlighet att ha barnen 15 timmar på förskolan när föräldern är föräldraledig eller arbetslös.
Stenmalm Sjöblom och Johansson (1992) menar att barnstugeutredningen som gjordes 1968 resulterade i en lag som trädde i kraft den 1 juli 1975. Lagen innebar att alla sexåringar erbjöds plats i förskola. Benämningen för barnomsorgen ändrades då från barnträdgård till lekskola och daghem till förskola som överordnat begrepp. 1985 beslutar Riksdagen, utifrån propositionen ”En förskola för alla barn” att barn från 1,5 år fram till skolåldern ska ingå i förskolan. 1998 försvinner daghem och deltidsgrupp helt som begrepp ur skollagen och ersätts med förskola (Stiftelsen SAF, 2014). Nu betonades utveckling och lärande i större utsträckning än tidigare, enligt Broberg, Hagström och Broberg (2012). Enligt skolverket (2013) ska kommunerna erbjuda förskola till barn från 1 års ålder när föräldrarna arbetar eller studerar samt när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga. Barn till föräldralediga eller arbetslösa föräldrar ska erbjudas plats under minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Från 2017 kommer barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar, boende i Stockholms stad, att ha rätt till heltid på förskolan.
Institutionerna för barns omsorg har under åren förändrats. Från det att den första småbarnsskolan startades 1836 med syftet att få barnen från gatorna när föräldrarna arbetade till idag när barnen vistas i förskolan för att föräldrarna arbetar, studerar, är föräldralediga eller arbetslösa. 1836 uppkom institutionerna för samhällets skull, för att barnen inte skulle vara ensamma och ställa till med oreda. Idag finns institutionerna för föräldrarnas skull på så sätt att de har möjlighet att ha sina barn på förskolan när de anser att behovet finns. Förskolan finns även för barnens skull på så sätt att dagens förskola är till för att i första hand lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö 98 rev. 2016:5). Vi kan se ett mönster i att det redan i småbarnsskolan uttrycktes att barnen skulle få omvårdnad, fostran och undervisning. Detta
11
finns med även idag, dock har vi idag styrdokument att förhålla oss till där det uttrycks att vi i förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg (Lpfö 98 rev. 2016:5). Läroplanen framhåller även att förskolan i samarbete med hemmet ska främja barnens utveckling till ansvarskännande individer och samhällsmedlemmar. Återigen kan vi knyta an till 1836 då den första institutionen öppnades för att skapa förutsättningen för barnen att bli goda samhällsmedborgare.
12
3. Teoretiska perspektiv
I detta kapitel kommer vi att definiera begreppen diskurs, omsorg, lärande och educare, som har en central roll i vår studie. Begreppen kommer vi att använda som analyskategorier för att se hur man talar om förskolans roll.
3.1 Diskurs
Vi har valt att använda oss av diskurs som vårt teoretiska verktyg, eftersom vi vill få förståelse för hur föräldrar och pedagoger uppfattar barns vistelsetid i förskolan. När vi analyserar vårt empiriska material kommer vi till exempel att undersöka om diskursen är densamma för pedagoger som för föräldrar avseende vistelsetiden i förskolan. Winther Jørgensen och Phillips (2000) menar att diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Genom intervjuer med föräldrar och pedagoger vill vi se hur de tänker om och förhåller sig till barns vistelsetid i förskolan samt hur de står i relation till varandra. På vilka
olika sätt talas det och berättas om verkligheten? Vilka versioner kan urskiljas och hur står de i relation till varandra? (Börjesson och Palmblad 2007:13). Winther Jørgensen och
Phillips (2000) menar att det kan vara svårt att undersöka diskurser som man har en åsikt om och en nära relation till. De menar vidare att man ska bortse från egen kunskap och egna värderingar för att inte påverka analysen på något sätt. Detta är något vi som forskare har haft i åtanke under studiens gång genom att hålla oss neutrala till ämnet.
3.2 Omsorg och lärande
Begreppen omsorg och lärande visade sig vara de mest betydande, i förhållande till förskolans roll, i våra intervjuer med föräldrar och pedagoger. Begreppet educare, som är en kombination av begreppen omsorg och lärande, är också relevant att ta hänsyn till i analysen av studien.
13
3.2.1 Omsorg
Halldén (2016) beskriver begreppet omsorg som noggrannhet, att man utför ett arbete omsorgsfullt och att detta arbete är förknippat med kärlek och omtänksamhet. Hon menar vidare att bekräftelse är centralt när det gäller omsorg. Den som ger omsorg bekräftar den andres handlingar och visar acceptans mot dem och mottagande av dennes bild av verkligheten. I pedagogiska magasinet (2002) menar Halldén att omsorg även är en beteckning på innehållet i en verksamhet där man tar hand om och ansvarar för någon annan människa. Halldén skriver att ordet omsorg är förknippat med att sörja för dem som ännu inte, tillfälligtvis eller inte längre kan ta hand om eller vårda sig själva.
3.2.2 Omsorg i förskolan
Aspelin (2016) menar att den elementära meningen med ordet omsorg innebär att ett barn får respons för sin existentiella undran ”Bryr du dig om mig?”. Balldin och Ljungberg (2016) definierar begreppet omsorg utifrån pedagogrollen och menar att omsorg handlar om närhet och om att lyssna på barnen och ta deras resonemang och åsikter på allvar. Om att genom ord och handlingar visa omsorg, i betydelsen ” jag bryr mig om dig”.
Barn som lever på flera sociala arenor måste åtminstone ha en stabil kärna av personer som ger dem en kvalificerad omsorg. Barn behöver idag också uppleva den personliga samhörighet med andra människor som omsorg innebär. (Sommer 2005:145)
Bruce (2016) och Halldén (2016) menar att om man i sin barndom fått en god omsorg genom en god förebild blir man själv förmögen att ge god omsorg i sitt fortsatta liv. Halldén (2016) menar vidare att omsorg innebär att visa respekt och att ta hand om någon utan att utöva makt. Halldén poängterar att omsorgens mål är att ge barnet en samhörighet och en grundtrygghet som gör det möjligt för barnet att klara av livets prövningar. Josefson (2016) och Lorvik Waterhouse (2016) beskriver förskollärarens roll när det gäller omsorg. De menar att omsorgen är ett livsvillkor och att barn och föräldrar är beroende av förskollärarens stöd och omsorg. Josefson (2016) betonar vikten av mötet mellan förskolan och hemmet och att ett ansvarsfullt möte är ett möte med omsorg.
14
3.2.3 Lärande
Lillemyr (2002) definierar lärande som en inre process där det uppstår en beteendeförändring på grund av tidigare erfarenheter. Illeris (2007) definierar lärande som en process hos levande organismer som leder till en varaktig kapacitetsförändring. Pramling Samuelsson (2006) menar att lärandet handlar om att lära sig världen och att skaffa sig kunskaper och färdigheter som är väsentliga för dagen samt att utveckla en beredskap att lära inför morgondagen. Säljö (2000) beskriver människan som läraktig och att vi som människor har en förmåga att ta vara på erfarenheter för att använda dessa i framtida sammanhang.
3.2.4 Lärande i förskolan
Bruce (2016) och Williams och Sheridan (2011) betonar vikten av samlärande och menar att det lustfyllda lärandet sker i samspel med vuxna och andra barn. De framhäver att pedagoger ska skapa möjligheter för barnen att ta egna initiativ till lärande. Även Pramling och Johansson (2003) anser att lärandet måste vara en del av barnets egen intention. De menar att det genom leken sker ett lärande på så sätt att barnet skapar mening och förstår sin omvärld. Björklund och Elm (2003) beskriver ett lärande i förskolan där barnet är aktivt delaktig och praktiskt får prova på. Även Björklund och Elm poängterar att det sociala samspelet med andra är viktigt för lärandet.
3.2.5 Educare
Educare är ett begrepp som uppkommit på senare år. Bruce och Riddersporre (2012) förklarar begreppet educare genom att dela upp begreppet i två delar. De menar att EDU står för kunskapsutveckling och lärande medan CARE står för fostran och omsorg och tillsammans bildar de begreppet EDUCARE. Halldén (2007) beskriver begreppet educare i den bemärkelsen att omsorg och lärande ska stå i relation till varandra. Bruce och Riddersporre (2012) och Halldén (2007) menar att begreppet lärande förstärktes i samband med läroplanens inträde i förskolan 1998 medan omsorgen fått mindre uppmärksamhet sedan dess. Vidare, menar de, att omsorgsbegreppet bör granskas för att säkerställa att inte delar av förskolans verksamhet ska gå förlorad, eftersom de tillsammans utgör grunden i det livslånga lärandet.
15
4. Tidigare forskning
I detta kapitel skriver vi fram den forskning vi kan finna gällande vistelsetid i förskolan. Denna forskning kommer sedan att ha betydelse för vår kommande diskussion utifrån vår studies resultat. Forskningen kommer att ha fokus på föräldrars och pedagogers syn på förskolans roll när det gäller begreppen omsorg och lärande i relation till barns vistelsetid i förskolan.
4.1 Vistelsetidens roll för barn i förskolan
Forskningen gällande vistelsetid för barn i förskolan har visat sig vara svår att finna. Det finns forskning som relaterar till vistelsetiden, som gäller stress, trygg anknytning, personaltäthet och gruppstorlek. Det finns även studier om föräldrars och pedagogers syn på förskolan. Den forskning vi funnit, som behandlar barns vistelsetid i förskolan, är utförd av NICHD, National Institute of Child Health and Human Development, i USA (Guttmacher Alan E. 2006). Samt en norsk rapport som heter Ettåringer kan bli alvorligt stresset av å begynne i
barnehage (Fondenes Eivind 2013). Studien utförd av NICHD, The study of early child care and youth development, visar att barn som vistas i en god förskolemiljö, alltså en miljö där
barngruppen består av färre antal barn samt utbildade pedagoger, har en högre kognitiv utveckling och ett bättre språk under barnets första 4,5 år. Studien visar även att barn som är långa dagar på förskolan uppvisar ett ökat beteendeproblem i förhållande till de barn som är färre timmar i förskolan. Den norska rapporten grundar sig på forskning som utförts i Tyskland av professor Liselotte Ahnert. Hennes forskning visar att barn får en dramatisk och varaktig ökning av stresshormonet kortisol när de börjar i förskolan. Kortisol är ett stresshormon som hjälper människan att tackla fara och när faran är över ska kroppen bryta ner kortisolet. Barnen observerades före förskolestart samt fem månader efter och resultatet visade att ettåringarna fick en dubbelt så hög nivå av stresshormonet kortisol, vilket inte sjönk när barnet slutade gråta efter en tid i förskolan. Per Medbø Thorsby, överläkare på hormonlaboratoriet på Oslo universitetssjukhus, menar att det är naturligt att kortisolhalten ökar när man börjar i förskolan. Det som dock bekymrar honom är att kortisolhalten håller i
16
sig under flera månaders tid. Det, i sin tur, kan medföra att barnen får nedsatt immunförsvar, svårigheter med inlärning samt hämma minnet.
Kihlbom (2009) har i sin forskning av de yngsta barnen kommit fram till att barn som är stressade kan få anpassningssvårigheter i vuxen ålder samt problem med sömn och förhöjt blodtryck. Kihlbom (2003b) poängterar att åldern är en viktig faktor när man avgör hur långa dagar barnet bör ha i förskolan. Han menar att dagar som är längre än sju timmar kan vara direkt skadligt för barnet. Framförallt när det gäller anknytningen till vårdnadshavare och nya kontakter. Kihlbom (2009) betonar i sin forskning att yngre barn inte kan sakna sin trygga anknytning lika länge som äldre barn, eftersom äldre barn har en tidsuppfattning som är av ett annat slag. Han menar dock att även äldre barn, som har långa dagar i förskolan, kan ta skada på grund av stora barngrupper, oskolad personal och täta byten av pedagoger.
Persson (1991) som har forskat om förskolans roll och förhållandet mellan hem och förskola har kommit fram till att det är barnets ålder, utvecklingsnivå samt barnets personlighet man bör titta på när man diskuterar vistelsetid. Persson hävdar att det bör finnas kontinuitet i barnets vistelsetid på förskolan, för att barnet ska kunna komma in i den ”fria leken” tillsammans med de andra barnen på förskolan. Han menar att det kan bli ett problem när barnet saknar sin trygga relation i sin närmsta vän, om denna inte är där under regelbundna tider för att kunna ge varandra stöttning och en position i leken. Det är denna stöttning i leken som Persson anser skapar självkänsla och identitetsutveckling hos barnet. Persson menar vidare att han kan se att barnens tider följer föräldrarnas arbetstider, vilka i sin tur kan vara skiftande och därför gör att barnen får oregelbundna tider på förskolan.
4.2 Förskolan som omsorgsgivare
Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) har i sin studie om barns tidiga lärande undersökt pedagogers och föräldrars syn på förskolan. I studien framgår det att föräldrarna anser att förskolan är en plats där barnen känner sig trygga, glada och utvecklas på ett allsidigt sätt. Persson (1998) menar att föräldrar hyser tilltro till förskolans möjligheter att ge barnen den nödvändiga sociala kompetens de behöver i ett allt mer kravfyllt samhälle. Han menar vidare att vårdnadshavaren ser förskoleverksamheten som en process mellan barnens utveckling och dess vardag. Persson beskriver att föräldrar kan uppleva barnomsorg som både
17
befriande och tvingande. Befriande då den ger föräldrar möjlighet att arbeta och tvingande då föräldrar hellre hade velat vara hemma med sitt barn. Den gemensamma synen hos föräldrarna är dock viljan att skapa en meningsfull helhet med tid för arbete och familj. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) har i sin studie uppmärksammat att även pedagogerna anser att förskolan är en plats för barnen att känna sig trygga, glada och få möjligheter att utvecklas på. Jonsdottir och Paggetti (2016) beskriver skilda uppfattningar om begreppet omsorg från förskollärare. De förskollärare som de har mött uttrycker dels en oro över att lärandet tar överhanden i förskolan, dels att lärandet och omsorgen berikar varandra och fungerar i verksamheten. Det finns även pedagoger som menar att begreppet omsorg är förlegat och för tankarna till 1970-talets”dagisdebatt”. Jonsdottir och Paggetti har även uppmärksammat att förskollärare menar att aspekter som fostran och lärande relaterar till omsorg, men även att omsorgen är en utgångspunkt för att ett lärande ska kunna ske. De menar också att förskollärarna säger att omsorg handlar om att möta barns olika behov (Jonsdottir och Pagetti 2016).
4.3 Förskolan som plats för lärande
I Sheridan, Pramling Samuelsson, Johanssons (2009) studie visar resultaten att svenska föräldrar är nöjda med sina barns förskola och anser att barnen trivs och utvecklas. De beskriver förskolan som en stimulerande miljö där professionella lärare möter deras barn och skapar varierande lärandetillfällen. De anser att förskolans värde främst ligger i barnens möjlighet att ingå i olika sociala samspel och att möta en variation av värderingar och synsätt. Föräldrar betonar att deras barn i förskolan lär sig att bli självständiga, respektera och ta hänsyn till kamrater och utvecklas kommunikativt. Föräldrarna anser att barns lek och lärande bör kombineras i en bra förskola. I studien framgår också att föräldrar, i viss mån, är kritiska till att barns lärande ska dominera i förskolan och att pedagogerna ska introducera barnen i matematik och skriftspråkande. De hävdar att barn ska få vara barn och de menar att det är barnet som ska initiera till lärandesituationerna. En del av föräldrarna betonar att det viktigaste i förskolan är att barnen får möjlighet att utveckla en social kompetens och leka med andra barn, de menar att lärandet av andra ting som matematik och skriftspråk kommer så småningom ändå (Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson 2009). I kommunikation med små barn är emotionell närvaro, lekfullhet och närhet till barns perspektiv viktiga
18
dimensioner menar Johansson (2011). Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) har i sin studie kommit fram till att pedagoger är av den åsikten att barn lär hela tiden och att lärandet i förskolan bör ske genom leken. Det framgår att pedagoger tycker att det är viktigt att barn blir respekterade, lär sig respekt och att ta hänsyn till andra samt att vara rädda om material. De tycker också att det är viktigt att barn utvecklar sin identitet, lär sig olika saker och kan leka med sina kamrater. Åsikterna om huruvida förskolan ska vara skolförberedande eller inte går isär bland pedagoger. En del menar att den bör vara det och andra menar att förskolan ska vara rolig och lärorik, med inte allt för höga krav, utan barnen ska trivas och lära sig genom leken.
19
5. Metod
I detta kapitel presenteras de metodval och det urval vi gjort för vår studie. Vi beskriver genomförandet av studien, vår analysmetod samt hur vi gått till väga med de etiska ställningstagandena gentemot våra informanter.
5.1 Metodval
Eftersom vi har valt att undersöka föräldrars och pedagogers tankar om, och deras förhållningssätt till barns vistelsetid i förskolan, har vi valt att använda oss av kvalitativ metod för vår studie. Detta grundar vi bland annat på Alvehus (2013) som menar att kvalitativ metod innebär att man intresserar sig för meningar, eller innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband. Eliasson (2013) menar att de två vanligaste kvalitativa metoderna är observationer och intervjuer. Hon menar vidare att den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. Då vi vill få insikt i föräldrars och pedagogers erfarenheter och upplevelser av barns vistelsetid i förskolan, lämpar sig kvalitativ intervju för vår studie. Kvale och Brinkmann (2009) skriver att den kvalitativa forskningsintervjun har som mål att förstå världen från intervjupersonens synpunkt, formulera meningen i människors upplevelser, lyfta fram deras livsvärld, innan man ger sig in på vetenskapliga förklaringar. De menar vidare att det som präglar kvalitativ forskning är en viss typ av intresse för vad man som forskare vill ha sagt och vilken typ av forskning man vill bidra till. Som intervjuform har vi valt att använda oss av den semistrukturerade intervjun samt mailintervju. Den semistrukturerade formen av intervju innebär att frågorna är mer allmänt strukturerade och intervjuaren har möjligheten att ställa följdfrågor till de svar som är relevanta för studien. Bryman (2011) och Eliasson (2013) kallar denna typ av intervjuform för djupintervju. Eftersom det inte fanns möjlighet att ordna ett fysiskt möte med de informanter som befann sig i Lund respektive Stockholm valde vi att använda oss av mailintervjuer för att få deras perspektiv på vistelsetid i förskolan. Ryen (2004) menar att mailintervjuer är en givande form om forskare och informanter befinner sig på olika geografiska platser. Hon menar vidare att det är tidsbesparande samt att man kan posta materialet till flera informanter samtidigt. Intervjuformerna lämpade sig för vår studie
20
och gav resultatet av vad vi kunde utläsa som en diskurs i pedagogers och föräldrars förhållningssätt till vistelsetider i förskolan.
5.2 Urval
Vi har valt att använda oss av ett strategiskt urval för våra intervjuer genom att välja pedagoger i förskolan samt föräldrar som har erfarenhet av att vara föräldralediga eller arbetslösa. Detta eftersom vi själva är verksamma inom förskolan och träffar pedagoger och föräldrar dagligen. Dalen (2015) menar att det är viktigt att få en uppfattning om hur olika parter upplever samma situation för att fånga upp nyanser och mångfald. Vi har valt att intervjua föräldrar och pedagoger utanför vår egen verksamhet, för att utesluta förutfattande tankar om deras upplevelser. De informanter som vi har intervjuat via mail har vi dels kommit i kontakt med genom ett personligt möte som lett till möjligheten till intervjuerna. Mailintervjuerna med föräldrarna ifrån Stockholm möjliggjordes då en av oss har kontakter via Facebook. Anledningen till att vi har valt dessa två informantgrupper är att vi ville få en bild av deras specifika erfarenheter av vistelsetid i förskolan. Dalen (2015) menar att antalet informanter inte bör vara för stort, eftersom genomförandet av intervjuerna och bearbetningen av materialet är en tidskrävande process. Hon menar vidare att man dock måste ta i beaktning att materialet är av god kvalité och utgör tillräckligt underlag för tolkning och analys. Därav gjordes valet att intervjua 16 informanter, av dessa är åtta föräldrar och åtta pedagoger.
5.3 Genomförande
Processen med det empiriska materialet inleddes med att vi antecknade våra tankar och frågor utifrån studiens syfte och frågeställningar. Frågorna blev sedan grunden i våra semistrukturerade intervjuer. Våra intervjufrågor handlar om hur pedagoger och föräldrar tänker och förhåller sig till barns vistelsetid i förskolan. Intervjuerna har utförts på två sätt. Dels genom interaktion mellan forskaren och informanten där vi genom en dialog har ställt våra frågor och haft möjlighet att utveckla svaren för att få så mycket information som möjligt. Dels via mail där vi inte kunnat ställa följdfrågor och därför inte fått lika utvecklande svar. Som verktyg vid de muntliga intervjuerna har vi använt oss av diktafon för att kunna
21
spela in samtalen. Detta för att vi inte ska bli distraherade av att föra anteckningar och missa intressanta och viktiga synpunkter. Bryman (2011) menar att om man som forskare är intresserad av både vad och hur informanterna säger något är det avgörande att man har med en fullständig redogörelse av de utbyten som ingått i intervjun. De muntliga intervjuerna har varit mellan 30 och 45 minuter långa och har utförts på pedagogernas respektive arbetsplats och i föräldrarnas respektive hem. För att bredda materialet om vistelsetid, har vi valt att ta kontakt med ytterligare informanter på orter som Lund och Stockholm, där antalet timmar för barn till föräldralediga och arbetslösa är högre. För att kunna utföra dessa intervjuer har vi valt att maila frågor och be informanterna svara så utförligt som möjligt.
5.4 Etiska ställningstaganden
Enligt Vetenskapsrådet (2002) ska man som forskare ge informanterna information om deras rättigheter angående det empiriska materialet som samlas in under studiens gång. Detta görs för att informanterna ska känna sig trygga och veta sina rättigheter samt våra skyldigheter. Här nedan följer en kort beskrivning av samtliga krav utifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer.
5.4.1 Informations- och samtyckeskravet
Detta innebär att vi som forskare har skyldighet att informera berörda parter om studiens syfte samt deras rätt att när som helst avbryta sin medverkan i studien (Vetenskapsrådet 2002). I samband med intervjuerna har vi lämnat ut en samtyckesblankett som informanterna har läst igenom och undertecknat. I denna samtyckesblankett framgår syftet samt villkoren för medverkan i studien.
22
5.4.2. Konfidentialitetskravet
Innebörden av konfidentialitetskravet är att all inhämtad information ska förvaras oåtkomligt för obehöriga. Det innebär även att inga informanter ska kunna identifieras.
All inhämtad information i form av inspelning samt transkriberat material har vi valt att förvara inlåst för att det inte ska hamna i orätta händer. Avlyssning av inspelat material har skett endast av oss forskare. I studien presenteras informanterna som ”pedagog” och ”förälder”. På så sätt hålls alla informanter anonyma.
5.4.3 Nyttjandekravet
Detta innebär att det insamlade materialet endast får användas i studiens syfte och endast utav oss som forskare i studien.
Vårt insamlade material sparas och nyttjas av oss fram till avslutad examination, därefter förstörs materialet.
5.5 Analysmetod
Av analysen av vårt material började vi med att lyssna av intervjuerna vi utfört. Därefter har vi ordagrant transkriberat intervjuerna. Vi har sedan delgett dem med varandra för att få inblick i varandras material. Dalen (2015) menar att det är viktigt att forskaren själv utför transkriberingen, eftersom denna process ger en unik chans att lära känna sina data. I vårt material har vi utläst nyckelord som hjälpt oss att arbeta vidare i vår studie. De nyckelord som vi har funnit i materialet är lärande och omsorg, vilka således har fått en central del i vår studie, där vårt övergripande tema är vistelsetid i förskolan.
23
6. Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi att ta upp resultaten av våra intervjuer och analysera föräldrars och pedagogers tankar kring vistelsetiden samt hur de talar om omsorg och lärande kopplat till vistelsetiden i förskolan. Begreppen omsorg och lärande har i våra intervjuer uppkommit av föräldrar och pedagoger som argument för att tala om vistelsetiden i förskolan. Vi kommer att titta på olika diskurser utifrån vårt resultat.
6.1 Föräldrars och pedagogers syn på vistelsetid i förskolan
Föräldrarna talar om vistelsetiden som den tid barnen vistas på förskolan, två av föräldrarna säger att deras barn måste vara på förskolan eftersom de arbetar. En av föräldrarna talar om barnens tid på förskolan som barnens arbetstid och drar paralleller med sin egen tid på arbetet och hur länge hon orkar vistas på sitt arbete.
Jag tänker det som att de är som en arbetstid för dem på förskolan, så som att jag går och jobbar. Och att det till och med är värre, för de får ju oftast längre tid än vi föräldrar. (Förälder)
Pedagogerna har en gemensam syn på att barn ska vistas på förskolan när föräldrarna har behov av omsorg. Det blir tydligt att föräldrar och pedagoger har en gemensam syn på vistelsetiden genom att alla är eniga om att barns vistelsetid i förskolan ska utgå ifrån föräldrarnas behov av omsorg. Alla föräldrar är överens om att barnens tid på förskolan inte bör överstiga åtta timmar. Pedagogerna anger inte någon specifik tid som de anser är lämplig för barn att vistas i förskolan. En pedagog nämner dock att hon anser att barn mellan 1-1,5 år inte bör vistas i förskolan långa dagar, detta på grund av att det i förskolan är stora barngrupper och barnen får många intryck. En av föräldrarna säger att så länge han märker att barnet uttrycker glädje över att vistas på förskolan så utgår han från att allt är bra och att man då som förälder inte reflekterar över om vistelsetiden är för lång. För en annan förälder är det viktigt att barnen har regelbundna tider för att få rutiner och kontinuitet på förskolan, det handlar för föräldern om att hans barn ska komma in i barngruppens sammanhållning:
24
Jag tror nog inte att allt för korta dagar är bra på grund av att barnet kanske inte kommer in i alla rutiner på förskolan. till exempel fruktstund på morgonen eller mellanmålet på eftermiddagen. Jag tror att det kan medföra att barnet inte riktigt kommer in i sammanhållningen som gruppen har. (förälder)
Vi kan här utläsa två olika synsätt på barns vistelsetid utifrån dessa föräldrars uttalanden. Den första pappan är tillfreds med den tiden hans barn är på förskolan så länge hans barn uttrycker glädje vid lämning och hämtning. Den andra pappan tänker annorlunda angående vistelsetidens betydelse för just hans barn. Han reflekterar över vad hans barn behöver för att komma in i barngruppen och må bra under sin vistelse i förskolan. Flera av pedagogerna tar även de upp den aspekten av vistelsetidens betydelse för barnen. De anser att det är viktigt att barnen har regelbundna tider så att de får en kontinuitet och en röd tråd i verksamheten. Pedagogerna tar här upp begreppen omsorg och lärande på så vis att de nämner tryggheten som viktig samt att barnen lättare hänger med i pågående lärandeprojekt om de är där regelbundet.
Genom föräldrarnas tal om deras barns vistelsetid i förskolan ser vi att föräldrarna kopplar detta till omsorg om sina barn genom att de är måna om att barnen ska ha regelbundna tider för att få en sammanhållning i gruppen. En förälder känner skuld och ångest för att hon inte längre har lediga dagar tillsammans med sitt barn på grund av att hon har börjat studera. En annan förälder säger att hon är rädd för att ”missa allt”, hon pratar om de små stunderna som hon får höra om utav pedagogerna, men inte själv får uppleva. En tredje förälder uttrycker att hon känner skuld över att lämna sitt barn på förskolan då hennes barn uttryckt att han inte vill vara på förskolan. Föräldern säger att hon önskar att hon haft möjligheten att ha sitt barn färre timmar på förskolan.
Jag skulle tycka att mellan 9-15 hade varit perfekt för honom att gå. Lagom. Vi brukar lämna mellan kvart över sju och halv åtta. Om inte jag åker tåg, för då lämnar jag honom sju. Och sen är vi väl där tio, kvart över fem och hämtar honom. (förälder)
Vi ser att föräldrarna strävar efter och har en önskan om att barnen ska ha kortare vistelsetid, samtidigt är det tydligt att detta inte går att uppnå och att verkligheten ser annorlunda ut. Känslan av skuld, tror vi, uppkommer på grund av att föräldern inte kan styra över sina arbetstider och därför inte får den tiden med sitt barn som hon önskar. I våra intervjuer med pedagogerna nämns det inget om föräldrars skuld över att lämna barnen på förskolan, dock pratar de om vikten av en bra relation mellan dem och föräldrarna. Att det finns en öppen
25
dialog och att vi som pedagoger ska finnas där för föräldrarna och stötta dem i deras föräldraroll.
Det krävs att vi arbetar för en bra relation till föräldrarna som är öppen och trygg. Vi kan som pedagog stärka föräldrar i deras roll att de är viktiga och värdefulla. Vilket blir ringar på vattnet och gynnar barnet. (pedagog)
Detta ser vi som att pedagogen menar att om pedagogerna har en bra relation till föräldrarna och en öppen dialog där man pratar om och har en gemensam syn på barnet och dess välbefinnande, gör detta att föräldrarna känner sig trygga och utan skuld för att lämna barnet på förskolan.
En av föräldrarna, som är föräldraledig, nämner att hon tycker att det är viktigt att ha en dialog med pedagogerna om vistelsetiden för hennes barn. Detta kan vi i intervjuerna se att flertalet föräldrar påtalar. De menar att det bästa vore om tiderna kunde vara flexibla och utgå ifrån barnets individuella behov. En förälder anser att vistelsetiden bör regleras efter barnets ålder och personlighet. Detta för att alla barn utvecklas olika och har olika behov. Föräldern beskriver att en längre vistelsetid är viktig för barnet nu när mamman är föräldraledig med ett småsyskon, detta tror hon är för att dottern blivit äldre och har ett större behov av stimulans som mamman inte känner att hon kan tillgodose. Vi kan se likheter i flera av intervjuerna med pedagogerna på så sätt att även de nämner att vistelsetiden till viss del bör vara flexibel och rättas efter barnets behov.
Jag anser att det är bra att alla barn ha rätt till förskola, men frågan är hur många timmar barnen behöver vara där. Min känsla är att 15 timmar räcker, men jag är absolut villig att erbjuda mer till familjer som har behov av olika anledningar. (pedagog)
Pedagogerna menar dock att föräldrarna är det viktigaste för barnet och att de ska värdesätta sin tid tillsammans och inte glömma bort att lärandet även sker i hemmet.
Värdera er hemmavistelse högre. Vi ska vara en bra modell för att värdera balans i livet. (pedagog).
Det finns även pedagoger som är helt emot att föräldralediga och arbetslösa ska få möjlighet till utökad vistelsetid för sina barn i förskolan. De menar på att barnet har behov av att även få mycket tid med sin familj och få möjlighet att lära känna sitt småsyskon. De pratar om vikten av att få känna sig älskad och få uppmärksamhet och inte behöva undra ”varför lämnar de bort mig?”
26
Jag är helt emot det! Jag känner personligen att har man valt att skaffa ett barn till tycker jag att man bör vilja umgås med sitt barn hemma. Barnet lär sig precis lika mycket hemma som det gör på förskolan. (pedagog)
I våra intervjuer kan vi se att en av föräldrarna belyser problemet med avsaknad av resurser i förskolan. Han menar att det är viktigt att politikerna tänker igenom sina beslut och gör rätt prioriteringar inom barnomsorgen.
Problemet är att man ställer olika intressen mot varandra och vart kommunen ska lägga sina pengar på, och då kanske det inte är högsta prioritet att få ha sina barn ett par timmar extra på förskolan kontra att till exempel att man lägger de pengarna på att ha mer personal och mindre grupper på kommunala förskolor istället. Det känns viktigare att lägga pengarna på att öka kvalitéten inom den kommunala förskolan än att öka vistelsetiden för barn till föräldralediga. (förälder)
En annan förälder ser till sin egen familjesituation när det gäller ökad vistelsetid för barn till föräldralediga och arbetslösa.
Jag välkomnar detta förslag! Vårt val av förskola beror delvis på att barnens tider under föräldraledighet inte varit begränsade där. Vi har själva i samråd med personalen velat läsa av vårt barns individuella behov av förskoletid och inte ha den reglerad centralt av någon som inte känner vårt barn. (förälder)
Flertalet pedagoger anser att för att kunna möta föräldrarnas önskan om utökad vistelsetid krävs det att resurserna i förskolan utökas på så sätt att det anställs fler pedagoger och att barngrupperna minskas. Vi tolkar detta som att det som är viktigt är inte antalet timmar som barnen vistas i förskolan utan det handlar om att pedagogerna ska känna att de kan tillgodose barnens behov av lärande och omsorg utan att känna stress och otillräcklighet.
En diskurs som framkommer ur vårt empiriska material är att pedagoger menar på att ”föräldrarna kan se förskolan som ett tvång, att barnen måste vara här för annars missar de något”. Ytterligare en diskurs som framkommer av pedagogerna som en generell sanning är att ”det är inte är bra för barn att vara länge på förskolan”.
Sammanfattningsvis kan vi se mönster i hur föräldrar och pedagoger talar om vistelsetiden i förskolan. Både föräldrar och pedagoger anser inte att barn bör ha för långa dagar i förskolan och de menar att längden på barns vistelsetid avgörs utav föräldrarnas behov av omsorg för sina barn. Både föräldrar och pedagoger lyfter att det bör finnas en öppen dialog kring barns vistelsetid i förskolan samt att barnen bör ha regelbundna tider för att det ska skapas en kontinuitet. Vi kan se att deras tankar skiljer sig åt på så sätt att föräldrar talar om skuld när
27
det handlar om vistelsetidens längd, medan pedagogerna talar om vikten av hemmets betydelse och att de menar att föräldrar ska värdesätta sig själv högre.
6.2 Synen på lärande relaterat till vistelsetid
En av föräldrarna kopplar begreppet lärande till att förskolan skulle vara en miniskola, hon säger att det är överdrivet. Hon tycker att barnen ska lära sig på ett lekfullt sätt. En annan förälder säger att när hon först hörde ordet av pedagogerna på förskolan tyckte hon att det var tidigt att barnen skulle lära sig. Efter hand har hon förstått att barnen leker in lärandet på förskolan, vilket hon tycker är bra.
Alla pedagogerna talar om lärandet och menar att det sker olika typer av lärande under hela dagen i verksamheten, framförallt i leken. En av pedagogerna säger att det inte är säkert att barnet förstår vad man gör just då, barnet kanske förstår det i en lek två timmar senare eller tre dagar senare då ett annat barn som förstått visar genom leken. Pedagogerna ser lärandet i matsituationen, de pratar om lärande i av- och påklädningssituationer, blöjbyten, dagliga samtal, samlingen och vilan. Från det att de kommer in genom dörren till det att de går ut genom grinden på kvällen. En av pedagogerna säger att det är viktigt att man som pedagog förklarar för föräldrarna vad lärande innebär och hur lärande i förskolan ser ut.
Här framgår det att dessa föräldrar inte har kunskapen om hur lärandet utförs i förskolan, det visar sig inte heller att föräldrarna förstår hur förskolan förhåller sig till lärande. Föräldrarna kopplar till skolans värld när de hör begreppet lärande och tänker inte på de mindre situationer på förskolan som pedagogerna kopplar till begreppet lärande. Till exempel i matsituationen där pedagogen ger barnen förståelse för skillnader och likheter mellan blomkål och broccoli genom att benämna exempelvis färg och form. Det framgår att dialogen mellan hem och förskola är betydelsefull för att skapa förståelse hos föräldrarna.
I våra intervjuer visar det sig att en del av föräldrarna ser ett lärande hos sina barn genom att de hemma visar upp vad de lärt sig i förskolan. De säger att de märker att barnet fått ett bättre språk och annan meningsbyggnad sedan hen började i förskolan, att barnet lär sig nya sånger och använder sig av tecken hemma som hen lärt sig i förskolan. Även att barnen visar hänsyn
28
och empati för andra barn samt turtagning menar föräldrarna att de märker att barnen lärt sig i förskolan.
Man måste prata en och en, detta använder han hemma till exempel när vi äter. Han påpekar för storebror att en och en pratar och att man måste lyssna på varandra. För mig blir det tydligt att han har lyssnat och att han har lärt sig något. (förälder)
På frågan ”Kan du märka på ditt barn att det sker ett lärande i förskolan” svarar en av föräldrarna att hon tycker att han lär sig mer hemma.
Han lär sig mer när han sitter och tittar på sin Ipad och lär sig engelska där själv än jag tycker att han lär sig räkna matte i förskolan. Faktiskt. (förälder)
En av föräldrarna som är föräldraledig och har sitt barn på förskolan, menar att det finns en tråkig diskussion där andra människor ifrågasätter varför barnen är på förskolan medan föräldern är hemma. Hon menar att lärandet på förskolan är så viktigt att det går främst, dock nämner hon att det inte betyder att familjen inte är viktig.
Vi ser en skillnad i hur olika föräldrar förhåller sig till begreppet lärande. En del föräldrar anser att barnen är för små för att lära sig. Vi tolkar detta som att föräldrarna kopplar lärandet till skolan och dess lärande och på så sätt inte har en medvetenhet om hur lärandet i förskolan med de små barnen utvecklas. Andra föräldrar kan se ett lärande hos sina barn och lägger ingen vikt vid barnets ålder utan ser endast det positiva med lärandet i förskolan, medan en av föräldrarna inte ser att det sker något lärande hos sitt barn som hon anser är kopplat till förskolan. Detta kan kopplas samman med ett argument som en av pedagogerna lyfter fram, vilket är att lärandet kan komma att hämmas i de fall då barngruppen är för stor och stress samt orkeslöshet lätt uppstår hos pedagogen. Detta säger pedagogen kan göra att man som pedagog mister förmågan att skapa lärandetillfället för barnen. Samma pedagog säger att det även kan bero på att barnet kan få problem med att ta in ett lärande på grund av för stora barngrupper. En annan pedagog säger att för stora barngrupper kan orsaka att barnen tappar koncentrationen och därmed minskar deras inlärningsförmåga.
Förskolan speglar livet i helhet och att som pedagog hjälpa barnet att se våra gemensamma lärsituationer är oerhört viktigt. (pedagog)
29
Här tolkar vi det som att denna pedagog menar att trots alla svårigheter man som pedagog möter i förskolan, så som stora barngrupper och låg personaltäthet, har man en skyldighet att skapa lärsituationer tillsammans med barnen.
När vi har tittat på vårt empiriska material så kan vi utläsa att föräldrarna kopplar samman lärandet med omsorg på så sätt att de vill att barnen ska lära sig att samspela med varandra. Att det viktigaste för föräldrarna är att barnet lär sig visa hänsyn till andra.
Lär sig i det sociala samspelet med de andra barnen. jag tycker att det är viktigare att de lär sig social samvaro än matte och annat. (förälder)
Sammanfattningsvis kan sägas att när föräldrar talar om lärande i förskolan liknar de det med det lärande som sker i skolan, somliga menar att barnen är för små för den typen av lärande. Föräldrarna talar även om att de vill att barnen ska leka fram ett lärande och att det är viktigt för föräldrarna att barnen lär sig det sociala samspelet genom leken. Pedagogerna talar om att lärandet sker i alla delar av verksamheten under hela dagen. Dessa tankar skiljer sig åt på så sätt att föräldrarna inte ser lärandet på samma vis som pedagogerna. Medan pedagogerna till exempel tänker matematik när de ber ett barn att hämta sin rosa jacka, tänker föräldrarna matematik genom att räkna och använda plus och minus.
6.3 Synen på omsorg relaterat till vistelsetid
I vårt empiriska material talar föräldrarna om att omsorgen är det primära för deras barn i förskolan. Att pedagoger skapar möjligheter för barnen att knyta sociala kontakter med andra barn och vuxna.
Lära sig att ha samvaro med andra barn och hur man är mot varandra istället för att de ska gå in och vara som någon form av lärandeverksamhet. (förälder)
Detta uttalar alla föräldrar som det viktigaste för dem att barnen får ut av den tiden de vistas på förskolan. De betonar att det är de sociala kontakterna med andra barn som är av vikt när barnen i framtiden börjar skolan.
Hon ska få möjlighet att lära känna vänner, skapa det redan vid liten ålder. Lära sig att det finns andra vuxna än föräldrarna som kan säga till
30
vad man ska och inte ska göra, vad som är rätt och inte rätt. Och så lär man väl sig på ett annat sätt, alltså man lär väl sig när man är många i grupp, så lär man sig också att man ska ta hänsyn och ha respekt, och hela den biten och det gör du ju inte hemma för vi har inte så många barn. (förälder)
Föräldrarna menar att förskolan ska bidra till att barnen utvecklas till självständiga och trygga individer som kan visa empati för andra människor. Pedagogerna definierar begreppet omsorg i förskolan som ett omhändertagande och det framgår att trygghet har en central plats. Pedagogerna menar att de ska finnas till för barnen, att barnen ska kunna komma och få en kram och känna harmoni och att de vistas i en positiv miljö. En av pedagogerna menar på att om ett barn känner trygghet får barnet också lättare för att lära.
Jag tänker ju att barnen får tillfälle till fler lärandesituationer om förskolan funkar som den ska och att det är en positiv miljö för barnen. vi gör ju allt för att de ska trivas och ha det bra och att de ska lära sig saker. (pedagog)
Vi kan se skillnader i hur föräldrar respektive pedagoger uttrycker sig gällande omsorg. Det primära för föräldrarna är att deras barn skapar sociala kontakter på förskolan, medan pedagogerna ser tryggheten som det viktigaste och grunden till lärande i förskolan. Här framkommer ett exempel på vad educare står för och vi kan förstå vikten av att lärande och omsorg står i relation till varandra och att de bör ha samma betydelse i verksamheten, att det ena inte bör väga tyngre än det andra.
Genom våra intervjuer framgår det att det även är viktigt för föräldrarna att barnen får leka och ha roligt på förskolan, att barnen känner glädje över att komma till och vistas på förskolan. Vi kan se att även pedagogerna uttrycker att de vill att barnen ska känna glädje över att vara på förskolan, däremot är det inga pedagoger som tar upp leken när det gäller omsorg i förskolan. Här ser vi en skillnad mellan föräldrars och pedagogers tankar kring leken. Medan föräldrar kopplar leken till omsorg och att barnen använder leken för att skapa relationer till varandra, ser pedagoger leken som en väg in i lärandet. Vi ser även att pedagoger kopplar omsorg till barnens dygnsrytm. Att pedagogerna ska finnas till för att ge barnen tid för återhämtning, detta säger flertalet pedagoger och påtalar att de kan se ett samband mellan för lite vila och stress hos barnen. En av pedagogerna nämner även att hon anser att de barn som inte får möjlighet till vila på förskolan blir mer mottagliga för sjukdomar.
31
Jag tror på mental balans för både vuxna och barn, det är många intryck att ta in även om vi pedagoger arbetar aktivt för att hitta balans mellan vila och aktivitet så tror jag att barn ändå kan uppleva stress stundtals, vissa barn är känsligare än andra på denna punkt. (pedagog)
Vi förstår detta som att pedagogerna menar att de ser barnet under hela dagen och därmed kan avgöra om barnet behöver tid för återhämtning. Vi tolkar det som att det kan bero på bland annat barnets vistelsetid och dagsform. Däremot kan vi inte se att föräldrarna kopplar deras barns tid för återhämtning till omsorg. Detta kan kanske bero på att föräldrarna inte är där och ser sina barn under dagen, utan endast får återkoppling från pedagogerna om barnets dag. Sammanfattningsvis kan vi säga att föräldrarna kopplar begreppet omsorg till socialt samspel medan pedagogerna kopplar omsorg till trygghet. Föräldrarna och pedagogerna talar om omsorg på olika sätt, men vi menar att de kompletterar varandra på så sätt att trygghet gör att man vågar skapa sociala kontakter.
32
7. Diskussion
I detta kapitel kommer vi att diskutera våra resultat utifrån våra frågeställningar och försöka ge svar på dessa. Vi delar upp vår resultatdiskussion i tre delar, nämligen vistelsetid i förskolan, begreppen omsorg och lärande samt svar på våra frågeställningar. Vi diskuterar även vår metod under en rubrik samt ger förslag på fortsatt forskning under egen rubrik.
7.1 Resultatdiskussion
7.1.1 Vistelsetid i förskolan
När vi tittar på föräldrars och pedagogers resonemang, utifrån våra resultat, ser vi att alla föräldrar och pedagoger i första hand anser att barnets tid på förskolan styrs av föräldrarnas behov av omsorg. Här framgår det inte att barnets individuella behov ska styra vistelsetiden, däremot kan vi se att Persson (1991) och Kihlbom (2003b) skriver att barnets vistelsetid ska regleras efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Här anser vi att det blir en kontrast mellan vems behov det är som hamnar i fokus gällande vistelsetid i förskolan. Medan forskarnas fokus ligger på barnens välbefinnande kan man utläsa att pedagogerna via barnet talar om verksamhetens skörhet, de menar att verksamheten inte tål fler barn på grund av brist på resurser i form av personal. Föräldrarna talar utifrån sin situation om att de blir stressade, hinner inte söka arbete eller ta hand om det nya barnet. Detta tolkar vi som att varken pedagoger eller föräldrar känner att de har möjlighet att ta hand om barnet, detta är dock tabu att uttala. Istället pratar de om barnets behov och lägger ansvaret på den andra parten att uppfylla detta. Hur tänker då vi kring dessa olika förhållningssätt? Vi tänker att trots brister i verksamheten har pedagogerna en skyldighet att arbeta utifrån förskolans styrdokument och tillfredsställa alla barns individuella behov. Vi menar även att föräldrar som arbetar inte har några större valmöjligheter när det gäller deras barns tid på förskolan, de har en arbetstid att rätta sig efter och måste lämna sina barn på förskolan utifrån den tiden. De har därför inte privilegiet att styra barnets vistelsetid efter dess egentliga behov. Det har däremot en del föräldralediga eller arbetslösa föräldrar genom att deras möjligheter beror på i vilken kommun de har sina barn och kommunens riktlinjer för vistelsetid i förskolan.
33
I vår inledning talar vi om debatterna som handlar om att tiden för barn till föräldralediga och arbetslösa ska utökas inom Stockholms stad. Vi ställer oss frågan var tanken med ytterligare tid grundar sig? I våra resultat har det visat sig att föräldrarna är nöjda med och förhåller sig till den tid de har rätt till enligt kommunens bestämmelser oavsett om det är 15 timmar, 25 timmar eller att föräldern själv reglerar tiden för barnet även om de är föräldralediga eller arbetslösa. Så var har behovet av obegränsad tid för barn till föräldralediga och arbetslösa uppkommit?
I våra intervjuer med pedagogerna framkommer det att även de är nöjda med den tiden som idag finns i respektive kommuner gällande tiden barn till föräldralediga och arbetslösa får vistas på förskolan. De betonar dock att de känner stor oro över sin egen hälsa och barnens välbefinnande när de talar om ett eventuellt utökande av barns vistelsetid. Pedagogerna är dock väl medvetna om att de inte kan inverka på barnens vistelsetid mer än att föra en dialog med föräldern och belysa barnets behov av tid i förskolan. Det framkommer att pedagoger menar att de yngsta barnen inte bör vistas i förskolan för långa dagar på grund av stora barngrupper och många intryck. Detta menar även Kihlbom (2009) i sin forskning om de yngsta barnen. Kihlbom (2003b) menar att sju timmar är en lagom tid för barn i förskolan. I vårt resultat ser vi att även föräldrarna anser att barns tid i förskolan inte bör överskrida åtta timmar. Vi ser här en likhet i hur föräldrar, pedagoger och forskare tänker kring barns vistelsetid. Detta tror vi, beror på föräldrars och pedagogers olika kunskaper samt erfarenheter om barns välbefinnande. Våra resultat visar att föräldrar och pedagoger ser en stor betydelse i att barn har en kontinuitet i tiderna de vistas i förskolan. Detta på grund av att barnen ska ha möjlighet att komma in i den sociala sammanhållningen tillsammans med andra barn och vuxna. Detta ser vi även att Persson (1991) betonar i sin forskning om förskolan.
7.1.2 Begreppen omsorg och lärande
De begreppen som blivit synliga i vårt empiriska material är lärande och omsorg, det är dessa som både föräldrar och pedagoger framhåller som viktiga och har relevans när man talar om barns vistelsetid i förskolan. Dock kan vi se att synen på lärande och omsorg skiljer sig åt när det gäller föräldrars och pedagogers tal om begreppen. Detta kan handla om att föräldrar och pedagoger har olika kompetenser kring barn och barns utveckling. Vi menar att pedagogerna ser att lärandet genomsyrar verksamheten och står i relation till omsorgen. Pedagogerna ser
34
inte att lärandet i förskolan är det samma som lärandet i skolan, detta gör däremot föräldrarna som uttrycker oro över att deras barn är för små för att ”lära” sig. Här blir det tydligt att det är viktigt att förskolan skapar förståelse hos föräldrarna vad begreppet lärande i förskolan innebär för att undvika missförstånd. Det föräldrarna nämner angående lärande är i första hand att de vill att förskolan ska bidra till att barnen lär sig det sociala samspelet med andra barn och vuxna, de nämner att de tycker att barnen ska leka och känna glädje i förskolan. Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2009) har i sin studie kommit fram till att lärandet till stor del sker i leken. Detta känns betryggande då vi i våra resultat finner att pedagogerna förknippar barns lärandet med leken. Det framkommer att både föräldrar och pedagoger anser att lärandet och omsorgen berikar varandra. Vi kan se att föräldrarna binder samman begreppen när de uttrycker att de vill att barnen ska lära sig att ta hand om någon annan, att barnen ska lära sig att känna empati för andra. Pedagogerna ser däremot att lärande och omsorg binds samman på så sätt att om ett barn känner trygghet och att det får omsorg i förskolan, får barnet lättare för att lära sig i förskolans verksamhet. I Jonsdottir och Paggetti (2016) studie har även de kommit fram till att omsorg är en nyckel till lärande.
7.1.3 Svar på våra frågeställningar
Vi ser att vi har fått svar på våra frågeställningar på så sätt att vi lyfter föräldrars och pedagogers resonemang och får en bild av hur de tänker kring barns vistelsetid. Vi kan se vad de framhåller som viktigt för barnen och även vad de framhåller som viktigt för sig själva. Vi kan även se hur föräldrar och pedagoger talar kring begreppen omsorg och lärande i relation till vistelsetiden. Vi ser att vistelsetiden har betydelse för barns omsorg och lärande genom de argument som lyfts av föräldrar och pedagoger angående varför barn bör vistas i förskolan.
Vi lyfter också skillnader i föräldrars och pedagogers resonemang utifrån deras olika positioner. Att de har skilda förutsättningar när de tänker på barns tid i förskolan och därför ser olika på barnets behov av bland annat lärande och omsorg samt att dessa begrepp har olika betydelse för föräldrar och pedagoger.
