3. BAKGRUND
6.2 Resultatdiskussion
Detta gjorde vi genom att ställa oss följande forskningsfrågor: Vad gör att ungdomar förvärvar främlingsfientliga åsikter? Varför kan det förekomma främlingsfientlighet på vissa skolor, vad tror eleverna? Hur skaffar sig eleverna kunskaper om främlingsfientlighet? Hur yttrar sig främlingsfientlighet i skolan? Eftersom det i Sveriges historia förekommer en hel del diskriminering samt främlingsfientlighet av olika minoriteter ville vi undersöka detta.
Vad gör att ungdomar förvärvar främlingsfientliga åsikter?
Enligt våra erfarenheter och antaganden så förvärvar ungdomar sina åsikter hemifrån. Eftersom det historiskt sett är vanligare än vad folk i allmänhet tror att diskriminera och hysa smygrasistiska åsikter. Att ”gnälla” hemma vid middagsbordet på zigenare som stjäl allt som är löst, kanske inte låter så farligt men är en tydlig främlingsfientlig åsikt som förs vidare till barnen. Detta kunde delvis stärkas genom litteraturen och med några få procent från elevenkäten. Via litteraturen framkom det också att ungdomars förvärvande av främlingsfientliga åsikter sker genom en trappstegsmodell. Det första steget är fördomar och detta följs av främlingsrädsla vidare till främlingsfientlighet. Enligt Stier (2009) har alla människor fördomar, och dessa grundar sig för det mesta på okunskap och rädsla. Fördomar riktar sig ofta mot människor med annan etnicitet, religion, kultur eller nationalitet och det skapar en ”vi och dem - känsla” i samhället. Vår undersökning visade att ungdomar kan söka sig till främlingsfientliga grupper just på grund av osäkerhet viljan att vara tuff samt att de känner en slags utanförskap och vill finna en gemenskap. Ungdomar i åldern 13-17 år söker sig till olika grupperingar då de känner utanförskap och söker efter en gemenskap att fylla tomrummet inom dem (Vikström, 2000). I dessa grupperingar skapas en trygghet och beroende på gruppdynamiken ändras nyrekryteringarnas framtoning.
De som har störst chans att påverka eleverna med främlingsfientliga åsikter är framför allt andra ungdomar.
Varför kan det förekomma främlingsfientlighet på vissa skolor, vad tror eleverna? Vi trodde att det berodde på de samhällsklimat vi upplevt på skolorna och de värderingar elever förvärvar hemifrån och från andra ungdomar. I den litteratur vi hittade spelade gruppsammansättningen en stor roll, en sluten grupp ofta likformig, exempelvis i en klass, konformitet. Fungerar klassen/skolan bra är för det mesta klimatet gott. Finns det å andra sidan elever med extrema åsikter kan detta sprida sig och ger en grogrund för främlingsfientlighet. De kulturmöten och även kulturkrockar som sker på de skolor som har ett större antal elever med olika etniska bakgrunder kan bidra till främlingsfientlighet. Detta visade svaren vi fick av eleverna i enkäterna på. Där hela 26 procent av eleverna ansåg att främlingsfientlighet/rasism uppkommer på grund av att det finns många invandrare på skolan.
Hur skaffar sig eleverna kunskaper om främlingsfientlighet?
Vi trodde att lärarna på de olika skolorna förmedlade värdegrundspedagogik gällande främlingsfientlighet kontinuerligt. Litteraturen visade även att detta skulle ske varje dag för att fostra goda samhällsmedborgare. Vår undersökning visade att det var stora skillnader mellan kommunerna och skolorna. Arbetet mot främlingsfientlighet skedde i vissa skolor en gång per termin och i andra dagligen. Här anser vi att det bör ske en förbättring för att kunna förebygga främlingsfientlighet. Skolan har som vi tidigare belyst ett ansvar att lyfta moraliska frågor. Eleverna måste lära sig att kommunicera kring värden och analysera dessa. För att få ett kritiskt förhållningssätt måste eleverna lära sig att läsa mellan raderna, förhålla sig källkritiskt samt granska hypoteser och dess bakgrund samt uttalanden.
Enligt Colnerud och Thornberg (2003) måste läraren känna till hur hans/hennes elever tänker och känner inför värdegrundfrågor samt hur eleverna tycker att deras skolvardag ska se ut. Detta för att skapa en sund arbetsmiljö utanför klassrummet. I styrdokumenten står följande att läsa: Skolan skall lära eleverna att utveckla empati och inlevelse för andras problem. Diskriminering, i någon form överhuvudtaget, är inte godtagbart. Skolan ska göra allt som går för att aktivt hindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunikation är ledordet gällande främlingsfientlighet och intolerans. (Skolverket, 2006)
Hur yttrar sig främlingsfientlighet i skolan?
Vi trodde att främlingsfientligheten främst skulle yttra sig genom mobbning. På sätt och vis hade vi rätt i detta antagande då 55 procent av eleverna svarade att det yttrade sig genom skällsord och 19 procent svarade mobbning. Det eleverna anser vara skällsord är i många vuxnas ögon att betrakta som mobbning. Även litteraturen tar upp mobbning, diskriminering och skällsord som ett av det mest förekommande fenomenen. Det är i de tidiga tonåren som de främlingsfientliga sympatierna, tankarna och handlingarna börjar ta form (Thornberg, 2006). Denna fördomsfullhet kan ofta bottna i personlighetsdrag samt uppväxt. Fördomsfullheten kan även komma ifrån kulturmöten som på ett eller annat sätt missuppfattats och ens egna stereotypa bilder har blivit uppfyllda. Vid dessa missuppfattningar fungerar stereotyperna som ett sätt att skilja ”oss” från ”dem” (Stier, 2009).
6.3 Avslutande diskussion
Det vi kom fram till i vår studie var att ungdomar kan söka sig till främlingsfientliga grupper på grund av osäkerhet, viljan att vara tuff samt att de känner en slags utanförskap och vill finna en gemenskap. Vidare var de som hade störst chans att påverka eleverna med främlingsfientliga åsikter andra ungdomar. En fjärdedel av enkätsvaren visade att eleverna ansåg att främlingsfientlighet/rasism uppkommer på grund av att det finns många invandrare på skolan. Dessutom framkom det i studien att det var stora skillnader mellan kommunerna och skolorna i hur de arbetar mot främlingsfientlighet. I vissa skolor skedde det en gång per termin och i andra dagligen. Här anser vi att det bör ske en förbättring för att kunna förebygga främlingsfientlighet. Mer än hälften av eleverna svarade att främlingsfientlighet yttrade sig genom skällsord och en femtedel svarade mobbning. Det eleverna anser vara skällsord är i många vuxnas ögon att betrakta som mobbning.
Vårt val av ämnesområde påverkades av vi båda har utbildat oss till samhällsorienterad lärare. På grund av detta har vi fått en större inblick i hur främlingsfientlighet har skadat klimatet i skolor samt i samhället. I vårt arbete ville vi få med så mycket information som möjligt om grunden till den svenska främlingsfientligheten, detta kan givetvis tolkas som om vi anser att alla svenskar är främlingsfientliga eller rasister, men det är självfallet inte vår mening.
Då vi bara hade möjlighet att genomföra vår undersökning på två skolor, vilket innebär att det vi hade kunnat göra annorlunda i vårt arbete var att besöka och undersöka fler skolor och kommuner. Detta hade i sin tur kunnat leda till en högre reliabilitet. Vi valde enkäter till vår studie, detta för att det kunde upplevas som lättare för eleverna att fylla i dessa anonymt, då en del av frågorna kunde vara av känslig art för somliga. Om vi hade genomfört studien med hjälp av observationer är det inte säkert att vi hunnit upptäcka alla former av främlingsfientlighet samt att det är svårt att verifiera sanningsgraden. Samma problem hade troligtvis uppkommit om vi genomfört studien med hjälp av intervjuer i stället för enkäter. Elever säger oftast det som de tror att lärare eller vuxna vill höra eller är det som de tror är det rätta svaret. Vidare valde vi att bara ha med 18 frågor i enkäten, detta för att få så mycket information som möjligt om elevernas tankar och bakgrundskunskaper. Hade vi å ena sidan valt att ta med fler frågor så är det inte säkert att eleverna mäktat med att svara på alla och om vi å andra sidan haft färre frågor hade informationen till studien blivit knapphändig.
6.4 Lärandeprocess
Det vi har lärt oss under arbetet med den här studien är hur vi har, historiskt, behandlat folkgrupper från andra kulturer. Vi har även lärt oss hur det ser ut i dagens mångkulturella samhälle. Andra saker som vi lärt oss är hur oskyldiga patriotiska tankar kan leda till främlingshat. Det vi har upptäck är att alla kommuner och skolor inte har en likabehandlingsplan tillgänglig för allmänheten. Vi har fått flera bra exempel på hur vi i vår yrkesverksamma roll kan arbeta didaktiskt med dessa typer av frågor. Självklart har vi tagit lärdom av de svar vi fick i enkäterna som eleverna förmedlade. Detta innebär
återigen att vi kommer att kunna ha ett bra förhållningssätt gentemot främlingsfientlighet som fenomen.
6.5 Fortsatt forskning
Vi upplevde att mängden litteratur inom just det vi undersökte var knapphändig. Vi hoppas att vår studie kan bidra till mer forskning inom detta område då det känns som ett oerhört viktigt område att arbeta med, inte bara i skolan utan i samhället som helhet.
6.6 Avslutande reflektion
Vi skulle vilja dela med oss av några tankar och reflektioner kring vårt arbete. Det har varit väldigt spännande och givande att genomföra den här studien även om det stundtals varit kämpigt att finna den litteratur vi sökt. Avslutningsvis vill vi trycka på att alla lärare inom alla ämnen bör sträva efter ett kritiskt förhållningssätt gentemot fenomenet främlingsfientlighet.
Referenser
Almgren B, Thorbjörnsson H & Tillman H. (1997). Historia 2 – SO direkt. Stockholm: Bonnier Utbildning Förlag AB.
Almgren B, Tallerud B , Thorbjörnsson H & Tillman H. (2005). Historia – SO direkt,
ämnesboken. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Almgren H., Almgren B., Bergström B. & Rydén J. (1996). Alla tiders historia B. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri.
Asplund, P. (2000). Hora, Svenne, Homo, Blatte - Texter om utanförskap och
främlingsfientlighet. Vikström, H. (red.) Finland: WS Bookwell.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Broberg, G. (1995). Statlig rasforskning – En historik över Rasbiologiska institutet. Lunds universitet.
Broberg, G & Tydén, M. (2005). Oönskade i folkhemmet – Rashygien och sterilisering i
Sverige. Viborg: Nørhaven Paperback A/S.
Catomeris, C. (2004). Det ohyggliga arvet. Uddevalla: Ordfront.
Colnerud, G & Thornberg, R. (2003). Värdepedagogik i internationell belysning. Kalmar: Lenanders grafiska ab.
Crwys-Williams, J. (1998). In the words of Nelson Mandela. England, London: Penguin books.
Gustafsson H. (2007). Nordens historia en europeisk region under 1200 år. Lund: Studentlitteratur.
Hildingson K, Hildingson L & Husén L. (2001). Levande historia 7-Elevbok. Stockholm: Natur och kultur ISBN:
Hildingson K & Hildingson L. (2003) Levande historia 9-Elevbok. Stockholm: Natur och kultur
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur AB.
Hyltenstam, K. (1999). Sveriges sju inhemska språk - ett minoritetsspråksperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Klingspor, K & Molarin, A. (2008). Hatbrott. Polisanmälningar där det i motivbilden
ingår etnisk bakgrund, religiös tro, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Stockholm: Fritzes.
Kuosmanen, J. (2001). Finnkampen – En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i
Sverige. Södertälje: Fingraf tryckeri.
Lahdenperä, P. (2008). Interkulturellt ledarskap – Förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur
Larsson H-A. (2003). Boken om Sveriges historia. Stockholm: Bokförlaget Forum
Lodenius, A-L., & Wikström, P. (1998). Nazist, rasist eller bara patriot? En bok om den
rasistiska ungdomskulturen och främlingsfientligt orienterad brottslighet. Stockholm:
Gotab.
Mattsson, C., & Hermansson Adler, M. (2008). Ingen blir nazist över en natt. Stockholm: Natur och kultur.
Nationalencyklopedin.(1996). Höganäs: Bra böcker AB.
Odén, N., Rådmark, J. & Andersson J. (2007). Du & jag, rätt & fel - handledning för
temaarbete om brott, årskurs 6-9. Stockholm: Alfa Print Sundbyberg.
Otterbeck, J. (1993). Muslimer i svensk skola. Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri AB Otterbeck, J. & Bevelander P. (2006). Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars
attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Elanders Gotab.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Richardson G. (2004). Svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.
Rodell Olgaç, C. (2006). Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola – från hot
till möjlighet. Stockholm: HLS Förlag.
Stier, J (2009). Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier. Lund: Studentlitteratur.
Tallberg Broman. I,. Rubinstein Reich, L. & Hägerström, J. (2002). Likvärdighet i en
skola för alla - Historisk bakgrund och kritisk granskning. Kalmar: Lenanders grafiska
AB
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Artiklar
Arevik, N. (2009). Vi pekar aldrig ut en enskild lärare. Lärarnas tidning, 7. Stockholm Fjelkner, M. (2008-06-08). Nerikes Allehanda - Högerextremister vill in i skolan :
undervisningen i historia och samhällskunskap måste uppvärderas
Runblom, H. (2006). En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av
läroböcker - underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” Uppsala universitet.
Elektroniska källor
Hatbrott, Brottsförebyggande rådet (BRÅ).Hämtad den 12 september 2009 från, http://www.bra.se
Patriot, hämtad den 12 november 2009 från, Nationalencyklopedin http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/sve/patriot
Samtalet är det bästa vapnet mot rasismen, hämtad den 15 november 2009 från, Expo http://expo.se/2003/48_663.html
Likabehandlingsplan, Fria Emilia hämtad den 17 november 2009 från, http://www.friaemilia.se/res/Document/likabehandlingsplan2009.pdf Likabehandlingsplan Piteå kommun, hämtad den 17 november 2009 från, http://www.pitea.se/BOKHYLLAN/Broschyrer-externt/Barn%20och
%20utbildning/broschyrer/Likabehandlingsplan_Pite%C3%A5%20kommun.pdf Samernas skolhistoria, hämtad den 24 november 2009 från,
http://www.sameskolstyrelsen.se/svenska/samernas-skolhistoria
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. Hämtad den 12 september 2009 från,
http://www.skolverket.se/sb/d/468
Skolverket (2006). riktlinjer för arbetet med likabehandlingsplaner. Hämtad den 26 november 2009 från,
Comenius projektet (2010), Ett arbete för ett livslångt lärande, hämtad den 17 juni 2010 från,
http://www.programkontoret.se/sv/Program-Stipendier/Program1/Programmet-for- livslangt-larande/Comenius/
Bilaga 1
Hej elever i år 6-9!
Vi är två studenter från Luleå tekniska universitet som nu håller på med vårt
examensarbete. Vi har valt att basera det på elevers kunskaper och
erfarenheter av främlingsfientlighet/rasism.
Eftersom det står inskrivet i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, samt inskrivet i FN:s deklaration om de
mänskliga rättigheterna att främlingsfientlighet ska förhindras vill vi göra en
undersökning om detta. Därför skulle vi uppskatta om ni kunde svara på
frågorna som vi gjort i den här enkäten, så att vi får med detta i arbetet. Ni är
självklart anonyma.
Tack på förhand
Främlingsfientlighet & Rasism
________________________________________________________________________ Är du Tjej? Kille? Skolår ______
Lärande
________________________________________________________________________ 1. Vad är en person som är främlingsfientlig?
Person som inte tycker om människor från andra länder Person som inte tycker om människor från andra län Person som inte tycker om Carolas låt ”Främling”
2. Vad är en person som är rasist? En person som inte gillar raster
En person som inte tycker om icke ariska människor En person som anser sig tillhöra en överlägsen ras
3. Har du någon gång blivit utsatt för främlingsfientlighet/rasism?
Ja Nej Vet ej
4. Varför tror du att vissa ungdomar söker sig till grupper med främlingsfientliga åsikter?
Tufft
Osäker på sig själv Vill ha beskydd Gillar deras åsikter
Gillar deras bilar/mc/kläder
Skolan
________________________________________________________________________ 5. Finns främlingsfientlighet på din skola?
Ja Nej Vet ej
6. Om ja, På vilket sätt syns detta på?
Skällsord Klotter Mobbing Våld
7. Var kan främlingsfientlighet märkas på skolor? I klassrum
Korridorer Matsalen Utomhus
8. Vad är det som gör att främlingsfientlighet/ rasism uppkommer på en skola? Det finns främlingsfientliga grupper på stan och i närmiljön
Många invandrare på skolan
Rasistiska uttalanden från andra elever Okunskap om andra kulturer
9. Arbetar ni mot främlingsfientlighet i skolan? Alltid Ofta Sällan Aldrig 10. På vilket sätt arbetar skolan mot främlingsfientlighet?
Värdegrunds arbete på olika sätt
Temadagar om rasism/främlingsfientlighet osv. Lektionsserie om främlingsfientlighet
11. Hur ofta märker du av att ni arbetar mot främlingsfientlighet i skolan? En gång i veckan En gång i månaden En gång per termin en gång per skolår Fritiden ________________________________________________________________________
12. Märker du av främlingsfientlighet på din fritid?
Alltid Ofta Sällan Aldrig
13. Var är det störst chans att du som elev lägger märke till främlingsfientlighet/rasism?
Skola Stan Fritidsverksamhet
Hemma Bekanta
Påverkan
________________________________________________________________________ 14. Vem kan påverka dig med sina främlingsfientliga åsikter?
Klasskamrater Andra ungdomar Lärare
Vuxna Hemmet
16. Hur man samhället motverka främlingsfientlighet?
Mer information om varför människor flyr till vårt land Förebyggande åtgärder i skolan (mer diskussioner om främlingsfientlighet)
Rollspel
Mer vuxna, välinformerade människor på stan
17. Hur kan man som elev/ungdom lämna en grupp med främlingsfientliga åsikter? Ta hjälp av stödgrupper exempelvis Exit
Ta hjälp av vuxna Flytta
Byta skola
Göra sig impopulär i gruppen
18. Om du någon gång har blivit utsatt för främlingsfientlighet, kan du vara vänlig och ge ett exempel på det?
________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________