Hur yttrar sig den svenska främlingsfientligheten?: en studie av vad eleverna i grundskolans senare del uppfattar om detta fenomen

Full text

(1)2010:086. EXAMENSARBETE. Hur yttrar sig den svenska främlingsfientligheten? - en studie av vad eleverna i grundskolans senare del uppfattar om detta fenomen. Katarina Anglöw Andreas Axelsson. Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande. 2010:086 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--10/086--SE.

(2) Abstrakt Det övergripande syftet med vår studie var att undersöka elevernas egna upplevelser eller uppfattningar kring fenomenet främlingsfientlighet, på vilket sätt och hur elever blir främlingsfientliga och vad eleverna vet om detta fenomen. Vi utgick från våra fyra forskningsfrågor och med hjälp av dessa undersökte och kritiskt granskade vi den litteratur som fanns inom ämnesområdet. Vi valde att använda oss av enkäter som vi delade ut till elever i fyra olika klasser, år 6-9, i Norrbotten. Det resultat vi fick fram var att eleverna tror att ungdomar kan söka sig till främlingsfientliga grupper på grund av osäkerhet. Vidare så trodde eleverna att de som hade störst chans att påverka eleverna med främlingsfientliga åsikter var andra ungdomar. Vissa elever ansåg att främlingsfientlighet/rasism uppkommer på grund av att det finns många invandrare på skolan. I vissa skolor arbetade de med frågor rörande främlingsfientlighet en gång per termin och i andra dagligen. Främlingsfientlighet yttrade sig genom skällsord och till viss del mobbning. Genom att arbeta förebyggande kan skolor minska främlingsfientligheten i samhället och kunna skapa ett mångkulturellt samhälle där alla är likvärdiga.. Nyckelord: Främlingsfientlighet, fördomar, förebygga, grundskola.

(3) Förord Vi vill först tacka de elever som har medverkat i vår studie samt deras lärare som tog sig tid och tillät oss göra denna undersökning i deras klasser. Vi vill även tacka vår handledare Marja-Liisa Lejon som hjälpt oss i vårt arbete. Till slut vill vi rikta ett speciellt tack till våra familjer som stöttat, pushat och stått ut med oss under denna tid. Tack till er alla! Katarina Anglöw och Andreas Axelsson Luleå, Våren 2010.

(4) Innehållsförteckning ABSTRAKT FÖRORD 1. INLEDNING...............................................................................................................................................5 2. SYFTE..........................................................................................................................................................7 2.1.1 Forskningsfrågor...........................................................................................................................7 2.1.2 Avgränsningar...............................................................................................................................7 2.2 BEGREPP OCH DEFINITIONER.........................................................................................................................8 3. BAKGRUND...............................................................................................................................................9 3.1 Sverige och främlingsfientligheten...................................................................................................9 3.1.2 Inte en skola för alla....................................................................................................................10 3.2 TEORIER OCH TIDIGARE FORSKNING..............................................................................................................13 3.2.1 Vad är fördomar och främlingsrädsla?.......................................................................................13 3.2.2 Från fördomar till främlingsfientlighet.......................................................................................13 3.2.3 Vem blir främlingsfientlig? .........................................................................................................14 3.2.4 Främlingsfientlighet i klassrummet.............................................................................................14 3.2.5 Förankring i styrdokumenten.......................................................................................................15 3.2.6 Likabehandlingsplan....................................................................................................................16 3.2.7 Interkulturellt lärande..................................................................................................................17 4. METOD.....................................................................................................................................................20 4.1 Problemområde .............................................................................................................................20 4.1.1 Undersökningspersoner/grupp....................................................................................................20 4.1.2 Undersökningsupplägg................................................................................................................20 4.1.3 Informationsinhämtande metoder................................................................................................21 4.1.4 Genomförande av metod..............................................................................................................21 4.1.5 Bortfall.........................................................................................................................................22 4.1.6 Bearbetning av data.....................................................................................................................22 5. RESULTAT...............................................................................................................................................23 5.1 Resultatredovisning........................................................................................................................23 6. DISKUSSION............................................................................................................................................34 6.1 Reliabilitet och validitet..................................................................................................................34 6.2 Resultatdiskussion ..........................................................................................................................34 6.3 Avslutande diskussion.....................................................................................................................36 6.4 Lärandeprocess ..............................................................................................................................36 6.5 Fortsatt forskning...........................................................................................................................37 6.6 Avslutande reflektion......................................................................................................................37 ARTIKLAR ....................................................................................................................................................40 ELEKTRONISKA KÄLLOR...................................................................................................................................40 BILAGA 1, ENKÄTFRÅGOR.

(5) 1. Inledning I den svenska historien finns flera exempel på främlingsfientlighet och rasism genom tiden. Redan på den tidiga medeltiden rådde viss främlingsfientlighet i form av den växande kristenhetens inflytande och deras syndabockar exempelvis judar och muslimer. Samt bekämpandet av hedendomen och trolldomen som fanns runt om i vårt land och då främst i Finland och sameland. (Catomeris, 2004) Vi har valt att arbeta om främlingsfientlighet och dess påverkan på elever i den svenska skolan. På ett flertal av de skolor vi bevistat under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har det funnits ett visst mått av främlingsfientlighet och/eller rasism. Dessa har tagit sig uttryck framförallt genom verbala uttalanden som exempelvis "Far hem till ditt hemland, din indian!", "Din jävla svenne", "Hitler var inte så dum”, ”din jävla jugge och juggarna suger”. Det är inte heller ovanligt att höra uttryck som att alla muslimer är självmordsbombare samt att alla zigenare stjäl allt som är löst. Vi har sett hur våra handledare har bemött eller ignorerat detta på olika sätt. Vi vill i detta arbete visa på att främlingsfientlighet i den svenska skolan inte är ett nytt fenomen, utan tyvärr sträcker sig långt tillbaka, mer om det finns att läsa i den historiska tillbakablicken. Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, skriver i artikeln ”Högerextremister vill in i skolan” om hur främlingsfientliga partier och grupper gör för att ta sig in i den svenska skolan. Det är en medveten strategi bland dessa grupper att genom flygblad och klistermärken rekrytera ungdomar i och omkring skolan (Nerikes Allehanda, 2008). Under 2008 uppgick det totala antalet anmälningar av hatbrott till knappt 5900, detta enligt Brottsförebyggande rådets siffror (Brå, Hatbrott, 2008). Utav dessa 5 900 hatbrott bedömdes 72 procent ha främlingsfientliga eller rasistiska motiv, 10 procent hade antireligiösa motiv (islamfobiska, antisemitiska och övrigt antireligiösa) och 18 procent var utav homofobisk, bifobisk, eller heterofobisk karaktär. Med tanke på dessa skrämmande siffror är det viktigt att barn från tidig skolålder blir medvetna om innebörden av främlingsfientlighet. I Lpo 94 är ett av uppnående målen i grundskolan att eleverna har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, historia och religion (skolverket, 2006). På flertalet av de skolor vi varit på under vår verksamhetsförlagda utbildning har inte eleverna haft kännedom om dessa eller att det existerar nationella minoriteter i Sverige. Vi hoppas att det här arbetet ska leda till att vi får en ökad förståelse för hur främlingsfientlighet uppstår i skolan. Vi hoppas även på att elever i skolan kan bli medvetna om riskerna och lockelsen med främlingsfientlighet. Med arbetet önskar vi påverka en skola och en lärmiljö där våra elever känner till och förstår begreppet empati och att ingen elev ska behöva känna sig kränkt, diskriminerad eller utanför pga. främlingsfientlighet. Vi som skriver rapporten heter Andreas och Katarina och vi valde att fokusera på det här ämnet – främlingsfientlighet - eftersom det fortfarande är ett ämne som det pratas lite om i skolorna, Vi har gemensamt arbetat med den här rapporten och. 5.

(6) tillsammans gått igenom all litteratur vi använder oss av. De saker som vi trots allt delade upp var delar av bakgrunden som rörde dåtid och nutid.. 6.

(7) 2. Syfte Syftet är att undersöka elevernas egna upplevelser eller uppfattningar kring fenomenet främlingsfientlighet, på vilket sätt och hur elever blir främlingsfientliga och vad eleverna vet om detta fenomen.. 2.1.1 Forskningsfrågor 1. 2. 3. 4.. Vad gör att ungdomar förvärvar främlingsfientliga åsikter? Varför kan det förekomma främlingsfientlighet på vissa skolor, vad tror eleverna? Hur skaffar sig eleverna kunskaper om främlingsfientlighet? Hur yttrar sig främlingsfientlighet i skolan?. 2.1.2 Avgränsningar De avgränsningar vi valt är att koncentrera arbeta på X antal skolor i två mindre svenska kommuner, kommun A och kommun B i norrbotten. Vi har valt att utföra vår undersökning i fyra skolklasser i två olika kommuner i grundskolans senare del, dvs. år 6-9.. 7.

(8) 2.2 Begrepp och definitioner De centrala begreppen vi kommer att beröra i vårt arbete är fördomar, främlingsfientlighet, rasism och nazism, fast med tonvikten på fördomar och främlingsfientlighet. Dessa olika fenomen förekommer alla i vårt samhälle och är väldigt snarlika varandra. Trots att de är så lika finns det ändå skillnader som är viktiga att belysa. Det går att jämför dessa fyra begrepp; fördomar, främlingsfientlighet, rasism och nazism med en trappstege där det första steget är fördomar. En förklaring till främlingsfientligheten är fördomar. Alla människor har fördomar, och dessa grundar sig för det mesta på okunskap och rädsla. Fördomar riktar sig ofta mot människor med annan etnicitet, religion, kultur eller nationalitet och det skapar en ”vi och dem- känsla” i samhället. Detta kan ske medvetet och omedvetet, men oavsett så har främlingsfientligheten börjat gro (Stier, 2009). I Nationalencyklopedin (1996) förklaras främlingsfientlighet med avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar. Den här termen eller ordet har blivit allt vanligare sedan efterkrigstiden och fram till idag. Vidare har den blivit ett liktydigt ord till rasism, eftersom att främlingsfientlighet likaså har blivit en samlande benämningen på avståndstagande från flyktingar och invandrare. Nationalencyklopedin sammanställer alltså främlingsfientlighet med rasism, men dessa två begrepp skiljer sig markant ifrån varandra (NE, 1996). I vårt arbete då vi nämner främlingsfientlighet menar vi personer som är rädd/föraktar människor som inte passar in och är främmande eller avvikande. Rasismen som är en ideologi och grundas på kombinationen av följande förutsättningar enligt Nationalencyklopedin: Där det går att indela människosläktet i ett antal distinkta raser. Detta arv påverkar oss samt dessa nedärvda drag är gemensamma för alla medlemmar av respektive ras. Dessa raser klassificeras i en hierarki, beroende på kvaliteten av de nedärvda dragen och denna hierarkiska klassifikation berättigar medlemmar av förment överlägsna raser att dominera (NE. 1996). Sammanfattningsvis så anser en rasist att den egna rasen är högre stående än andra. (Mattsson och Hermansson Adler, 2008). Då det andra steget är taget är inte det tredje steget långt borta, den nazistiska fasen. Nazismen har sina rötter i det tyska nazistpartiet NSDAP (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei) och dess maktperiod 1933–45. Nazismen kan sägas vara en tysk form av fascism, och nazisterna såg också den italienska fascismen som sin förebild. Ideologiskt och politiskt intog den dock en mer radikal hållning. Dess huvudbeståndsdelar var rasism, antisemitism, nationalism och antibolsjevism samt en uppfattning av historien som kamp mellan raserna och livet som den starkares rätt och överlevnad, socialdarwinism från Darwins lära. Ändamålet var att skaffa livsrum åt den tysk-ariska rasen. Nazismen var ett tysk-österrikiskt fenomen, och det var enbart i den tyska kulturkretsen den gav upphov till partibildningar som av egen kraft fick politisk betydelse. Men som följd av nazismens framgång främst i Tyskland uppstod nazistiska och nazismliknande partier i andra länder, även i Norden (NE, 1996).. 8.

(9) 3. Bakgrund “Racism must be consciously combated and not discreetly tolerated. “ -Nelson Mandela.. 3.1 Sverige och främlingsfientligheten Här ges en begränsad tillbakablick över hur främlingsfientlighet och rasism vuxit fram i Sverige. Svenskar i allmänhet tror att vår historia är mycket bättre än andras då vi inte har haft några rasistiska/främlingsfientliga tendenser genom tiderna. Dessa uppfattningar får de flesta svenska barn i skolan, då de svenska historieböckerna framhåller och glorifierar det svenska samhällets överlägsenhet. Det skrivs och tas upp i skolorna om andra länders förtryck av dessa länders urinvånare. Däremot nämns ingenting om det svenska förtrycket av våra minoriteter. Dessa fakta baserar vi på en genomgång av fyra aktuella läromedel i historia år 6-9 samt gymnasiets historia B-kurs (Hildingson, Hildingson och Husén 2001, Hildingson och Hildingson 2003, Almgren, Thorbjörnsson och Tillman 1997, Almgren, Tallerud, Thorbjörnsson och Tillman 2005 och slutligen Almgren, Bergström, Almgren, Rydén, 1996). Från den tidiga medeltiden via senmedeltiden fram till vår stormaktstid är vår historia full av förtryck, rasism och främlingsfientlighet gentemot andra folkslag. Detta kunde ta sig uttryck som propagandistiska fiendebilder, slagord som ”bekämpandet av hedendomen och trolldomen i vårt land”, skattskrivning för att kontrollera oönskade minoriteter, exempelvis samer, finnar, zigenare och tattare. Vid stormaktstiden ville kronan via kolonier i Västafrika införa ett slavhandelskompani med hjälp av utländska kontakter (judiskt kapital bl.a.), detta ledde till stark kritik från kyrkans och borgerlighetens sida (Catomeris, 2004). Under upplysningstiden började vetenskapen att konkurrera med kyrkans budskap, det västerländska levnadssättet och tänkandet sätts på en piedestal. De koloniala erövringarna samt de missionerande resorna ses med positiva ögon från samhället. "The white man's burden" Rudyard Kipling och vidare till imperialismen där svenskarna lärde sig att vi västerlänningar var överhögheten och via Darwins modell placerade man kulturer på evolutionsstegen. Andra kulturer än den egna ansågs vara lägre stående eller i bästa fall exotiska. (Catomeris, 2004) På 1900-talets tidigare del, d v s före och efter andra världskriget, red regeringen på den rasbiologiska vågen, detta innebar att undersökningar gjordes för att bevisa att vissa undermåliga grupper i samhället (tattare, zigenare, samer, finnar, alkoholister och ensamstående mammor) hade genetiska brister som gjorde att de var lägre stående än den vanlige svensken. (Broberg och Tydén, 2005) 1921 grundades Statens institut för rasbiologi i Uppsala, där rasbiologen och chefsläkaren Herman Lundborg med rasbiologi ville motverka den svenska folkstammens degenerering. (Broberg, 1995) Under 1930-talet hade den svenska nazismen inte så stora politiska framgångar, vid krigsslutet 1945 kollapsade hela den svenska nazismen och partierna gick under ett efter ett (Lodenius och Wikström, 1998).. 9.

(10) Från 1970 och framåt till 1990 - talet så samlades ett flertal främlingsfientliga partier under gemensam fana, samtidigt som en del andra bildades exempelvis Sverigedemokraterna som hade en hel del politiska framgångar och fortfarande har det. De partier som växte fram i slutet av 1980 och början av 1990- talen var formade av yngre aktivister som ansåg de gamla politiska partierna som försiktiga eller motsägelsefulla. Dessa formade istället små militanta grupper, som exempelvis Riksfronten och VAM, vitt ariskt motstånd. Bägge dessa rörelser är inte stora, men de hade större propaganda framgångar än många tidigare partier då de tog hjälp av s.k. vit makt musik för att nå ut till mängder av svenska ungdomar. (Lodenius, Wikström, 1998) Dagens samhälle består av en blandning av en mängd olika kulturer, detta syns i allt från maträtter till idrottsstjärnor. Det problem som det globala och mångkulturella samhället brottas med är främlingsfientlighet och intolerans vad som är annorlunda. Detta syns kanske bäst i skolans värld, som är ett mångkulturellt samhälle i miniatyr (Stier, 2009).. 3.1.2 Inte en skola för alla I det här kapitlet sammanfattar vi hur den svenska skolan har utvecklats och behandlat sina nationella minoriteter, samer, romer, finnar och andra invandrargrupper. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 är det fastslaget att alla människors lika värde ska vila på kristen tradition och västerländsk humanism (Skolverket, 2006). Enligt Lgr 80 skulle även den svenska grundskolan vara en skola för alla, men har den alltid varit det? I den tidiga svenska skolhistorien har kyrkan haft monopol på skolundervisningen. (Tallberg Broman, Rubinstein Reich och Hägerström, 2002) På riddarakademierna fick adeln sin utbildning då de inte ville beblandas med ofrälse. Folket skulle hållas okunniga, då kunskap var onyttigt och så att kyrkan kunde behålla sin makt. (Richardson, 2004) De samiska barnens skolgång har varit väldigt varierad i den svenska skolhistorien. I slutet av 1500-talet genomförde hertig Karl en centralisering av samernas vinterviste samt byggde kyrkor i norra Sverige/Finland: Enontekis, Jukkasjärvi, Jokkmokk, Arvidsjaur och Lycksele. Prästerna på dessa orter stod för undervisningen av folket i bygden (Richardson, 2004). Under 1600-talet inledde kyrkan kristnandet av samerna. Vid vissa särskilda helger var det kyrktvång, då betalades skatten, ting utfördes samt deltagande i kyrkans gudstjänster med undervisning och förhör. På det här sättet strävade den svenska kronan efter att försvenska samerna och deras marker.(Gustafsson, 2007) Detta förtryck utav samerna fortsatte ända fram till mitten utav 1900-talet. På vissa platser i norra Sverige tvistats det fortfarande mellan ortsbefolkningen och samerna. 1658 införlivades Skånelandskapen (Skåne, Blekinge, Bohuslän samt Trondheimslän och Bornholm) med Sverige och det blev angeläget att försvenska folket där som tidigare tillhört Danmark (Larsson, 2003). Detta gjorde man med hjälp av tusentals svenska ABCböcker, katekeser och psalmböcker samt att undervisningen gick ut på att lära barnen läsa och skriva på svenska (Richardson, 2004). För de samiska skolbarnen under 1800-talet skedde ständiga förändringar. I början av århundradet var det fasta skolor på sju orter. År 1818 blev skolorna flyttande och en bibellärare följde med vistet och tog hand om undervisningen. Vid mitten av århundradet. 10.

(11) kom de fasta skolorna tillbaka och i slutet av århundradet blev det bestämt att undervisningen av samiska barn skulle ske antingen i lappfolkskolor, bibelskolor eller i allmänna folkskolor. Läroplanen skulle följa den allmänna folkskolan vara i fem år och undervisningen skulle vara på svenska (Gustafsson, 2007). Under 1900-talet skedde också en rad förändringar allt från folkskolor till elevhem och internat för samerna. Elevhem och internat infördes på grund av att staten ansåg samerna som lägre stående och dåliga förebilder. År 1969 började diskrimineringen luckras upp och lektionerna skulle vara anpassade för samebarnens behov och helst på samiska (Sameskolstyrelsen.se) Tittar vi sedan på de finska barnens skolgång här i Sverige så ser den lite annorlunda ut eftersom Finland och Sverige har en lång gemensam historia. Invandringen från Finland till Sverige har skett under cirka 700 år. I slutet av 1600-talet började synen på våra finska grannar bli allt mer negativ. Den allmänna uppfattningen var att finnarna var underlägsna svenskarna. Ett exempel på den svenska diskrimineringen gentemot finnarna var häradstinget vid Fryksdalen i Värmland, de finnar som inte lärde sig det svenska språket skulle få torpet nerbränt (Catomeris, 2004). Från mitten av 1900-talet i efterkrigstidens skugga växte den först generationen barn upp med två kulturer, den svenska i skolan och det finska arvet hemifrån. I de flesta delarna av Sverige fick de finska barnen inte använda sig av hemspråket i skolan (Kuosmanen, 2001). Vidare så har romerna har alltid varit en utsatt folkgrupp och År 1512 kom den första noteringen om romer i Sverige. På 1600- och 1700-talet utfärdades ett flertal förordningar som förbjöd romerna att vistas i Sverige utan att vara bofasta. År 1897 bestämde riksdagen att barn till romer skulle separeras från föräldrarna och uppfostras på anstalter eller i fosterhem (Rodell Olgaç, 2006). Eftersom att romerna inte fick stanna längre än några dagar på samma plats var det svårt för deras barn att gå i skolan. År 1943 anordnade den svenska staten sommarkurser för romska barn där de fick undervisning under ett par månader. Undervisningen bestod i räkning, skrivning, läsning och syslöjd. Det var först 1960 som integreringen i skolan bestämdes angående de romska barnen. Från mitten av 1900-talet har Sverige haft behov av arbetskraft. Denna arbetskraft fick vi från länder som; Turkiet, forna Jugoslavien, Grekland och Italien (Otterbeck, 1993). I slutet av 1900-talet kom det även krigsflyktingar från Iran, Balkan, Nord och Öst Afrika, Afghanistan osv. Hand i hand med denna invandring kom även traditionerna, kulturen och religionen från hemlandet. Många muslimer har kommit som flyktingar eller anhöriginvandring och den svenska skolan har anpassat sig mer och mer efter de olika elevernas behov (Otterbeck & Bevelander, 2006). Vid mitten av 1900-talet började den svenska staten att inse att tvångsassimilering av invandrargrupper samt minoritetsgrupper i landet inte skulle fungera. På 1970-talet kom slutligen en vision, där värdet av språkligt och kulturellt mångfald att börja gälla internationellt. Detta ledde i sin tur till att vi 1976 fick ett beslut om hemspråksundervisning för invandrarbarn och språkliga minoriteter (Hyltenstam, 1999).. 11.

(12) 1992 skapades Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk och den svenska regeringen stadsfäste och godkände konventionen 1999, vilket ledde till att Sverige accepterade och fick fem erkända minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli (tornedalsfinska), jiddisch och romani chib. (Hyltenstam, 1999) Trots detta, nämns inte de nationella minoriteterna i en enda av de historiska läroböckerna i grundskolans senare del (Runblom, 2006). Vad beror detta på?. 12.

(13) 3.2 Teorier och tidigare forskning 3.2.1 Vad är fördomar och främlingsrädsla? Med fördom menas att en person dömer någon eller något före, man drar en slutsats innan och utan grund eller på grund av någonting man har hört. En förutfattad mening förblir alltid en fördom, om inte personen ifråga reviderar sina ställningstaganden efter att denne har uppnått insikt eller kunskap. En fördom är ofta negativt känsloladdad till skillnad från en vanlig missuppfattning. Enligt Jonas Stier (2009) blir fördomar gentemot andra ett sätt att kanalisera sina aggressioner, hantera sina egna tillkortakommanden genom att peka ut andra som syndabockar. Det är i detta skede som de främlingsfientliga sympatierna, tankarna och handlingarna börjar ta form. Denna fördomsfullhet kan ofta bottna i personlighetsdrag samt uppväxt. Fördomsfullheten kan även komma ifrån kulturmöten som på ett eller annat sätt missuppfattats och ens egna stereotypa bilder har blivit uppfyllda. Vid dessa missuppfattningar fungerar stereotyperna som ett sätt att skilja ”oss” från ”dem”(Stier, 2009). Med främlingsrädsla menas ett möte med det främmande och obekanta. Detta kan till exempel vara en person, kultur, levnadssätt, språk eller liknande. Rädslan kan vara inför allt som är nytt och behöver inte specifikt vara riktat mot personer från främmande länder. Vidare kan främlingsrädsla sammanfattas som negativa känslor inför något som är främmande för oss, exempelvis människor från andra kulturer. De flesta människor har en viss rädsla inför vad som är främmande men de allra flesta överkommer denna rädsla då de ”utsätts” för det främmande. Främlingsrädsla och fördomar kan vara olyckliga konsekvenser av kulturmöten (Stier, 2009).. 3.2.2 Från fördomar till främlingsfientlighet. Denna förvandling sker stegvis och kan stanna i flera olika stadier. Stier (2009) nämner i sin bok Kulturmöten att det är i tre stadier som främlingsrädsla kan manifestera sig på: fördomar, främlingsrädsla och slutligen främlingsfientlighet. Det första stadiet, fördomar, är den naturliga rädslan för det annorlunda som människor bär på. Det är en reaktion på någonting som är annorlunda, okänt eller förbryllande. Ett vanligt mänskligt svar på någonting som är obekant, oförklarligt och oförutsebart är antipati. Steg två är främlingsrädsla, där främlingsrädslan kan bli mer kognitiv enligt Stier. Med det menar han att den eller de som är främmande eller annorlunda attribueras med egenskaper som illasinnad, farlig eller framställas som ett hot för den egna gruppens överlevnad. Det finns historiska exempel på detta, t.ex. judarna och zigenarna under andra världskriget för att nämna några och i modern tid muslimerna. Främlingsrädslan har gått från att på första stadiet varit en känsla, till att nu i det andra stadiet övergå till ett fientligt beteende gentemot andra – främlingsfientlighet.. 13.

(14) Steg tre, främlingsrädslan och främlingsfientligheten har nu nått så långt att den går att utnyttja för politiska ändamål. I detta steg används främlingsfientligheten som ett politiskt redskap för ett systematiserat utestängande eller utraderande av en viss grupp. Även här har vi en mängd historiska exempel, apartheidsystemet i Sydafrika, judeutrotningarna under andra världskriget, kriget på balkan, folkmordet i Rwanda m.m. (Stier, 2009). 3.2.3 Vem blir främlingsfientlig? I artikeln ”Vi pekar aldrig ut en enskild lärare” får diskrimineringsombudsmannen Katri Linna frågan om diskriminering och kränkningar är ett stort problem i den svenska skolan. Linna anser att det är så. Fler anmälningar görs på grund av att medvetenheten har ökat från skolledningen och en vilja att motarbeta dessa brott. (Arevik, 2009). Vad är det då som gör att unga människor i tonåren söker sig till vissa extremgrupper och utsätter andra människor för hatbrott? Patrik Asplund, medlem i organisationen Exit (projekt för ungdomar som varit aktiva i olika destruktiva gäng, där de kan få hjälp och stöd för att lämna dessa), menar att ungdomar i åldern 13-17 år söker sig till olika grupperingar kanske för att det inte finns något att göra i deras kommuner, inga fritidsgårdar att gå till, eller att de känner utanförskap och söker efter en gemenskap att fylla tomrummet inom dem med. Dessa unga killar söker sig i sitt utanförskap till andra som hamnat utanför. Var man hamnar beror knappast på politisk övertygelse, snarare på var man blir insläppt. Somliga blir vänsteraktivister, andra högerextremister, en del AIKare eller DIFare. Avgörande är bekantskapskretsen. (Vikström, 2000, s. 56) Kan lärare i den svenska grundskolan motverka att ungdomarna söker sig till dessa extremgrupper och hur ska detta då ske? I tidningen Expo finns en artikel av Fredrik Reinfeldt, där han berättar om ett samtal han har haft med en ung kille tillhörande NSF (Nationalsocialistisk Front). Den unge mannen berättar om sitt parti, men under samtalet framkommer det att somliga av hans åsikter och rädslor grundar sig på dåliga minnen från tidig skolgång, där han och flertalet i elever i hans skola terroriserades av kille med invandrarbakgrund, och han upplevde att inga lärare eller övrig personal gjorde något för att stoppa denna person. (Expo.se). Kan detta ha bidragit till att den unge mannen sökt sig till en extrem rörelse?. 3.2.4 Främlingsfientlighet i klassrummet För att lärare ska kunna jobba mot främlingsfientlighet måste pedagogerna först veta vad främlingsfientligheten är. I tidigare kapitel har vi nämnt hur främlingsfientlighet kan utvecklas och hur fenomenet kan se ut. I boken Ingen blir nazist över en natt (Mattsson och Hermansson Adler, 2008) skriver Mattson och Hermansson om de tre möjliga faserna en person går igenom innan denne blir aktiv nazist.. 14.

(15) Det börjar med att personen i fråga blir och domineras av en överdriven och fanatisk patriotism samt att den egna gruppen upphöjas. Denna fas kan påbörjas redan i mellanstadiet då eleven/elever visar en öppen aggressiv nationalistisk attityd. För att dessa elever inte ska bli avslöjade med sina åsikter försöker de därför skämta bort åsikterna eller bortförklara dessa som missuppfattningar. Övergången till högstadiet brukar ofta avslöja och synliggöra vad som kan bli den rasistiska fasen. Eleverna själva börjar mer frekvent använda ordet patriot, vilket kan vara missvisande. Enligt NE betyder nämligen patriot ”person som älskar sitt land och är beredd att osjälviskt arbeta för dess välgång”. En patriot högaktar även andra som visar samma känslor för sitt fosterland (NE.se). Om eleven fortsätter på den inslagna vägen så kommer de åsikter som tidigare legat dolda under ytan, nu att börja visas öppet. När personen/personerna väl är inne i denna fas är de helt övertygade om att de har rätt och alla andra fel. Eftersom de sitter inne med hela sanningen och har alla svaren behöver de inte kompromissa. Detta gör att personer som kombinerar sin totala sanning med total makt saknar förmågan att sätta sig in i andras situationer (Mattsson och Hermansson Adler, 2008). Enligt Thornberg blir en sluten grupp ofta likformig, exempelvis i en klass, detta kan ta sig i uttryck genom liknande åsikter, klädsel, värderingar osv. Detta kallas med ett annat ord för konformitet. Finns det goda normer och regler som följs fungerar konformitet bra. Gruppen blir samstämmig och alla elever trivs i klassen. Om det däremot finns elever som uttrycker främlingsfientlighet eller rasistiska åsikter finns det risk för att konformiteten blir negativ. Det finns risk för att dessa elever som uttrycker dessa åsikter får med sig hela klassen. (Thornberg 2006). Barn som inte är bekanta med just den svenska gruppsammansättningen exempelvis barn från andra kulturella eller sociala förhållanden kan få problem med att smälta in i gruppen. Detta för att trots att de har lärt sig det svenska språket, så går det underliggande budskapet eller meningarna dem förbi. Detta leder till att de har svårt att bli populära och kan t o m framstå som ointelligenta. (Hundeide, 2006). Dessa barn faller oftare utanför ramarna, och blir lättare offer för mobbning eller diskriminering. För att elever ska bli medvetna om den främlingsfientlighet som kan råda inom skolans väggar är det viktigt att de känner till detta. Därför bör vissa skolar arbeta aktivt kring just detta, exempelvis som ett ämnesöverskridande tema angående skolans värdegrund och fostransuppdrag anser Niklas Odén (Odén, Rådmark och Andersson, 2007).. 3.2.5 Förankring i styrdokumenten I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, kan vi utläsa, under rubriken skolans värdegrund och uppdrag, att: I skollagen (1985:1100) står det att all personal inom skolans verksamhet ska arbeta för alla människors lika värde och den gemensamma miljön, samt följa de grundläggande. 15.

(16) demokratiska värderingar som skolan strävar efter. Vidare kan vi utläsa att eleverna ska respektera alla människor oavsett kön, etnicitet och bakgrund (Skolverket, 2006). Skolan skall lära eleverna att utveckla empati och inlevelse för andras problem. Diskriminering, i någon form överhuvudtaget, är inte godtagbart. Skolan ska göra allt som går för att aktivt hindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunikation är ledordet gällande främlingsfientlighet och intolerans. (Skolverket, 2006) Vidare så finns vissa mål uppsatta och de som berör vårt arbete är: att skolan ska sträva efter att varje elev ska utifrån sina kunskaper och personliga erfarenheter kunna förbättra sin förmåga att göra och formulera medvetna etiska åsikter, samt visa respekt för andra människor och deras värde. Dessutom ska eleverna motverka diskriminering och främlingsrädsla, lära sig empati och få förståelse för andra människors livssituationer samt respekterar sin omvärld och miljö (Skolverket, 2006). På samma sätt kan man utläsa i kapitel 2, mål och riktlinjer att alla som arbetar i skolan ska visa respekt för de olika individerna och tillsammans arbeta för ett demokratiskt och trevligt klimat på skolan, samt motverka alla former av mobbning, diskriminering eller andra kränkande behandlingar, vare sig på grupp- eller individ nivå. (Skolverket, 2006.) Det här visar i läroplanen att det inte bara är en enskild SO lärares uppgift att motverka främlingsfientlighet och trakasserier, utan all personal som vistats inom skolan måste samverka. Fortsättningsvis kan vi läsa i läroplanen att den enskilde lärarens uppdrag är att förhindra och arbeta emot alla former av kränkande behandling, samt att tillsammans med övrig personal i skolan observera och ta till nödvändiga insatser för detta. Vidare ska alla elever som uppnått målen för grundskolan ha kännedom om de svenska nationella minoriteterna, samt hur deras kultur, historia, språk och religion ser ut. (Skolverket, 2006). 3.2.6 Likabehandlingsplan Det är fastställt i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (lag 2006:67) att det är varje skolas skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan. Denna plan ska skydda barnen mot kränkande behandlingar eller diskrimineringar i någon form gällande sexuell läggning, funktionshinder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Likabehandlingsplanen är till för att förebygga alla typer av trakasserier och kränkande behandling i skolan. Det är varje skolas uppdrag att skapa en likabehandlingsplan och det sker i samråd med rektor, lärare och elever. I planen står hur vad skolan gör för att alla elever ska känna sig trygga i skolmiljön. Ingen elev ska vara rädd för att bli behandlad illa på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Eftersom det är varje kommuns och skolas skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan har vi valt att titta på och ta med två olika modeller i vårt arbete. Planerna vi valde att granska är från två mindre kommuner i Norrbotten, Kommun A och kommun B.. 16.

(17) I Kommun A har kommunen valt att inrikta sig på fyra strategiska områden; barn och unga, demokrati och öppenhet, livsmiljö och slutligen personal. För att barn och unga ska få en bra utgångspunkt tillvaratar kommunen barn och ungas medverkan, engagemang och skapandelust. Kommunen ska verka för att alla ska känna sig delaktig i kommunens utveckling. De vill vara en förebild utåt samt influeras av omvärlden. Att bo i Kommun A ska vara tryggt och glädjerikt från vaggan till graven, samt en källa till rik utveckling både privat och i arbetslivet. Kommunen verkar för ett genustänkande där allas begåvningar, tillgångar och erfarenheter tas tillvara. Då det inte finns någon övergripande likabehandlingsplan för kommun B valde vi att titta på grundskola 2:s likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga samt förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Alla barn, elever och personal på [skolan] ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Miljöerna på [skolan] ska vara fria från förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Inget barn, ingen elev och ingen personal ska behöva vara rädd att gå till skolan. (Friskola , 2009). Även på Skola 2 i Kommun B verkar man för genustänkande. Skolan ska även vara en källa till rik utveckling och verka som en förebild utåt samt ta tillvara på goda influenser utifrån. Det som vi särskilt iakttog i dessa två likabehandlingsplaner var att den ena gällde för hela kommun A, medan den andra omfattade en enskild friskola. Trotts detta var planerna väldigt lika. Vidare så uppmärksammades det att det inte fanns likabehandlingsplaner på de övriga grundskolorna i Kommun B utlagda på kommunens hemsida.. 3.2.7 Interkulturellt lärande Det är hos oss lärare som själva arbetet att förebygga främlingsfientlighet börjar. Det är vi som ska ta med oss detta in i vårt klassrum och förmedla det till eleverna. För att kunna förebygga med fenomenet främlingsfientlighet måste förändringen börja hos lärarna själva. Det är rektorernas ansvar att ta itu med de smygrasisterna som finns i lärarkåren t.ex. lärare som kränker elever från andra kulturer i klassrummet eller är negativ till modersmålsundervisning (Lahdenperä, 2008). Som lärare måste vi vara medvetna om vad främlingsfientlighet är, hur den uppstår, samt hur den kan förebyggas. I tidigare kapitel har vi tagit upp vad främlingsfientlighet är och hur den kan uppstå. I det här kapitlet tar vi upp några exempel på olika teorier på hur lärare kan ha ett förhållningssätt mot främlingsfientlighet.. 17.

(18) Eftersom främlingsfientlighet uppstår i kulturmöten som kan leda till fördomar är det viktigt att vi lär eleverna så mycket som möjligt om sin omvärld. Detta för att de ska kunna vara medvetna om andra kulturer samt kunna ifrågasätta främlingsfientliga uttalanden, var det än uppstår. Enligt läroplanen skall skolan lära eleverna att utveckla empati och inlevelse för andras problem. Diskriminering, i någon form överhuvudtaget, är inte godtagbart. Skolan ska göra allt som går för att aktivt hindra trakasserier och annan kränkande behandling (Skolverket, 2006). Detta ska läraren göra genom att fungera som en vägledande kompass så att elevernas slutledning blir att det mest rationella här i livet är att ha ett demokratiskt förhållningssätt (Matsson & Adler, 2008). Andra exempel på förebyggande arbeten mot främlingsfientlighet kan vara studieresor till exempelvis Auschwitz tyvärr finns det allt för ofta ekonomiska hinder. Vidare kan fadderverksamhet med skolor i andra länder, Comenius projekt, ” De projekt som stöds genom Comenius ska bidra till ökad kvalitet i undervisningen, bättre språkkunskaper och stärka den europeiska dimensionen i undervisningen” (programkontoret.se). Citatet nedan visar att ett bra förhållningsätt hos lärare bidrar till en god interkulturell lärandemiljö: För att få en god interkulturell lärandemiljö på skolan är kunskaper om interkulturell konflikthantering av avgörande betydelse. Det handlar också om att arbeta förebyggande genom att öka kommunikationen och interaktionen mellan olika grupper och att stoppa destruktiva upptrappningar och allehanda låsningar. (Lahdenperä, 2008, s. 98). Vid konflikter mellan elever av olika kulturer är det viktigt att läraren kan gå till botten med konflikten utan att ta förgivet att det är den svenska kulturens tolkning som är rätt (Lahdenperä, 2008). En elev måste kunna tänka rationellt för att kunna påverka och förstå sin omgivning. Detta lär sig eleven bäst genom att diskutera, problemlösa samt intervju personer från olika kulturer. Efterhand kommer eleverna att utveckla sin rationalitet mellan sina tankar, ord och handlingar (Mattsson & Adler, 2008). När vi har fått våra elever medvetna om omvärlden kan de med nyfikenhet och engagemang utforska andra kulturer samt dra nyttiga lärdomar av dessa (Stier, 2009). Skolan har som vi tidigare belyst ett ansvar att lyfta moraliska frågor, även om det borde vara föräldrarnas ansvar att lära sina barn detta, så fungerar det tyvärr inte alltid det så bra. I det dagliga arbetet med eleverna kommer lärarna i kontakt med moraliska dilemman på ett eller annat sätt. Det är då viktigt att belysa de etiska ställningstaganden som skolan står bakom och förmedla den värdegrund som elever förväntas få med sig (Colnerud, Thornberg, 2003). Istället för att backa inför en svår och problematisk diskussion angående värdegrundsfrågor, moraliska aspekter och främlingsfientlighet i stort, måste vi som lärare våga ta diskussionen med eleverna. Hur ska de annars kunna lära sig? Enligt Colnerud och Thornberg (2003) måste läraren känna till hur hans/hennes elever tänker och känner inför värdegrundfrågor samt hur eleverna tycker att deras skolvardag 18.

(19) ska se ut. Vi anser att den kritiska pedagogiken är ett redskap för lärare när det gäller att utveckla elevernas värdegrunds tänkande. Med hjälp av den kritiska pedagogiken lär sig eleverna kommunicera kring värden och analysera dessa. För att få ett kritiskt förhållningssätt måste eleverna lära sig att läsa mellan raderna, förhålla sig källkritiskt samt granska hypoteser och dess bakgrund samt uttalanden. Detta är någonting eleverna måste kunna oavsett medium (Ibid). För att alla elever ska gynnas i klassrummet måste vi som lärare utgå ifrån elevgruppen, dess sammansättning, när vi planerar de olika arbetsmomenten för att få en god lärmiljö (Lahdenperä, 2008).. 19.

(20) 4. Metod 4.1 Problemområde Syftet med vår enkät var att få fram elevernas egna upplevelser eller uppfattningar kring fenomenet främlingsfientlighet, samt på vilket sätt och hur elever blivit främlingsfientliga och vad eleverna visste om detta fenomen.. 4.1.1 Undersökningspersoner/grupp Vi har utfört vår undersökningsstudie i två mindre svenska kommuner, vi kallade dem kommun A respektive, kommun B. I kommun A delades enkäten ut i år 7 respektive år 8 på samma skola och likadant i kommun B, delades enkäten också ut i två olika klasser på samma skola, fast då i år 6 och år 9, detta för att undersökningen skulle få ett större åldersspektra. Vi avgränsade undersökningen genom att vi valt två olika skolor, i två kommuner i Norrbotten och undersökningen gjordes bara i fyra olika klasser. Vi valde fyra olika klasser för att få med ett hanterbart urval, eftersom vi inte har oändligt med tid och resurser att lägga ned på undersökningen (Trost, 2001). Vidare så valde vi att utföra vår undersökning i grundskolans senare del, dvs. år 6-9, för att det dels är där dessa fenomen oftast uppkommer och för att det dels är dessa elever vi anser lämpligast att besvara frågorna, då det är i dessa åldrar vi arbetat mest med. Slutligen har vi bara undersökt förebyggandet av främlingsfientlighet i skolans värld.. 4.1.2 Undersökningsupplägg Utifrån de frågor som vi ställde oss, kom vi gemensamt fram till att använda oss av enkäter som undersökningsform. Enkäternas frågor diskuterades och skrevs ned i god tid före det aktuella utlämningstillfället i de olika skolorna. Vi valde enkäter för att det är lättare för eleverna att fylla i dessa anonymt, då en del av frågorna kan vara av känslig art. Frågorna diskuterades och omarbetades ett flertal gånger innan vi beslutade oss för att genomföra undersökningen. I Patel och Davidson (2003) rekommenderas det att ett s.k. missiv skickas med i enkäten, vilket vi gjorde (se bilaga 1). I missivet framgick det vilka vi var, varför vi ville ha hjälp med besvarandet av enkäten samt en kort förklaring till vad vi arbetar med i detta examensarbete. Vi valde att använda oss av en deskriptiv undersökningsform, detta innebär att vi ville få kunskaper om elevernas upplevelser i dåtid och nutid gällande främlingsfientlighet (Backman, 2008). Enkätens utformning samt genomförande av undersökningen beräknade vi till en vecka.. 20.

(21) 4.1.3 Informationsinhämtande metoder Den teknik vi valde att använda oss av för att få svar på vår frågeställning, var frågeformulär, enkäter som vi delar ut till vald målgrupp. Enkäter var i verbalform, då vi efterfrågar en elevs egna tankar. Enkäten var även av kvantitativ och kvalitativ natur, där eleverna fick välja ett eller flera alternativ som stämde bäst överens med deras åsikter. Vidare så utformades enkäten att representera en nominalskala eftersom det inte finns någon speciell ordning att ta hänsyn till i svarsalternativen. Enkäten delades också in i ett flertal områden för att underlätta för eleverna, så att de lättare skulle förstå syftet med frågorna. Dessa områden var: Lärande – elevernas förkunskaper om främlingsfientlighet, skolan, fritiden och påverkan. Enkäten var utformad på ett sådant sätt att målgruppen kunde svara på de ställda frågorna, utan att behöva ta hjälp av oss. Patel och Davidson menar att det är viktigt att ett sådant formulär är skrivet så enkelt som möjligt för att undvika missförstånd och misstolkningar hos den valda målgruppen. Patel och Davidson påpekar vikten av att bland annat undvika frågor som är svåra att tolka, frågor som är allt för långa och ledande frågor (Patel, Davidson, 2003). Även Trost hävdar att negationer ska undvikas och dessutom ska inte flera frågor ställas i samma punkt. Allt detta medför att undersökningen får en hög reliabilitet. (Trost, 2001). Vi utformade enkäten i denna studie på ett sätt som gör att den blev mer överskådlig och den kom att bearbetas flera gånger för att förtydliga så mycket som möjligt. Vi började utformningen av enkäten genom att bryta ned forskningsfrågorna i så många påståenden och frågor som vi möjligt kunde.. 4.1.4 Genomförande av metod Under vecka 50 höstterminen 2009 så delades enkäterna (Se bilaga 1) ut i fyra olika klasser, på två olika skolor i två helt olika kommuner. Vi gjorde en liten jämförelse mellan kommunerna, och dessutom valde vi att genusbasera en av våra frågor. Detta för att få reda på om tjejer och killar kan påverkas av andras åsikter på olika sätt, men det är inte det som är fokus i vårt arbete. I kommun A, skola 1 fick år 7 och 8 svara på enkäten. Det innebar att det var 15 respektive 26 elever som besvarade den på skola 1, medan det på skola 2 i Kommun B var år 6 och år 9 som besvarade enkäten, och här blev det 22 respektive 14 elever som besvarade enkäten på skola 2. Vi var med i klassrummen medan eleverna fyllde i enkäten, detta för att kunna besvara eventuella frågor som inte framgick av enkätens utformning. Enkäten var enligt år 6 svår att förstå, eftersom eleverna inte hade arbetat med en del av enkätens ordbildningar, vilket kan komma att påverka resultaten, vilket även en del elever i år 7 också upplevde. År 8 och 9 hade dock inga problem med att besvara enkäten. De frågor som uppkom under tiden enkäten fylldes i var av arten ordförståelse, exempelvis visste inte en del elever vad främlingsfientlighet var eller skillnaden på rasism och nazism. Först började vi med att sammanställa enkäterna, detta genomfördes genom att varje elevs svar blev motsvarande ett nummer, s.k. rådata, sedan sammanställdes samtliga siffror och svar, för att sedan slutligen kunna sammanställas i olika diagram. För varje fråga kvantifierades svaren i procent.. 21.

(22) 4.1.5 Bortfall Det uppkom bortfall i Kommun A och Kommun B som kom att påverka resultatet i ringa grad. Det var en elev i år 8 och två elever i år 9 frånvarande p.g.a. sjukdom. Vidare så uppkom bortfall på en del av enkäterna, då några elever missade eller struntade i att besvara olika frågor. 1 bortfall på fråga nummer 10, 2 bortfall på fråga nummer 11, 2 på fråga nummer 12 och 5 bortfall på fråga nummer 14 (se bilaga 1).. 4.1.6 Bearbetning av data Vår datainsamling gick till på följande sätt: vi valde att använda oss av enkäter för att få svar på vår frågeställning, enkäterna delade vi ut till vår valda målgrupp. Det innebar att det var 15 respektive 26 elever som besvarade enkäten på skola 1, på skola 2 var det 22 respektive 14 elever som besvarade enkäten. När enkäterna var besvarade och insamlade började vi med att sammanställa dessa, detta genomfördes genom att varje elevs svar blev motsvarande ett nummer, s.k. rådata. Efter det så la vi ihop alla elever på båda skolorna (77 elever är lika med 100 procent) detta för att kunna underlätta vid de senare uträkningarna (Trost, 2007). Vissa frågor var vi tvungen att anpassa på andra sätt: som fråga 5 och fråga 9, där kommunerna skulle vara representerade i svaren, där var vi tvungna att räkna hur många elever som kom från varje kommun och sedan räkna ut hur många procent som svarat ja, nej eller vet ej – i procent räknat. Vidare på fråga nummer 14 så var vi tvungna att göra ytterliggare en uträkning, denna gång på hur många flickor respektive pojkar som svarat då vi ville redovisa skillnaden mellan flickor och pojkar i svaren. Efter detta sammanställdes samtliga siffror och svar, för varje fråga kvantifierades svaren i procent. Vi kontrollräknade och fick på vissa frågor jämka siffrorna efter visst bortfall. Slutligen redovisades svaren i olika diagram.. 22.

(23) 5. Resultat 5.1 Resultatredovisning Vi valde att presentera enkätsvaren i diagramform, detta gjordes för att läsaren skulle få det mer överskådligt. Eftersom enkäten är uppdelad i fyra delar valde vi att på samma sätt dela upp resultatdelen. Första delen representerade det lärande, eller mer av förkunskaper, angående främlingsfientlighet och rasism eleverna förvärvat under sin skolgång. De svar som författarna har fått fram från elevenkäten är följande; Lärande - förkunskaper: Första frågan vi ställde eleverna var: vad är en person som är främlingsfientlig? På denna fråga kryssade 83 procent för att det var en person som inte tycker människor från andra länder. Vad är en person som är främlingsfientlig? 25. Person som inte tycker om människor från andra länder. 20 15. Person som inte tycker om människor från andra län. 10 5 0. År 6. År 7. År 8. År 9. Figur 1: Diagram över vad elever tror att främlingsfientlighet betyder. Person som inte tycker om Carolas låt "Främling". För att synliggöra varje årskurs svar på denna fråga valdes separata kolumner. Som framgår av figur 1 är det tydligt att de allra flesta elever, oavsett årskurs, vet vad en främlingsfientlig person är.. 23.

(24) Fråga nummer två, se figur 2, gällde, vad är en person som är rasist? Vad är en person som är rasist? 20. En person som inte gillar raster. 15. En person som inte tycker om icke ariska människor. 10 5 0. En person som anser sig tillhöra en överlägsen ras År 6. År 7. År 8. År 9. Figur 2: Diagram över vad elever tror att rasist betyder. Då svarsalternativen på denna fråga var snarlika men med olika betydelser var frågan svår att besvara för eleverna. Endast 45 procent svarade att det var en person som anser sig tillhöra en högre stående ras. Detta kan bero på att svaren är snarlika, men har olika innebörd. Dessutom framkom det av elevernas frågeställningar att de inte riktigt visste skillnaden mellan att ha en rasistisk åskådning eller en nazistisk. Den tredje frågan undersökte om eleven någon gång blivit utsatt för främlingsfientlighet/rasism? 8 procent svarade att de hade blivit utsatta för främlingsfientlighet. Har du någon gång blivit utsatt för främlingsfientlighet/rasism? 20. Ja. 15. Nej. 10. Vet ej. 5 0. År 6. År 7. År 8. År 9. Figur 3: visar vilka elever som blivit utsatt för främlingsfientlighet. Om vi tittar på figur 3 så är det inte många elever som vet om de har blivit utsatta för främlingsfientlighet eller rasism. Frågan är om eleverna är medvetna om vad främlingsfientlighet/rasism är och/eller vad det innebär att bli utsatt för detta fenomen.. 24.

(25) Den fjärde frågan undersökte varför eleven tror att vissa ungdomar söker sig till grupper med främlingsfientliga åsikter? En majoritet av eleverna svarade att man går med i dessa typer av grupper på grund av osäkerhet. De två andra större alternativen som besvarades var att det var tufft eller man vill känna gemenskap i gruppen. Varför tror du att vissa ungdomar söker sig till grupper med främlingsfientliga åsikter?. 18%. 23%. Tufft. 4%. Osäker på sig själv Vill ha beskydd. 9%. Gillar deras åsikter. 15%. 31%. Gillar deras bilar/mc/kläder Känner utanförskap och vill känna gemenskap. Figur 4 visar vad eleverna tror är anledningar till att gå med i extrema grupper. Enligt figur 4 är det väldigt få elever som tror att ungdomar går med i främlingsfientliga grupper på grund av deras åsikter. Skolan: Del två på enkäten och resultatet handlar om skolan. Vad de lär sig i skolan angående främlingsfientlighet och rasism, var den kan förekomma och hur det kan yttra sig. Femte frågan, finns främlingsfientlighet på din skola? Drygt 20 procent av eleverna anser att det förekommer främlingsfientlighet på deras skola. Finns främlingsfientlighet på din skola?. 40% 30% 20%. Ja. 10%. Nej. 0%. Kommun A. Kommun B. Vet ej. Figur 5: diagram över elevers vetande om främlingsfientlighet i den egna kommunen. Som det tydligt framgår av figur 5 ovan anser ungefär 10 % av eleverna i respektive kommun att det förekommer främlingsfientlighet på deras skola. Men ett övertal vet inte om det förekommer alls.. 25.

(26) Följdfrågan, figur 6, på vilket sätt syns detta och sjunde frågan var märks främlingsfientligheten? 86 procent av eleverna anser att främlingsfientligheten sker utanför klassrummets väggar och att det till största del uttrycks i skällsord. Om ja, På vilket sätt syns detta på? 19%. 3% Skällsord Klotter. 55%. 23%. Mobbing Våld. Figur 6 Visar på vilket sätt eleverna märker av främlingsfientligheten. Figur 6 visar att de allra flesta som anser att det förekommer främlingsfientlighet menar att det synliggörs via skällsord eller klotter. På fråga sju undersökte vi var eleverna kan lägga märke till främlingsfientlighet på deras skolor. Var kan främlingsfientlighet märkas på skolor? 27%. 14% Klassrummet Korridor Matsal. 13%. Utomhus. 46%. Figur 7: Diagram över var främlingsfientligheten märks på en skola. Enligt figur 7 så sker dessa yttringar oftast, enligt eleverna, i korridorerna.. 26.

(27) På fråga nummer åtta undersökte vi, vad är det som gör att främlingsfientlighet/ rasism uppkommer på en skola? På denna fråga svarade 31 procent att de blir påverkade av andra elever och uttalanden från dessa. Vad är det som gör att främlingsfientlighet/ rasism uppkommer på en skola? 35% 30% 25%. A. 20%. B. 15%. C. 10%. D. 5% 0% Figur 8: visar hur eleverna tror att främlingsfientlighet kan uppkomma på en skola. A) Det finns främlingsfientliga grupper på stan och i närmiljön. B) Många invandrare på skolan C) Rasistiska uttalanden från andra elever D) Okunskap om andra kulturer. Figur 8 visar att det fanns/finns många olika anledningar till att främlingsfientlighet kan blossa upp enligt eleverna. Här på fråga nio, tio och elva gällde skolans arbete mot främlingsfientlighet. Eleverna anser att skolan arbetar aktivt mot främlingsfientlighet med hjälp av bland annat värdegrundsarbete samt olika lektionsserier angående främlingsfientlighet. Beroende på vilken skola eleverna gick på ansåg de att skolan arbetade olika ofta med dessa frågor. Arbetar ni mot främlingsfientlighet i skolan?. 27.

(28) 20 15. Kommun A Kommun B. 10 5 0 Alltid. Ofta. Sällan. Aldrig. Figur 9: visar hur eleverna upplever att den egna kommunen och skolan arbetar mot främlingsfientlighet. Man kan se på figur 9 en tydlig skillnad mellan kommunerna, men detta kan bero på att eleverna inte alltid är medvetna om när arbetet mot främlingsfientlighet sker. På vilket sätt arbetar skolan mot främlingsfientlighet? 28%. 32%. A B C D. 23%. 17%. Figur 10: Diagram över på vilket sätt eleverna anser att skolorna arbetar mot främlingsfientlighet. A) Värdegrunds arbete på olika sätt B) Temadagar om rasism/främlingsfientlighet osv. C) Lektionsserie om främlingsfientlighet D) Övrigt, vad?_______________________________________________. Figur 10 visar vilken sorts arbete mot främlingsfientlighet skolorna i de två valda kommunerna utför. På svarsalternativ D fick vi in följande svar; Arbetet med mänskliga rättigheter hade 5% svarat, Livskunskap 5%, Jobbar mot mobbing 2%, Info till klassen 2%, samt 14% som ej gav något alternativ. Det framgår tydligt att skolorna arbetar aktivt mot främlingsfientlighet i sitt arbete. Hur ofta märker du av att ni arbetar mot främlingsfientlighet i skolan?. 28.

(29) 5%. 29%. 30%. 1 gång/vecka 1 gång/månad 1 gång/termin 1 gång/ skolår. 13%. 23%. Bortfall. Figur 11: Diagram över hur ofta skolorna arbetar med främlingsfientlighet. Figur 11 visar att enligt eleverna på de olika skolorna arbetar 30 % med fenomenet främlingsfientlighet en gång per termin, medan 29 % bara arbetar med det en gång i veckan. Vidare så hade en del elever valt att skriva dit egna rutor med alternativ som mer (1 %) och aldrig (1 %) dessa enheter hamnar dock i bortfallet. Fritiden: Fråga nummer 12 och nummer 13 utforskar huruvida eleverna lagt märke till någon främlingsfientlighet på deras fritid vilket är del tre i enkäten och resultatet. På fråga nummer 12 svarade eleverna enligt följande: Märker du av främlingsfientlighet på din fritid? 70 60 50 40 30 20 10 0. 60. 18. 17 3 Alltid. 3 Ofta. Sällan. Figur 12: visar hur elever olika ofta märker av främlingsfientlighet. Aldrig. Bortfall. Fråga tolv och tretton: märker du av främlingsfientlighet på din fritid? samt, var är det störst chans att du som elev lägger märke till främlingsfientlighet/rasism? Eleverna svarade att de sällan stötte på främlingsfientlighet och om de skedde var det framförallt på skolan och i staden. Figur 12 visar oss att de flesta elever säger att de sällan lägger märke till främlingsfientlighet på deras fritid och enligt fråga 13 (se nedan) så är det i huvudsak ute på stan de väl märker av det (se nedan). Var är det störst chans främlingsfientlighet/rasism?. att. du. som. elev. lägger. märke. till. 29.

(30) 50 40 30 20 10 0. Elever i procent. A. B. C. D. E. Figur 13: Diagramet visar elever (i procent) var de lägger märke till främlingsfientligheten. A) Skola B) Stan C) Fritidsverksamhet D) Bekanta E) Hemmet I figur 13 kan vi se att de allra flesta främlingsfientlighet/rasism på stan och i skolan.. eleverna. lägger. märke. till. 30.

(31) Påverkan: Från och med fråga 14 och framåt berör vi sista delen i enkäten och resultatet. Där ställde vi frågor som rör påverkan hos eleverna, alltså var, när och av vem de kan påverkas med främlingsfientliga åsikter. På fråga 14 har vi valt att skilja på svaren från flickor respektive pojkar. Detta för att vi som blivande lärare var intresserade av att veta skillnaderna när det gäller åsiktspåverkan. På fråga fjorton och femton undrade vi vem som kan påverka eleven med sina främlingsfientliga åsikter och de som elever kan lära sig att stå emot grupptryck. De som hade störst chans att påverka var andra ungdomar, men eleverna trodde att de kan lära sig stå emot grupptrycket. Vem kan påverka dig med sina främlingsfientliga åsikter? 40 30 20 10 0. Flick or. 18 7 Klasskamrater. 6 Andra ungdomar. Lärare. 7 Vuxna. 3. 3. Hemmet. Bortfall. Pojk ar. Figur 14: Diagramet visar hur pojkar respektive flickor anser vem som har störst influens på deras åsikter. Som vi ser av figur 14 var det bara en marginell skillnad mellan pojkar och flickor och att de flesta anser sig kunna bli påverkade, i någon mån, av andra ungdomar. Kan man som elev lära sig att stå emot grupptryck? 18% Ja Ne j I vis s m ån. 17%. 60%. Kans k e. 5% Figur 15: Diagram över hur elever tror att de kan lära sig stå emot grupptryck. Figur 15 visar att ja, de flesta elever anser att det går att lära sig stå emot grupptryck.. 31.

(32) Fråga sexton undersökte hur samhället kan motverka främlingsfientlighet Hur kan samhället motverka främlingsfientlighet? 50 40. 40 30. Elever i %. 26. 20. 16. 17. C. D. 10 0 A. B. Figur 16: Diagram över elevers (i procent räknat) åsikter om hur samhället kan motverka främlingsfientlighet. A) B) C) D). Mer information om varför människor flyr till vårt land Förebyggande åtgärder i skolan (mer diskussioner om främlingsfientlighet) Rollspel Mer vuxna, välinformerade människor på stan. Enligt figur 16 kan vi förstå följande: att via förebyggande åtgärder i skolan (mer diskussioner om främlingsfientlighet) kan detta ske enligt eleverna. De flesta elever anser att samhället borde motverka främlingsfientlighet. Vidare så svarade en elev, tyvärr, att man bör hålla dem borta och i det här fallet vet vi tyvärr inte vad ”dem” syftar på. Vi undersökte även på fråga sjutton, hur man som elev/ungdom kan lämna en grupp med främlingsfientliga åsikter? Hur kan man som elev/ungdom lämna en grupp med främlingsfientliga åsikter? 12% 9%. 20% Ta hjälp av stödgrupper Ta hjälp av vuxna Flytta Byta sk ola. 14%. Göra s ig im populär i gruppen. 45% Figur 17: Diagram över hur eleverna tror att de skulle kunna göra för att lämna en grupp med främlingsfientliga åsikter. Enligt figur 17, svarade flesta eleverna att med hjälp av vuxna kan man klara av det, vilket är väldigt positivt.. 32.

(33) 1 % av eleverna skrev dit ett eget alternativ där de svarade att det bara var att lämna gruppen. Sista frågan gällde om eleven någon gång har blivit utsatt för främlingsfientlighet, samt ge exempel på detta. De svar vi fick in var följande: • Jag har blivit kallad neger • Skällsord • Några från Irak kallade mig ”svennejävel” • Inget man vill snacka om typ • Har inget med min ras att göra utan med mig som person Som vi tidigare nämnde är det skällsorden som dominerar de främlingsfientliga uttrycken.. 33.

No results found