Resultaten kategoriserade inom The Three Ring Conception of Giftedness tre kriterier

De tre egenskaperna, above average, task commitment och creativity, måste sammanfalla för att en person, enligt Renzulli, ska kunna anses vara särskilt begåvad. I tabellen nedan kan man utläsa hur många respondenter som på något sätt har uttryckt sig enligt de olika kriterierna i Renzullis modell (2016).

Det är endast 11 av 33 respondenter som på något sätt nämnde förmågor som kunde

kategoriseras under alla Renzullis tre kriterier. Därmed är det endast 33% av respondenterna som nämner alla tre kriterier som, enligt Renzulli (2016), måste sammanfalla för att man ska kunna anse att en elev är särskilt språkbegåvad. ​Denna siffra stämmer bra överens med de 30% som nämner alla tre kriterier i Sternberg och

Zhangs Pentagonal implicit teori för att anses vara särskilt språkbegåvad (diagram 4). Det är också intressant att se att det finns respondenter som inte nämner en enda av

Renzullis tre kriterier i de svar de anger i enkäten. Dessa respondenter blandar tydligt

ihop särskilt språkbegåvade elever med högpresterande elever eller så visar de i sina

svar att de inte är uppmärksamma på eller har kunskap om att identifiera sina språkligt

särbegåvade elever. Exempel på detta är: “En elev som har lätt att prata, skriva och tala med flyt på tyska.” “Vet ej om jag har stött på någon även om jag har haft många riktigt duktiga elever.” “Jag uppfattar det som att det är elever som generellt är studiemotiverade.” I resultaten kan man utläsa att det finns en kunskap om vad särskilt språkbegåvade elever är och vilka egenskaper de ofta har. Det visar sig dock att

respondenterna inte vet hur dessa olika förmågor ska sammanfalla för att man ska kunna

identifiera en elev med särskild språkbegåvning. Skolorna bör lägga mer kompetensutveckling inom området särbegåvade elever i stort men sedan

ämnesspecificera det för att underlätta för varje ämneslärare att kunna identifiera de

särbegåvade elever de har inom sitt ämne. Utifrån Renzullis tre kriterier och Sternbergs fem kriterier så behöver alla deras

kriterier vara uppfyllda för att anse att en elev är särskilt språkbegåvad. Om man bortser

från Sternbergs två sista kriterier, bevisnings- och värderingskriterierna, så tangerar de

två teorierna varandra. Man kan i resultatet se att respondenterna har viss kunskap i hur

man kan märka att man har en elev med särskild språkbegåvning i sitt klassrum och hur

man identifierar att det är så. Endast ca 30% av respondenterna visar dock en större

kunskap inom de egenskaper som en elev med särskild språkbegåvning besitter och hur

de kan yttra sig då de i sina svar nämner egenskaper, förmågor och yttringar som kan

kategoriseras in under alla tre kriterierna, i de båda teorierna. Eftersom det endast är ca 30 % av respondenterna som besitter denna kunskap, så behövs mer

kompetensutveckling inom området särbegåvade elever i stort och särskilt språkbegåvade elever specifikt och i hur lärarna ska kunna identifiera sina särskilt språkbegåvade elever.

5.2 Anpassningar

Resultatet visar att lärarna framförallt utmanar sina elever med särskild språkbegåvning genom acceleration, specifikt att arbeta i snabbare takt, inom kurslitteraturen. Över 75% av respondenterna använder acceleration som ett sätt att utmana sina elever. Däremot var det inga av respondenterna som använde berikning i form av placering i språkgrupp på högre nivå, studier med jämlika eller ledning av speciallärare.

Vad gör läraren för att stimulera elever med särskild språkbegåvning ?

Diagram 6: Resultat av enkätsvar på hur lärare stimulerar särskilt språkbegåvade elever.

Resultatet tydliggör att det inte finns en gemensam riktlinje för hur inlärningen för den särskilt språkligt begåvade eleven kan anpassas. Dock framkommer det att flertalet av respondenterna anpassar eller står i begrepp att anpassa undervisningen genom nivåanpassad differentiering.

“ Jag differentierar alla uppgifter så gått det går så man får välja nivå / skriva / tala fritt på sin egen nivå men grunduppgiften / temat är detsamma för alla.” Enkätsvaren visar att även inom de kommuner där det finns en handlingsplan för elever med särskild språkbegåvning råder det en viss oklarhet mellan pedagoger om hur denna är utformad eller var den kan tillgås.

En lärare hänvisar till att “alla pedagoger har detta läsår en kommunövergripande ämneslänk för kollegialt lärande inkluderande ledning och stimulans för högpresterande elever.” Andra respondenter inom samma kommun verkar ovetande om en sådan länk.

En annan respondent berättar att hen inte kan redogöra för någon handlingsplan, men att “den är viktig för att stimulera dessa elever och differentiera uppgifterna så att de passar även de särskilt begåvade.”

Finns det en uttalad handlingsplan för elever med särskild språkbegåvning ?

Diagram 7: Statistik på handlingsplan i de undersökta kommunerna

Över 80% av respondenterna svarar att det inte finns eller att de inte vet om det finns en handlingsplan för elever med särskild språkbegåvning. Även där det finns en handlingsplan kan den inte alltid tydligt redogöras.

Rörande etablerade samarbetsformer mellan skola och andra aktörer såsom gymnasie/högskola för att utmana de elever med särskild språkbegåvning visar enkätsvaren från respondenterna att majoriteten har haft någon form av samarbete mellan skolor eller andra aktörer.

En lärare berättar

“vår skola brevväxlar med en portugisisk skola och har en chat i åk 9 med andra skolor i kommunen.”

En annan lärare berättar att de under 5 framgångsrika år bedrev spetsutbildning med nivåindelning. “Elever läste in hela högstadiekursen i åk 7 och 8 och läste därefter steg 3 i spanska eller tyska i åk 9.” Projektet lades dock ner på grund av ekonomiska sparbeting.

I de kvalitativa intervjuerna framkommer det att kommunerna haft föreläsningar om särskild begåvade elever. Det finns inga tydliga rutiner för hur anpassningar ska genomföras och eller dokumenteras för de elever som är högpresterande eller särbegåvade. Däremot finns rutiner för de elever som har svårigheter. Det framkommer även i intervjuerna att det hade underlättat undervisningen om lärarna fått mer kontinuerligt information eller verktyg för att bemöta särskilt begåvade elever eller elev med särskild språkbegåvning.

Inom området behövs kompetenser inom två olika delar: identifiering och anpassning. Den första delen är att lära sig uppmärksamma språkligt särbegåvade elever. Det upplevs som svårt. Det görs via pedagogisk kartläggning och ibland även psykologbedömning.

I andra delen behövs kompetenser i hur lärarna ska bemöta och utmana. Skolorna jobbar mycket med acceleration. Det står tydligt i läroplanen att alla elever ska stimuleras och utvecklas så långt som möjligt.