Detta arbete ska ses som en fallstudie och utger sig inte för att vara generaliserande.
Undersökningens resultat går nämligen inte att tillämpas på andra skolor, utan den rör endast de två omnämnda skolorna och de lärare och elever som svarat på enkäterna. Enkäterna har delats ut till samtliga tre historielärare på Rosengård. På grund av att skolan i Hyllie är betydligt större har enkäterna där endast berört tre av historielärarna och kan inte heller sägas gälla för hela skolan i Hyllie. Anledningen till att jag valde att endast lämna ut enkäterna till tre av lärarna och tre nionde klasser i Hyllie, var att jag ville ha ungefär lika stort antal lärare och elever från de båda skolorna i min undersökning. Detta för kunna göra en så rättvis
jämförelse som möjligt. Så här i efterhand är jag inte lika säker på om det var rätt sätt att se på saken. Kanske skulle enkäterna gått ut till samtliga lärare i Hyllie för att få en mer rättvis bild av hur de använder sig av närområdet i skolan. Ett annat problem är att endast två av tre lärare har svarat på enkäten när det gäller skolan på Rosengård, detta på grund av sjukdom.
Detsamma gäller eleverna, två av tre klasser har svarat på enkäterna.
Min erfarenhet att skriva enkäter är obefintlig och detta kanske avspeglar sig i mina enkäter. Efter noga avvägande av vad enkäten skulle innehålla och genom att studera andra enkäter, skrev jag ned mina frågor. Jag tyckte att jag fått med det som var av intresse för min
undersökning. Så här i efterhand hade jag formulerat om en fråga som är ställd till eleverna. Den fråga jag tänker på är fråga fem. (se bilaga 2) Den frågan borde jag ha ställt på följande sätt: Oavsett om du svarat ja eller nej på fråga tre, hade du tyckt det intressant att veta mer om området du bor i? Genom att ställa frågan på det sättet hade jag fått reda på om de elever som svarat ja också tyckt det var intressant att veta mer om sitt närområde, tyvärr är det bara de som svarat nej som svarat på intresset för närområdet. Detta hade gett en mer enhetlig bild av eleverna intresse för sitt närområde. Det sägs att man lär av sina misstag, så förhoppningsvis har jag lärt mig något av detta. Detta är minus i protokollet, men jag tycker ändå att jag kan se en tydlig tendens när det gäller skillnaden i att använda sig av närområdet i skolan. Den största skillnaden är sättet de arbetar på.
Analys
På frågan huruvida skolorna använder sig av närområdet i undervisningen har fyra av fem lärare svarat ja på frågan, den femte läraren har visserligen svarat nej, men påpekar samtidigt att om det passar in i området vi läser så utnyttjar vi närmiljön. I princip så använder alla de tillfrågade lärarna sig av närområdet mer eller mindre, enligt enkätundersökningen. Trots detta är det stora skillnader mellan lärarnas svar och vad eleverna svarat. Svaren från lärarna och eleverna i Hyllie skiljer sig markant åt, viket jag har reagerat över. Skillnaderna på Rosengård är inte lika påtagliga, där säger sig ungefär 50 procent av eleverna använt sig av närområdet.
Som jag ser det är det skillnaderna i sättet att arbeta på som skiljer de båda skolorna åt. På Rosengård arbetar de tematiskt i historieämnet i tidsintervaller mellan 5-6 veckor och de arbetar även ämnesöverskridande. Eleverna arbetar mycket självständig under dessa veckor. Detta tycks vara ett bra sätt att arbeta på när det gäller historia och samtidigt få in de
lokalhistoriska hänseendena i undervisningen. Det är den bild jag har fått och tydligen verkar eleverna också uppskatta detta sätt att arbeta på, eftersom historieintresset överlag är större i skolan på Rosengård. Att de valt att arbeta tematiskt har inget göra med att majoriteten av eleverna har invandrarbakgrund. Enligt bitr. rektor har det dock visat sig att det har en positiv inverkan för studieresultaten främst när det gäller killar med invandrarbakgrund. Att detta sätt att arbeta på gynnar killar kan tyckas vara orättvist men samtidigt positivt. Detta med tanke på att det oftast de som tillhör riskgruppen för att hamna i utanförskap i samhället. Det är som Bunar påpekar i sin artikel i SDS ”i stället för utbildning skaffar de sig ofta en slags förmåga att navigera i förortsmiljön, en kunskap som saknar värde i det öviga samhället”. Kan skolan bidra till att få in denna grupp av elever i samhället har man gjort en stor vinst.
På skolan Hyllie arbetar man helt annorlunda. Där arbetar de mer på ett traditionellt vis. Där är det mycket lärobokens innehåll som styr undervisningen, planering. Upplägget av
undervisningen sker mer på det individuella planet där var och en lärare själv har ansvaret för detta och det gäller också valet att ta med närområdet i undervisningen. Det är den erfarenhet jag gjort under min tid på skolan. Den här typen av undervisning tilltalar kanske stora delar av eleverna men kanske långt i från alla. Jag tänker då framför allt på tjejerna i Hyllie, när det gäller svaren på fråga 5 ( Se bilaga 2) har 81 procent av flickorna svarat emedan endast 53
procent killarna svarade. Nu kanske man inte ska för stora växlar av detta men det är något man bör fäst avseende vid och ha med sig i bagaget som blivande lärare när man kommer ut i arbetslivet.
Att arbeta med närområdet i skolan har många positiva sidor. Jag har nämnt några i detta arbete, som att undervisningen blir mer konkret när det lokala infallsvinklarna tas med i undervisningen och det blir lättare för eleverna att ta till sig de stora skeenden i historien om man förankrar den i en miljö som de känner till. De båda historikerna Lars Edgren och Eva Österberg menar för att förstå de stora sammanhangen och händelserna i historia måste man ha kännedom om de små händelserna och förloppen i densamma. Vidare anser de, att det är pedagogiskt och metodiskt lämpligt att utgå från det som är välbekant och är närliggande.
Ett ökat historiemedvetande är också en av vinsterna man kan göra. I grundskolan kursplan för historia står det att skolan skall i sin undervisning i historia sträva efter att eleven ska förvärva ett historiemedvetande, som underlättar tolkningen av händelser och skeenden i nutiden och skapar en beredskap inför framtiden. Den danske historiedidaktiker Bernad Eric Jensen har gjort ett ambitiöst försök att avgränsa och fastställa historiemedvetandes natur och funktion. Det han menar är att historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden.
Den viktigaste biten när det rör förortsskolor är den identitetsskapande delen som
lokalhistoria kan bidra med. Detta med tanke på den negativa bild massmedia ger av dessa områden. Här spelar skolan en viktig roll för att ge eleverna en mer positiv bild av sig själv och området de bor i och på så sätt ge eleverna en identitet utöver den massmedia ger. Identitet har stor betydelse för människans välbefinnande och existens och om detta har Ulf Zanders skrivet följande. ” Identitet är ett oumbärligt begrepp i olika sammanhang, antingen vi studerar individer eller kollektiv, och det är nära förknippat med människans
överlevnadsstrategi. Den som inte har någon identitet eller förlorar sin identitet riskerar att upphöra att existera – en insikt som bidrar till att förklara varför en specifik identitet anses vara värd att kämpa för och till med dö för.” 52 Detta är tänkvärda ord och förmedlar vikten av hur viktig det är att människor har och skapar sig en egen identitet.
Det som möjligen avskräcker lärare att använda sig av närområdet i undervisningen är att det krävs ett väldigt engagemang och är tidskrävande. Tid som kanske många lärare inte anser sig förfoga över.
Att lokalhistoria har fått liten genomslagskraft i dagen skola kan bero på skolreformen från 1994 där det lokalhistoriska perspektivet inte lika tydligt som den ifrån 1980. Trots detta ger den nya kursplanen större frihet för lärare att använda sig av lokalhistoria. Denna frihet kan också innebära att lärare väljer att avstå från att använda sig av det när det inte finns tydliga riktlinjer att rätta sig efter. För att få in det lokalhistoriska perspektivet borde det finnas klara direktiv på hur det ska genomföras. Jag förespråkar den tydlighet som 1980 skolreform ger när det rör lokalhistoria. Detta vore något som beslutsfattarna inom skolväsendet borde tänka på för att ge lokalhistoria större status i skolan. Sammanfattningsvis om man som lärare önskar att arbeta med lokalhistoria är tematisk upplagd undervisningen att föredra.
Referenslista
Andersson, Bo, Caspersson, Sigward, Hermansson Adler, Magnus, Undervisning i historia i skolan, ID-rapporter, Nr 2001:09
Andersson, Bo, DELEN OCH HELHETEN, Lokalhistoria och ämnesdidaktik, SO- Rapport nr 1998:01
Bunar, Nihad, Skolan mitt i förorten. Stockholm, 2001
Edgren, Lars. Österberg, Eva, Ut med Historien, Malmö Team Offset 1992,
Götlind, Anna. Kåks, Helena, Handbok i konsten att skriva mikrohistoria, WS, Bockwell, Finland 2004.
Johanssons, Bo och Svedner, Per Olov Examensarbete i utbildningen, Undersökningsmetoder och språklig ut formning Uppsala: Kunskapsföretaget,2001
Karlegärd, Christer, Karlsson, Klas-Göran, Karlsson, Historiedidaktik. Studentlitteratur, Lund, 1997.
Karlsson, Klas-Göran. Zander, Ulf. Historien är nu. Studentlitteratur, Lund, 2004. Trost, Jan Enkätboken, Lund: Studentlitteratur, 2001