Den tillfälliga fördjupningen av den interpersonella relationen som upplevs av de anhöriga och bekräftas av de tidigare dömda i denna studie återspeglar resultatet från Eades (2019) studie, där deltagarna upplevt att den interpersonella relationen mellan fängslade och besökare varit djup och utgjort ett positivt socialt stöd för den frihetsberövade men sedan ändrat karaktär och förlorat sitt djup efter frigivning. I denna studie erbjuder dock de tidigare fängslade deltagarna en förklaringsmodell som centreras kring den bristande kontroll över relationen som fängelsestraffet utgör. Mckay et. al (2018) visar också i sin studie att den romantiska relationen mellan fängslad och partner stärks under fängelsestraffet men att upprätthållandet av relationen under straffet upplevs vara försvårat av de begränsningar som straffet innebär för det sociala umgänget, vilket går igen även i denna studie. Det som skiljer sig på den punkten är att denna studie visar relationen mellan begränsningarna på umgänget och relationens förstärkning/fördjupning, där deltagarna i denna studie förklarar fördjupningen som ett sätt att återfå kontrollen som går förlorad till följd av bristen på umgängesmöjligheter. En annan skillnad i relation till Mckay et. als (2018) resultat ligger i deltagarnas framtidstro, där de fängslade är mer optimistiska inför framtiden medan de anhöriga är mer pessimistiska kring den fängslades möjligheter att återintegreras i samhället, rehabiliteras, samt lyckas få och behålla en anställning. I denna studie delar samtliga deltagare upplevelsen av återfallets oundviklighet. Detta hör också ihop med det internaliserade stigmat som framförs av de tidigare deltagarna i denna studie, där de upplever att de är ovärdiga samhällsmedborgare och blir särskilt medvetna om det i den interpersonella relationen till personal på anstalten, vilket återspeglas i Smoyer et. al (2019) studie där de tidigare dömda deltagarna uppger att de har svårt att relatera till “vanliga civila” efter frigivning. Vad gäller relationen mellan fängslade föräldrar och deras barn så visar Zhang och Flynn (2020) att relationen blir lidande och i vissa fall permanent skadad, vilket också återspeglas i denna studie där den anhörig som växt upp med en frihetsberövad förälder upplever att relationen tagit skada eftersom föräldern missat viktiga faser i hennes uppväxt och att de har fått “börja om” relationsbygget efter varje avtjänat fängelsestraff.
De amerikanska studierna av Perry och Bright (2012), Pewewardy och Severson (2003) och Zaw et. al (2016) lyfter fram strukturell rasism, strukturellt klassförtryck och relationen mellan ras och socioekonomisk status som orsaker till den höga andelen rasifierade intagna i amerikanska fängelser. I den svenska brottsstatistiken är det främst de socioekonomiska förutsättningarna som lyfts fram, eftersom vi Sverige inte för statistik utifrån ras/etnicitet. Trots detta återspeglas de amerikanska förklaringsmodellernas giltighet i den svenska
brottsstatistiken, som visar att de sämre sociala förutsättningar som invandrare lever under, tillsammans med sämre socioekonomiska förutsättningar, utgör riskfaktorer för kriminalitet. Även i denna studie ges dessa faktorer betydelse av deltagarna, som upplever sina och sina anhörigas socioekonomiska förutsättningar som avgörande för den kriminella livslinjens utformning.
Sammanfattningsvis vill jag återkoppla till den sammanfattande diskussionen av tidigare forskning, där jag belyste avsaknaden av ett holistiskt perspektiv på upplevelsen av fängelsestraffet i relation till både de självvalda interpersonella relationerna utanför anstalten och de interpersonella relationerna på anstalten, samt ett perspektiv som belyser samspelet mellan dessa upplevelser. Jag har genom analysen av det empiriska materialet kunnat visa att fängelsestraffet kan förstås ha en effekt på upplevelsen av de interpersonella relationerna i och utanför anstalten, men också att de interpersonella relationerna i sin tur kan förstås ha en effekt på upplevelsen av fängelsestraffet. Därmed vill jag hävda att dessa upplevelser och samspelet dem emellan påvisar vikten av att studera livsvärldens fraktioner som en sammanvävd helhet, där upplevelsen av livsvärlden består av ett oändligt mosaikmönster av delar och helheter. I framtida studier skulle det vara intressant att fråga tidigare frihetsberövade kvinnor och manliga anhöriga kring deras upplevelser. Vilka är likheterna och vilka är skillnaderna? Hur kan dessa förstås utifrån kön och genus? En annan intressant ingång hade varit att vända sig till tidigare fängslade personer som är etniskt svenska och av medel-eller överklassbakgrund, kan det vara så att upplevelsen av fängelset skiljer sig utifrån deras sociala bakgrund? Ett tredje förslag är att strama åt fokuset på de sociala relationerna på anstalten ytterligare genom att tala med personer som suttit i fängelser av den högre säkerhetsklassen, där möjligheten till socialt umgänge är mer begränsad.
Avslutningsvis vill jag återigen lyfta fram vikten av att se att kontexten inom vilken ett fenomen förekommer är av essentiell betydelse för förståelsen av fenomenet, att vi bör förstås som sociala varelser som alltid relaterar till andra sociala varelser i en delad livsvärld, samt att upplevelsen av denna livsvärld måste förstås som beroende av våra interpersonella relationer.
REFERENSER
Adams, M., Oven, A., Morlin, R., Armit, C., & Harper, L. (2013). A concise introduction to
existential counselling. SAGE.
Ahmed, S. (2008). Queer phenomenology orientations, objects, others . Duke University Press.
Aho, K. (2015). Existentialism : an introduction . Polity.
Ambjörnsson, F., & Jönsson, M. (2010). Livslinjer : berättelser om ålder, genus och
sexualitet . Makadam.
Binding, L. L. & Tapp,D. M. (2008). Human understanding in dialogue: Gadamers recovery
of the genuine. Nursing Philosophy, 9, s. 121-130.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Claesson, D., Pernevi, A. (2020-01-09) Sveriges straffrätt – ett paradis för kriminella
Göteborgsposten. Hämtad 2020-11-01 kl.12.12
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008) Reflective Lifeworld Research. Lund: Studentlitteratur.
Eades, D. N. (2019). Displacement through incarceration: An opportunity for personal re- engagement. The Journal of Adult Protection, 22(1), 36-45.
doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1108/JAP-09-2018-0017
Erbert,N., Moreno, F., (2018-08-07) Knarkande överklassen som betalar Malmös gängkrig, Kvällsposten/ Expressen./hämtat den 18/11-2020 kl. 12.19
Gadamer, H. (1989). Truth and method (2., revised ed.). Sheed and Ward.
Holmberg, S., & Martens, P. (2005). Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Brottsförebyggande rådet, Information och förlag. Stockholm.
Hörnqvist, M. Så torteras fångar - i Sverige. (2019-12-11) Aftonbladet /hämtat den 20/11- 2020 kl. 00:37
McKay, T., Lindquist, C., Feinberg, R., Steffey, D., Landwehr, J., & Bir, A. (2018). Family life before and during incarceration. Journal of Offender Rehabilitation, 57(2), 96-114. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1080/10509674.2018.1441209
Nygren, L. (2012). ”Risken finns, finns nyttan?” i Kalman, H. & Lövgren, V. (red.), Etiska dilemman. Malmö: Gleerups. s. 23-37.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks, London & New Delhi: Sage Publications. s. 230-246.
Perry, A. R., & Bright, M. (2012). African american fathers and incarceration: Paternal involvement and child outcomes. Social Work in Public Health, 27(1-2), 187-203. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1080/19371918.2011.629856
Pewewardy, N., & Severson, M. (2003). A threat to liberty: White privilege and
disproportionate minority incarceration. Journal of Progressive Human Services, 14(2), 53- 74. Retrieved from http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://www-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/docview/61507715?accountid=12245
Renlid, C., Kriminalvården vill bygga fler fängelser (2018) KRIS – Vägen ut.
http://www.kris.a.se/pdf/vagen_ut/vu_2018_1.pdf, hämtat den 3/1-2021, kl: 12:03 Sohl, L. (2014). Att veta sin klass : kvinnors uppåtgående klassresor i Sverige . Atlas Akademi
SCB (förvärvsinkomst per kommun) hämtat den 17/11-2020 kl. 14:03
SCB (andel personer med utländsk bakgrund) hämtat den 17/11-2020 kl. 15:17
SCB (utrikes födda per region) hämtat den 17/11-2020 kl. 17:34
Smoyer, A. B., Elumn Madera, J., & Blankenship, K. M. (2019). Older adults' lived experience of incarceration. Journal of Offender Rehabilitation, 58(3), 220-239. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1080/10509674.2019.1582574
Symon, G. & Cassell, C. (2012). “Assessing Qualitative Research” i Symon, G. & Cassell, C. (red.), Qualitative Organizational Research. Core Methods and Current Challenges. Thousand Oaks, London & New Delhi: Sage Publications. s. 204-221.
TT, Fängelset blev min skola i kriminalitet, (2020-05-17) Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/e8VQOQ/fangelset-blev-min-skola-i-kriminalitet hämtat den 18/11-2020 kl. 15:24
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Weate, J. (2001) Fanon, Merleau-Ponty, and the difference of phenomenology. I (Red) Bernasconi, R. Race. Oxford: Blackwell
Westlund, I. (2009) Hermeneutik. I (Red.) Fejes, A. & Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Zaw, K., Hamilton, D., & Darity, W.,Jr. (2016). Race, wealth and incarceration: Results from the national longitudinal survey of youth. Race and Social Problems, 8(1), 103-115.
doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s12552-016-9164-y
Zhang, J., & Flynn, C. (2020). University students/graduates who have experienced parental incarceration: A qualitative exploratory study of protective processes. Qualitative Social
Work, 19(5-6), 882-900. doi:http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1473325019888007
Åkesson, J., Sjöstedt, O., Enholm, M., Sverige hade sett annorlunda ut om ni hade lyssnat på
oss. (2020-10-19) Bohusläningen. https://www.bohuslaningen.se/%C3%A5sikt/debatt-och-
ins%C3%A4ndare/sverige-hade-sett-annorlunda-ut-om-ni-hade-lyssnat-p%C3%A5-oss- 1.35665228 hämtat den 18/11-2020 kl. 13:43
Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Göteborg: Nordstedts.
BILAGA (A) INTERVJUGUIDE TIDIGARE FRIHETSBERÖVADE
Intervjuguide
Information till deltagaren:
Det jag önskar uppnå genom vårt samtal är att du känner dig bekväm i att med dina egna ord berätta om din upplevelse av att sitta frihetsberövad. Eftersom det är din upplevelse som står i fokus så kommer du att få tala fritt men jag kommer också att ställa frågor då samtalet har ett fokus. Jag kommer också att ställa följdfrågor eller be dig utveckla din berättelse under intervjuns gång. Trots att jag ställer frågor så jag vill att du ska veta att det är du själv som avgör vad du tycker är relevant att berätta, så att din upplevelse får en rättvis beskrivning. Det jag är ute efter är din egen bild av tiden som frihetsberövad med både negativa och positiva upplevelser, en helhetsbild. Som tidigare nämnt så kommer intervjun att spelas in men alla dina uppgifter behandlas konfidentiellt. Frågor:
- Hur länge har du suttit frihetsberövad på svensk kriminalvårdsanstalt? - Hur skulle du beskriva din tid som frihetsberövad?
- Hur upplevde du platsen där du var? Olika utrymmen på anstalten? Kan du ge mig några exempel.
- Kan du berätta om erfarenheter som involverar andra personer, det kan vara både intagna och personal, som du hade kontakt med under tiden du var på anstalten?
- Plats för följdfrågor, baserat på intervjupersonens svar - Vad tycker du har varit negativt med att sitta inlåst? - Vad tycker du har varit positivt med att sitta inlåst?
- Kan du berätta om relationen till kriminalvårdarna på anstalten? - Plats för följdfrågor, baserat på intervjupersonens svar
- Hur tycker du att dina privata relationer till dina anhöriga påverkats under din tid i fängelse? - Hur tycker du att dina privata relationer till dina anhöriga har påverkat dig under din tid i fängelse? - Om du får reflektera fritt kring ditt liv, varför tror du att det har gått som det har gått för dig?
- Finns det något från samhällets sida som du anser hade kunnat göras annorlunda för att förhindra ditt val av en kriminell livsstil?
- Vad för positivt tar du med dig från din tid som frihetsberövad? - Plats för följdfrågor, baserat på intervjupersonens svar
- Vad för negativt tar du med dig från din tid som frihetsberövad? - Sammanfattning - Känner du att du vill ta upp något mer? - Sammanfattning och diskussion
Bilaga (B) Intervjuguide anhöriga
Information till deltagare
Det jag önskar uppnå genom vårt samtal är att du känner dig bekväm i att med dina egna ord berätta om din upplevelse av att vara anhörig till någon som sitter frihetsberövad. Eftersom det är din upplevelse som står i fokus så kommer du att få tala fritt men jag kommer också att ställa frågor då samtalet har ett fokus. Jag kommer också att ställa följdfrågor eller be dig utveckla din berättelse under intervjuns gång. Trots att jag ställer frågor så jag vill att du ska veta att det är du själv som avgör vad du tycker är relevant att berätta, så att din upplevelse får en rättvis beskrivning. Det jag är ute efter är din egen bild av din anhörigs tid i fängelse med både negativa och positiva upplevelser. Som tidigare nämnt så kommer intervjun att spelas in men alla dina uppgifter behandlas konfidentiellt.
Frågor till anhöriga
- vad har du för relation till personen som suttit i fängelse? - Hur kände du när du fick reda på att hen skulle sitta inne?
- Vad tycker du var positivt med att personen fick avtjäna sitt straff? - Plats för följdfrågor baserade på intervjupersonens svar
- Vad var negativt?
- Plats för följdfrågor baserade på intervjupersonens svar - Hälsade du på? Hur upplevde du platsen i så fall? - Hur upplevde du tiden då din anhörig satt i fängelse? - Plats för följdfrågor baserade på intervjupersonens svar
- Hur upplevde du bemötandet från dem som jobbade på anstalten?
- Hur upplevde du att din och din anhörigs relation påverkades av fängelsestraffet? - Plats för följdfrågor baserade på intervjupersonens svar
- Om du får reflektera själv, varför tror du att det gick som det gick i livet för den personen? Varför tror du att den valde ett liv i kriminalitet?
- Har du något som du själv tycker är viktigt och vill dela med dig av? -Sammanfattande diskussion
Bilaga (C) Informationsbrev
Informationsbrev
Hej, jag heter Samt Selman och jag skriver min kandidatuppsats inom Sociologisk socialpsykologi på Mälardalens högskola. I min studie intresserar jag mig för före detta interners upplevelser av att ha varit frihetsberövade, samt av anhörigas upplevelser av sin anhöriges fängelsestraff. Jag vill alltså undersöka hur människor som suttit frihetsberövade och deras anhöriga med egna ord skulle beskriva sin upplevelse av fängelsestraffet, med fokus på både negativa och positiva erfarenheter i relation till deras interpersonella relationer. Det innebär att jag är intresserad av relationen mellan frihetsberövad och anhörig och av relationen mellan intagna och kriminalvårdare, samt relationen mellan anhöriga och kriminalvårdare under fängelsestraffet.
Jag kommer att genomföra en intervju där jag kommer att ställa frågor rörande ämnet (se bifogad intervjuguide för specifikation). Syftet är att jag och deltagaren ska ha en öppen dialog kring ämnet, vilket innebär att det, trots intervjuns fokus, finns utrymme för deltagaren att ge sin egen bild av sin upplevelse. Jag kommer att behöva spela in intervjuerna för att kunna redogöra för vad vi kommit fram till under samtalen. Inspelning har också fördelar i och med att jag kan gå tillbaka till intervjuerna flera gånger. Slutligen kommer det självklart att finnas utrymme att diskutera det material jag har sammanställt och jag finns alltid tillgänglig för frågor kring studien på den kontaktinformation jag lämnar nedan. Deltagarna kommer att kunna ta del av ett utkast av rapporten och av min analys där ni gärna får lämna synpunkter och diskutera.
Specifikt till deltagaren: Ditt deltagande är naturligtvis frivilligt och du kan avbryta ditt deltagande när du så önskar. Alla uppgifter om dig kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att din
identitet inte kommer att avslöjas. Du väljer själv ett pseudonym (kodnamn) som inte har någon uppenbar koppling till din verkliga identitet. Det insamlade empiriska materialet i form av mina anteckningar och de transkriberade intervjuerna kommer att anonymiseras. Det insamlade materialet kommer enbart att användas av mig och min handledare Magdalena Vieira. Ljudfiler och utskrifter, om intervjuer transkriberas kommer enbart att användas till studien och raderas efter att uppsatsens examination är genomförd. Resultatet av studien kommer att presenteras i form av en C-uppsats och kommer att finnas tillgänglig i en elektronisk databas på̊ Mälardalens högskola. Arbetet beräknas vara klart i slutet av januari 2021.
Med vänliga hälsningar Samt Selman Mail: ssn18001@student.mdh.se Telefonnummer: 0768772905
Uppsatsens handledare: Magdalena Vieira, Universitetsadjunkt på Mälardalens Högskola, Avdelningen för Sociologi (Hälsa Vård och Välfärd).
Bilaga (D) Teckenförklaring
Tecken:
Punkt (.) anger paus, antal punkter anger pausens längd i sekunder. Punkt före gemener innebär att en del av meningen är borttagen
Stjärna (*) anger censur för namn på personer och platser som kan kopplas till intervjupersonens identitet.
Snedstreck (/) anger början och slut på gest
Bindestreck (-) anger början och slut på verbala yttringar som inte är ord, exempelvis skratt och harklingar
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00