Den första frågeställningen i föreliggande arbete handlar om hur förskollärare använder böcker med normbrytande ämnen. I resultatet framkommer det att det finns olika sätt att associera kring ordet normbrytande, vissa pedagoger tänker på döden medan andra tänker på homosexualitet. Med hjälp av Nordmark (2003) ser vi hur olika situationer i förskolan leder till att barnen kommer i kontakt med olika normer och att det kan behöva funderas på vilka normer
pedagogerna befäster hos barnen. Vidare pratar alla pedagoger utifrån en medvetenhet att böcker kan vara en grund för inkludering, vilket som kan liknas vid det Simonsson (2004) skriver om i sitt resultat. Simonsson (2004) förklarar hur böcker kan fungera som stöttning för
språkutveckling i barngruppen. Williams & Pramling Samuelsson (2000) skriver om
kommunikation och vilket utrymme de olika barnen tar i diskussioner, de ställer sig frågan om de som inte får komma till tals exkluderade och hur kan de med hjälp av böcker inkluderas igen? Hope (2018) beskriver att det finns flera olika vägar att arbeta med svåra ämnen men att en bok kan vara ett bra sätt att öppna upp för konversation och vidare arbete. Palla (2011) skriver om de förväntningar som ligger på barnen att hålla sig inom vissa ramar beroende på exempelvis ålder och att avvikande från dessa ramar kan anses som normbrytande vilket kan leda till att dessa barn känner sig utpekade av pedagoger och av de andra barnen. Detta kan kopplas till resultatet som framkom när Olivia pratade om barn som behöver regelrätta pekböcker då de avviker från ålders ramen. Att då arbeta öppet med olikheter som finns i alla människor kan leda till en mer tolerant miljö.
Den andra frågeställningen i föreliggande arbete handlar om att göra olika sorters böcker
31
hela tiden, att inte plocka bort böcker som har särskilda teman utan att barnen hela tiden ska ha tillgång till de böcker som finns så det inte blir ett exkluderande på grund av tillgången.
Simonsson (2004) skriver om hur barn ofta själva utforskar böcker och berättar sin tolkning av det som händer i dem. Att böckerna då alltid finns tillgängliga ger dem utrymme att bekanta sig med de i olika situationer under dagarna. Williams & Pramling Samuelsson (2000) skriver om att kommunikationen med barnen exempelvis när det pratas om böcker som nyss har lästs kan vara väldigt ojämn och alla barn lyckas inte alltid komma till tals. Hope (2018) skriver om att samma bok kan komma att behövas ta fram och bearbetas flera gånger på olika sätt. Vilket tas upp i analysen att när det kommer till vissa ämnen kan de behöva bearbetas genom att tas upp med hjälp av böcker samtidigt som det kan gynnas av att närmas från olika vinklar. Nordenmark (2003) visar hur pedagogerna medvetet eller omedvetet har mer eller mindre öppna
konversationer med barnen om de normer som finns på förskolan. Ibland finns det en öppen dialog men ofta så har pedagogerna en tanke som de vill att barnen ska ta del av utan diskussion exempelvis för att inte störa matro eller vila.
Den tredje och sista frågeställningen i föreliggande arbete handlar om hur det arbetas med böcker som innehåller normbrytande ämnen. I resultatet framkommer det att informanterna har under sitt arbetsliv stött på olika situationer där böcker har använts för att lyfta normbrytande ämnen i barngruppen som en väg för att öppna upp till diskussion. Simonsson (2004) skriver om hur en del böcker kan vara en väg till kunskaper och problemlösningar, barnen får genom olika
karaktärer chansen att möta händelser som de själva kan ha upplevt i livet. Vissa av dessa saker de känner igen sig i kan vara vardagliga saker som att skynda sig till förskolan på morgonen eller borsta tänderna på kvällarna medan i andra böcker tas det upp svårare ämnen som barnen kan ha mött i livet. Vilket kan kopplas till de olika ämnena som diskuteras i första delen av analysen, vilken som ger exempel på bland annat döden, olika sexualiteter och språkliga svårigheter. Precis som Nordenmark (2003) tar upp så impliciteras normer hos barnen i de olika situationer de stöter på under dagen både under planerade aktiviteter men även de mer grundläggande så som måltiderna. Vidare syns det även i resultatet att sjukdomar kan ses som normbrytande i förskole kontexten exempelvis när det kommer till att ta blodprov och ge sprutor.
32
Hope (2018) tar upp en bok som handlar om flykt från krigsdrabbade områden en verklighet som flertalet barn på förskolor kan relatera till, det lyfts även vikten av att inte bara läsa boken utan att även sedan ha efterföljande konversationer med barnen kring det som har lästs och deras tankar kring det hela. Även om just exemplet med att fly från krig lyfts i detta arbete så presenterar Hope (2018) en struktur för att jobba med olika svåra ämnen, vilket nödvändigtvis inte behöver begränsas till hennes exempel. Williams & Pramling Samuelsson (2000) skriver om utmaningen att låta alla barnen komma till tals och på så sätt kunna bearbeta det som har lästs för dem.
6.3 Yrkesrelevans
Inledningen presenterar relevansen av att förskolebarnen ska möta olika människor för att enligt läroplanen kunna utveckla öppenhet och respekt för alla. Resultatet av studien visar på att
förskollärarna tycker att det är av vikt att det finns böcker som tar upp olika ämnen, däremot är det inte alltid fallet att dessa böcker tillhandahålls barnen. Två av pedagogerna tar även upp att de vid olika tillfällen har använt böcker i inkluderande syfte med barngruppen då det har funnits barn som anses normbrytande i verksamheten. I min framtida roll som förskollärare kan jag applicera denna kunskap i mitt yrke men även att ha ett konsekvent utbud av böcker med ämnen som anses normbrytande oavsett vilken barngrupp jag möter för en större förståelse från början.