• No results found

“Vi har inte det behovet just nu men möjligheten finns om det kommer något barn”. - en diskursanalytiskt inspirerad studie om användandet av normbrytande böcker på förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "“Vi har inte det behovet just nu men möjligheten finns om det kommer något barn”. - en diskursanalytiskt inspirerad studie om användandet av normbrytande böcker på förskolan"

Copied!
40
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

“Vi har inte det behovet just nu men möjligheten

finns om det kommer något barn”.

- en diskursanalytiskt inspirerad studie om användandet

av normbrytande böcker på förskolan.

We do not have that need right now but there is an opportunity if there is

ever a child.

-

A

discourse analytically inspired study about the use of norm breaking

books in kindergarten.

Felicia Åström

Förskollärarexamen 210hp

Datum för slutseminarium: 2019-08-29

Examinator: Thom Axelsson Handledare: Erika Lundell

(2)

1

Förord

Ett särskilt tack till Erika, Carina och Nina för ert fantastiska stöd under denna process, det har varit ovärderligt. Tack även till informanterna som ställde upp på intervjuer, utan er hade det inte blivit något arbete. Tack även till mina föräldrar, min lillebror och Gabriella för att ni har stöttat mig och peppat mig varje gång jag har velat ge upp.

(3)

2

Abstract

There are many ways to approach difficult subjects with children in preschool and the main focus in this thesis lays in the work with children and books. The purpose of the work has been to investigate the way teachers work with subjects that break the norm within books together with children in kindergarten. This study is based on four semi structured interviews with teachers and Claes Nilholms concept of special needs education and Linda Pallas discourse analytic thinking. Furthermore, are the interviews based on eight questions that were open to interpretation and further conversations based on the participants' answers. The results show an awareness amongst the participants about the beneficial side of books as ways for integration. However, there seems to be a common conception that some subjects are only brought up in the group if there is a child that in some way represents the topic.

(4)
(5)

4

Innehållsförteckning

Förord 1 Abstract 2 Innehållsförteckning 4 1. Inledning 7

1.1 Syfte och frågeställningar 8

1.2 Disposition 8

2. Tidigare forskning 9

2.1 Normer i måltidssituationer 9

2.2 Bilderbokens användning i förskolan 10

2.3 Barns olikheter 10

2.4 Arbete med normbrytande ämnen i förskolan 11

2.5 Funktionsvariationer i förskolan 12

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning 13

3. Teoretiska perspektiv och begrepp 14

3.1 Normer och normbrytande ämnen 14

3.2 Diskursanalys 14

3.3 Begrepp 15

3.3.1 Det kompensatoriska perspektivet 15

3.3.2 Det kritiska perspektivet 15

3.3.3 Dilemmaperspektivet 16

3.3.4 Perspektiv på inkludering 16

3.3.5 Vid behov-perspektivet 16

3.4 Normativ styrning 17

3.5 Sammanfattning och användning 17

4. Metod 18

4.1 Kvalitativ intervju 18

4.2 Urval 18

4.3 Etiska övervägande 19

(6)

5

4.5 Beskrivning av informanterna 21

5. Analys 22

5.1 Ämnen som anses normbrytande 23

5.2 Tillgänglighet till böcker på förskolan 24

5.3 Arbete med böcker på förskolan 25

5.4 Sammanfattning av analys 27

6. Diskussion 29

6.1 Problematisering av metoden 29

6.2 Diskussion av resultatet i förhållande till tidigare forskning 30

6.3 Yrkesrelevans 32

6.4 Framtida forskning 32

7. Referenslista 33

Bilaga 1 Samtyckesblanketer 35

(7)
(8)

7

1.Inledning

Alla barn är olika som individer, de lär sig i olika takt, de utvecklas individuellt och har

varierande personligheter (Edfelt 2019). Detta är något som fortsätter vara sant genom hela livet och därav lyfts arbetet med inkludering upp i läroplanen för förskolan.

I läroplanen står det

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.

(Läroplanen 1998 rev 18 sid, 5)

Detta utdrag ur läroplanen visar på vikten av att pedagogerna på förskolan ska sträva efter att ge barnen på förskolan en bred grund och förståelse för människors olikheter och ge dem en väg in för att kunna utforska olika levnadssätt. Läroplanen visar på vikten av att hitta böcker som på barnens nivå presenterar de olikheter som finns i samhället. Vidare skriver läroplanen för förskolan (1998, reviderad 2018, sidan 13) att, “arbetslaget ska samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling”. Att förebygga

diskriminering och kränkande behandling kan gynnas av en normalisering av olikheter istället för att inte låta barnen möta dem. Bilderböcker är ett av de första kulturella ting som barnen stöter på i livet. Därav bör de få chansen att interagera med olika sorters böcker med olika sorters

karaktärer tidigt. Böcker fungerar på många förskolor som ett hjälpmedel för att förklara

samhället på ett mer konkret sätt för barnen samtidigt som det kan visa på alla sorters människor som ett barn kan tänkas stöta på. Böcker kan även vara en bra stöttning för att diskutera svårare ämnen som pedagoger kan ha svårt att prata om och barn kan ha svårt att förstå, exempelvis döden. Böcker är ett verktyg som går att använda på flertalet olika sätt i förskolan och barnen bör få tillgång till så många olika sorters böcker som passar deras ålder som möjligt, en tankegång Simonsson (2004) även lyfter i sin avhandling som presenteras vidare i tidigare forskning. Mitt examensarbete kommer därför fokusera på hur det arbetas med böcker som ett inkluderande verktyg i verksamheten.

(9)

8

Begreppet norm förklaras av Nordenmark och Rosén (2008) som att det handlar om att passa in i sociala kontexter, det anses vara högt värderat och eftersträvansvärt. Att följa normen och passa in ger en högre maktstatus i förhållande till kontexten. Normen framträder tydligast i små sammanhang där det blir markant när någon avviker från normen (a.a). Svensk ordbok (Svenska Akademien 2009 sid 2121) förklarar norm som en allmänt godtagen regel av social karaktär. Palla (2011) skriver om att barn ska styras mot gemensamma normer för att på lång sikt kunna fungera som medborgare i samhället. Normbrytande ämnen förklaras därav bäst som ämnen som anses bryta den sociala kontexten som har anammats av samhället. Palla (2011) förklarar

normbrytande barn som barn som bryter mot de måttstockar som finns för förväntningar på barn i förskolan. Vidare finns normbrytande ämnen även utanför förskolan men dess huvudsakliga mening är att det bryter mot de sociala koder som kallas normer.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur det arbetats med böcker och mönster som anses vara normbrytande på förskolan utifrån pedagogernas synvinkel.

- Hur ser pedagoger på böcker som behandlar ämnen som anses vara normbrytande? - Hur ser pedagogerna på sin roll att göra olika böcker tillgängliga för barnen?

- Hur tänker pedagogerna kring det arbete som framkommer med de böcker som barnen möter på förskolan?

1.2 Disposition

Denna studie är uppdelad i sex kapitel. Det första kapitlet är inledningen som presenterar ämnet och är det som kommer här innan. Det andra kapitlet presenterar vad som skett tidigare i

forskningsvärlden för att styra in detta examensarbete på det spår som presenteras i syftet. Tredje kapitlet presenterar de begrepp och teorier som kommer att användas i femte kapitlet vilket är analyskapitlet. I fjärde kapitlet presenteras det hur materialinsamlingen gick till väga och i det avslutande sjätte kapitlet kommer resultatet upp till diskussion.

(10)

9

2. Tidigare forskning

Detta kapitel kommer presentera den forskning som redan finns kring böcker, normer och barn i förskolan. För att kunna undersöka hur pedagoger arbetar med böcker i förskola och främst de som innehåller ämnen som anses normbrytande karaktärer och händelser. För att skapa en tydligare bild av arbetet både utifrån pedagoger men även barnen så lyfts tidigare forskning från barnens synvinkel såväl som pedagogernas. Något som också visar på forskningens relevans för samhället just nu är att ta ett steg längre ut och titta på det globala perspektivet vilket även detta görs i kommande avsnitt.

2.1 Normer i måltidssituationer

Jenny Norman (2003) skriver i sin avhandling ”Språkspel i förskolan – uppfostran vid

matbordet” om de olika normer som finns att följa vid matbordet. Syftet med studien var att hitta

uppfostran i matsituationer genom observationer av dessa. Tio förskolor deltog i undersökningen och totalt 46 barn då undersökningen fokuserade på ett bord per förskola. I fokus ligger de olika normer som finns vid matbordet och som barnen väntas följa med hjälp av pedagogernas

guidning. Ett barn påkallar exempelvis uppmärksamhet från ett barn vid ett annat bord än sitt eget vilket leder till att pedagogen går in och bryter eftersom det finns en norm att bara prata med barnen vid det egna bordet. En annan gång ställer pedagogen en fråga till barnen om vem som har dukat bordet, här visas den oskrivna regeln att ta ansvar för sina egna handlingar. Vidare kommer ett dilemma upp ett barn vill inte ha någon sås till maten samtidigt som pedagogen vill att barnet ska smaka av allt som erbjuds. Här kommer dilemmat upp, ska pedagogen sträva efter att barnet ska lyda eller ska barnet få lära sig vad det tycker om och inte samt övervinna denna kunskap till framtiden (a.a).

Syftet med denna studie är att få upp blicken för hur olika pedagoger ser på normer och hur det arbetas med dessa genom böcker. Denna studie fokuserar på att förtydliga att normer är något som finns i alla situationer och de förmedlas till barnen både medvetet och omedvetet i planerade och vardagliga situationer.

(11)

10

2.2 Bilderbokens användning i förskolan

Maria Simonsson skriver i sin avhandling “Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för

samspel” om hur bilderböcker används i förskolan (2004). Syftet med avhandlingen var att

undersöka barns interaktion med bilderböcker i förskolan. Simonsson gjorde en empirisk undersökning och med hjälp av observationer samt gruppintervjuer på två förskolor. Hon intresserade sig för hur bilderboken hjälper barnen förstå omvärlden och sig själva. Hon beskriver hur barnboksmiljöerna är planerade av vuxna och används främst av barnen för utforskning av böckerna men inte alltid. I analysen av materialet framkommer det hur

bilderboken används av barngrupper som bidrag till socialt samspel samt träning för turordning mellan barnen (2004). Simonsson (2004) diskuterar hur barnen, när de själva utforskar

bilderböckerna läser bilderna och utifrån det berättar historien. Avslutningsvis skriver Simonsson (2004) att bilderboken används för att skapa redskap som hjälper barnens relationer, samtal och förståelse för omvärlden. Bilderboken har länge använts i förskolan som ett material under nedvarvning, som språkutveckling och även för att öppna upp för svårare samtalsämne i barngruppen (Simonsson 2004).

En av frågeställningarna till detta arbete har varit kring tillgängligheten av alla sorters böcker för barnen. Simonsson (2004) menar att böckerna ständigt ska finnas tillgängliga för barnen och inte endast plockas fram vid behov.

2.3 Barns olikheter

Pia Williams och Ingrid Pramling Samuelsson skriver i artikeln “Barns olikheter - en pedagogisk

utmaning” om de utmaningar som pedagoger i förskoleklasser möter i förhållande till barnens

utrymme i klassrummet. Syftet med Williams & Pramling Samuelssons (2000) studie var att se om grupper med barn som tar ungefär lika stort utrymme i klassrummet gagnar den

kommunikativa utvecklingen. Studien gick till som följer, tre grupper delades in, en med flickor som upplevs som tysta, en med flickor som upplevs verbala och en med pojkar som upplevs verbala. Det gjordes tre olika aktiviteter med varje grupp och pedagogen hade med sig en

(12)

11

handdocka till alla aktiviteter som ett stöd för ökad kommunikation med barnen. Dessa olika aktiviteter filmades för att kunna observera både verbal och icke-verbal kommunikation från alla barnen samtidigt.

Resultatet av studien visar stora skillnader mellan grupperna både i kommunikationsaspekten men även gällande integreringen med handdockan. Den grupp med flickor som upplevs tysta hade mest integrering med handdockan men i övrigt minst aktiv kommunikation i aktiviteten. Gällande de två andra grupperna så kommunicerade de båda flitigt utan hjälp av handdockan men hade skillnader när det kom till att prata innan instruktioner gavs, vilket flickorna inte gjorde men pojkarna gjorde.

Kopplingen mellan Williams & Pramling Samuelssons (2000) studie och detta arbete handlar om vilka förväntningar som läggs på barnen innan studien påbörjas. Vidare förklaras det i studien att kommunikation används för att utmana och ifrågasätta den tillfälliga och föränderliga verklighet vi lever i så att barnen är förberedda på hur de ska hantera en vardag som aldrig är sig lik.

2.4 Arbete med normbrytande ämnen i förskolan

Julia Hope skiver i artikeln “The Soldiers Came to the House”: Young Children’s Responses to The Colour of Home” om barns reaktioner på boken “The Colour of Home”. Det är en bok som handlar om flykten från ett krigsdrabbat land och om att börja skolan i det land som familjen har migrerat till. Hope (2018) använde olika tillvägagångssätt för insamlingen av empirin

exempelvis att läsa boken för barn i lågstadiet och sedan genomföra intervjuer både under tiden och efteråt med barnen. Insamlingen av empiri skedde i olika årskurser och därav användes olika metoder för att närma sig elevernas förståelse och reaktioner. Att läsa en bok om detta ämne öppnar vägar för att samtala om ett svårt ämne som många barn upplever i dagens samhälle. Vidare förs en diskussion med eleverna för vad som kan göras för att inkludera barnet i den nya verksamheten. Hope (2018) skriver i sitt resultat kring vikten av pedagogernas närvaro och tid vid läsningen för att kunna ha en konversation kring materialet och för att barnen ska kunna ställa de frågor som uppkommer. Vidare skriver hon om att det var stora skillnader på hur barnen reagerade på boken beroende på om de själva hade varit med om flykt eller inte (Hope 2018).

(13)

12

Hope (2018) studie tar upp böcker som handlar om flykt och hur barn reagerar på detta. Slutligen tar Hope (2018) upp hur barnen pratar om deras sociala ansvar för att hjälpa nya barn i klassen hitta nya vänner och lära sig språket.

En av frågeställningarna till detta arbete är hur det arbetas med normbrytande ämnen i böcker tillsammans med barnen. Hopes studie ses som relevant då hon beskriver hur detta har gjorts på skolor tidigare. Även hur böcker kan lägga grunden till och leda till en mer inkluderande verksamhet för alla barn.

2.5 Funktionsvariationer i förskolan

Linda Pallas avhandling “Med blicken på barnet - Om olikheter inom förskolan som diskursiv

praktik” har som syfte att synliggöra barns objektsskapande när deras beteende utmanar personal

i förskolan. Palla (2011) genomförde intervjuer med specialpedagoger kring barn med funktionsvariation i förskola samt använde sig av visst skriftligt underlag från

specialpedagogerna. Palla använder sig av diskursanalys, det vill säga att det ligger stor vikt på tydligheten av definitioner för de använda begreppen. Hon förklarar komplexiteten i de

definitioner som finns kring vissa begrepp exempelvis ålder, ordet lagom och om andra tankar som leder till förväntningar vilket i sin tur kan leda till avvikande beteende om förväntningarna inte uppfylls.

Syftet med denna studie är att se hur pedagoger tänker kring och arbetar med böcker som

innehåller normbrytande ämnen. Denna studie lyfter hur olika förväntningar som finns på barnen kan leda till att de anses som normbrytande och att det kan behöva lyftas för gemensam

definition i arbetslaget. Detta för att se om det behövs ett vidare arbete eller om det finns en skild definition i gruppen som leder till att vissa barn ses som normbrytande i en pedagogs ögon men inte i andras.

(14)

13

2.6 Sammanfattning av tidigare forskning

I en övergripande sammanfattning av tidigare forskning syns det att bilderboken är ett väl använt verktyg för att bearbeta utmanande ämnen i förskolan.

Hopes (2018) och Simonssons (2004) tankar om att använda bilderboken som en samtalsgrund för svårare ämnen visar på tankar om att diskutera normbrytande ämnen med barnen, det vill säga den första frågeställningen i föreliggande arbete. Simonsson (2004) tar även upp

tillgängligheten av böckerna, det vill säga den andra frågeställningen när hon diskuterar hur barnen plockar upp och hittar på egna historier vid olika tillfällen under dagen. Vilket skulle kunna leda till spontana diskussioner mellan barnen om olika normer på deras villkor. Den tredje frågeställningen handlar om hur pedagoger arbetar med de diskussioner som uppkommer under läsningen. Williams & Pramling Samuelsson (2000) tar upp att barn lär sig om genus och dess förväntningar redan på förskolan vilket föranleder den vidare tanken om vilka andra

undermedvetna förväntningar som barnen snappar upp angående sig själva under tiden på förskolan. Palla (2011) lägger fram vikten av att funderar på vilka förväntningar som läggs på barnen beroende på de begrepp som definierar barns beteende i förskolan.

(15)

14

3. Teoretiska perspektiv och begrepp

I det här kapitlet kommer jag att redogöra för mina teoretiska perspektiv och begrepp. Diskursanalys kommer fungera som en teoretisk och analytisk utgångspunkt, min analys kan alltså sägas vara diskursanalytiskt inspirerad. Vidare kommer begrepp från Claes Nilholm (2007) och att använda dessa begrepp som diskursanalytisk metod kommer från Linda Palla (2011) utgöra grunden för min analys. Jag börjar med att redogöra kort för min diskursanalytiska grund för att sedan fortsätta med de centrala begreppen. Dessa begrepps specifikationer kommer sedan gälla för hela arbetet förutom vid eventuella citat från informanter då de inte kommer revideras.

3.1 Normer och normbrytande ämnen

Precis som omnämnt i inledningen är normer och normbrytande ämnen en stor del av detta arbete. Normer är sociala regler i samhället som har blivit högt värderat och socialt

eftersträvansvärt (Nordenmark och Rosén 2008). Normbrytande ämnen är de som bryter mot de sociala regler som finns i samhället.

3.2 Diskursanalys

Diskursanalys handlar om hur vi dekonstruerar språket i mindre bitar för på så sätt kunna undersöka en bit i taget i förhållande till den verklighet vi känner till men också undersöka bitarna mot varandra (Bolander & Fejes 2009). Vidare förklarar Bolander & Fejes (2009) att diskursanalys är ett sätt att titta närmare på hur språkets kraft formar världen omkring oss. Bergström & Boréus (2012) förklarar att språk är något som används för kommunicerande syfte på en rad olika sätt, exempelvis skriftligt, talat eller i bilder. För att kommunikationen ska kunna ske mellan olika parter, främst parter som aldrig har träffats så krävs en allmän definition och tolkning av en rad begrepp för att de involverade ska förstå varandra (a.a). Vidare förklarar Bergström & Boréus (2012) att texter delas upp i olika genrer baserat på vilket sammanhang de

(16)

15

framkommer. På universitet är det främst akademiskt språk som står i centrum såväl som i tal som i skrift, vidare har den pedagogiska världen en rad begrepp som är etablerade för en ökad förståelse. Bergström & Boréus (2012) menar att den sociala kontexten spelar in i

språkanvändningen och därav framkommer en djupare förståelse när parterna är involverade i sammanhanget.

Denna studie kommer ta stöd i ett diskursanalytiskt perspektiv för att öka förståelsen för hur de intervjuade uttrycker sig samt innebörden av orden som förekommer i olika kontexter i analysen.

3.3 Begrepp

Följande perspektiv, det kompensatoriska, det kritiska, dilemma och inkludering är hämtade från Nilholm (2007) och Palla (2011). Nilholm används som grund för de perspektiv som presenteras i detta kapitel och Palla används i huvudsak som redskap för att komma närmare ett

diskursanalytiskt inspirerat arbete (2011). I huvudsak förklaras fem olika begrepp som används i analysen för att titta på materialet på ett specialpedagogiskt sätt samtidigt som begreppen kan användas för att titta på samma sak från olika vinklar. De slutliga perspektiven som presenteras används som diskursanalytiska redskap i analysen.

3.3.1 Det kompensatoriska perspektivet

Det kompensatoriska perspektivet förklarar Nilholm (2007) som de åtgärder som tilltas för att kompensera för de olika problemgrupper som finns, ett sätt att väga upp för de svårigheter som barn kan ha. Det handlar om att göra vissa justeringar för att på så sätt kunna möta alla barn i gruppen oavsett om de har svårigheter eller inte. Det handlar inte bara om att kunna anpassa verksamheten efter de barn som har svårigheter utan att kunna utmana de barn som ligger i framkant så de inte tappar intresse tidigt (a.a).

(17)

16

Det kritiska perspektivet har enligt Nilholm (2007) som funktion att kritisera specialpedagogiken i förskolan eftersom denna pekar ut barn med svårigheter. Det blir lätt ett utanförskap när

specialpedagogiken tar för stor plats på ett exkluderande vis. Det kritiska perspektivet vill lyfta olikheternas användbarhet i förskolans arbete. Vidare problematiseras diagnosers användbarhet då de oftare lägger problemet på barnen istället för att lyfta att det är verksamheten som bör ändras för att inkludera alla barn.

3.3.3 Dilemmaperspektivet

Dilemmaperspektivet är det som beskriver motsättningarna mellan det kompensatoriska och det kritiska perspektivet (Nilholm 2007). Det handlar om att ta ställning till från vilket håll som en komplex situation betraktas och samtidigt vara medveten om den utgångspunkt som väljs bort (a.a). Nilholm (2007) lyfter kritiken mot de båda perspektiven och dess svagheter vilket visar på att det ibland blir så att synen hamnar lite mellan de båda och därav i dilemmaperspektivet.

3.3.4 Perspektiv på inkludering

Perspektiv på inkludering förklarar Nilholm (2007) att inkludering som begrepp varierar beroende på ur vilken vinkel begreppet ses på. Ur ett kritiskt perspektiv ses inkludering som främst ett positivt begrepp och komplexiteten utforskas inte alltid. Om det däremot ses tillsammans med dilemmaperspektivet så tas det i beaktning att det inte alltid är optimalt att försöka inkludera barn i en situation som inte är anpassad för dem (a.a). Nilholm (2007) skriver om hur skolans utveckling har ledordet en skola för alla men att det var först på 1980-talet som det gjordes förändringar generellt i verksamheten istället för endast för den individuella eleven.

3.3.5 Vid behov-perspektiv

Under arbetet med bearbetningen av materialet och början av analysen framkom avsaknandet av ett begrepp. Detta begrepp vid behov-perspektiv är därför ett begrepp som har kommit fram under arbetets gång. Perspektivet ger uttryck för är att det tas in material som förklarar

(18)

17

funktionsvariationer och andra så kallade normbrytande beteenden när det finns representerade i barngruppen. Finns inte det specifika barnet som bryter mot det vanliga så finns det inte heller några böcker eller material som förklarar detta.

3.4 Normativ styrning

Riddersporre (2009) skriver att normativ styrning handlar om att pedagogerna tänker över sina egna val och tankar men även får en förståelse för kollegornas. Det är av vikt att ha blandad kompetens för att kunna ge och ta av personlig kompetens för arbetslagets vinning. Något som däremot bör vara grundläggande är den gemensamma synen på förskolans värdegrund. Genus, sexuelläggning, ålder, utbildning, språkliga kunskaper med flera skiljer sig mellan människor och kan tas tillvara på i arbetet. Även kulturella skillnader som pedagogerna har kan tas till vara på och användas i verksamheten (a.a).

3.5 Sammanfattning och användning

De analytiska begreppen som har presenterats i detta kapitel kommer att användas enligt presentationen i detta kapitel senare i analysen. Diskursanalys ligger som grund för hur själva analysen är uppdelad och strukturerad, därefter används de presenterade perspektiven för att analysera den insamlade empirin. De olika perspektiven kan komma och ställas mot varandra för att få en fördjupad diskursanalytisk syn på de begrepp som används. Normativ styrning lyfts för att visa på hur de pedagogiska skillnaderna tas till vara på och hur inkludering kan se ut bland vuxna som ett föredöme.

(19)

18

4. Metod

Metodkapitlet har som funktion att bland annat presentera hur empirin samlades in men även att exempelvis presentera de etiska överväganden som gjorts för arbetet. Den första punkten blir en förklaring kring varför just denna metod valdes. Därefter följer en del kring hur urvalsprocessen gick till samt vad som föranledde valet av frågor som ställdes under intervjun. När det kommer till forskning kring levande människor bör det även göras etiska övervägande för att se till att intervjufrågorna och materialet i analysen inte är kränkande för informanterna. Avslutningsvis förklaras det hur intervjuerna gick tillväga, hur materialet samlades in och slutligen presenteras de fyra informanterna och deras arbetsplatser.

4.1 Kvalitativ intervju

Larsen (2009) beskriver att det finns flera olika sätt att göra en intervju på. En kvantitativ intervju riktar sig till ett större antal informanter och frågor som ger mindre utrymme för personlig reflektion. I kvalitativa intervjuer intervjuas ett färre antal informanter däremot finns det generellt sett mer utrymme för längre egenformulerade svar av informanter (a.a). Ryen (2011) skriver om att intervjun idag används för att få en bättre förståelse för hur människor i vår närhet tänker och fungerar. Eriksson (2018) skriver om vikten av att vara väl förberedd för intervjun då det annars kan lätt leda till en väldigt ostrukturerad intervju. Vidare bör frågorna inte vara allt för öppna då det ökar kraven på dataanalysen vilket kan vara svårt att uppnå i ett

examensarbete. En stor fördel med intervjuer som sker genom att träffas är att intervjuaren får chans att tolka kroppsspråk som inte går att fånga upp via telefon eller enkäter (a.a).

4.2 Urval

Tillvägagångssättet för att samla in det empiriska material som har legat till grund för analysen av syftet och frågeställningarna har valts ut är intervjuer av förskolepedagoger. Intervjuerna bestod i huvudsak av åtta halvstrukturerade intervjufrågor, till vilka de tillkom flertalet

(20)

19

följdfrågor under intervjuernas gång där informanten fick möjlighet att ge en bredare bild av sina svar. Frågorna som användes under intervjuerna ligger som en bilaga efter referenslistan. Fyra förskollärare intervjuades och för att få en större bredd är de verksamma inom olika områden i förskolan. Den urvalsprincip som användes för att komma i kontakt med informanter var snöbollsurval där informanternas nätverk genererade andra informanter med början på en

förskola i en närliggande kommun (Alvehus 2014). Två av dem arbetar i barngrupp, en arbetar i förskoleklass och den fjärde arbetar som förskolechef, detta för att få en större bredd av

informanter.

Lantz (2007) skriver om de olika valen som en forskare ställs inför gällande val av intervjuform, halvstrukturerade intervjuer har som styrka att det lämnar mer utrymme för informanten att bredda sina svar. Nackdelen med exempelvis enkätfrågor är att det stannar på redan utvalda svar och lämnar sällan mycket över för följdfrågor och förklaringar. Trost (2010) förklarar att i kvalitativa intervjuer kan det lätt bli överväldigande med det stora materialomfånget som sedan behöver bearbetas för att kunna användas i analysen, därav bör det vara ett mindre antal frågor i intervjuerna för en mer fokuserad analys. Därav valet att ha åtta grundläggande intervjufrågor med följdfrågor som baserades på informanten för en mer fokuserad riktning i analysen.

Trost (2010) förklarar standardisering av intervjuer som att tillvägagångssättet ska vara identiskt mellan de olika intervjuerna, frågorna bör ställas i samma ordning med samma tonfall och gärna i så identisk miljö som möjligt. Lägre grad av standardisering däremot är friare och utgår mer ifrån informanten för att anpassa intervjun (a.a). När det kommer till dessa intervjuer har de utförts med låg grad av standardisering då resonemangen kring frågorna är det som ligger i fokus.

4.3 Etiska överväganden

När det kommer till all forskning som har med levande varelser att göra gäller det att göra särskilda etiska överväganden för att se till att individerna inte kränks och att sekretessen hålls.

(21)

20

Vetenskapsrådet 1presenterar fyra huvudkrav kring integritetsskydd som forskaren bör följa

under processens gång. Det första kravet är informationskravet vilket handlar om att ge de som är tilltänkta för intervjun tillräcklig information kring intervjuerna och det färdiga projektet för att de på så sätt ska kunna ta ett beslut kring medverkan. Det ska även framgå att informanten har rätt att avbryta intervjun när den vill utan att detta ska få några obekväma konsekvenser för informanten. Detta krav uppfylls genom att när jag pratade med informanterna angående tidsbokning (både per telefon och i person) tog jag även tillfället i akt att förklara vad

intervjuerna skulle handla om. När intervjun genomfördes fick informanterna veta att de när som helst kunde avbryta intervjun om de kände att de inte ville fortsätta med denna.

Det andra kravet, samtyckeskravet handlar om att det ska finnas samtycke från informanten innan dennes deltagande i intervjun. Det är även av vikt att samla in samtyckesblanketter som

informanten skriver under som visar på att det fanns ett samtycke innan intervjun började. Bland det första som skedde innan intervjuerna påbörjades var att informanterna fick en stund för att läsa igenom den samtyckesblankett som jag hade skrivit samt skriva under denna.

Det tredje kravet konfidentialitetskravet det vill säga att det inte med hjälp av empirin som presenteras ska gå att utläsa vilka personer som deltagit i intervjun. Vidare bör inte etiskt känsliga detaljer presenteras som kan leda till obehag för informanterna och dess närstående i efterhand. Detta krav möttes genom att först och främst fingera namnen på informanterna och att namn på förskolor, orter och annan avslöjande information inte framgår längre.

Det fjärde kravet, nyttjandekravet handlar om hur informationen som är insamlad nyttjas i efterhand. Exempelvis får inte informationen spridas i icke-vetenskapligt syfte. Efter att examensarbetet är godkänt så kommer materialet från intervjuerna att förstöras.

1 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf?fbclid=IwAR1GsynUvG79kL7Iis3rNfcmj59oR9v5oqc4y0zsn5-rrv-V8YU0u9TFyrU hämtad 20/6-19

(22)

21

4.4 Genomförande

Det genomfördes allt som allt fyra intervjuer med utbildade förskollärare i södra Sverige. En av dem arbetar i den större staden i förskoleklass samt tre i den mindre staden utanför varav två på förskola i barngrupp och en som förskolechef. Intervjuerna skedde vid fyra olika tillfällen och spelades in med hjälp av en diktafon och transkriberades därefter allteftersom de var klara. Vissa av informanterna var väldigt sakliga och höll sig koncist till att svara på frågor medan andra hade en annan bredd och gav en djupare bild av verksamheten. Intervjuerna transkriberades och blev totalt 44 sidor material som sedan skrevs ut på papper och klipptes sönder för att därefter sorteras i högar efter innehållet i frågorna, i nästa steg valdes vilka citat som är representativa för

analysen. Vidare skrevs även citaten om för att bli mer läsvänliga och flyta bättre i förhållande till resten av analysen.

4.5 Beskrivning av informanterna

Louise är 50 år gammal med en förskollärarutbildning och arbetar just nu i en mindre stad i södra Sverige på en förskola med 4 avdelningar med barn i åldrarna 1-5år på alla avdelningar. Isabelle är 39 år gammal med en förskollärarutbildning och arbetar på samma förskola som Louise men på en annan avdelning och i ett annat arbetslag. Olivia är 47 år gammal med en

förskollärarutbildning och arbetar som förskolechef i en angränsande kommun till den stora staden. Ellinor är 56 år gammal med en förskollärarutbildning och arbetar i en förskoleklass i en större stad i södra Sverige.

(23)

22

5 Analys

Analysen kommer delas in i fyra kapitel varav de tre första kommer delas in i rubriker i enlighet med frågeställningarna för föreliggande arbete. Det fjärde och sista kapitlet kommer

sammanfatta resultaten som kommer fram i tidigare analyskapitel.

5.1 Ämnen som anses normbrytande

Den första frågeställningen i föreliggande arbete handlar om vilken plats böcker med normbrytande ämnen har på de förskolor som har ingått i arbetet. Detta avsnitt kommer konkretisera de exempel som pedagogerna har gett på normbrytande ämnen under den intervjuprocess som föreliggande arbete är baserat på. I sortering av det insamlade empiriska materialet framgick det hur olika ämnen anses som normbrytande hos de olika informanterna. När frågan om vilka böcker som fanns tillgängliga för barngruppen och riktlinjer kring dessa böcker, kom normbrytande ämne upp som följdfråga i samtliga intervjuer. Olivia lyfter hur språkliga skillnader kan anses normbrytande.

Olivia: Ja det tittar vi på, och där är vi ganska tydliga i vad det är vi behöver. Vi har bland annat två barn som i dagsläget behöver regelrätta pekböcker för att få ett utvidgat språk, och sen har vi barn som kanske behöver läsa böcker om andra barn i samma situation. Vi har kompisböcker där vi läser på ett språk här då svenskan eller det kan vara att vi läser på arabiska också och sen att föräldrarna kan låna hem en bok och läsa med barnen, så det jobbar vi rätt mycket med här med tanke på att vi har, idag tror jag att det är 28 nationaliteter på förskolan.

Olivia lyfter här de kompensationer som görs på förskolan för att inkludera alla barn i barngruppen. Olivia nämner inte åldern på barnen som använder pekböcker för att utvidga språket, vilket föranleder tanken att det ansågs normbrytande för hennes kunskaper i förhållande till vilken ålder som pekböcker används.

När Olivia säger "regelrätta pekböcker" som svar på frågan om det finns några speciella riktlinjer för de böcker som barnen har tillgång till på förskolan så kan det ses som ett uttryck för ett inkluderande perspektiv. Olivia visar på inkludering genom att lyfta det finns lösningar för de

(24)

23

språkliga olikheter som finns i barngruppen. Citatet kan också ses som ett uttryck för ett kompensatoriskt perspektiv eftersom det lyfter kompensatoriska lösningar för inkludering i förhållande till språkliga skillnader (jfr Nilholm 2007). Nilholm (2007) menar att det kompensatoriska perspektivet leder till ett utpekande av de barn som har svårigheter på

förskolorna. När det görs många anpassningar menar Nilholm (2007) ett uttryck för ett kritiskt perspektiv är att anse att detta märks i barngruppen och därför blir de barn som behöver anpassningarna exkluderade.

När Olivia säger ”eller det kan vara att vi läser på arabiska också” så visar det på att

pedagogernas olika kunskaper tas tillvara på (Riddersporre 2009). Någon pedagog har kunskapen att prata ett annat språk som är representerat i barngruppen och detta tas tillvara på gentemot barnen.

Vidare kommer en annan pedagog in på ämnet sexualitet när även här frågan om speciella riktlinjer för böcker samt böcker som innehåller normbrytande ämnen.

Isabelle: Vi har en bok om två giraffer som är homosexuella och som adopterar ett barn

tillsammans, den handlar ju om att vara annorlunda. Det är en jättelång bok antagligen för att det är två giraffer och jättesmal, som heter Jösta och Johan som är skriven av Anette Skåhlberg, Katarina Vintrafors.

Isabelle menar att homosexualitet är det som hon anser annorlunda och därför normbrytande i förhållande till den bilden av en heterosexuell familjesituation som Isabelle menar är den som barnen på förskolan känner till.

Andra ämnen som kom upp under frågan kring vilka böcker som finns tillgängliga var de som hjälper barnen att bearbeta olika ämnen. Exempelvis tar Louise upp att barn som har föräldrar som ska skiljas gör att böcker som handskas med detta ämne tas in i barngruppen. Hon lyfter hur vissa ämnen är mer eller mindre aktuella beroende på den aktuella barngruppen.

Vidare tar Ellinor upp döden som ett ämne som barnen kan behöva bearbeta med hjälp av böcker. Även om döden inte anses normbrytande i sig själv eftersom det är en naturlig del av livet så kan det vara ett ämne som är svårt att närma sig vilket kan göra det normbrytande i

(25)

24

förhållande till förskolans vardag och därför kan ett stöd i böcker hjälpa. Isabelle berättar om när en kollega på förskolan gick bort och hur det då lånades olika böcker som handlade om döden för att hitta en ingång till samtalet för barnen.

Sammanfattningsvis tar pedagogerna upp dessa ämnen på frågan om vad de anser vara böcker som barnen bör möta under sin tid på förskolan. Böckerna som nämns handlar om språklig utveckling, döden, olika sexuella läggningar med flera men det är i huvudsak dessa som lyfts i analysen. Dessa ämnen anses normbrytande då de är en mindre del av det vardagliga arbetet, det kan vid behov integreras men är i huvudsak frånvarande. Det böckerna har gemensamt är att de kan ses som att de handlar om “särskilda” teman och inte ingår i en idé om vad en "vanlig" bok handlar om.

5.2 Tillgänglighet till böcker på förskolan

Den frågeställning som föranleder denna del av analysen handlar om hur pedagogerna ser på sin roll att synliggöra de olika böckerna för barnen på förskolan. Här har den insamlande empirin genomgående visat på att informanterna är överens om vikten av tillgänglighet för barnen av böcker men vilka böcker som barnen påträffar under den dagliga verksamheten varierar.

Louise: Jag tänker det viktiga är att man inte plockar ut ett barn ur ett sammanhang så att det blir något konstigt utan det ska ju vara ett i gruppen. Man samlar alla och kanske låter boken ligga framme så att det blir naturligt, diskussions föremål att man kan plocka upp det då och då. Så att det inte är en bok som står långt uppe på en hylla som man bara plockar fram för då blir det liksom konstigt.

Louise berättar att de just nu inte har barn med funktionsvariationer i barngruppen men hon fortsätter med att vidare dela med sig kring sina tankar om hur det skulle kunna vara om det i framtiden kom ett barn med funktionsvariation. Riddersporre (2009) menar att det finns kunskaper hos pedagogen om hur en framtida situation kan lösas. När Louise pratar om att böckerna bör vara tillgängliga för barnen hela tiden så kan det ses som ett uttryck för det inkluderande perspektivet (Nilholm 2007).

(26)

25

Louise: Vi har inte det behovet just nu men möjligheten finns om det kommer något barn med funktionsvariation eller någon annan styrka/svaghet som föräldrar som ligger i skilsmässa.

Louise pratar om att eftersom de inte har något barn som bryter mot normen just nu så har de inte heller någon litteratur som lyfter ämnet. Louise visar på intentioner att ha olika sorters böcker men samtidigt påpekar hon att böckerna bara finns till hands för barnen när det finns ett barn med funktionsvariation men avsaknaden av de när det inte finns. Detta visar på vid-behov perspektivet att böcker som tar upp funktionsvariation endast anses behövas i verksamheten när det finns barn representerade i gruppen.

När det kommer till tillgänglighet av böcker på förskolan handlar det inte bara om vilka böcker som finns tillgängliga utan även deras faktiska konkreta tillgänglighet för barnen.

Ellinor: Vi har ett rum som angränsar till klassrummet där det finns en hylla med böcker och en soffa där barnen kan sitta och läsa. Sen har vi ju vår kapitelbok, den ligger alltid framme på min kateder och den får ju barnen inte ha men resten får de ju ha.

Ellinor pratar om hur det finns en bestämd plats att läsa på och utforska böcker på i ett angränsande rum till klassrummet. Även här ser vi inslag av det inkluderande perspektiv som böckernas ständiga tillgänglighet i verksamheten visar på (Nilholm 2007). Även Olivia och Isabelle berättar i sina intervjuer att deras böcker alltid finns tillgängliga för barnen på förskolan att utforska. Alla fyra berättar även om bibliotekens vikt när det kommer till att få en bredd av olika böcker som barnen möter på förskolan.

5.3 Arbete med böcker på förskolan

Den tredje frågeställningen i föreliggande arbete berör hur pedagogerna ser på arbetet kring böcker med karaktärer som anses normbrytande i den dagliga verksamheten. Det finns en social förväntan på att läsa böcker tillsammans med barnen på förskolan, detta kapitel lyfter det fortsatta arbetet som sker under tiden eller efter boken är slut.

Louise: För många år sen hade jag ett barn med diabetes i barngruppen och då kom

(27)

26

fick sin diagnos under tiden så att det var en pågående process, både för barn och föräldrarna och för oss på förskolan, både barn och vuxna. Det blev så naturligt det blev inget konstigt, det här med sprutor och så. Vilket gjorde att det här barnet blev mer inkluderat för att barnen fick ta en del av omställningen som hände med detta barn.

Louise tar här upp ett samarbete mellan förskolan och vårdnadshavarna för att underlätta inkluderingen av barnet som behöver kompensationer för sin sjukdom. Här blir det synligt att Louise ger uttryck för ett kompensatoriskt perspektiv eftersom denna anpassning ledde till inkludering men även vid behov-perspektiv eftersom det var föräldrarna som lyfte böckerna (Nilholm 2007). Att böcker som förklarar diabetes på barnens nivå finns med i verksamheten när det finns ett barn med denna sjukdom kan anses visa på vid behov-pedagogik.

Louise pratar här om sina tidigare erfarenheter att vara en del av barnets vardag under utredning för en diagnos. Riddersporre (2009) skriver om att förskolläraren har stor makt eftersom de är högskole- eller universitetsutbildade men att det finns ett visst samarbete med föräldrarna och de har en del inflytande över verksamheten.

En annan fråga som informanterna fick var om det görs speciella övervägande för att se till att det finns böcker med karaktärer som har olika förutsättningar.

Isabelle: Vi har inte gjort överväganden för att se till så det finns böcker med barn som har olika förutsättningar. Utan det har i så fall mer varit vad gruppen har behövt kanske att nu behöver vi kanske prata väldigt mycket om hur det är att vara en bra kompis och då ser man till så att man lånar lite såna böcker. Jag lånar gärna böcker där jag ser att där är en bra diskussion runt.

Isabelle förklarar hur hon analyserat barngruppens förutsättningar och med hjälp av sina kunskaper därefter valt litteratur som passar gruppen. Nilholm (2007) förklarar att pedagoger som arbetar utefter det kompensatoriska perspektivet implicerar insatser för att stötta

barngruppen. Isabelle nämner att urvalet av böcker i verksamheten är baserat på vad gruppen behöver just då, vilket visar på en vid behov-perspektiv. Vidare finns det dock en tanke om att det inte alltid finns utrymme att ha böcker som innehåller alla olikheter som barnen kan behöva i verksamheten. Här är urvalsprocessen som pedagogen har av vikt, ska böckerna finnas när de behövs eller finns det böcker som alltid bör tillhandahållas barnen?

(28)

27

Ellinor: När det hade gått några veckor av terminen började en autistisk elev i klassen. Då

hjälptes vi åt att googla fram information som vi projicerade på väggen med hjälp av en projektor. Här fick barnen vara med och leta fram svar till de frågor som de ville ha svar på. Jag hade själv valt att söka fram information inom ämnet innan för att på så sätt vara medveten om källorna och kunde guida eleverna i sin sökning.

Ellinor valde här att inkludera alla barn i klassen i informationssökandet och samtidigt se till att hon hade en grundläggande informationsbas för att säkerställa att informationen var korrekt. Här visar Ellinor på en medvetenhet av sin makt i förhållande till barngruppen och förbereder sig för att på så sätt kunna hjälpa barnen bland informationen (Riddersporre 2009). Att tillsammans gå igenom information för att skapa förståelse för olikheter visar på ett kompensatoriskt perspektiv i samband med social inkludering (Nilholm 2007). Ellinor menar även att det är hennes ansvar som pedagog att vara väl förberedd för att kunna möta barnens frågor.

Alla fyra informanterna benämner även biblioteket som ett bra komplement till de böcker som finns på avdelningarna. Ellinor lyfter särskilt deras bibliotekaries särskilda kompetens för att hitta böcker i olika kategorier som breddar de utbud som barnen möter. Även Isabelle lyfter att om de har ett ämne som behöver lyftas på avdelningen exempelvis med hjälp av böcker så finns bibliotekarien som stöd för att hitta passande böcker. Detta visar på det kompensatoriska

perspektivet att biblioteket fungerar som ett komplement till de kunskaper som pedagogerna besitter (Nilholm 2007).

Att ta hjälp av de andra yrkeskategorier som finns tillhanda visar på ett samarbete för att nå det gemensamma målet. Riddersporre (2009) pratar om att den viktigaste resursen för en förskola är dess medarbetare och här integreras kunskaperna som bibliotekarien besitter för att deras unika kunskaper lyfter verksamheten.

5.4 Sammanfattning av analysen

Den första frågeställningen handlar om synen på böcker som innefattar normbrytande ämnen varav informanternas svar i första hand hamnar i den språkliga skillnaden som finns i

(29)

28

som framkom under intervjuerna var hur olika definitioner pedagogerna hade av begreppet normbrytande och att det inte alltid fanns en konkret definition. Vidare var det intressant att höra vilka ämnen som lyftes när begreppet normbrytande kom upp under intervjuerna vilket visar på en bred tolkning av begreppet.

Den andra frågeställningen handlar om hur pedagogerna ser på sin roll att synliggöra olika böcker för barngruppen. En genomgående linje genom de olika informanternas svar är att alla böcker som finns på avdelningen bör vara tillgänglig för barngruppen hela tiden och inte plockas bort. Däremot visar svaren hos informanterna att alla sorters böcker med olika ämnen inte alltid finns på förskolan utan införskaffas vid specifika behov i gruppen. Det lyftes hur böcker som plockas fram och undan beroende på dess innehåll kan leda till exkludering i barngruppen, vilket Louise pratar om när hon lyfter vikten av att inte plocka undan vissa böcker för att ämnet är normbrytande.

Den tredje och sista frågeställningen handlar om hur pedagogerna arbetar med böcker som har ämnen som anses normbrytande. En av de främsta punkterna som lyfts av pedagogerna är vikten av att koppla böckerna med verksamheten, att böcker som rör relevanta ämnen tas in.

Exempelvis böcker om sjukdomar när sådan finns i gruppen och samverkan med vårdnadshavare för att hitta böcker som är passande för både åldern på barnen och sjukdomen. Böckerna baseras på behov och allmänt verkar det inte finnas någon tydlig grundläggande utbud som barnen bör möta men att pedagogerna har ett ansvar för att barnen ska möta en bredd av olika böcker.

(30)

29

6 Diskussion

I följande kapitel kommer mina val problematiseras och de val som har gjorts under processen kommer förtydligas. Först kommer en problematisering av metoden, följd av diskussion av resultatet kopplat till tidigare forskning, en förklaring av arbetets yrkesrelevans och

avslutningsvis förslag på framtida forskning. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka hur förskolor arbetar med böcker som anses vara normbrytande.

6.1 Problematisering av metoden

När en empirisk undersökning ska göras finns det ett flertal olika vägar att gå för att samla ihop nödvändigt material. Valen som ligger till grund för insamlingen av föreliggande empiri kan kritiseras, däremot kan det oftast hittas kritik mot de val som görs då de olika faktorerna kan påverka det slutliga resultatet. Intervju som tillvägagångssätt för insamling av empiri kan

kritiseras i förhållande till vad Eriksson kallar intervjuareffekten och centraltendensen (Eriksson 2018). Eriksson (2018) menar att intervjuareffekten betyder att det finns en form av samspel mellan den som gör intervjun och den som blir intervjuad, exempelvis kan det framkomma en viss empati eller ett ogillande som kan påverka resultatet. Vidare förklarar Eriksson (2018) att centraltendensen innebär att informanten undviker extrema uttalande i sina svar. Ifall

intervjuareffekten eller centraltendensen påverkade informanternas svar är svårt att säga, men den generella uppfattningen av informanterna var att de delade med sig av sina tankar utan att själva censurera sig eller tala på ett särskilt vis med intervjuaren.

Alvehus (2014) menar kvalitativa intervjuer öppnar för mer tolkning av informanternas svar än exempelvis enkäter som ger ett mer statistiskt underlag. Däremot är inte tolkningen fritt baserad på vad forskaren anser utan empirin tolkas med hjälp av de vetenskapliga teorier som finns tillhanda (a.a). Alvehus (2014)

Antalet intervjuer i föreliggande arbete valdes till fyra eftersom det ansåg som en passande mängd för en kvalitativ undersökning. Vid fler intervjuer hade materialet lätt blivit

(31)

30

materialet skulle analyseras. Vidare hade färre intervjuer väckt frågor om de slutsatser som drogs baserat på det insamlade empiriska materialet kunde ge en tillräcklig spegling av hur det ser ut på förskolor. Däremot hade fler intervjuer med större spridning i Sverige kunnat ge en bättre

generell bild av hur det arbetas med böcker som innehåller funktionsvariationer och andra normbrytande ämnen.

6.2. Resultatet i förhållande till tidigare forskning

Den första frågeställningen i föreliggande arbete handlar om hur förskollärare använder böcker med normbrytande ämnen. I resultatet framkommer det att det finns olika sätt att associera kring ordet normbrytande, vissa pedagoger tänker på döden medan andra tänker på homosexualitet. Med hjälp av Nordmark (2003) ser vi hur olika situationer i förskolan leder till att barnen kommer i kontakt med olika normer och att det kan behöva funderas på vilka normer

pedagogerna befäster hos barnen. Vidare pratar alla pedagoger utifrån en medvetenhet att böcker kan vara en grund för inkludering, vilket som kan liknas vid det Simonsson (2004) skriver om i sitt resultat. Simonsson (2004) förklarar hur böcker kan fungera som stöttning för

språkutveckling i barngruppen. Williams & Pramling Samuelsson (2000) skriver om

kommunikation och vilket utrymme de olika barnen tar i diskussioner, de ställer sig frågan om de som inte får komma till tals exkluderade och hur kan de med hjälp av böcker inkluderas igen? Hope (2018) beskriver att det finns flera olika vägar att arbeta med svåra ämnen men att en bok kan vara ett bra sätt att öppna upp för konversation och vidare arbete. Palla (2011) skriver om de förväntningar som ligger på barnen att hålla sig inom vissa ramar beroende på exempelvis ålder och att avvikande från dessa ramar kan anses som normbrytande vilket kan leda till att dessa barn känner sig utpekade av pedagoger och av de andra barnen. Detta kan kopplas till resultatet som framkom när Olivia pratade om barn som behöver regelrätta pekböcker då de avviker från ålders ramen. Att då arbeta öppet med olikheter som finns i alla människor kan leda till en mer tolerant miljö.

Den andra frågeställningen i föreliggande arbete handlar om att göra olika sorters böcker

(32)

31

hela tiden, att inte plocka bort böcker som har särskilda teman utan att barnen hela tiden ska ha tillgång till de böcker som finns så det inte blir ett exkluderande på grund av tillgången.

Simonsson (2004) skriver om hur barn ofta själva utforskar böcker och berättar sin tolkning av det som händer i dem. Att böckerna då alltid finns tillgängliga ger dem utrymme att bekanta sig med de i olika situationer under dagarna. Williams & Pramling Samuelsson (2000) skriver om att kommunikationen med barnen exempelvis när det pratas om böcker som nyss har lästs kan vara väldigt ojämn och alla barn lyckas inte alltid komma till tals. Hope (2018) skriver om att samma bok kan komma att behövas ta fram och bearbetas flera gånger på olika sätt. Vilket tas upp i analysen att när det kommer till vissa ämnen kan de behöva bearbetas genom att tas upp med hjälp av böcker samtidigt som det kan gynnas av att närmas från olika vinklar. Nordenmark (2003) visar hur pedagogerna medvetet eller omedvetet har mer eller mindre öppna

konversationer med barnen om de normer som finns på förskolan. Ibland finns det en öppen dialog men ofta så har pedagogerna en tanke som de vill att barnen ska ta del av utan diskussion exempelvis för att inte störa matro eller vila.

Den tredje och sista frågeställningen i föreliggande arbete handlar om hur det arbetas med böcker som innehåller normbrytande ämnen. I resultatet framkommer det att informanterna har under sitt arbetsliv stött på olika situationer där böcker har använts för att lyfta normbrytande ämnen i barngruppen som en väg för att öppna upp till diskussion. Simonsson (2004) skriver om hur en del böcker kan vara en väg till kunskaper och problemlösningar, barnen får genom olika

karaktärer chansen att möta händelser som de själva kan ha upplevt i livet. Vissa av dessa saker de känner igen sig i kan vara vardagliga saker som att skynda sig till förskolan på morgonen eller borsta tänderna på kvällarna medan i andra böcker tas det upp svårare ämnen som barnen kan ha mött i livet. Vilket kan kopplas till de olika ämnena som diskuteras i första delen av analysen, vilken som ger exempel på bland annat döden, olika sexualiteter och språkliga svårigheter. Precis som Nordenmark (2003) tar upp så impliciteras normer hos barnen i de olika situationer de stöter på under dagen både under planerade aktiviteter men även de mer grundläggande så som måltiderna. Vidare syns det även i resultatet att sjukdomar kan ses som normbrytande i förskole kontexten exempelvis när det kommer till att ta blodprov och ge sprutor.

(33)

32

Hope (2018) tar upp en bok som handlar om flykt från krigsdrabbade områden en verklighet som flertalet barn på förskolor kan relatera till, det lyfts även vikten av att inte bara läsa boken utan att även sedan ha efterföljande konversationer med barnen kring det som har lästs och deras tankar kring det hela. Även om just exemplet med att fly från krig lyfts i detta arbete så presenterar Hope (2018) en struktur för att jobba med olika svåra ämnen, vilket nödvändigtvis inte behöver begränsas till hennes exempel. Williams & Pramling Samuelsson (2000) skriver om utmaningen att låta alla barnen komma till tals och på så sätt kunna bearbeta det som har lästs för dem.

6.3 Yrkesrelevans

Inledningen presenterar relevansen av att förskolebarnen ska möta olika människor för att enligt läroplanen kunna utveckla öppenhet och respekt för alla. Resultatet av studien visar på att

förskollärarna tycker att det är av vikt att det finns böcker som tar upp olika ämnen, däremot är det inte alltid fallet att dessa böcker tillhandahålls barnen. Två av pedagogerna tar även upp att de vid olika tillfällen har använt böcker i inkluderande syfte med barngruppen då det har funnits barn som anses normbrytande i verksamheten. I min framtida roll som förskollärare kan jag applicera denna kunskap i mitt yrke men även att ha ett konsekvent utbud av böcker med ämnen som anses normbrytande oavsett vilken barngrupp jag möter för en större förståelse från början.

6.4 Framtida forskning

Föreliggande studie öppnar dörrar för framtida forskning inom ämnet. Så som studier om hur barngruppens behov bestäms i förhållande till utbudet av de böcker som presenteras. Ett annat vidare forskningsbart område är vägen med en deltagande observation av barngruppen där det går att närma sig barnens perspektiv på ett annat sätt än att endast diskutera med pedagogen.

(34)

33

7 Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2009). Diskursanalys. Handbok i kvalitativ analys.

Edfelt, David (2019). Utmaningar i förskolan: att förebygga problemskapande beteenden. Andra upplagan Stockholm: Gothia Fortbildning

Eriksson, Lars Torsten (2018). Kritiskt tänkande. Tredje upplagan Stockholm: Liber Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Hope, J. (2018). “The Soldiers Came to the House”: Young Children’s Responses to The Colour

of Home. Children's Literature in Education, 49(3), ss. 302–322. https://doi.org/10.1007/s10583-016-9300-8

Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo18?id=4001

Neumann, Iver B. (2003). Mening, materialitet, makt: en introduktion till diskursanalys. Lund: Studentlitteratur

(35)

34

Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Nordenmark, Love & Rosén, Maria (2008). Lika värde, lika villkor? arbete mot diskriminering i

förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber

Norman, J (2003) Språkspel i förskolan – uppfostran vid matbordet. Lic. – avh. Malmö: Malmö högskola.

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/5964/sprakspel_i_forskolan.pdf?sequence=1&isAllow ed=y

Palla, L. (2011). Med blicken på barnet. Diss. Malmö högskola. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445488/FULLTEXT01.pdf

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Ryen, Anne (2011). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1:2. uppl. Malmö: Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan: En utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:244547/FULLTEXT01.pdf

Svenska akademiens ordlista över svenska språket. 9: e uppl... (1950). Stockholm: Norstedts

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns olikheter: en pedagogisk utmaning.

(36)

35

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA-SAMHÄLLE

Samtycke till medverkan i

studentprojekt

Jag heter Felicia Åström och studerar till förskollärare på Malmö universitet och går den sjätte terminen under vilken vi skriver examensarbete och jag kommer ta min examen i januari 2020. Samtycke från deltagande pedagoger har samlas in med hjälp av följande samtyckesblankett. Detta examensarbete har som syfte att undersöka tillgänglighet och utbud av barnböcker med teman som berör funktionsvariation. Den tänkta insamlingsformen är intervjuer av pedagoger på förskolan rörande barnboksutbudet.

De personuppgifter som jag tänker är viktiga är ungefärlig ålder samt vilken befattning personen har, det kommer göras en ljudupptagning för att kunna lyssna igen och på så sätt få mer

detaljrikt svar.

Det kommer ske ljudinspelning och vissa anteckningar för att på bästa sätt komma så nära intervjutillfället som möjligt. Den utrustning som kommer användas under intervjun kommer inte

På förskollärarutbildningen vid Malmöuniversitet skriver studenterna ett examensarbete under sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer.

Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP

(37)

36

vara min privata mobil samt att det insamlade materialet endas kommer delas med handledare och examinator vid behov.

Vidare kommer det insamlade materialet och personuppgifterna lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. På vetenskapsrådets hemsida finns det guider för etiska principer när det kommer till regler och riktlinjer för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Mer information finns på

http://www.codex.vr.se/forskninghumsam.shtml

- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Varje deltagare har alltså rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.

- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.

- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.

……… Studentens underskrift och namnförtydligande

För mer information eller frågor vänligen kontakta mig på: Mejl:

Telefon:

Ansvarig handledare på Malmö universitet: Erika Lundell

Mejl: erika.lundell@mau.se

Kursansvarig på Malmö universitet: Sara Berglund

Mejl: sara.berglund@mau.se Kontaktuppgifter Malmö universitet:

www.mah.se 040-665 70 00

(38)

37

Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter

Personuppgiftsansvarig Malmö universitet

Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se

Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.

Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och

examinations-situationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärarutbildning.

Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.

Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i

utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.

Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.

Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i

dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt

samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets

behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.

(39)

38

Samtycke

Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av

personuppgifter.

Namn: ……… Namnförtydligande:……… Dagens datum: ………

(40)

39

Intervjufrågor

1. Vem väljer vilket utbud av bilderböcker som ska finnas tillgängligt för

barnen på förskolan?

2. Hur går denna urvalsprocess till?

3. Finns det några speciella riktlinjer för val av böcker?

4. Görs det överväganden för att se till att det finns böcker med barn som har

olika förutsättningar?

5. Hur arbetar ni med böcker som rör funktionsvariation? Eller andra

normbrytande ämnen.

6. I så fall finns dessa böcker alltid tillgängliga för barnen eller på en avskild

plats?

7. Diskuteras böckerna med barnen under tiden/ eller efter de har lästs?

8. Får barnen välja böcker/ vara med vid urval på exempelvis bibliotek?

9. Får vårdnadshavare komma med förslag angående böcker?

References

Related documents

This increases the quality of the data analysis and reduces different data interpretation (Morse, Barrett, Mayan, Olson & Spiers, 2002). Furthermore, with the

I Här kommer helikoptern framställs huvudrollen Halvan med flera manliga egenskaper, framförallt tillskrivs han ett intresse för fordon och teknik (se tabell 1 s.22).

Anna tror att den främsta orsaken till varför lärarna inte skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån metoden är den ekonomiska faktorn, hon menade att materialet är för

The strategy of answering the second research question (RQ2); which is “What are the important features for increasing readability and usability of a visualization in the context of

Eftersom forskningens syfte är att undersöka hur Spotify genom retorik försöker övertyga artister att de kan bygga sitt artistskap via företagets egen plattform Spotify for artists

En annan elev påpekar också att spel kan vara ett mer intressant sätt för unga att studera historia på, men att varken The Cat and the Coup eller andra spel kan användas helt

tressanta fakta för 1990 (som man dock skall vara försiktigmed att överföra som det absolut sanna för Ydre kommun): Nästan 60 % arbetade på annan plats än bostadsorten, drygt 40

Dessutom visade det sig i vår undersökning att användare blir förvirrade när det finns för många alternativ som leder till samma information, vilket gör att de inte vet