De förändringar som genomfördes 1994 med att ge ämnet idrott namnet idrott och hälsa har tagit tid att driva igenom. Men resultaten från denna undersökning pekar på att någonting faktiskt är på väg att hända eller sker just nu. Enligt lärarna i undersökningen har teoretiska kunskaper om fått en större roll i ämnet. Det är dock längesedan detta genomfördes i formaliseringsarenan och det har tagit tid att få igenom förändringen i transformeringsarenan. Nu pekar dock denna undersökning på att något har hänt. Gamla habitus, kapital och repertoarer är enligt undersökningen svåra att sudda ut och har överlevt i många år trots förändringar i kursplanerna. Det kan bero på många saker, en orsak kan vara att utbildningarna som lärarna
genomför är anpassade till gällande kursplan vilket gör att de också sätter sig djupt under de åren lärarna studerar. Vilket leder till att det kan va svårt att sudda ut när kursplanerna ändras. Äldre fält har också enligt Carlhed (2011) en högre grad av ordning och strukturering vilket betyder att den strukturering som de äldre lärarna redan bildat i sin undervisning blir svår att ändra.
Lärarna i undersökningen uppgav i intervjuerna att det är svårt att tolka ämnes- och kursplanerna och att de får begränsat med tid att sätta sig in i materialet när det ändras. Alla de lärare som intervjuats i denna undersökning uppger dock att de jobbar med att tillsammans tolka kursplanerna vilket kan ha påverkat resultatet och betyder att det går fortare framåt i utvecklingen. De äldre strukturerna ifrågasätts i diskussion av de kollegor som har en utbildning som är mer anpassad till nuvarande kursplan vilket också verkar leda till förändring. Flera av lärarna i undersökningen var också engagerade på kommunal nivå i arbetet med att få en samsyn på kursplanerna för idrott och hälsa.
I de övergripande riktlinjerna för gymnasieskolan står det att läraren ska skapa ”balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper” (Skolverket, 2011c. s. 10). Lärarna i min undersökning är aktiva och jobbar med att bearbeta kursplanerna tillsammans. Det verkar som att det i viss utsträckning kan vara till god hjälp när de sedan ska forma sin egen undervisning. När de diskuterar får de utmana varandras habitus, kapital och fält i diskussion. Samtidigt som även deras olika repertoarer blir granskade både av dem själva och andra. Det kan vara bra att tänka på i en framtida yrkesroll, att diskussion och granskning gör att vi i mindre utsträckning riskerar att fastna i statiska mönster. Det blir således en del av det som nämns i Skollagen att ”Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever” (Skollagen, 2010:800. 4 kap. 4 §).
Enligt undersökningen har lärarna någorlunda god balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper. Det står i alla fall klart i undersökningen att mer fokus läggs på teoretiska kunskaper än det tidigare forskning visar. Dock kan forskning behövas i fler skolformer än endast gymnasieskolan och också i större skala och över flera geografiska områden för att få en bättre bild av problemet. När resultat finns i ett bredare spektrum kan även mer forskning i realiseringsarenan behövas för att få klarhet i om de teoretiska kunskaper lärarna säger sig inkludera i undervisningen också ändras i den faktiska undervisningen.
Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB. Annerstedt, C. & Larsson, S. (2010). ‘I have my own picture of what the demands are ...’: Grading in Swedish PEH – problems of validity, comparability and fairness. European Physical Education Review. Vol. 16 (2), 97–115.
Annerstedt, C. (2008). Physical Education in Scandinavia with a focus on Sweden: a comparative perspective. Physical Education and Sport Pedagogy. Vol. 13 (4), 303–318. Annerstedt, C. (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare förlag AB.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Borghouts, L., Slingerland, M. & Haerens, L. (2017). Assessment quality and practices in secondary PE in the Netherlands. Physical Education and Sport Pedagogy. Vol. 22 (5), 473- 489.
Bourdieu, P. (1998). Practical reason: on the theory of action. Oxford: Polity Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. Carlhed, C. (2011). Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning. Socialvetenskaplig tidskrift. Vol. 18 (4), 283–300.
Chan, K., Hay, P. & Tinning, R. (2011). Understanding the pedagogic discourse of assessment in Physical Education. Asia-Pacific Journal of Health, Sport & Physical Education. Vol. 2 (1), 3–18.
Engström, L-M. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Ekberg, J-E. (2016). What knowledge appears as valid in the subject of Physical Education and Health? A study of the subject on three levels in year 9 in Sweden, Physical Education and Sport Pedagogy. Vol. 21 (3), 249-267.
Fagrell, B., Larsson, H. & Redelius, K. (2009). Symbolic capital in physical education and health: to be, to do or to know? That is the gendered question. Sport, Education and Society. Vol. 14 (2), 245-260.
Forsberg, E. (2012). Kunskapssyn i omvandling? I Englund, T., Forsberg, E. & Sundberg, D. (Red.), Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i
lärarutbildningen och skola (s. 225–241). Stockholm: Liber AB.
Gallo, A., Sheehy, D., Patton, K. & Griffin, L. (2006). Assessment benefits and barriers: What are you commited to? Journal of Physical Education, Recreation & Dance. Vol. 77 (8), 46–58.
Gytz Olesen, S. (2004). Pierre Bourdieu. I Gytz Olesen, S. & Möller Pedersen, P. (Red.), Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv: en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens (s. 141–169). Lund: Studentlitteratur AB.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, H. (2007). Skolans rörelseuppdrag. I Larsson, H. & Meckbach, J. (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar (s. 36–53). Stockholm: Liber AB.
Larsson, H. & Redelius, K. (2008). Swedish physical education research questioned - current situation and future directions. Physical Education and Sport Pedagogy. Vol. 13 (4), 381– 398.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Londos, M. (2010). Spelet på fältet. Malmö: Holmbergs.
Markovic, Z., Milanovic, S. & Stankovic, S. (2015). Theoretical Knowledge of Female Students About Sport and Physical Education. Research in Kinesiology. Vol. 43 (1), 55–57.
Mattsson, T. & Lundvall, S. (2013). The position of dance in physical education. Sport, Education and Society. Vol. 20 (7), 855–871.
Meckbach, J., Redelius, K. & Svennberg, L. (2014). Exploring PE teachers’ ’gutfeelings’: An attempt to verbalise and discuss teachers’ internalised grading criteria. European Physical Education Review. Vol. 20 (2), 199–214.
Redelius, K. (2007). Betygsättning i idrott och hälsa – en didaktisk utmaning med pedagogiska konsekvenser. I Larsson, H. & Meckbach, J. (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar (s. 217–232). Stockholm: Liber AB.
Redelius, K. (2008). MVG i idrott och hälsa – vad krävs då? Elevers syn på lärares bedömningspraktik. Svensk idrottsforskning. Vol. 8, 23–26.
Redelius, K. & Hay, P.J. (2010). Student views on criterion-referenced assessment and grading in Swedish physical education. Physical Education and Sport Pedagogy. Vol. 17 (2), 211–225.
Seger, I. (2015). Betygsättning – ett (o)möjligt uppdrag? I Larsson, H. Lundvall, S. Meckbach, J. Peterson, T. & Quennerstedt, M. (Red.), Hur är det i praktiken? Lärare
utforskar ämnet idrott och hälsa (s. 129–140). Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Flygande-inspektion/Mycket-idrott-och-lite- halsa/ (Hämtad 8/4–2018).
Skolverket. (2014). Bedömningsstöd i ämnet idrott och hälsa, gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/idrott-och-halsa/idrott-och- halsa-1.231341 (Hämtad 10/4–2018).
Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa, gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/idr?subjectCode=IDR&courseCode=IDRIDR01&l
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan (Hämtad 10/4–2018).
Skolverket. (2011c). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/idr?subjectCode=IDR&courseCode=IDRIDR01&l ang=sv&tos=gy#anchor_IDRIDR01 (Hämtad 10/4–2018).
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtas 8/5–2018).
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ (Hämtad 8/4–2018).
Bilaga 1
Formalia
Ålder? Man/Kvinna?
Arbetserfarenheter? Hur länge i yrket? Utbildning? Ett två tre ämnen? Nuvarande arbetsstatus? % i ämnet och andra ämnen?
Arbetsplats – uppväxtplats? Storstad/Landsbygd. Idrottslig bakgrund? Sporter, föreningsliv etc… Är du uppdaterad på debatten om läroplan?
Fakta, förståelse (teori), färdighet och förtrogenhet (praktik).
Basfrågor:
• I kursplanen för idrott och hälsa (GY) vilka teoretiska (fakta, förståelse) kunskaper ser du där?
• Hur formar du dessa kunskaper i din undervisning? Hur mycket tid får fakta och förståelse i förhållande till färdighet och förtrogenhet
• Från ämnets syfte:
”Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och naturupplevelser.”
Hur behandlar du detta i din undervisning? Exemplifiera…
• Hur tycker du det är att tolka och skapa undervisning utifrån styrdokumenten? Tycker du dokumenten är lätt- eller svårtolkade. Hur hanterar du det?
• Finns det någon teoretiskkunskap som står över ett praktiskt utförande - varför? Exemplifiera…
• Hur värderar du fakta och förståelse kontra färdighet och förtrogenhet? Vid en helhetsbedömning av en elevs prestationer
• Tror du det finns urban/icke-urban miljö där lärare och skolor som lägger mer eller mindre tid på teoretiska och praktiska moment i idrott och hälsa?
Kommuner/Skolor/Städer/Ålder. Vad tror du dessa skillnader beror på i såna fall? • Vilka skillnader i teori/praktik ser du (om några) mellan urbana miljöer som Gbg,
sthlm, Malmö kontra små orter (ca 35 000 inv)? Vad tror du eventuella skillnader kan bero på?
• Hur är möjligheterna att i din undervisning genomföra teoretiska kontra praktiska lektioner? Ge gärna exempel.
• Finns det områden där det är svårare och enklare att blanda teori och praktik? Vilka och varför?
• Läroplanen har förändrats över tid – hur följer din tolkning och iscensättande av den för dig?
• Upplever du skillnad mellan yngre och äldre kollegors tolkning av teori/praktik? Mellan kvinnliga och manliga kollegor? Mellan utbildningsnivåer?
• Diskuteras det i lärarlaget vad som är (bör vara) teori/kunskap om och inte i kursen? Hur ofta? Är ni överens?
• Skulle du säga att du känner dig kunnigare och säkrare på vissa områden i ämnet? Exempel? Varför tror du det är så?
• Föredrar du att undervisa på något visst sätt? Olika teman...exempel?
• Upplever du att elevers förväntningar/program/klass/socialklass påverkar hur mycket fakta och förståelse som kommer till uttryck i undervisningen?
• Väldigt bra ”förmåga att” eller väldigt bra ”kunskaper om” – hur behandlar du det i bedömning?