Resultatets koppling till tidigare forskning

Özdem och Olkun (2019) poängterar att bristande subitiseringsförmåga kopplas till inlärningssvårigheter inom matematik. McIntoch (2017) anser att förhållande mellan tal och antal är en avgörande förmåga som eleverna ska tillägna sig för att kunna utveckla förståelse för matematiken. Subitiseringsförmåga är en förmåga som handlar om hur eleverna uppfattar ett antal föremål och därav anses subitisering för en grundläggande förmåga som eleverna behöver ha för att kunna utvecklas inom matematiken.

Studiens resultat kan med fördel var ett underlag för lärarna för att forma undervisningen på ett sätt som erbjuder eleverna möjligheten att träna subitisering.

Resultatet visade att samtliga deltagande elever kunde subitisera men antalet de kunde subitisera var varierande. Clements (1999) menar att det finns två olika sätt att se på subitisering, den perceptuella och den konceptuella subitisering. Ytterligare har både perceptuell och konceptuell subitisering olika aspekter att utgå ifrån. Eleverna i denna studie visade mestadels den perceptuella subitiseringen vid arbete med konkret material men intressant att lägga till att vid arbete med digitala hjälpmedel började eleverna visa den konceptuella subitiseringen. I praktiken visar det sig att eleverna kan gruppera föremål på ett eller fler sätt och slutligen ange rätt antal av hela mängden föremål. Eftersom det konceptuella subitiseringen anses vara mer avancerad sätt att subitisera då kan man fråga sig kan eleverna med hjälp av digitala verktyg subitisera färre antal föremål, men samtidigt visar eleven bättre subitiseringsförmågor eftersom det konceptuella subitiseringen anses vara mer komplicerad.

Clements (1999) förklarar även vikten av arrangemanget det vill säga hur vi placerar och arrangerar föremål för eleverna. Han menar att det är avgörande för elevernas

subitisering. Det visade sig i stort utsträckning stämma redan när aktivitet 1 och 2 genomfördes, det vill säga med tärningen och dominobrickorna. Eleverna visste precis mönstret av fyra, fem eller sex. Ännu mer tydlighet och koppling till Clements teori visade sig vid genomförandet av aktivitet 3. Aktiviteten genomfördes med glasstenar som jag placera på olika sätt och på ”tärningens sätt” vilket visade tydlig att eleverna var

30 beroende av formen och placeringen. Det gick så lång så att många elever tog tag i

stenarna och placerade om dem så att mönstret kunde kännas igen och då kunde de svara hur många stenar de ser. Eleven i frågan behövde placera om stenarna vid två omgångar och vid tredje omgång behövde eleven inte placera om stenarna utan kunde svara hur många stenar hen ser. Jag använde samma antal stenar för att testa om eleven var beroende av placeringen, vilket i vis mån visade sig vara så. Vid tredje omgången fanns inget behov hos eleven att placera stenarna på ett speciellt sätt vilket kan leda till en slutsats att man kan träna subitisering samtidigt kan man fundera om eleven helt enkelt memorerade antalet stenar och använde sitt minne för att svara.

Ciccione och Dehaene (2020) menar att gruppering av föremål är en av de avgörande faktorer för subitisering, om man känner igen arrangemanget av föremål kommer man förmodligen kunna subitisera fler antal föremål. Även om det handlar om färre föremål men placeringen eller grupperingen är utformad på ett obekant sätt kan det hända att eleven inte kan subitisera.

När alla aktiviteter var klara genomfördes ett samtal med klassläraren till eleverna som deltog. Jag presenterade för läraren vilka elever som visade mest svårigheter och framför allt vid arbete med digitala verktyg, det vill säga de visade osäkerhet och behövde

dubbelkolla redan vid antalet fyra. Läraren poängterade då att det var samma elever som visade svårigheter med matematikinlärning i undervisningen. Detta kan man koppla till Özdem och Olkuns (2019) hypotes att elevens förmåga att subitisera kan vara kopplat till elevens matematikinlärning. De påvisade att eleverna som hade bristande

31

Referenslistan

Attard, C. (2013). Teaching with Technology: iPads and Primary Mathematics. Australian Primary Mathematics Classroom. Hämtad från: EJ1093126.pdf (ju.se) Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Edvardsson, J., Godhe, A-L., & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Ekeblad, E. (1990). Subitisering - en grundläggande beståndsdel i räkneförmågan. NCM. Nämnaren 1. Hämtad från 2125_90_1.pdf (gu.se)

Ciccione, L. & Dehaene, S. (2020). Grouping Mechanisms in Numerosity Perception.

https://doi.org/10.1162/opmi_a_00037

Clements, D. H. (1999). Subitizing: What is it? Why teach it? Teaching children mathematics.

Duzel, M. & Olsson, J. (2020). Subitisering – Vad är det? Subitiseringsförmågans innebörd och potential för elevers övriga matematikutveckling.

Gelman, R. & Gallistel, C-R. (1986). Child's understanding of numbers. London: Harvard UP.

Häggblom, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, P. & Lingefjärd, T. (2012). IKT i grund- och

gymnasieskolans matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur.

McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. Göteborg: Nationellt centrum för Matematikutbildning.

Rystedt, E., & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning – vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.

Skolverket. (2019a). Hitta matematiken – Nationellt kartläggningsmaterial i matematiskt tänkande i förskoleklass. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

32 Skolverket. (2021). Kommentarmaterial till ämnesplanen i matematik - Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Stockholm: Skolverket.

Walan, S. (2020). Embracing Digital Technology in Science Classrooms—Secondary School Teachers’ Enacted Teaching and Reflections on Practice.

https://doi.org/10.1007/s10956-020-09828-6

Willermark, S. (2018). Digital Didaktisk Design - Att utveckla undervisningspraktiken i och för en digitaliserad skola. Doktorsavhandling; University West. Trollhättan.

Özdem, Ş., & Olkun, S. (2019). Improving mathematics achievement via conceptual subitizing skill training. International Journal of Mathematical Education in Science and Technology. https://doi.org.proxy.library.ju.se/10.1080/0020739X.2019.1694710

33

Bilaga 1 – intervjuguide

Öppna frågor, delvis förbereda på förhand, delvis ställdes frågorna ur kontexten.

 Hur många prickar ser du på tärningen?  Hur vet du det?

 Hur många prickar ser du på dominobrickan?  Hur vet du det?

 Nu svarade du snabbt, hur visste du det?  Räknade du varje prick för sig?

 Hur många stenar ser du?  Varför flyttar du på stenarna?

 Känner du igen arrangemanget, hur stenarna är placerade?  Tycker du det är svårt om du inte flyttar på stenarna?  Nu tog det lite mer tid för dig att svara, vad gjord du?  Nu räknar du varje sten för sig eller? (spelet på lärplattan)  Går det för snabb nu? Skulle du behöva mer tid?

34

Bilaga 2 – samtyckesblankett

Hej!

Jag heter Melina och jag studerar till grundskollärare med inriktning mot arbete i

förskoleklass och årskurs 1 - 3 på högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping. Jag läser min sista termin och nu ska jag skriva mitt examensarbete. Temat för mitt examensarbete är subitisering/antalsuppfattning inom ämnet matematik. Syfte med sådana undersökningar är att ta reda på vilka tekniker och metoder gynnar elevernas subitiseringsförmåga för att utifrån resultat kunna utveckla undervisningen.

Jag skulle vara tacksam om ditt barn kunde få vara med i studien, där jag kommer att sitta med barnet och leka olika lekar med konkret material där barnet ska visa mig hur hen subitiserar. Vidare ska vi göra liknande lekar men med hjälp av digitala verktyg. Syfte med detta är att undersöka om det finns kvalitativa skillnader i barnens subitisering med konkret material i jämförelse med digitala verktyg.

Jag kommer själv vara närvara och göra anteckningar, digitala stillbilder och

videoinspelningar av aktiviteter vi gör. Jag filmar själva aktiviteten och inte barnet, så ansiktet kommer inte att synas. Jag har gjort min sista VFU (verksamsamhetsförlagt utbildning) i denna klass, så alla barn i klassen känner mig och det är en trygg miljö för oss alla.

Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt, så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer bara att användas för forskning. När jag är färdig med mitt examensarbete kommer jag radera allt material jag samlade in.

Deltagandet är frivilligt och du/ni har rätt att avbryta ditt/ert barns deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du/ni har frågor om studien, hör gärna av dig/er till mig. Hälsningar

Melina Duzel Kontaktuppgifter XXX-XXXXXXX

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen. Godkänner du att ditt barn deltar i studien?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mitt barn deltar i studien.

Nej, jag har tagit del av ovanstående information och vill inte att mitt barn deltar i studien.

35 Om ditt barn får delta i studien, godkänner du att ditt barns personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i examensarbetet i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mitt barns personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i examensarbetet i enlighet med ovanstående information.

Om ditt barn får delta i studien, godkänner du att ditt barns personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?

Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mitt barns personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.

Barnets namn:

__________________________________

Vårdnadshavares namnteckning: Namnförtydligande:

__________________________________ __________________________________

Vårdnadshavares namnteckning: Namnförtydligande: