Resultatets trovärdighet

Då vi endast intervjuat tre elever är det inte möjligt att göra ett generellt antagande av denna studie. Då dessa tre elever representerat olika åldrar, trots att alla gick i förstaklass och även olika språkliga bakgrunder går det inte heller att göra generella antaganden kring detta. Däremot går det att dra slutsatser av dessa tre elevers utveckling som vi här har gjort. Det är möjligt att vi hade fått ett annat resultat om vi känt eleverna sedan tidigare. Vi är dock medvetna om att resultatets trovärdighet kan ha möjliga brister på grund av språkliga svårigheter och eventuella missförstånd.

6.3 Slutsats

En slutsats vi kan dra av vårt examensarbete är hur viktigt det är att läraren använder sig av de naturvetenskapliga begreppen i undervisningen. Det räcker inte att endast vagt nämna dessa begrepp, utan de måste sättas in i meningsfulla sammanhang och användas kontinuerligt av läraren.

Vi har även kommit fram till vikten av att läraren är medveten om elevernas förförståelse och erfarenheter och grundar sin undervisning på dessa. Vi tror inte att det är speciellt svårt att ta reda på elevernas förförståelse, samtidigt som vi tror att det ger mycket för deras kunskapsinhämtning om undervisningen är baserad på denna.

I detta examensarbete där vi studerat elevers begreppsanvändning har vi uppmärksammat vilken betydelse språket har för förståelsen av innehållet. Vi anser att om läraren är bekant med elevernas modersmål, bör läraren hjälpa eleverna med bron mellan språken. I de fall där läraren inte är bekant med elevernas modersmål bör läraren ta hjälp av modersmålsläraren. Vi menar att elevernas modersmål inte ska isoleras, utan integreras i undervisningen. Vi har

kommit fram till att elever med svenska som andraspråk drabbas av två olika svårigheter. De har inte bara problem med det naturvetenskapliga språket, utan även med det svenska språket.

6.4 Vidareutveckling av studie

Under genomförandet av denna studie har vi stött på en mängd olika saker vi funnit intressanta. En vidareutveckling av denna studie är därför fullt möjlig. Det hade varit intressant att göra samma studie på elever uteslutande med svenska som förstaspråk för att sedan göra en jämförelse mellan de båda studierna.

Något som också hade varit intressant är att ställa samma frågor som vi ställde under intervjuerna till samma elever som vi redan intervjuat, en längre tid efter undervisningen. Vi hade då kunnat se om elevernas kunskaper var bestående eller om de endast var ytligt befästa. En longitudinell studie där eleverna följs upp och där deras utveckling inom området vatten studeras hade också varit spännande att utföra.

Det hade varit intressant att kunna inhämta data från till exempel alla förstaklassare inom en specifik stadsdel så att det hade kunnat göras ett generellt antagande. Det hade även varit intressant om samma studie då gjorts på en stadsdel av annan socioekonomisk standard. Jämförelser hade då kunnat göras mellan dessa olika resultat.

En annan aspekt att titta på i studiesyftet hade kunnat vara könsskillnader. Vi hade även här kunnat göra jämförelser mellan kön i olika socioekonomiska och sociokulturella stadsdelar.

7. Referenslista

Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap – forskningsresultat

som ger nya idéer. Stockholm: Liber AB.

Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap – Forskningsresultat och nya

idéer. Lund: Studentlitteratur.

Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Barnes, Douglas (1978). Kommunikation och inlärning – hur talet och gruppsamtalet

fungerar i en interaktionsmodell för undervisning och inlärning. Stockholm: Wahlström &

Widstrand.

Bengtsson, Håkan, Eklund, Francesca, Ever, Mia (2004). ”En god svenska” – Ett arbete om

invandrarbarns vardagsbruk av svenska och betygskriteriernas krav. (sid 49-60) I Hessel,

Agneta, Fajerson, Susanne. Svenska – ett språk att växa i. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen

Dysthe, Olga (1995). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga, Igland, Mari-Ann (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. (sid 75-94) I Dysthe, Olga. (Red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Eskilsson, Olle (2001). En longitudinell studie av 10 - 12-åringars förståelse av materiens

förändringar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen –

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Lemke, Jay L. (1990). Talking science – Language, learning and values. Norwood: Ablex Publiching Corporation.

Osborne, Roger (2008). Barns förförståelse. (sid 98-118) I Harlen, Wynne. Våga språnget –

Om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Stockholm: Liber AB.

Persson, Hans (2000). Att ”bygga” begrepp – konkret och kreativ naturvetenskap. Stockholm: HLS Förlag (Högskoleförlaget vid Lärarhögskolan i Stockholm).

Schoultz, Jan (2002). Att utvärdera begreppsförståelse. (sid 43-56) I Strömdahl, H. (Red.).

Kommunicera naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur.

Schoultz, Jan (1999). Kommunikation, kontext och artefakt – studier av elevers behärskning

av naturvetenskapliga diskurser. Linköping: Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet.

Sjøberg, Svein (2000). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

fritidshemmet – Lpo94. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Skolverket (2008a). Vad händer i NO-undervisningen – En kunskapsöversikt om

undervisningen i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992-2008. Hämtades 2009-

12-07 från www.skolverket.se/publikationer?id=2121.

Skolverket (2008b). TIMSS, 2007 – svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och

naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Hämtades 2009-12-07 från www.skolverket.se/publikationer?id=2127.

Skolverket (2009). Naturorienterande ämnen i årskurs 4 – En analys av lärares och elevers

uppfattningar om ämnesinnehåll och undervisning i TIMSS 2007. Hämtades 2009-12-07 från

www.skolverket.se/publikationer?id=2288.

Toussi, Oriana, Wiberg, Eva (2004). Med andra ord. (sid 9-22) I Hessel, Agneta, Fajerson, Susanne. Svenska – ett språk att växa i. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen

Säljö, Roger, Wyndhamn, Jan (2002). Naturvetenskap som arena för kommunikation – ett sociokulturellt perspektiv på lärande. (sid 21-42) I Strömdahl, Helge (Red.). Kommunicera

naturvetenskap i skolan – några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet.

Wellros, Seija (1992). NY i klassen – Om invandrarbarn i svenska skolan. Malmö: Gleerups. Wickman, Per-Olof, Persson, Hans (2009). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i

BILAGA 1

Intervjuguide

Inledande frågor

Vilket land kommer du ifrån? Hur länge har du bott i Sverige?

Vilket språk talas hemma med mamma och pappa? Har du några syskon?

Vilket språk pratar du med dina kompisar? Hur gammal är du?

Om du tänker att du tittar på vatten – kan du rita hur det skulle ha sett ut?

Fast form

 Om vi häller vatten i en kopp och ställer den i frysen – vad kommer att hända med vattnet?

Flytande form

 Om vi tar ut en isbit ifrån frysen och lägger här på bordet – vad kommer att hända med isbiten?

 Om vi säger att det snöar ute och det är helt vitt av snö på marken när vi går och lägger oss. Nästa dag när vi kommer ut så är all snö borta – var kan snön ha tagit vägen?

Gasform

 Om vi har vatten i en kastrull och ställer den på spisen och värmer – vad kommer att hända med vattnet?

 Var tar vattnet i en vattenpöl vägen när vattenpölen torkat bort?

Vattnets beståndsdelar

 Kan du förklara för oss vad en vattenmolekyl består av? Om vi tänker oss att vi ska baka bröd så består brödet kanske av mjöl, jäst, vatten och salt. Vad kan vatten bestå av?

BILAGA 2

Hej alla föräldrar!

Vi är två lärarstuderande som läser vår avslutande termin på Malmö högskola.

Vi ska i vårt examensarbete undersöka elevers begreppsutveckling inom NO. Vi

vill intervjua elever vid några tillfällen och sedan observera dem vid ett par NO-

lektioner. Vi har tänkt spela in intervjuerna och observationerna på en MP3-

spelare men vi har inte tänkt videofilma. Eleverna kommer att vara anonyma

och det kommer bara att vara vi som lyssnar på inspelningen. När arbetet

publicerats så kommer vi att radera inspelningen.

Har Ni några frågor får Ni gärna höra av Er till oss

Sara xxxx-xxx

Matilda xxxx-xxx

Vi är tacksamma för er medverkan!

Vänliga hälsningar

Sara Karlström

Matilda Hansson

………....

□ Ja! Mitt barn får delta i er undersökning om begreppsutveckling inom NO

□ Nej! Jag vill inte att mitt barn deltar i er undersökning om

begreppsutveckling inom NO

……….. ………..

barnets namn

målsmans underskrift

BILAGA 3

Hassans bild av en vattenmolekyl

Hur vatten ser ut – eleverna ritade före och efter undervisningen

Nasifes bild av vatten före

undervisnigen Nasifes bild av vatten efter undervisningen

Hassans bild av vatten före Hassans bild av vatten efter undervisningen undervisningen

Aishas bild av vatten efter undervisningen Aishas bild av vatten före