När alla komponenter som ansetts som kritiska identifierats och lagts in i maskinstatuslistan ska alla komponenter från samma leverantör samlas i en lista. För att sedan kontakta leverantörerna och skicka över denna lista med syftet att få information om status för respektive komponent.
Status för komponenterna i detta fall innebär att få svar på frågor som, om respektive komponent finns i lager? Tillverkas komponenten fortfarande? Hur länge kommer komponenten att fortsätta tillverkas? Har komponenten utgått? Om så är fallet, finns det någon ersättning? Hur lång är leveranstiden? Finns det service och support på komponenten även när den utgått och i vilken grad samt hur länge? Svar på dessa frågor kommer att vara underlag för att ranka varje komponent i riskmatrisen.
18 3.5 Observationer
Observationer kommer att utföras i fall då den fysiska eller digitala dokumentationen om utrustningen och dess komponentlista är bristfällig. Detta utförs genom en okulär besiktning på produktionslinjen för att kunna identifiera de kritiska komponenternas fabrikat, artikelnummer och beteckning. Okulär besiktning utförs även för att kontrollera om det skett ett byte av komponenter som inte dokumenterats för att kunna lista information om de aktuella
komponenterna i maskinstatuslistan. Samt för att klargöra visuellt vilka komponenter som tillhör vilken del av utrustningen. Exempelvis vilka komponenter som tillhör stansen inom
fyllningsmaskinen.
19
20
4 Resultat och Analys
I detta kapitel redovisas resultat av arbetet. Analyser och diskussioner förs om det redovisade resultatet och kopplingar görs med projektets mål.
i andningsvägarna
4.1 Identifiering av kritiska komponenter
Att identifiera kritiska komponenter i ett system är en central beståndsdel för att uppnå ett system med hög stabilitet och låg sårbarhet. En vanlig samt kortfattad definition av en kritisk komponent är att det anses vara en kritisk komponent om dess haveri kan orsaka stora negativa konsekvenser för systemets förmåga att upprätthålla sitt avsedda syfte.
Det finns dock många olika definitioner på vad som gör en komponent till kritisk. Det kan bero på hur hög sannolikheten är till att ett fel inträffar men även hur allvarliga konsekvenserna är av att felet inträffat. En komponent som havererat i kombination med en annan komponent kan leda till helt nya problem med högre allvarlighetsgrad av konsekvenser jämfört med om endast en av dessa komponenter skulle havererat även om detta har lägre sannolikhet (H Jönsson, 2008).
Dessa olika kombinationer av komponentfel kan också påverka om komponenten ses som kritisk eller inte.
Faktorer som kostnad, funktionsberoende, komplexitet, underhållsförmåga, säkerhetspåverkan används för att avgöra kritikalitet. Kostnad omfattar alla ekonomiska aspekter som
underhållskostnad, komponentinvesteringskostnad och kostnaden för produktionsförlusten.
Funktionsberoende handlar om hur beroende systemet är av komponentens funktion samt hur tillförlitlig dess design är, alltså till vilken grad komponenten utför sin utlovade funktion.
Komplexitet innebär dels antalet delar komponenten består av, sannolikheten för att fel inträffar samt hur dess haveri påverkar systemet. Underhållsförmåga handlar om till vilken grad det finns kompetens för att utföra reparationen, mängden teknisk specifikation som finns tillgänglig, feldetektering och total stilleståndstid vilket också kan påverkas av tillgängligheten av komponenten. Säkerhetspåverkan handlar om vilken påverkan det har på mänsklig säkerhet, resurssäkerhet och miljösäkerhet. Alla dessa faktorer ger ett utförligt underlag för att kunna bestämma graden av kritikalitet för komponenter (G.Gupta, 2018).
21 4.2 Analys av maskinstatus
Efter sökande i fysisk och teknisk dokumentation så har identifieringen av kritiska komponenter för varje utrustning lagts in i maskinstatuslistan, det har sorteras in efter linje och därefter vilken utrustning det gäller samt färgläggs den för att visa om det är en mekanisk eller en elektrisk komponent. Figur 8, 9, 10 demonstrerar maskinstatuslistan för inhalationslinjerna och figur 11, 12, 13 visar maskinstatuslistan för injektionslinjerna.
Figur 8, Ett exempel på maskinstatutslista IN
Figur 9, Ett exempel på maskinstatutslista IN
Figur 10, Ett exempel på maskinstatutslista IN
Figur 11, Ett exempel på maskinstatutslista PP
22 Figur 12, Ett exempel på maskinstatutslista PP
Figur 13, Ett exempel på maskinstatutslista PP
4.2.1 Livscykelstatus per utrustning
Att ha en översikt över livscykelstatus på all utrustning inom en produktionsanläggning har många fördelar. Det leder till säkrad tillgänglighet, färre driftstopp som är orsakade av fel i utrustningen och lägre kostnader på grund av färre stopptidsförluster. Detta leder även till en högre Overall Equipment Effectivness (OEE) för hela systemet. Genom att känna till
livscykelstatus för all utrustning tillsammans med data för stopp och servicehistorik kan underhållsarbetet planeras långsiktigt och hållbart. Information om reservdelars tillgänglighet samt information om support och serviceavtal är relevant för att kunna avgöra utrustningens livscykelstatus. Oftast är anläggningens mest föråldrade utrustning prioriterad för utredning av livscykelstatus på grund av att det ofta kan finnas reservdelar som inte längre produceras. Även support från leverantören kan ha upphört efter en längre period. Detta är ett kontinuerligt arbete som ska göras med jämna intervaller för att säkerhetsställa att livscykelstatus per utrustning är uppdaterat vilket också kan användas för att utföra riskanalyser som ger underlag för framtida investeringar.
23 4.2.2 Beslutsunderlag för investering
Det krävs underlag för att ett företag ska börja investera i nya utrustningar eller expandera sin verksamhet. Ett beslutsunderlag ska redovisas med fakta, visa anknytning och lämna ett flertal förslag så att man kan bottna i ett resultat. För att mottagaren ska ta till sig av innehållet har den som producerar underlaget skyldighet till att anpassa beslutsunderlaget utförligt, detta för att göra det så tydligt som möjligt. Även för att mottagaren ska känna sig trygg med sitt beslut då det är väl underbyggt samt förankrat i fakta, analyser och scenarion. Samtidigt är beslutsunderlag av god kvalitet ett villkor för att kunna utveckla ytterligare uppföljning och analyser av
investeringar.
4.2.3 Underhållskompetens för utrustning
Underhållskompetens handlar om graden av kompetens och behörighet för att kunna utföra underhåll eller reparationer för en specifik utrustning. Ofta brukar företag ha personal med kompetensen att utföra enklare underhåll, reparationer och uppgraderingar med hög
sannolikhetsgrad. Dock kan mer avancerade typer av underhåll, reparationer eller uppgraderingar med lägre sannolikhetsgrad kräva att företaget anlitar en utomstående tekniker som innehar den krävda kompetensen för att kunna utföra arbetet, vilket är en högre kostnad jämfört med att utföra arbetet internt. Det är även vanligt att företag vid inköp av utrustning tecknar ett serviceavtal med leverantören för att försäkra att utrustningen alltid hålls i bra skick. När det gäller oväntat haveri kan det ofta hända att underhållskompetensen inom företaget saknas beroende på allvarlighetsgrad.
Målet är att kunna utföra så mycket underhåll som möjligt internt utan att behöva anlita
utomstående tekniker. Detta blir en ekonomisk besparing då stilleståndstiden blir lägre. Väntan på resurser kan bli dyrt beroende på utrustning och allvarlighetsgrad. Därför blir det en central del av underhållet att använda sig av en välutformad strategi för att öka kompetens inom verksamhetens alla nivåer, från underhållsingenjörer till operatörer. Detta kommer att leda till minskad underhållsmässighet (MTTR) och underhållssäkerhet (MWT) samt ökad
funktionssäkerhet (MTBF), för att kunna använda interna tekniker för majoriteten av underhållet och teckna serviceavtal för kritisk utrustning med hög sårbarhet där intern underhållskompetens saknas. För att kunna utföra underhållet på bästa sätt är det viktigt att kartlägga
underhållskompetensen som finns i verksamheten.
24 4.2.4 Driftsäkerhet hos utrustning
Driftsäkerhet är en tillförlitlighetsaspekt för en produkt. Tillförlitlighet avser förmågan att använda produkten enligt specifikationerna under givna förhållanden och inom en viss tid med hjälp av möjligt underhåll. Driftsäkerhet beror på funktionssäkerhet, underhåll och
underhållssäkerhet. Hög driftsäkerhet innebär att produkten kan användas perfekt under givna omständigheter och ha en förutbestämd livslängd. Produkter med hög tillförlitlighet måste också vara lätta att underhålla och måste få ett starkt stöd från leverantörer när det gäller underhåll.
Hög driftsäkerhet ger:
● Lägre underhållskostnader
● Högre lönsamhet
● Stabilare produktion
● Färre kvalitetsförluster
● Lägre energikostnader
● Förbättrad arbetsmiljö
● Mer tid till förbättringar
4.2.5 Underhållsmässighet hos utrustning
Förmågan att underhålla utrustningen som används under rådande förhållande kan bibehållas i eller återställt till ett sådant tillstånd att det kan utföra den nödvändiga funktionen där underhåll utförs, under rådande förhållande och med etablerande förfaranden och resurser.
Underhållsmässighet (maintainability) är en enhets förmåga att utföra nödvändiga funktioner inom ett angivet tidsintervall under givna förhållanden (SS-EN 13306:2010).
4.3 Komponentstatus
En del av projektets mål var att ta reda på de kritiska komponenternas status i form av livstid.
Det vill säga ifall den specifika komponenten är aktiv och fortfarande produceras med eventuell service och support eller om komponenten har utgått från leverantörens sortiment. Support och service av utgångna komponenter är också av intresse då AstraZeneca vill ha information om hur länge service och support erbjuds efter att en komponent utgått.
Därför kan data om status för service och support samt tillgänglighet vara värdefull, både på enskild komponentnivå, för att kunna vidta åtgärder för varje specifik komponent. Men också
25
som en helhet för att kunna få en överblick över hur stor andel av komponenterna som utgått eller fortfarande är aktiva. Även tillgängligheten av ersättningskomponenter för de produkter som utgått från leverantörens sortiment är av intresse för att kunna bibehålla samma funktion med en ersättare utan att behöva byta ut hela maskinen/utrustningen.
Cirkeldiagrammen nedan visar andelen leverantörer som erbjuder support på de aktuella komponenterna samt andelen komponenter som har support. Diagrammen visar även andelen utgångna komponenter samt hur många av dessa som har en tillgänglig ersättningskomponent.
All data är sammanställd utifrån kontakt med leverantörer där listor med kritiska komponenter grupperats efter samma leverantör och skickas tillsammans med frågor om sökt information (se avsnitt 3.5 Resultatframtagning).
26 Figur 14, Andel leverantörer som erbjuder support
Figur 15 Andel komponenter som har support
Support finns 55%
Support finns ej 45%
Support Leverantörer
Support finns Support finns ej
Support finns 69%
Support finns ej 31%
Support Komponenter
Support finns Support finns ej
27 Figur 16 Andel komponenter som är utgångna
Figur 17 Andel utgångna komponenter som har en ersättare
Komponent ej utgått 65%
Komponent utgått 35%
Utgångna komponenter
Komponent ej utgått Komponent utgått
Ersättare finns 77%
Ersättare finns ej 23%
Utgångna komponenter, Ersättare
Ersättare finns Ersättare finns ej
28
5 Slutsats
I detta kapitel presenteras en slutsats på resultatet och en kortfattad summering av hela projekt samt de begränsningar som påträffats under arbetets gång behandlas.
Målet med projektet var att identifiera alla kritiska komponenter för att sedan skapa en
maskinstatuslista för de utvalda linjerna på PET BFS site Snäckviken. De utvalda linjerna valdes löpande under projektets gång där prioritet styrde valet av linjer. Ursprungligen började projektet med tre inhalationslinjer (IN06, IN07, IN08). När detta hade slutförts hade prioriteten förändrats och fokus riktades mot PP som är injektionslinjerna (PO06, PO07). Projektet hade inte en klar mållinje eftersom det alltid fanns fler linjer att behandla. Därför blev arbetet avskalat och utfördes så långt som möjligt under projektets begränsade tid.
Under projektets gång visade det sig att den data som fanns till vårt förfogande var bristfällig.
Dokumentationen för beredningsutrustningen var inkomplett, den saknade exempelvis
artikelnummer samt fabrikat. Detta eskalerades och fler serviceingenjörer inkluderades för att kunna ta fram den saknade informationen. Detta försenade projektet och utskick av listorna till leverantörerna vilket lett till att alla leverantörer inte hunnit svara innan projektet nått sitt slut.
Under väntetiden gick arbetet vidare till andra produktionslinjer. Denna eventuellt kommande information har överlämnats till ingenjörerna på underhållsavdelningen genom att inkludera de i kontakten med leverantörerna för att senare kunna slutföra arbetet.
En del begränsningar påträffades under arbetets gång och ifyllning av en del parametrar i
maskinstatuslistan har inte varit möjligt på grund av olika skäl. På grund av erfarenhets krävande behörighet för SAP så har det förhindrat att få fram sannolikheten för hur ofta större stillestånd sker per utrustning och det behöver analyseras med data ifrån SAP där behörighet saknats. Detta är en viktig del av riskanalysen då det används som en axel för riskmatrisen. Utan denna info blir poängen och RAG som tilldelas varje komponent mindre noggrann. Därför har informationen lagts in under kommentarsfältet för varje komponent för att sedan kunna kompletteras i fortsatt arbete för maskinstatuslistan. Även underhållsintensitet exkluderas från riskmatrisen då även denna statistik kräver behörighet till SAP. Därför har även kolumnen för SAP-nummer lämnats blank. Parametern del av system/maskin har lämnats blank på grund av låg prioritet av
uppdragsgivare och låg nivå av betydelsefull information samt brist på information om använda beteckningar. Även parametern reparerbarhet har för mestadels lämnats blank med undantag för en andel elektriska komponenter där information om reparerbarhet varit tillgänglig. Beslutet att
29
lämna denna parameter blank för majoriteten av komponenterna togs tillsammans med uppdragsgivare, med anledningen till att det skulle vara väldigt tidskrävande att hämta denna information för varje komponent, eftersom projektet var tidsbegränsat tilldelades detta låg prioritet. Kolumnerna kommentar/motivering och fortsatta åtgärder har avsiktligt lämnats blanka för senare bruk. Kolumnerna status tillgång och 2021-2025 fylldes in i samband med svar av leverantörer.
Slutligen utfördes arbetet till den grad att kritiska komponenter identifierats på IN06, IN07, IN08, PO06, PO07 samt listats i maskinstatuslistan. De kritiska komponenternas status har identifierats genom kontakt med leverantörer. Riskanalysen kunde inte utföras fullt ut dels på grund av saknad information, behörighetsförhinder samt tidsbegränsning. Data för andelen utgångna komponenter visar att en stor andel av komponenterna som undersökts är utgångna samtidigt som majoriteten av dessa utgångna komponenter har en ersättare (se figur 16, figur 17).
30
6 Rekommenderat fortsatt arbete
Implementering utav maskinstatuslistan pågår i dagsläget, vilket innebär att flera linjer från produktionen läggs in löpande i Excel dokumentet med alla dess kritiska komponenter som rangordnas successivt efter riskmatrisen (se figur 5). Ett arbete pågår även gällande insamling av information från leverantörerna för att kunna färglägga dessa komponenter (se figur 7). Därefter ska dessa listor studeras och eventuellt implementeras för andra avdelningar på site snäckviken AstraZeneca.
I ett fortsatt arbete med maskinstatuslistan så ansvarar underhållsingenjören för att initiera en utförlig genomgång av hela PETs maskinstatuslista. Serviceingenjörer eller motsvarande i den rollen har ansvaret för att uppdatera listan löpande inom det tilldelade området. Listan kommer att uppdateras med ett 2 års intervall, men att det även kan tillkomma förändring vid byte av komponent eller eventuell renovering av utrustningar. Detta kan underlättas genom att all dokumentation digitaliseras. Maskinstatuslistan kommer att uppdateras med förbättringar som har dykt upp under arbetets gång, samt parametrar som vi avgränsat projektet från och delar som kräver högre behörighet exempelvis SAP behörighet. Ingenjörerna bör även analysera data för hur ofta större stillestånd sker per utrustning samt underhållsintensitet för att kunna utföra en riskanalys med hjälp av informationen i kommentarsfältet för varje komponent.
Detta kommer vara till hjälp för avdelningen BFS med att få fram investeringsunderlag som sedan kan vara till hjälp när det kommer till att besluta om utrustning bör renoveras eller
eventuellt investera i en ny utrustning. Det kommer även att hjälpa avdelningen med att kunna ha en överblick och hantera reservdelar. Maskinstatuslistan arbetar mot AstraZenecas
Lean-karaktärinsikter som gör jobbet till ett standardiserat arbetssätt genom att med jämna mellanrum uppdatera listan med eventuellt nya komponenter eller uppgradera deras status. Listan ska konstant sträva efter ständiga förbättringar och ständigt förbättra underhållstrategin.
31
32
Källor
AstraZeneca, 2021. www.astrazeneca.se. [Online]
Available at: https://www.astrazeneca.se/om-oss/korta-fakta.html [Använd 12 04 2021].
AstraZeneca, 2021. www.astrazeneca.se. [Online]
Available at: https://www.astrazeneca.se/om-oss/verksamheten-i-sverige/Sodertalje.html [Använd 12 04 2021].
Erozan, İ., 2019. A fuzzy decision support system for managing maintenance activities of critical components in manufacturing systems., u.o.: 2019.
G.Gupta, R., 2018. Identification of Critical Components using ANP for Implementation of Reliability Centered Maintenance, Pilani: 2018.
H Jönsson, J. J. a. H. J., 2008. Identifying critical components in technical infrastructure networks, Lund: 2008.
John E. Bauer, G. L. D. a. R. T. W., 2006. The Quality Improvement Handbook (2nd ed.) Quality Management Division American Society for Quality, ASQ Quality Press Milwaukee. (2nd ed.) red. Wisconsin: 2006.
Mobley, R. K., 2004. Maintenance Fundamentals. (2nd Edition) red. Burlington: 2011.
Smith. R, H., 2004. Lean Maintenance, Reduce cost,Improve Quality, and Increase Market Share. Burlington: 2004.
Sörqvist, L., 2004. Ständiga förbättringar, Lund: 2004.
W.Bull, J., 2015. Life Cycle Costing for the Analysis, Management and Maintenance of Civil Engineering Infrastructure. u.o.:2015.