Resultatredovisning

Enligt ansökan skulle projektet följa upp om uppmärksamhet och användning av bibliote-kens tjänster ökade. Hur skulle vi följa upp detta förutom genom den vanliga statistiken av utlån, barnboksutlån och besök som kan hämtas från bibliotekssystemets statistikfunktioner? Vad skulle vi mäta? Antal frågor? Antal deltagare på aktivi-teter? Antal nya låntagare? Hur länge man vistas i biblioteket? Det visade sig vara svårt att bedöma vad man skulle mäta före eftersom vi inte visste vilka delar vi skulle förändra, därmed har vi inget att jämföra med nu. Vi har gjort mätningar och jämfört användningen under tre år, men eftersom alla aktiviteter för att kommunicera med använ-darna rimligtvis tar tid att implementera och se effekterna av, kan vi inte se några signifikanta skillnader ännu.

Under projekttiden har vi också insett att de nyck-eltal vi tar fram för att spegla biblioteksverksamhe-ten måste kombineras eller kompletteras utifrån de mål som biblioteket har. Detta visar sig vara svårt då målen oftast inte är på den detaljnivå som man mäter. Hur kan målen operationaliseras? Malin Ögland m fl diskuterar detta på ett klargörande sätt i Att mäta och väga (2010). Att Kulturrådet under senare år samlar in uppgifter om vilka program/

aktiviteter biblioteken arrangerar och hur många deltagare man når räcker förstås inte för att spegla hela verksamheten. Exempel på saker som faller utanför statistiken och därmed vad biblioteken mäter:

Vad användarna gör på biblioteket, hur länge de stannar, varför de använder de tjänster de använ-der, vad det betyder för dem att kunna använda tjänsterna, vilka som använder biblioteket utifrån andra variabler än ålder, kön eller socioekonomi, t ex intressen. Och, inte minst, varför icke-användare inte använder bibliotekens tjänster.

Nationella siffror i SOM-undersökningen ger svar på några av dessa frågor, men om man vill veta hur det ser ut på det lokala biblioteket behöver man göra fler egna användarstudier än vad vi gjort i projektet. Vad säger SOM-siffrorna? Totalt besökte 69 procent av 15-29 åringarna ett bibliotek det senaste året (2008), medan 49 procent av 50-64

51

synliggörandeprojektets genomförande och resultat

åringarna gjorde det. Dock har bara 32 procent med låg utbildning besökt biblioteket, medan 70 procent i den gruppen läst en bok det senaste året.

Nästan 90 procent av alla åldersgrupper har läst en bok det senaste året, däremot skiljer utbild-ningsnivåer något. Närmare hundra procent av alla utom dem mellan 65-85 år har använt Internet det senaste året. Även skillnaden i användning av Internet inom olika utbildningsbakgrunder är mycket stor. Av dem med låg utbildning är det bara 55 procent som använt Internet det senaste året, medan 96 procent av dem med hög utbildning gjort det. Skillnader mellan biblioteksbesök någon gång per år ökar mellan låg och högutbildade. 73 procent av de högutbildade besökte ett bibliotek under 2008, medan bara 32 procent av de med låg utbildning gjorde det.

Varför besöker man biblioteket? Svaren visar på stora skillnader mellan olika grupper:

72 procent av kvinnorna lånar skönlitteratur, 63 procent lånar facklitteratur, 47 procent tar hjälp av personalen, 44 procent lånar barnböcker, 38 pro- pro-cent tar del av kulturarrangemang, 37 propro-cent lånar ljudböcker, 34 procent läser tidningar/tidskrifter.

53 procent av männen lånar facklitteratur, 49 procent skönlitteratur, 38 procent läser tidningar/

tidskrifter och får sakkunnig hjälp, 30 procent lå-nar barnböcker. Dessutom kommer 24-31 procent för miljön och mötet med andra, 25 procent för att läsa på annat språk än svenska, 21-24 procent för att låna musik eller film, 20-23 procent för att få tillgång till arbetsplats och 15-17 procent för att få tillgång till Internet.

De unga, 15-29 år, använder biblioteket i betydligt högre utsträckning som arbetsplats jämfört med äldre, lånar/läser på andra språk än svenska och besöker biblioteket för att få tillgång till Internet (Svensk höst, SOM-rapport 46, 2009).

Från Halland som region berättar statistiken som Svensk Biblioteksförening bearbetar från Kultur-rådet, att lån och besök generellt sett ökat sedan 2005. Utlån per invånare ökade för första gången 2009 efter minskningar varje år mellan 2005 och 2008. Efter en stark ökning 2008 av aktiva lånta-gare har den siffran minskat något i två kommuner,

men ökat i de fyra andra. Alla de halländska kom-munerna ligger över riksgenomsnittet på cirka 18 utlån per barn, Halland har cirka 26 utlån per barn 0-14 år, vilket är en stadig ökning från 2005 till 2009 (Folkbiblioteken i Hallands län 2009 – regiona-la förutsättningar för kunskapssamhället). I vilken mån detta kan tillskrivas projektet är förstås omöj-ligt att säga. Vi kan inte heller se att det generellt sett gått bättre för de bibliotek som deltagit mer aktivt i projektet. De deltagande projektbiblioteken hade alla fyra tidigt en känsla av att det var barnfa-miljer man ville nå och den tanken har vuxit under projekttiden. Eftersom flera filialer är integrerade folk- och skolbibliotek, har de känt att skolbiblio-teksdelen rullar på, även om antalet elever minskat under perioden, men att man behöver fundera över hur man kan öka utbud och användning av biblioteket på barnens fritid, samt hur man får de yngre barnen att känna sig välkomna. Man vill att barnen ska känna att biblioteket är deras även på fritiden, samtidigt som de vuxna som följer med kan upptäcka bibliotekets varierade utbud, både som vuxna och för barnen. Utifrån den profilering-en måste man säga att ävprofilering-en om det är för tidigt att utläsa för mycket av siffrorna, visar det en försiktigt positiv trend.

Projektbiblioteken har arbetat med:

Bibliotekets identitet:

• Identifierat bibliotekets läge, användare och det egna bibliotekets roll i lokalsamhället.

• Reflekterat över bibliotekarieprofession och arbetssätt.

Bibliotekets image

• Tagit del av samt själva genomfört användar-studier samt icke-användaranvändar-studier.

Valt profil för biblioteket

• När man planerat förändringar har man diskuterat dessa utifrån vald profil och hur den målgrupp man valt att profilera sig mot kan tänkas uppfatta förändringen. I vissa fall har man frågat användare, i vissa fall litat på tidigare kunskaper om gruppen.

52

Prövat nya metoder för strategisk kommunikation

• Studerat samt prövat metodutvecklingsarbete kring läsfrämjande, att lyfta fram digitala resurser, kundbeteende och olika former av strategisk kommunikation.

• Gallrat mycket.

• Flyttat om hyllor och skyltmaterial för att det bättre ska stämma med användares beteenden och vad vi vet om hur användare gör i biblio-teket (se t ex Petra Trobäck, samt artikel om serendipitet av Björneborn, kunskaper från det tidigare halländska Mötesplatsprojektet, från Hollandsresan, studiebesök i Linnésta-dens bibliotek m m).

• Vissa projektbibliotek har förändrat den inre miljön med nya möbler eller annan design.

• All personal har prövat att arbeta mer använ-darorienterat

• Börjat med boktips

• Börjat använda sociala medier för att kommu-nicera med användarna utifrån vald profil Reflektion i praktiken

I projektet har flera metoder för ökad omvärlds-bevakning genom reflektion i praktiken och höjd uppmärksamhet prövats. Vetenskapsteoretikern Bengt Molander beskriver kunskap i handling som en kontinuerlig växling i ett dynamiskt flöde. Väx-lingen sker mellan:

• Inlevelse eller närhet – distans. Tagit ett steg ifrån vardagen för att tillsammans med kolle-gor från det egna eller andra bibliotek disku-tera vardagsnära frågor, vända och vrida på dem och spegla dem mot forskningsresultat, teoretiska begrepp och modeller som kan öka förståelsen och tydliggöra fenomen.

• Del – helhet. Att utveckla kunskaper om delar utan att sätta det in i en helhet blir inte menings-fullt och det är en viktig kunskap i Synliggö-rande-projektet. Projektdeltagarna har pendlat mellan del och helhet och därmed genom ökad kunskap om delarna fått en bättre helhetsbild av verksamheten och dess mål, samtidigt som överblicken över helheten skapat god förståelse för de olika delarnas betydelse.

• Tillit – kritik. I gruppsamtal och vid gemen-samma träffar och utbildningsdagar har den vardag och de rutiner man kan och är van vid, och därmed känner tillit till sin egen kunskap, kunnat ifrågasättas och kritiseras i trygghet i gruppen, vilket gör att man hittar nya sätt att lösa problem eller pröva nytt. Projektet har fungerat som spontan kollegahandledning, dvs projektdeltagarna har gjort observationer hos varandra, man har berättat om problem för varandra och fått perspektiv och förslag på nya lösningar från andra.

• Handling eller reaktion – reflektion. Pro-jektdeltagarna har många gånger uttryckt hur viktigt det varit att få hålla på med en fråga länge och arbeta med den i vardagen, sedan lyfta upp den till reflektion vid projektmöten och sedan gå tillbaka igen för att handla på ett kanske lite nytt sätt. (Molander, 1996). Logg-bok är ett bra sätt för att själv reflektera över sin vardag. Textseminarier, eller tidskrifts-klubb, är ett annat sätt reflektera över hand-ling. Att välja texter som analyserar och lyfter upp praktiken i ett annat sammanhang skapar överblick och struktur. Reflektionen används sedan i praktiken för att förändra rutiner eller pröva nya metoder.

Vi har tittat på statistiken under tre år, men vi kan inte urskilja någon direkt skillnad mellan projektbiblioteken och andra, det finns lika stora skillnader mellan andra bibliotek eller filialer. Vi kan i dagsläget inte se vad som kan förklaras ge-nom projektet. Det tar förmodligen mer tid innan förändringar i effekt slår igenom. De andra biblio-teken har också påverkats av projektet eftersom all regional biblioteksverksamhet under 2008, 2009 och 2010 mer eller mindre handlat om synliggö-rande i någon mening.

Vad påverkar användningen? Studien Efterfrågan på boklån från svenska folkbibliotek av Løyland och Ringstad (2010) visar på ett samband mellan restid och boklån, dvs ju längre restid man har desto mindre lånar man. Ökade nyförvärv ökar antalet utlån. Studien visar att böcker i stor utsträckning är en färskvara, då nya böcker lånas i betydligt större

synliggörandeprojektets genomförande och resultat

53

utsträckning än äldre, vilket inte förvånar någon, möjligen att det betyder så mycket? Storleken på bok- och AV-mediabestånd påverkar också, ju större bestånd desto fler utlån. Generösare öppet-tider korrelerar i viss mån med ökade utlån, men inte lika starkt som i en jämförande studie i Norge (Løyland & Ringstad, 2010).

Det personalen på projektbiblioteken berättar efter avslutat projekt, hösten 2010, är att många använ-dare säger spontant att de hittar mera nu, man lånar mer från de avdelningar man lyfter fram och omlån via webben ökar. Fler barnfamiljer kommer, särskilt på de bibliotek som ökat programmen för den gruppen. Man upplever också att fler kvin-nor använder biblioteket under en längre tid, man sitter och fikar och läser. Fler använder boktipshyl-lorna och fler nya lånekort skrivs ut. På ett biblio-tek som arbetat mycket med rummets utformning har man märkt att fler besöker biblioteket utan att man lånar något. Upplevelsen av att besöka biblio-teket hamnar i centrum och blir ett tillräckligt skäl till biblioteksbesök. Det bibliotek som höjt utlå-nen av barnböcker med 15 procent har också lyft fram barnavdelningen lokalmässigt. Det bibliotek som fördubblade antalet nya låntagare och ökade utlånen av skönlitteratur har gallrat mycket, lyft fram skönlitteraturen och flyttat om så att tillgäng-ligheten och skyltningen blivit betydligt bättre. Där man lyft fram storstilsböckerna efterfrågas de också mer. Flera av biblioteken har under senare delen av projektet börjat kommunicera med användarna via sociala medier, vilket på sikt bör öka kunskapen om bibliotekets erbjudande, samtidigt som man når nya användare genom att befinna sig på arenor där även potentiella användare befinner sig.

Detta visar att man med mycket enkla (men för all del arbetskrävande) insatser kan påverka använd-ningen av bibliotekets erbjudanden. Det man lyfter fram och synliggör, det används också mer. Åt-minstone får det en sådan nyhetseffekt.

Bibliotekspersonalen på projektbiblioteken har arbetat mycket med gallring och ommöblering. På två bibliotek har man köpt nya möbler och flyttat hela avdelningar, men alla har blivit inspirerade till att mer medvetet uppmärksamma hur

an-vändarna rör sig i rummet och hur olika delar av biblioteket används. Kanske kan man se att det inre utvecklingsarbetet i det här fallet stödjer ett önskat resultat. I boken Mäta och Väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek (2010) diskuterar förfat-taren Malin Ögland m. fl. om begreppet effektivitet i organisationer. Effektivitet handlar om vilket resultat investeringar i en verksamhet ger. Effekt däremot handlar om vilken påverkan ett resultat har, dvs kopplingen mellan effektiviteten och må-len. Man skiljer också på yttre och inre effektivitet.

Yttre effektivitet är när politikerna formulerar över-gripande mål för verksamheten som därefter bryts ner till konkreta mål tillsammans med tjänstemän-nen. Avsikten är att de medel politikerna avsätter för verksamheten ska nå målen, alltså att man gör rätt saker och att verksamheten används av de förväntade målgrupperna. Inre effektivitet handlar om den dagliga verksamheten, att de aktiviteter man genomför ger det resultat man avsett, så att resurserna används på rätt sätt. Yttre effektivitet är det samma som att göra rätt saker, alltså vad man gör. Inre effektivitet handlar om att göra saker rätt, dvs hur man gör något (Ögland m fl, 2010). I det här fallet kan man påstå att de aktiviteter som bibliotekspersonalen gjort, dvs den inre teten, visar sig svara upp mot den yttre effektivi-teten. Man har valt att göra rätt saker på rätt sätt, om målet var att användningen av bibliotekets erbjudanden skulle öka. Om man exempelvis har som mål att prioritera barn kan man se över vilka nyckeltal man använder för att mäta effektiviteten av de valda aktiviteterna.

Projektbiblioteken arbetar vidare med att göra en aktivitetsplan för kommunikationen, enligt rekom-mendationerna från kommunikationsbyrån.

7.3 Sammanfattning av projektresultaten