De halländska biblioteken har under två års tid lärt massor om marknadsföring och strategisk kommuni-kation. Personalen vid de fyra projektbiblioteken har arbetat hårt och gjort stora förändringar i sina miljöer och börjat kommunicera med omvärlden på nya sätt.
Man ser tydliga resultat av ökad användning eller uppmärksamhet på de arenor man förändrat. Det har varit förvånande att se så snabba och tydliga resultat trots att det inte ännu visat sig i statistiken i stort.
Vi har lärt att det är viktigt att lyfta fram den stora berättelsen om bibliotekets uppdrag och vision, samt att det är vi själva på biblioteken som bäst kan avgöra vilka medel vi ska använda för att nå målen.
Att känna stolthet och glädje över vad man bidrar med i samhället, historiskt och inför framtiden. Att känna till bakgrunden till bibliotekens framväxt och institutionella värdegrund är lika viktigt som att kunna se hur biblioteken kan bidra till männis-kors utveckling genom att uppleva, upptäcka, delta och skapa. Människor behöver platser i samhället där de kan stärka sin identitet, få erfarenheter av andra, känna engagemang och få möjligheter att uttrycka sig. Biblioteken är sådana platser och kan utvecklas till att bli det i än högre grad. Platser för barns språkutveckling, för det livslånga lärandet, för samhällsengagemang, yttrandefrihet och demo- yttrandefrihet och demo-krati. Att människor uppfattar biblioteken som en sådan plats är avgörande för bibliotekens framtid.
Kan den skickliga hanteringen av bibliotekens dilemman, genom att vara handlande och politiska organisationer, genom att vara till både nytta och nöje, sägas utgöra styrkan i bibliotekens relativt sett starka ställning? Att så många besökare och låntagare idag använder biblioteken måste vara ett bevis på att biblioteken lyckats bevara uppskattade traditioner samtidigt som man förnyat sig och hängt med i medieutvecklingen så att man upplevs samtida och relevanta. Åtminstone av dem som använder biblioteket. Det intressanta är dock att en så stor del av dem som inte använder biblioteken ändå anser att dessa är viktiga för samhället. Detta framkom med
stor tydlighet i den icke-användarstudie som ingick i projektet.
I Synliggörandeprojektet har vi rört oss från
• att vara ett marknadsföringsprojekt till ett projekt om bibliotek, användning och strate-gisk kommunikation
• att handla om marknadsföring till verksam-hetsveckling
• att nå ut med ett budskap till att lyssna in omvärlden
• att söka hjälp från reklambyrå till en tilltro till egna lösningar
• ett tidsbegränsat projekt till en långsiktig kompetens- och verksamhetsutveckling Nyckelord i projektet är delaktighet, kommunika-tion och samverkan. Bibliotekspersonalen är den i särklass viktigaste framgångsfaktorn för god verk-samhet och kommunikation. Att personalen känner sig delaktig och engagerad är av avgörande betydelse för hur biblioteket uppfattas av omvärlden. Persona-len är ambassadörer för verksamheten och ”lever”
varumärket. Delaktigheten handlar också om bibliotekets image. Kontinuerlig kommunikation med användare (2.0 tanken) är en framgångsfaktor.
Att användare känner sig delaktiga och kan påverka bibliotekets innehåll och tjänster skapar en känsla av god kvalitet. Att våga fråga användare hur verksam-heten upplevs kan vara svårt men är nödvändigt. Att inte bara fråga dem som är trogna användare, utan särskilt dem som sällan eller aldrig använder biblio-teket är mycket lärorikt.
Samverkan mellan biblioteket som organisation och lokalsamhällets aktörer är ett annat nyckelbegrepp för framgång. Att arrangera saker ihop med andra, på biblioteket eller på deras arenor, ger nya ytor för kommunikation. Att arbeta utåtriktat och uppsö-kande hos andra organisationer, för att visa upp verksamheten och för att se till att människor upp-lever och pratar om biblioteket i positiva ordalag, är en oerhört kraftfull kommunikationsstrategi.
8 Vad har vi lärt om
kommunikation och synliggörande?
59
Mobila och digitala tjänster, sociala medier och den egna webbplatsen är exempel på lämpliga kanaler för en sådan kontinuerlig kommunikation.
Men också i det fysiska biblioteket och i samhället utanför biblioteket pågår kommunikationen. En plan för var och en av dessa fyra arenor gör att man når betydligt längre än om man bara fokuserar på en eller två. I Synliggörande-projektet märkte vi att det inledningsvis var enklast att kommunicera inne i biblioteksrummet där man kände sig mest trygg och där man äger arenan helt själv. Den egna webbplatsen var svårare för filialerna att använda sig av, medan det självfallet var enklare för de två kommunerna med egen kontroll över webbplatsen, men det krävde ändå mycket arbete för att
åstadkomma det man ville. Arenorna utanför bibliotekets egen sfär, internet och lokalsamhället visade sig vara enklare att hantera längre fram i projektet, då man hade en tydligare känsla av identitet, visste mer om bibliotekets image, hur biblioteket uppfattades och hade valt en profil. Då började också flera av biblioteken att kommunicera via sociala medier. Ännu har inga större kommu-nikationsaktiviteter skett i lokalsamhället, även om det kommit upp många idéer på hur bibliotekets väggar och entréer kan designas så att de skapar mer uppmärksamhet. Många tips har dykt upp på vad man kan göra för att berätta om verksamheten utan att bekosta dyra annonser. T ex att skicka bok-tips till tidningarna så att de publicerar och hänvi-sar till biblioteket, att man får pressen att skriva om aktiviteter i biblioteket, att man gör saker som folk börjar prata om och sprida till vänner, så kallade snackisar, etc.
Ett tydligt resultat i projektet är att det mesta av kommunikationsarbetet måste personalen göra själva eftersom de ”är” biblioteket. Därför kan ingen annan göra jobbet på ett hållbart och lång-siktigt sätt, om det ska prägla bibliotekets värde-grund. Personalen ”lever” budskapet, vilket gör att det är personalen tillsammans som måste komma överens om vilket budskapet ska vara och hur det ska kommuniceras. Detta måste dock ske i lyhörd samverkan med omvärlden, så att användarna känner sig delaktiga och att personalen lyssnar till deras åsikter. Detta gäller förstås alla yrkesgrupper, inte bara bibliotekspersonal.
Projektet behandlade synliggörande i olika betydel-ser. Frågan är vad man marknadsför till vem. Vad erbjuder vi? Vad vill vi erbjuda? Vem vill vi nå?
För att nå nya användare med befintlig service, handlade det om att göra omvärlden medveten om bibliotekets erbjudande. Här tog projektbiblioteken fram varsin profil som man kan kommunicera till nya grupper. I första hand kommunicerade man med grupper som tidigare använt biblioteket eller som man tänkte kunde vara intresserade.
För att nå befintliga användare med befintlig service, handlade marknadsföringen i första hand om att synliggöra hela utbudet för dem som inte känner till allt, eller bara använder delar av det.
Serendipitetsbegreppet blev användbart. Framförallt arbetade man i biblioteket med miljön, skyltning och ökad uppmärksamhet.
Från början handlade inte projektet så mycket om att nå nya användare med ny service, men efterhand insåg biblioteken att om man t ex vill nå barnfamiljer kunde ny programverksamhet på lör-dagar vara ett sätt att visa vad biblioteket erbjuder.
Man skapade alltså en ny service för nya användare och visade därmed upp befintlig service på köpet.
Ny service utvecklades trots allt under projektet både för nya och befintliga användare. Det hand-lade om att erbjuda sin bibliotekariekompetens genom att arbeta mer proaktivt med litteraturför-medling, att berätta om nya aktiviteter på nya are-nor, t ex via sociala medier, att mer aktivt kontakta användare i biblioteket, att skylta och ställa fram material på nya sätt.
Frågan om vad man erbjuder och till vem har diskuterats mycket i projektet. Vad är ett folkbib-liotek? Är biblioteket i första hand till för dem som redan upptäckt, gillar och använder det? Eller är utmaningen att nå andra? Såväl reklambyråerna som marknadsföringslitteraturen menar att det är mycket svårt, om inte omöjligt, att nå nya grupper som i grunden inte är intresserade av tjänsterna.
Därför menar de att man med strategisk kom-munikation ska satsa på ”strö-kunder”, dvs de som ibland har använt eller kan tänka sig att använda bibliotek. Dessa är lättare att nå, särskilt om tilltalet
vad har vi lärt om kommunikation och synliggörande?
60 vad har vi lärt om kommunikation och synliggörande?
är träffande och erbjudandet relevant. I projektet beslöt man att satsa på strökunderna och att inte lägga ner någon större möda på dem som intres- någon större möda på dem som intres- större möda på dem som intres-semässigt låg längst ifrån biblioteket. En hjälp att urskilja dessa var den icke-användarstudie som genomfördes.
Att sätta sig in i den tilltänkta användargruppens situation och vanor och att sedan gå ut och pröva bibliotekets erbjudanden med användarens ögon är en annan användbar metod, som ofta används av marknadsförare. I Synliggörande-projektet obser-verade man användare samt läste både användar- och icke-användarstudier för att komma närmare målgrupperna. Det skapade en medveten upp-märksamhet som möjliggjorde nya tankesätt vilket i sin tur ledde till nya lösningar.
Ett viktigt resultat av projektet är den kompetens-utveckling som skett. Ökade kunskaper om biblio-tekets uppdrag och olika roller, om användare samt metoder för synliggörande borgar för en fortsatt god verksamhetsutveckling. I projektet har vi med-vetet arbetat på flera plan; genom samtal i olika grupper, genom att använda forskningsresultat och andras erfarenheter, genom att varva studiebesök med praktiskt arbete i det egna biblioteket. Detta har gjort att vi kunnat växla mellan närhet och distans, del och helhet, tillit och kritik och mel-lan handling och reflektion i ett dynamiskt flöde.
Enligt Bengt Molander skapar detta ”kunskap i handling”, dvs att ny kunskap utvecklas och prövas genom handling. Det är denna pågående växling som gör att man utvecklas i sin yrkesroll och ska-par utrymme både för innovation och en känsla av trygghet. Projektdeltagarna har arbetat med olika tekniker för reflektion under tiden. Att göra an-vändarstudier är en sådan teknik. Att ta upp vissa frågor till prövning gemensamt i en arbetsgrupp är en annan. Att föra loggbok en tredje. Att följa varandras arbeten genom kollega-granskning eller kollega-handledning är ytterligare en teknik som skapar engagemang och utblick. Att läsa en gemen-sam text och diskutera ett vardagsproblem utifrån texten är ett annat spännande sätt att lyfta en fråga och få mer distans till den.
Av marknadsföringslitteraturen har vi lärt att man inte kan ändra någon annans bild. Att incitamentet
för att skapa en ny vana, eller att uppleva något nytt, alltid sker utifrån användarens behov och situation. Det räcker inte med information, det måste finnas en känsla av angelägenhet, en lust eller känsla av nödvändighet. Känslan måste vara kopplad till en tanke om att det är intressant och möjligt att pröva. Tanken måste i sin tur kopplas till en handling. Om handlingen utförs och resul-tatet är positivt kanske man fortsätter, förutsatt att det är relevant.
Så, att arbeta med relationerna mellan personal, användare och intressenter är avgörande. Det är det professionella förhållningssättet i relationerna som är framgångsfaktorn för strategisk kommu-nikation. Bibliotek handlar om berättelser, berät-telserna handlar om relationer. Bibliotekarier har alltid intresserat sig för berättelserna, innehållet i medierna. Biblioteken samlar inte på böcker och medier för själva bokens eller artefaktens skull, utan för innehållet.
Genom att fortsätta att berätta om bibliotekets erbjudande, om möjligheterna att lyssna, läsa, ta del av och samtala om berättelserna, formar vi tillsammans bibliotekens framtid.
61
litteratur
Andersson, Dan (2009). Folkbibliotek makt och disciplinering: en genealogisk studie av folkbiblioteksområdet under den organiserade moderniteten. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:273525 [2011-04-11]
Andersson, Marianne & Skot-Hansen, Dorte (1994). Det lokale bibliotek: afvikling eller udvikling.
Köpenhamn: Danmarks biblioteksskole.
Audunson, Ragnar (1996). Change processes in public libraries: a comparative project within an institution-alist perspective. Oslo: Høgskolen i Oslo.
Audunson, Ragnar (2001). Folkebibliotekenes rolle i en digital framtid: Publikums, politikernes og biblio-tekarenes bilder. Ingår i Det siviliserte informasjonssamfunn – Folkebibliotekenes rolle ved inngangen til en digital tid. Red. Ragnar Andreas Auduson & Niels Windfeld Lund. Bergen: Fagbokforlaget.
Audunson, Ragnar (2005). The public library as a meeting-place in a multicultural and digital context.
Journal of Documentation, vol. 61, no. 3, pp. 429-441.
Barlow, Janelle & Møller, Claus (1997). Klagomålet är en gåva! – kundvård som strategiskt verktyg.
Stockholm: Svenska förlaget.
Bibliotek – mötesplats i tid och rum: en bok om demokrati (2000). Lund: Bibliotekstjänst i samarbete med SAB:s demokratigrupp. (Biblioteksdebatt 23).
Björneborn, Lennart (2008). Serendipitetsfaktorer og brugeradfærd på det fysiske bibliotek.
Dansk Biblioteksforskning, årg. 4, nr. 2, s. 43-56.
Blomgren, Roger (2010). Utvärdering av projektet “Synliggör Biblioteket – Identitet, image och profil”.
http://www.regionhalland.se/PageFiles/8260/utvardering-synliggor-biblioteket-blomgren.pdf [2011-08-01]
Brunsson, Nils (2002). The organization of hypocrisy: talk, decisions and actions in organizations.
2. uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Bäckström, Liza & Wasserman, Ingeborg (2006). Presentation av en marknadsföringsmodell för folkbibliotek.
Högskolan i Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap (BHS). Magisteruppsats Borås 2006:42. http://hdl.handle.net/2320/1457 [2011-02-03]
Cederberg, Linda (2006). Profil och samarbeten på folkbibliotek: en enkätstudie av nuvarande profil samt förändringar i profil över tid. Uppsala: Institutionen för ABM.
Chatman, Elfreda (1999). A Theory of Life in the Round. Journal of the American Society for Information Science (JASIS), vol. 50, no. 3 (March), pp. 207-217.
En dag i biblioteket: ett urval dagböcker från 14 oktober 1996 (1998).Red. Ingrid Atlestam och Ingemar Rosberg. Lund: Bibliotekstjänst.
Enström, Peter (1995). ”Folkbibliotek i förändring: nödvändighet, möjlighet eller bara tillfällighet”. Ingår i Biblioteken, kulturen och sociala intelligensen. Red. Lars Höglund. Borås.
Fagernäs, Elin & Håkansson, Ellen (2008). Identitet, image och profil: en diskursiv studie av Malmö stadsbibliotek.
Högskolan i Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap (BHS). Magisteruppsats Borås 2008:29
Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (2007). Strategisk kommunikation: en bok om organisationers relationer.
Lund: Studentlitteratur.
Litteratur
62 litteratur
Folkbiblioteken i Hallands län 2009 – regionala förutsättningar för kunskapssamhället (2009). Stockholm:
Svensk biblioteksförening.
Folkebibliotekerne i vidensamfundet: rapport fra udvalget om folkebibliotekerne i vidensamfundet (2010).
Köpenhamn: Styrelsen for bibliotek og medier, även tillgänglig via:
http://www.bibliotekogmedier.dk/fileadmin/publikationer/rapporter_oevrige/folkebib_i_vidensamfundet/
pdf/Folkebib_i_videnssamf.pdf
Folkebiblioteket som forvandlingsrum: perspektiver på folkebiblioteket i kultur- og medielandskabet (2006).
Red. Leif Emerik, Casper Hvenegaard Rasmussen & Dorte Skot-Hansen. Köpenhamn: Danmarks biblioteksforening och Danmarks biblioteksskole.
Furhammar, Sten (1997). Varför läser du? Stockholm: Carlsson.
Greenhalgh, Liz & Worpole, Ken (1995). Libraries in a world of cultural change. London: UCL Press.
Gummesson, Evert (2002). Relationsmarknadsföring: från 4 P till 30 R. 3. uppl. Malmö: Liber AB.
Gupta, Dinesh K. m.fl. (2006). Marketing Library and Information Services: International Perspectives (edited on behalf of IFLA by Dinesh K. Gupta). München: Saur.
Hansson, Joacim (1998). Om folkbibliotekens ideologiska identitet: en diskursstudie. Borås: Valfrid.
Hansson, Joacim (2005). Det lokala folkbiblioteket: förändringar under hundra år. Linköping: Mimer.
Hansson, Joacim (2010). Att vara där folket är. Ingår i Där människor och tankar möts – bibliotek som folkbildning. Red. Ingrid Atlestam & Ulla Forsén. Malmö: BTJ.
Hedemark, Åse & Hedman, Jenny (2002). Vad sägs om användare? Folkbibliotekens användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan.
Hedemark, Åse (2009). Det föreställda folkbiblioteket: en diskursanalytisk studie av biblioteksdebatter i svenska medier 1970-2006. Uppsala: Institutionen för ABM
Hedenström, Solveig & Strand, Marcus (2008). En säljande och inspirerande biblioteksmiljö. Bibliotek i länet: information från Länsbibliotek Uppsala, nr. 1, s. 5-8.
http://www.lul.se/upload/5647/Bibliotek%20i%20l%C3%A4net%20nr%201%202008.pdf [2011-03-07]
Heiver, Dan (2010). Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur: en enkätundersökning av använ-dares upplevelse av exponering. Högskolan i Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap (BHS). Magisteruppsats Borås 2010:4. http://hdl.handle.net/2320/6317 [2011-02-03]
Helinsky, Zuzana (2006). En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek. Lund, BTJ förlag.
Hessler, Gunnel (2003). Identitet och förändring: en studie av ett universitetsbibliotek och dess självproduk-tion. (Skrifter från Valfrid, 26). Borås: Valfrid.
Hvem er de og hvor går de? Brukeratferd i norske storbybibliotek (2008). Oslo: ABM-utvikling. (ABM-skrift 46). http://www.abm-utvikling.no/publisert/abm-skrift/abm-skrift-46.html [2010-12-21]
Höglund, Lars & Wahlström, Eva (2009). Användningen och attityderna: en rapport om folkbibliotek base-rad på SOM-undersökningen. Stockholm, Svensk biblioteksförening.
http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/anvandningenattityderna.pdf [2010-12-28]
Jansson, Eiler (2009). Rum för möten: en litteraturstudie om bibliotekets roll som mötesplats. Halmstad:
Region Halland.
63
litteratur
Jema Rådgivning (2010). Slutrapport: en undersökning bland utvalda bibliotek i Halland. Stockholm: Jema Rådgivning. http://www.regionhalland.se/PageFiles/8260/icke-anv-undersokning-slutrapport.pdf
[2011-04-12]
Jochumsen, Henrik & Rasmussen, Casper Hvenegaard (2000). Gør biblioteket en forskel? Köpenhamn:
Danmarks Biblioteksforening.
Jochumsen, Henrik (2009). Udfordringer til fremtidens biblioteksrum: Bibliotekslederkonferencen Oslo 2009.
Powerpoint. http://www.abm-utvikling.no/bibliotek/henrik-jochumsen-1 [2011-03-09]
Jochumsen, Henrik & Rasmussen, Casper Hvenegaard & Skot-Hansen, Dorte (2010). A new model for the public library in the knowledge and experience society. Köpenhamn: Styrelsen for Bibliotek og Medier.
http://www.bibliotekogmedier.dk/fileadmin/user_upload/dokumenter/bibliotek/indsatsomraader/Udvalg_
om_Folkebibliotekernes_rolle_i_videnssamfundet/A_new_model_for_the_public_library.pdf [2011-03-09]
Jonsson, Bosse (2003). Medborgaren och marknaden: pedagogisk resurs för folkbibliotek. Linköping:
Linköpings universitet.
Keller, Ed & Berry, Jon (2003). The Influentials. New York: Free Press.
Liedman, Sven-Eric (2000). Kunskapens vägar är omvägar. Ingår i Bibliotek – mötesplats i tid och rum. En bok om demokrati.(Biblioteksdebatt 23). Lund: Bibliotekstjänst i samarbete med SAB:s demokratigrupp.
Løyland, Knut & Ringstad, Vidar (2010). Efterfrågan på boklån från svenska folkbibliotek. Kulturpolitisk forskning, nr 2. Stockholm: Statens kulturråd. http://www.kulturradet.se/Documents/publikationer/2010/
efterfragan_boklan.pdf [2011-04-12]
Molander, Bengt (1996). Kunskap i handling. 2. uppl. Göteborg: Daidalos.
Mårtenson, Rita (2009). Marknadskommunikation: kunden, varumärket, lönsamheten. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Nolin, Jan (2009). Informations- och kunskapspraktiker i förvandling. Ingår i Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Red. Birgitta Hansson & Anna Lyng-felt. Lund: Bibliotekstjänst.
Renborg, Greta (1977). Bibliotekens PR- och kontaktarbete. 3., helt omarbetade uppl. Lund: Bibliotekstjänst.
Roux, Justin (2010). Strategic communications: clear thinking for a cloudy world. Bryssel: European Com-Bryssel: European Com-munication Summit, 01 July 2010. Referat av Linn Berndtsson och Yvonne Persson, Region Halland.
http://rhkommunikation.wordpress.com [2010-12-21]
de Sáez, Eileen Elliott (2002). Marketing Concepts for Libraries and Information Services. 2. uppl. London:
Facet Publishing.
Scandinavian Public Library Quarterly (2010). Nr. 1. Tema: Library marketing.
Scandinavian Public Library Quarterly (2010). Nr. 3. Tema: Towards new forms of collaboration.
Scandinavian Public Library Quarterly (2010). Nr. 4. Tema: Professional skills.
Schreiber, Trine (2006). Bibliotekarprofessionen siden 1960-erne. Ingår i Bibliotekarerne: en profession i et felt av viden, kommunikation og teknologi. Red. Trine Schreiber & Hans Elbeshausen. Frederiksberg:
Samfundslitteratur.
Seldén, Lars (1999) Kapital och karriär: Informationssökning i forskningens vardagspraktik. Borås: Valfrid.
64 litteratur
Steen Jensen, Ingebrigt (2003). Ona fyr: för dig som vill lyckas tillsammans med andra. Stockholm: Bookhouse.
Sundgren, Per (2007). Kulturen och arbetarrörelsen. Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander. Falun: Carlsson
Svensk höst: trettiofyra kapitel om politik, medier och samhälle: SOM-undersökningen 2008 (2009). Red.
Sören Holmberg & Lennart Weibull. (SOM-rapport 46). Göteborg: Göteborgs universitet.
Svensson, Carina (2007). Relationsmarknadsföring på folkbibliotek: en kartläggning av personalens relatio-ner på arbetet. Högskolan i Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap (BHS).
Magisteruppsats Borås 2007:54. http://hdl.handle.net/2320/2212 [2011-02-03]
Synliggör biblioteket - Identitet, image och profil (2008). Bilaga till projektansökan till Kulturrådet.
Halmstad: Regionbibliotek Halland.
Söderberg, Fia (2004). ID - på spaning efter folkbibliotekets identitet. Fias Bokstavsbyrå.
http://www.fiasbokstavsbyra.se/utredningar.html [2011-01-27]
Söderberg, Fia (2005). ID – på spaning efter bibliotekets identitet. Paper presenterat vid konferensen Mötesplats inför framtiden 12-13 oktober 2005 i Borås. http://hdl.handle.net/2320/4869 [2011-01-31]
Söderberg, Fia (2006). Propagera mera! Om konsten att kommunicera och marknadsföra biblioteket.
Ikoner, nr. 1, 2006.
Taarasti, Riita (2010). The library has something to market. I Scandinavian Public Library Quarterly, vol.
43, nr. 1.
Thorstenson, Göran (2006). Människor påverkar människor: om vänner och word-of-mouth i PR och kom-munikation. Stockholm: Springtime.
Tid för kultur (2009). Regeringens proposition 2009/10:3. Stockholm: Fritzes.
Torstensson, Magnus (1996). Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna: exemplet
Torstensson, Magnus (1996). Att analysera genombrottet för de moderna folkbiblioteksidéerna: exemplet