Resultatet av vår analys visar tydliga skillnader och likheter i de analyserade styrdokumenteten när det gäller förändringen på vilka elever som anses vara i behov av särskilt stöd, när elever befaras hamna i svårigheter samt vilka åtgärder som skrivs fram. När det gäller vilka elever som anses vara i behov av särskilt stöd har en förändring skett i styrdokumenten, från att eleverna ansågs i form av medicinska svårigheter som till exempel hörselskada, synskada, cp, ha tuberkulos, vara klen etcetera. Till att de ansågs som de elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen och därmed inte ses utifrån deras medicinska status. Vidare visar det skillnader och likheter i när elever befaras hamna i svårigheter i de tre valda citaten.
I citatet om Lgr 69 och skollagen 2010:800 ska ett lämpligt program utformas för de elever som inte klarar kunskapsmålen i skolan medan skollagen 1985:100 visar en skillnad på att de elever som bedöms inte kunna uppnå grundskolans mål ska placeras i en särskola eller i en specialskola. Specialundervisningen anordnades på olika sätt i styrdokumenten från att undervisningen anordnades utifrån olika hjälpklasser till en anpassad undervisningen efter elevernas
förutsättningar och behov oavsett elevernas svårigheter med undantag av elever i särskolan och specialskolan.
Likheterna är att i alla dessa utvalda styrdokumenten vill skolan anpassa undervisningen efter elevernas olika svårigheter men på olika sätt. Skolan ska även utreda elevernas svårigheter. Avslutningsvis har det skett en förändring under grundskolans tid när det gäller synen på elever i behov av särskilt stöd. Förändringarna som har skett är att det har gått från medicinska åkommor och specialklasser till att det blev en gemensam studiegång med syfte till en likvärdig utbildning. Ytterligare förändringar är att vilka elever som anses vara i behov av särskilt stöd har kommit att benämnas på olika sätt i styrdokumenten.
8 Diskussion
Under denna sektion diskuteras det resultat som analysen visar och som framkommit i föregående kapitel i förhållande till studiens syfte och frågeställningar, tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter.
En forskare i denna studie visar att begreppet specialundervisning har omtolkats med åren.
Exempelvis har begreppet ersatts av begreppet specialpedagogik (Persson, 2007, ss. 55–56). Vidare har begreppet setts utifrån tre viktiga synsätt som är specialpedagogik som en egen vetenskap,
specialpedagogik som mång-/tvärvetenskap samt ” specialpedagogik” som en del av pedagogiken (Nilholm, 2007, ss. 106–110). Enligt forskningen som vi har tagit del av är dessa synsätt essentiella för att förstå specialpedagogiken samt viktigt för lärare att känna till eftersom specialundervisning är något som lärare kan möta i skolan. Samtidigt betonar Nilholm (2006, ss. 6–7) om begreppen inkludering samt en skola för alla vilket innebär att barn som är i behov av särskilt stöd ska vara involverade i skolans miljöer samt att alla barn har en rättighet att vara delaktiga i de
gemensamma aktiviteterna i skolan. Fördelen med en skola för alla i Sverige är att den stärker vikten av att inte hamna i utanförskap vilket förekommer i många länder, där exempelvis barn som har en funktionsnedsättning inte får gå i skolan alls.
Enligt de litteratur som vi har använt av i vår studie är det viktigt som lärare att ha kännedom om svårigheter som kan leda till behov av särskilt stöd bland annat om de svårigheter som nämndes i bakgrundsdelen som exempelvis läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, ADHD, koncentrationssvårigheter. Detta för att planera undervisningen för alla elever och för att tillämpa undervisningen efter elevens svårigheter. Exempelvis om en elev uppvisar svårigheter i avkodning och skriver ordet ”jenom” istället för ”genom” kan lärare känna igen elevens svårigheter.
Myrberg (2007, s. 73) betonar vikten av läs- och skrivsvårigheter att det är mer än ett skolproblem. Vidare skriver Myrberg (2007, s. 74) även att de barn som har lässvårigheter undviker
Enligt forskningen som vi har tagit del av är det essentiellt i detta sammanhang att läraren ger dessa elever stöd för att bemöta deras lässvårigheter samt uppmana och motivera dem att välja svårare texter för att utveckla deras lässvårigheter. Fortsättningsvis är det även viktigt att läraren hjälper dessa grupper av elever för att de ska övervinna deras rädslor i lärandesituationer och våga välja svårare texter för att kunna utvecklas så långt som möjligt (Myrberg, 2007, s. 74).
Det som tidigare nämnts i delen teoretiska utgångspunkter utgår det kompensatoriska perspektivet ifrån bland annat identifiering av olika slags problemgrupper vilket leder till att individens brister identifieras och genom detta sätt kan läraren ta hänsyn till elevens svårigheter i sin undervisning. Anknytning till detta perspektiv om exempelvis elevens problem är lässvårigheter kan läraren stödja och skapa lämpliga metoder för att kompensera elevens problem. Vidare utgör de
fonologiska processerna (språkljud) en viktig roll i läsproblem eftersom det har framkommit i det kompensatoriska perspektivet att de är avgörande för läsproblem (Nilholm, 2007, ss. 25, 33).
Det kritiska perspektivet är motsatsen till det kompensatoriska perspektivet, i det kritiska perspektivet söks misslyckandet i skolan utanför eleven. Under detta perspektiv framgår det att elevernas olikheter ska ses som resurser för skolans arbete. Enligt detta sammanhang är det viktigt att vi som lärare bör ha detta i åtanke eftersom till koppling till detta perspektiv kan det vara lätt att lärare ser elevernas olikheter som ett problem snarare som en resurs. Vidare kan det även vara essentiellt att lärare utgår både från eleven samt utanför eleven för att få en större överblick över situationen och för att som lärare få mer kunskap i specialpedagogik (Nilholm, 2007, ss. 37, 39).
Fortsättningsvis är dilemmaperspektivet motsättningar som inte går att upplösa som det går i det kompensatoriska perspektivet samt i det kritiska perspektivet. En viktig del i dilemmaperspektivet ur ett skolsammanhang är att samtliga elever ska få samma kunskaper, färdigheter och att
utbildningsystemet ska anpassas efter elevernas olikheter samtidigt som det pågår en
kategorisering av elever i utbildningssystemet, vilket handlar om ifall eleverna ska kategoriseras efter olika behov eller om man ska se alla som individer (Nilholm, 2007, ss. 61–62, 68).
Enligt forskningen som vi har tagit del av är det viktigt att lärare ser elevernas olikheter som möjligheter och inte som svårigheter. Eleverna bör inte kategoriseras utan ses som individer där eleverna får samma kunskaper samt färdigheter. Om eleverna kategoriseras efter olika behov finns en risk för exkludering och som blivande lärare ingår det i vårt arbete att inkludera samtliga elever (Nilholm, 2007, s. 68).
Analysen visar skillnader och likheter om vilka elever som anses vara i behov av särskilt stöd, när elever befaras hamna i svårigheter samt vilka åtgärder som styrdokumenten skriver fram. Dessa skillnader kan både ses som en fördel samt nackdel. I Lgr 62 och 69 är fördelarna att elever som var i behov av särskilt stöd gick i olika specialklasser utifrån elevens individuella behov eller i mindre grupper vilket gjorde att dessa elever fick det stöd och undervisning som eleven behövde. En ytterligare fördel var att det fanns en lärare i varje specialklass som endast ansvarade för respektive klass. En av nackdelarna var att dessa elever som gick i olika specialklasser till stor del var separerade från den vanliga klassen vilket medförde exkludering istället för inkludering. En del av elever som gick i olika hjälpklasser kallades för bland annat cp vilket numera är ett skällsord som idag inte används i skolverksamheten. Fördelarna i Lgr 80, 94 och 2011 är att samtliga elever gick i en gemensam undervisning oavsett elevernas individuella behov med undantag av elever i särskolan och specialskolan. Detta medför att alla elever inkluderas i en gemensam studiegång. Däremot blir nackdelen att läraren får ett större ansvar att tillgodose elevernas olika behov eftersom läraren ansvarar för undervisningen i en hel klass, vilket inte hade varit fallet om det vore en lärare för varje grupp av elever som är i behov av stöd. Läraren kan istället få stöd av elevhälsoteam på skolan.
När det framkommer att elever hamnar i svårigheter i skolan är det viktigt att en bedömning görs utifrån olika perspektiven där både skolan och hemmet inkluderas. Detta görs för att få en helhetsbedömning och utifrån den bedömningen komma fram till lämpliga program eller
lösningar som stödjer dessa elever till att nå skolans mål. Vidare talar skollagen 2010:800 samt Lgr 11 inte om några förslag på åtgärder. Det är viktigt att styrdokumenten ger förslag på åtgärderna för att underlätta för lärare då läraren oftast står ensamma i beslutet.
Synen på elever i behov av särskilt stöd och arbetet kring dem har förändrats under grundskolans tid från medicinska åkommor och specialklasser till att specialklasserna avvecklades och blev därmed till en gemensam undervisning vars syfte var att införa en likvärdig utbildning. Synen på elever i behov av särskilt stöd har även förändrats från att dessa grupper benämndes som hörselskadade, synskadade, cp etcetera till de elever som inte uppnår målen.
Sammanfattningsvis finns det alltid fördelar respektive nackdelar i skolverksamheten, det som blir centralt är att alla elever som går i skolan ska ha rätt till en likvärdig utbildning där eleverna känner sig delaktiga. Detta eftersom delaktighet ger bland annat större motivation, bättre mående, bättre prestation etcetera samt känner att de utvecklas och kommer i mål med sina skoluppgifter. För framtida forskning skulle det vara intressant att genomföra en forskningsstudie om hur skolledningen och lärare arbetar med elever i behov av särskilt stöd.
33
9 Referenslista
Almqvist, Jonas; Hamza, Karim & Olin Anette (2017). Undersöka och utveckla undervisning, Professionell utveckling för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Fridolfsson, Inger (2015). Grunderna i läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Kindwall, Katarina (2014). Vad är inkludering? Habilitering & hälsa. Hämtad 2019-05-12 från
http://www.habilitering.se/autismforum/behov-och-insatser/skola/skola-och-inkludering/vad-ar-inkludering
Körling, Anne-Marie. Många undrar vad ”inkludering” innebär. http://korlingsord.se/archives/22009
(2011-08-08)
Liberg, Caroline; Hyltenstam, Kenneth, Myrberg, Mats & Frykholm, Clas-Uno (2007). Att läsa och skriva- forskning och beprövad erfarenhet. ss. 1–120.
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren- hur hänger de ihop? Stockholm: NoK.
Lgr 62 (1962). Läroplan för grundskolan. Stockholm. Lgr 69 (1969). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Liber.
Lgr 80 (1980). Läroplan för grundskolan. Mål och riktlinjer, Timplaner, Kursplaner. Stocklom: Liber. Lpo 94 (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: AB.
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Reviderad 2016). Stockholm: Skolverket.
Holmér, Emma (2017). ADHD. Vårdguiden 1177 nationella redaktionen. Hämtad 2019-05-12 från https://www.1177.se/dalarna/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/adhd/
Magnusson Österberg, Jenny (2018). Koncentrationssvårigheter. Vårdguiden 1177 nationella redaktionen. Hämtad 2019-05-12 från https://www.1177.se/uppsala-lan/barn--gravid/nar-familjelivet-ar-svart/nar-barn-mar-daligt/koncentrationssvarigheter/
Nilholm, Claes (2014). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”I behov av särskilt stöd”- vad betyder det och vad vet vi? Myndigheten för skolutveckling. ss. 1–57.
Nilholm, Claes; Åkesson-Björk, Eva, Fischbein, Siv, Rosenqvist Jerry, Persson, Bengt & Alberg, Ann (2007). Reflektioner kring specialpedagogik-sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: CM Digitaltryck. ss. 1–116
Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt (2012). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2018). Rätt att få hjälp i skolan.
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/elevers-rattigheter/ratt-att-fa-hjalp-i-skolan
Skolverket (2019). Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-och-sarskilt-stod-i-skolan
Sverige, Skollagen (1985:1100): Svensk författningssamling (1985:1995). Regeringskansliets rättsdatabaser.
Sverige, Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:800). Svensk författningssamling.
10. Bilaga
När 1962 1969 1980 1994 2011 Skollagen
1985:1100 Skollagen 2010:800
Vem
Lärare och elever Lärare och elever Lärare ochelever Lärare och
elever Lärare och elever Lärare Lärare
Vad
”Klasslärare, skolledare, läkare, skolpsykolog, kurator, skolsköterska och föräldrar anmäler till rektorn” ”Klasslärare, skolledare, läkare, skolsköterska eller målsman anmäler till rektorn” Klassföreståndarna ”Lärare uppmärk
sammar elever i behov av särskilt stöd” ”Lärare uppmärk sammar elever i behov av särskilt stöd” ”Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsst örda ska tas emot i särskolan” Lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare anmäler till rektorn
Hur
”Hörselklass Synklass Läsklass Frilufts-och hälsoklass Skolmognadsklass Cp-klass” ”Specialundervis ningen, mindre grupper och samordnad specialundervisni ng” Undervisningför alla Undervisning för alla Undervis ning för alla ”Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer”.
”Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning”.