I avsnittet som följer nedan kommer vi att sammanfatta det resultat vi fått fram genom våra enkäter och intervjuer. Vi kommer vidare att diskutera dessa resultat. Där efter följer förslag till vidare forskning.
Resultatsammanfattning
Det finns två stycken övergripande personalkategorier på korttidsboendet, chefer och övrig personal. Idealet är att de skall tänka och resonera kring målen på samma sätt och där igenom ha fokus på samma saker. Det framgår ur vårt material att personalen är eniga i hur viktigt det är att målen för verksamheten är tydliga. Vårt intervjumaterial visar samtidigt på att den övriga personalen som grupp uppfattar och tolkar målen för verksamheten på samma sätt. Vårt material visar även att cheferna i sin tur, inom sin grupp, uppfattar och tolkar målen för
verksamheten på ett annat sätt. Det framgår av vårt material att de olika sätten att se på verksamhetens mål leder till diskussioner och irritation mellan dessa
grupper.
Det framkommer i intervjumaterialet att det finns en önskan från båda grupperna om att alla skall känna till och förstå de mål som verksamheten satt upp för att på så sätt undvika de tidskrävande diskussioner som i dagsläget uppstår på grund av att grupperna har olika sätt att se på saker och ting.
Även i frågan om man känner delaktighet i de förändringar som sker på
arbetsplatsen finns det en uppdelning mellan de två grupperna, cheferna och övrig personal. Cheferna menar att de själva och övrig personal är delaktiga i hela processen kring förändringar. Den övriga personalen menar dock att de endast är med i diskussionen och inte i själva införandet av förändringen. Detta leder till att den övriga personalen säger sig vara överkörda.
När det kommer till att erbjuda meningsfulla aktiviteter för vårdtagarna menar de två olika grupperna att det finns olika orsaker till att aktiviteter inte blir av.
Cheferna menar att det är ekonomin som sätter gränserna för vilka aktiviteter som är genomförbara. Den övriga personalen har ej kännedom om de övergripande mål som handlar om ekonomi och ser därför att anledning till uteblivna aktiviteter är personal- och tidsbrist.
I en av frågorna i vår undersökning visar det sig att de olika grupperna tänker likadant. Denna fråga handlar om att tillmötesgå vårdtagarnas önskemål. Det framkommer att både cheferna och den övriga personalen önskar att det fanns möjlighet till att tillmötesgå vårdtagarnas önskemål i ännu större utsträckning än vad som görs idag.
Diskussion
Syftet med detta examensarbete var att undersöka ifall de mål som finns för korttidsboendet är tydliga för alla de anställda. Syftet var även att se ifall synsättet på målen skiljer sig åt eller inte, beroende på om du är chef eller tillhör övrig personal. Med hjälp av den enkätundersökning vi skickat ut och de intervjuer vi genomfört har vi fått svar på våra frågeställningar. Den första frågeställningen i arbetet handlar om ifall målen är tydligt ställda. Den andra frågeställningen berör personalens syn på målen och den tredje och sista frågeställningen berör chefernas syn på målen.
Vi anser att mycket av problematiken som finns på korttidsboendet handlar om att de två personalgrupperna, cheferna och övrig personal, har olika utgångspunkter i vad som är viktigt för att verksamheten skall kunna fortsätta och utvecklas. Ekonomin verkar vara det som är det mest centrala för cheferna när det kommer till hur man skall uppnå de uppsatta målen. För den övriga personalen ligger fokus på de mål som har med det dagliga arbetet med vårdtagarna att göra. Mål som bland annat handlar om hur man hanterar dagliga situationer som uppstår med vårdagarna. Att på olika sätt försöka främja vårdtagarnas självständighet och deras möjlighet att återgå till den egna bostaden eller vidare till ett permanent boende.
Då cheferna inte har kommunicerat ut hur ekonomin ser ut och hur den påverkar verksamheten och det dagliga arbetet blir det svårt för övrig personal att förstå varför det inte går att genomföra vissa förändringar eller att utföra vissa aktiviteter för vårdtagarna. Vi anser att en bättre kommunikation mellan chefer och övrig personal skulle kunna överbrygga den irritation och diskussion som ofta uppstår på grund av att den övriga personalen inte känner till de ekonomiska
förutsättningarna. Vi menar att det är viktigt att övrig personal känner till verksamhetens alla mål. Vad gäller ekonomin är det bra att känna till hur stor budgeten är och vad den är tänkt att användas till för att öka medvetenheten och förståelsen för helheten. Vi anser dock inte att det finns någon större mening i att övrig personal känner till de ekonomiska förutsättningarna in i minsta detalj. Den förbättrade kommunikationen skulle även underlätta för cheferna som dels inte behöver lägga tid eller fokus på att ständigt försvara vissa beslut eller förändringar, dels skulle cheferna även får en bättre insyn i vad den övriga
personalen behöver för det dagliga arbetet och förstå varför dem efterfrågar detta. Vi tror att det skulle vara till fördel och stärka deras KASAM för alla inblandade om de pratade med varandra istället för mot varandra.
Tankar har under arbetet gått kring att det kan vara slitsamt för personalen att arbeta på ett korttidsboende där ett av målen för verksamheten är att vårdtagarna skall komma vidare så fort som möjligt. Detta innebär att arbetssättet leder till man i många fall inte får se något resultat av den vård man gett och allt arbete man lagt ner. Att få se vad man gjort för den enskilde kan fungera som ett kvitto,
en sorts bekräftelse på att det man gjort har spelat någon roll och varit
meningsfullt både för personalen och för den enskilde. Vi tror att detta även har påverkat informanternas svar vad gäller om man är nöjd med sin arbetsinsats eller inte. Resultatet på denna fråga var överraskande lågt då vi trodde att det skulle var fler som kände sig nöjda med det arbete de utför.
En påverkansfaktor på de svar som informanterna gett i enkätundersökningen kan vara att informanterna innehar olika yrkeskategorier och där med olika
arbetsuppgifter och mål för sin yrkeskategori. De övergripande målen för de anställda, korttidsboendets mål, är dock de samma. Detta tror vi kan påverka att vissa svar kan ligga relativt lågt respektive högt på svarsskalan. Som exempelvis kan nämnas enkätfrågan angående i fall informanten anser att det är möjligt att erbjuda meningsfulla aktiviteter på korttidsboendet. Vi tror att meningsfulla aktiviteter innebär olika saker för de olika yrkeskategorierna, så som exempelvis sjukgymnast och arbetsterapeut. I sjukgymnasten och arbetsterapeutens
arbetsuppgifter ingår det att ständigt arbeta med saker som är meningsfulla för vårdtagaren, så som att träna vårdtagaren till att klara saker på egen hand. Detta till skillnad från exempelvis undersköterskorna som mer har till uppgift att vårda vårdtagaren och se till vårdtagarens hälsa. För att få svar på om vår tankegång är adekvat skulle vi behövt utveckla frågorna vid intervjuerna och ställa fler
följdfrågor.
Den oklara definitionen kring vad korttidsboende är och skall syfta till vilket forskning från bland annat Westlund (2009) visar på, kan leda till att målen för själva korttidsboendet blir diffusa och leder till att det är svårt för personalen att veta om man gör rätt eller inte för det finns ingen att jämföra sig med eller att rätta sig efter. Det är svårt att få bekräftelse på sitt arbete eftersom man kan utforma korttidsboendet olika i olika kommuner.
Förslag till vidare forskning
Under tiden vi har skrivit detta examensarbete har en hel del frågor väckts. En av dessa frågor är korttidsboendets vara eller icke vara. Denna fråga har varit något vi återkommit till under hela arbetet och vi har tänkt på frågan utifrån många aspekter så som hur kommer det sig att vissa kommuner lägger ner sina
korttidsboenden? Handlar det om ekonomi? Eller är kommunen för liten? Är det så att korttidsboende är mer gjort för storstäderna? Eller handlar det helt enkelt om att det är svårt att förstå meningen med korttidsboendet eftersom det inte finns någon tydlig definition om vad ett korttidsboende är?
Det hade varit intressant att se ifall det finns något svar på dessa frågor. Vår ursprungsidé för detta examensarbete var att undersöka vårdtagarnas egna upplevelser av korttidsboende och om de själva anser att vistelsen på
korttidsboendet varit till någon nytta eller inte. Genom detta ville vi undersöka ifall korttidsboende uppfyller den funktion som det är tänkt att göra. Vi hade inte möjlighet att genomföra denna undersökning inom den tidsram vi hade till vårt förfogande. Dock är detta något vi gärna ser att det forskas på i framtiden. Ett annat perspektiv på korttidsboendets funktion vi funderat på är
anhörigperspektivet och hur anhöriga upplever att det fungerar. Tidigare forskning från Socialstyrelsen (2013) och Westlund (2009) visar på att
att få fram information om hur de anhöriga tänker kring detta och om dem blir hjälpta av att deras anhöriga är på korttidsboende.
Vår undersökning syftar till att ta reda på om det finns en skillnad i synen på målen mellan chefers och övrig personals syn på målen. Vad som hade varit intressant att undersöka är varför det finns skillnad i synen på målen. En djupare undersökning kring orsakssamband, exempelvis genom en fältstudie hade på ett bra sätt kunnat belysa detta samband.
Det hade även varit intressant att i framtiden undersöka en större population och jämföra dessa med varandra. Detta för att se ifall skillnad i synen på målen är vanligt och förekommer på mer än ett ställe. Vi är medvetna om att vi inte kan generalisera vårt resultat då vi bara undersökt en enhet därför kan detta
examensarbete fungera som ett embryo till vidare studier.
Avslutande reflektion
Vad handlar korttidsboende egentligen om? Är det som Westlund (2009) diskuterar, en vändplats eller en väntplats? En plats utan klar definition som fungerar som ett stöd åt alla andra, utöver den enskilde som det skall handla om. Där personen befinner sig i väntan på bättre tider, att andra saker skall ske, att man skall komma vidare. Eller är det en vändplats, där man får det stöd och den hjälp man behöver för att kunna återgå till den egna bostaden under trygga förhållanden?
REFERENSER
Antonovsky, Aaron (1991) Hälsans mysterium. Natur och kultur, Köping Antonovsky, Aaron (1979) Health, Stress and Coping. Jossey Bass, San Fransisco.
Hanson, Anders (2007) Hälsopromotion i arbetslivet. Studentlitteratur AB Sverige
Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (1991) Forskningsmetodik. Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund.
Manthorpe, J. & Cornes, M. (2004) Intermediate Care: Older People’s Involvement and experiences. Journal of Integrated Care. 12 (6) 43-48 Martin, G P., Peet, S M. Hewitt, G J. & Parker, H. (2003). Diversity in intermediate care. Health and Social Care in the Community. 12(2) 150-154 Rosengren, Karl Erik & Arvidson, Peter (2002) Sociologisk metodik. Liber AB, Malmö
Socialtjänstlagen (2001:453)
Steiner, Andrea (1997) Intermediate care : a conceptual framework and review of
the literature. Kings fund, London
Stukát, Staffan (1993) Statistikens grunder. Studentlitteratur, Lund Vetenskapsrådet (2011) God forskningsed. Bromma, CM-gruppen AB.
Westlund, Peter (2011) Salutogen GPS – för ett gott bemötande. Fortbildning i Stockholm AB
Westlund, Peter (2009) Kort-tids-boende. En kameleont i äldreomsorgen. Fokus- rapport 2009:4, Kalmar län
Westlund, Peter & Sjöberg, Arne (2005) Antonovsky inte Maslow – för en
salutogen omsorg och vård. Fortbildningsförlaget Solna
Elektroniska referenser
Gustafsson, Lina (2012) Äldre personers erfarenhet av kommunal korttidsvård.
http://www.bth.se/fou/cuppsats.nsf/all/e066877bdcc08f10c1257a240033bc60/$fil e/BTH2012GustafssonL.pdf
Gustafsson, Rolf & Szebehely, Marta (2005) Arbetsvillkor och styrning i
äldreomsorgens hierarki - en enkätstudie bland personal och politiker. Rapport i
socialt arbete nr 114 http://su.diva-
Henriksson, Lotta & Wennberg, Kerstin (2009) Lyckat ledarskap i
äldreomsorgen. Äldrecentrumrapport 2009:01
http://www.aldrecentrum.se/Global/Rapporter/2009/2009_1_lyckat_ledarskap_i_ä ldr_oms.pdf
Holmqvist, Petra & Ståhl, Karin (2006) Vård och rehabilitering av äldre – teori,
praktik och trivsel på arbetsplatsen.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1327215&file OId=1327216
Karlsson, Ingrid (2006) Att leda i kommunal äldreomsorg. Om arbetsledares
handlingsutrymme, handlingsfrihet och skilda lojaliteter - exemplet Halland.
Rapportserie i socialt arbete. Nr 7, 2006 Växjö Universitet
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:205025/FULLTEXT01.pdf
Socialstyrelsen (2013) Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En
redovisning av arbetsläget hösten 2013. Socialstyrelsen Stockholm
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19185/2013-9- 1.pdf
Svensson, G. & Malmberg, B. (2002) Särskilt boende för äldre under kortare tid.
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:4433/FULLTEXT01.pdf Stockholm: Socialstyrelsen
Wånell, Sven Erik (2002) Korttidsboende värdefull insats som söker sin struktur. Äldrecentrumrapport 2002:8
http://www.aldrecentrum.se/Global/Rapporter/2002/2002_8_korttidsboende.pdf Wånell, Sven Erik & Meinow, Bettina (2011) Korttidsplats – vårdform som söker
sitt innehåll.
http://www.aldrecentrum.se/Global/Rapporter/2011/2011_6%20Korttidsplats_He msida.pdf